Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att bestämmelser som kompletterar EU:s mediefrihetsförordning samlas i en ny lag.

Förslaget innebär bland annat att

• Mediemyndigheten kommer att ha tillsynsansvar och bland annat övervaka regler, hantera en ny databas över medieägande och bedöma mediekoncentrationer
• medieleverantörer ska få en skyldighet att lämna information till Mediemyndigheten, som exempelvis leverantörens juridiska namn och kontaktuppgifter.

Syftet med mediefrihetsförordningen är bland annat att främja mediemångfald, skydda journalister och säkerställa att medieföretag kan verka oberoende, utan politisk eller ekonomisk påverkan.

I förslaget ingår även en ändring av den nya lagen. Ändringen beror på att vissa bestämmelser i lagen ska börja gälla vid en senare tidpunkt.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026 och vissa ändringar i lagen börjar gälla den 8 maj 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 26 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-07

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Det ska bli tydligare vilka skyldigheter som kommuner och regioner har att erbjuda vård och hjälpa varandra under fredstida krissituationer, höjd beredskap och vid katastroftillstånd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap i händelse av kris och krig.

Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka skyldigheter som kommuner, regioner och vårdgivare har i situationer då ett katastroftillstånd fortsätter trots hjälp. Kommuner och regioners ansvar för att planera för svåra förhållanden blir också tydligare. Det kan till exempel handla om händelser som medför ett stort antal skadade och sjuka.

Dessutom innebär de nya reglerna en skyldighet för kommuner och regioner att hålla sjukvårdsprodukter i lager.

Alla lagändringar, förutom de nya reglerna om lagerhållning, börjar gälla den 1 januari 2026. Reglerna om lagerhållningsskyldigheten börjar gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

25, 81 minuter

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-12

Debatt

2025-11-13

Beslut

2025-11-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om de allmänna pensionsfondernas (AP-fondernas) verksamhet till och med 2024. Skrivelsen innehåller en sammanställning av AP-fondernas årsredovisningar för 2024 och en utvärdering av deras verksamhet sedan 2001.

Utvärderingen omfattar bland annat AP-fondernas bidrag till finansieringen av det allmänna inkomstpensionssystemet och deras roll som buffert i systemet. Regeringen redogör även för och utvärderar fondernas resultat, kostnader och arbete med föredömlig förvaltning.

Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att de har bidragit positivt till inkomstpensionssystemets långsiktiga finansiering. Sjunde AP-fonden bedöms ha uppfyllt sin roll inom premiepensionssystemet. Samtliga AP-fonder, buffertfonderna såväl som Sjunde AP-fonden, bedöms ha uppfyllt målet att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2025-11-06

Datum

2025-11-06

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera de flexibla reglerna om utbetalning av tjänstepension. Syftet med de kompletterande bestämmelserna är att den nyligen införda möjligheten att pausa utbetalningarna av tjänstepension ska kunna genomföras utan att det blir försämringar för försäkringstagarna.

När reglerna ändrades 2025 innebar det både möjligheter att pausa och att förlänga utbetalningstiden av tjänstepension under de första fem åren. Förslaget innebär att utbetalningar inte behöver ske med samma eller stigande belopp under de första utbetalningsåren om det finns särskilda försäkringstekniska skäl till det. Exempel på sådana skäl kan vara ränteförändringar eller förändringar vad gäller försäkringstagarens levnad och hälsa.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-04

Datum

2025-11-05

Bordläggning

2025-11-11

Debatt

2025-11-12

Beslut

2025-11-12

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen som bygger på Riksrevisionens rapport om hur avhoppen från bristutbildningar ska minska.

Myndigheten har granskat om universiteten och högskolorna arbetar effektivt för att minska studenternas avhopp från lärar-, sjuksköterske- och högskoleingenjörsutbildningarna. Regeringen delar i huvudsak Riksrevisionens iakttagelser om att det inte finns en enkel eller snabb lösning på problemen med avhopp från utbildningarna.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar om att det krävs ett långsiktigt och samordnat arbete från flera aktörer för att minska onödiga avhopp. Det är därför, enligt riksdagen, viktigt att arbetet med att förebygga studieavbrott utvecklas och att de insatser som genomförs följs upp och utvärderas. Riksdagen lyfter särskilt fram vikten av att klargöra den rättsliga innebörden av studieavbrott.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-04

Datum

2025-11-04

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om effektivare sanktioner inom luftfarten. De nya reglerna innebär också att luftfartslagens straffbestämmelser även kommer att omfatta överträdelser av bestämmelser i EU-förordningar som handlar om luftfarten.

