En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Betänkande 2025/26:NU19
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-06
- Beslut fattades
- 2026-05-06
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.
Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar riksdagen regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.
De nya reglerna börjar gälla den 17 juni 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 4 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
- Motion 2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
- Motion 2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
- Motion 2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:171 En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Mer ändamålsenliga prövningar av kärntekniska anläggningar (NU19)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ett nytt sätt att pröva om en kärnteknisk anläggning får uppföras.
Den som vill bygga en sådan anläggning ska kunna ansöka direkt till regeringen om ett godkännande. När det gäller utbyggnaden av kärnkraften så delar utskottet regeringens bedömning om att det behövs bättre förutsättningar för marknadens aktörer.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 17 juni 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 5 maj 2026 och debatterades i kammaren 6 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:NU19
Webb-tv: En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 37 Tobias Andersson (SD)
Fru talman! Det har blivit dags att debattera näringsutskottets betänkande 19, En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
Vad betyder då detta, fru talman? I egenskap av förste talare tänkte jag försöka reda ut detta för åhörarna innan en eventuellt mer spänstig debatt om energipolitik i en lite bredare bemärkelse sannolikt kommer att äga rum. Med eftermiddagens beslut här i kammaren möjliggör vi en ny process, där regeringen efter en ansökan får godkänna en kärnteknisk anläggning.
Ett sådant godkännande ersätter den tillåtlighetsprövning som regeringen annars ska göra enligt 17 kap. miljöbalken. Detta godkännande för regeringen berör en kärnteknisk anläggning om den dessförinnan har antagit en plan för kärntekniska anläggningar som omfattar det område och de anläggningar som ansökan avser.
Genom planen prövar regeringen om det är förenligt med hushållningsreglerna i miljöbalken att uppföra en viss typ av kärnteknisk anläggning inom det område som planen avser. Därutöver får en plan endast antas om någon ansökt om regeringens godkännande och den eller de kommuner som ligger inom det berörda området har tillstyrkt ansökan.
Det kommer dock även fortsättningsvis att vara möjligt med det nuvarande förfarandet med tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken för den som inte vill nyttja detta nya spår. Väldigt, väldigt förenklat, fru talman: Vi möjliggör nu helt enkelt ett snabbspår när det ska anläggas en ny kärnteknisk anläggning samtidigt som vi bibehåller den mer traditionella processen.
I propositionen och betänkandet föreslås även ändringar när det gäller prövning av kärntekniska anläggningar enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Det innebär att det nu införs en möjlighet att få ett förhandsbesked. Allting syftar till att underlätta och minska kostnaderna kopplade till det kärnkraftsprogram som nu är pågående.
Fru talman! Nu har jag förklarat innebörden av det vi ska debattera. Då slipper mina kollegor i utskottet att upprepa exakt vad betänkandet innehåller.
Men ska man sedan ha en något bredare tagning kan jag säga att det här är i en direkt röd linje med det pågående arbete som Tidöpartierna har ägnat sig åt från dag ett. Det handlar alltså om det faktum att vi ärvde ett energisystem – specifikt ett elsystem – som hade blivit vanvårdat över tid. Det hade varit världens bästa och utsläppsneutralt. Sedan försakade man det svenska elsystemet. Det handlade om kopiösa nyinvesteringar i elnät som en följd av den väderberoende kraftens etablering runt om i Sverige.
Då valde folket politiker som helt enkelt ville göra om och göra rätt. Sedan dess har vi rivit de juridiska begränsningar som funnits i Sverige för etablering av ny kärnkraft. Vi har säkerställt statligt stöd och riskdelning i nya kärnkraftsprojekt. Vi har angripit såväl frågor om slutförvar som frågor om kustremsorna för att på alla fronter underlätta för nyetablering av kärnkraft i Sverige. Det handlar om att driva fram den ambition som finns om att vi även ska kunna lämna efter oss ett elsystem präglat av leveranssäkerhet och låga elpriser till kommande generationer.
Det här är bara en i mängden av de produkter på området som vi har hunnit leverera under de här åren. Vi är dessutom mellan Tidöpartierna överens om analysen och behoven kopplade till energipolitiken.
Jag är tacksam för att det under mandatperioden har skett en förflyttning från flera av oppositionspartierna. De har med ibland små steg och ibland stora kliv tagit sig närmare den politik som vi bedriver. Det råder i dag en större enighet på det energipolitiska området än vad det har gjort på väldigt, väldigt länge. 80 procent i denna kammare har till exempel röstat ja till ett statligt engagemang vid ny kärnkraftsutbyggnad i Sverige. Det ser jag positivt på.
Även om oppositionspartierna har många olikheter inom energipolitiken, vilket inte minst syns i de väldigt varierande anslagen till utgiftsområde 21 Energi, har de nått samsyn i detta betänkande i och med en gemensam reservation om att avslå Tidöpartiernas proposition. Man motsätter sig helt enkelt att vi ska underlätta för och skapa snabbspår för nyetablering av kärnkraft.
Trots att alla partier regelbundet pratar om snabbare tillståndsprocesser och mer förutsägbara tillståndsprocesser motsätter man sig just det i detta betänkande eftersom det berör kärnkraften. Trots att Socialdemokraterna i sin budget bibehåller de statliga stöden och investeringarna i fråga om kärnkraft vill man inte ha detta snabbspår och denna förenkling av processen. Oavsett de här förenklingarna är processen lång och snårig – från investeringsvilja till verkställighet. Man prövas utifrån ett flertal lagar och i ett flertal domstolar med mera.
Vi har alltså en oenig opposition när det kommer till energifrågorna, men den stora trenden inom det energipolitiska området är en ökad samsyn och en konvergens där oppositionen alltmer närmar sig Tidöpartiernas syn på frågorna.
Jag väljer att stanna där, fru talman.
Anf. 38 Mattias Jonsson (S)
Fru talman! Vi har precis fått en redogörelse för vad det här ärendet i grunden handlar om – en mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar.
Vi från Socialdemokraterna har i behandlingen av det här ärendet varit väldigt tydliga redan från början med att den här produkten behöver avslås. Jag vill förklara varför och vad vi anser behöver göras i stället.
Låt oss börja med det grundläggande. Kärnkraft är faktiskt inte vilken verksamhet som helst. Det handlar om teknik som ställer väldigt höga krav på säkerhet, långsiktighet och ansvarstagande. Det handlar om att skydda människor och miljö – också kommande generationer. Och det handlar om förtroende. Det handlar om förtroende för våra institutioner. Det handlar om förtroende för våra myndigheter