• Vårdslöshet i lufttrafik som inte är grov ska kunna ligga till grund för ansvar, och det förtydligas i lagen när ett brott ska bedömas som grovt.
• Personer som under berusning utför en uppgift av väsentlig betydelse för flygsäkerheten utanför ett luftfartyg ska enligt beslutet i större utsträckning än med det nuvarande regelverket kunna dömas för flygfylleri.
  

Lagändringarna innebär också att regeringen i ett enskilt fall ska kunna besluta om tillfälliga inskränkningar av eller förbud mot luftfart inom hela landet. Detta gäller under särskilda förhållanden eller när det i övrigt krävs av hänsyn till allmän säkerhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 26 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-29

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om statens insatser gentemot kommunerna i fråga om deras ansvar att tillhandahålla allmänna vattentjänster är effektiva. Med allmänna vattentjänster menas vattenförsörjning och avlopp.

Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens ansvar brister i flera avseenden. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att bland annat ge berörda myndigheter i uppdrag att fördjupa sin samverkan.

Regeringen instämmer i huvudsak i Riksrevisionens problembeskrivning och anser att de åtgärder som Riksrevisionen föreslagit är väl motiverade. I skrivelsen hänvisar regeringen till att den genom Havs- och vattenmyndighetens uppdrag, länsstyrelsens återrapporteringskrav och den fortsatta hanteringen av Va-beredskapsutredningens betänkande vidtar nödvändiga åtgärder för att i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer effektivisera statens insatser för allmänna vattentjänster.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 62 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-24

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tydlig beslutsordning för deltagande i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar. Förslaget innebär att det införs en reglering i lag om hur beslut om att sätta in svenska väpnade styrkor i sådan verksamhet ska fattas.

Enligt huvudregeln är det fortsättningsvis riksdagen som fattar beslut om ramarna för svenskt deltagande i Nato. I brådskande situationer ska dock regeringen få eget mandat att sätta in numerärt begränsade väpnade styrkor under en begränsad tid.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om uranbrytning i Sverige. Beslutet innebär att det blir tillåtet att bryta uran i Sverige och att uran klassas som koncessionsmineral, det vill säga mineral som är särskilt viktigt för samhället.

Beslutet innebär också att verksamheter som hanterar små mängder uran inte ska omfattas av krav på tillstånd och inte omfattas av det kommunala vetot. Det kommunala vetot innebär att kommuner genom ett lokalt politiskt beslut kan bestämma om verksamheten ska tillåtas eller inte i kommunen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

58, 155 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en marknadskontrollmyndighet ska få säkerställa kontrollen av batterier på marknaden, samt att bilskrotningsfonden ska avvecklas.

Förslaget är en komplettering till EU-förordningen om batterier och innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska ges befogenhet att exempelvis:

• kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller uppgifter
• utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter
• vidta lämpliga åtgärder för att åtgärda brister.

Syftet med EU-förordningen är bland annat att förebygga och minska negativ miljöpåverkan från batterier.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i nio lagar som innebär att hänvisningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätts med hänvisningar till Myndigheten för civilt försvar.

Genom namnbytet betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda.

Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande.

Bland annat gäller dessa regler för förslaget:

• Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget.
• Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden.
• I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om hur statsstöd av mindre betydelse ska registreras. Beslutet gäller myndigheter, kommuner och regioner som har i uppgift att fördela statsstöd som faller under EU:s statsstödsregler. Statsstöd är när staten, kommuner eller regioner stödjer en verksamhet med offentliga medel. EU reglerar statsstödet.

Beslutet innebär att Sveriges regler blir mer förenliga med det EU-rättsliga regelverket på området.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att fler ska kunna avtjäna sina fängelsestraff med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande:

• Fängelsestraff på upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning. I dag är gränsen sex månader. Den dömde ska befinna sig i sin bostad eller i nyinrättade kontrollerade boenden som drivs av Kriminalvården.
• Om straffet överstiger sex månader ska en fördjupad lämplighetsprövning göras innan det fattas beslut om elektronisk övervakning i bostaden.
• En ny form för att verkställa fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, införs. Den ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Det ska bli tydligare i vilka situationer och under vilka förutsättningar som polisen får använda skjutvapen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår även tydligare regler för hur ingripanden som innebär att skjutvapen används ska planeras, genomföras och dokumenteras. Förslagen innebär en förenkling och modernisering av nuvarande regelverk.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-21

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten.

En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet.

Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras.

Bland annat föreslår regeringen följande:

• Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga.
• Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet.
• Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext.

Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan.

För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem.

Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22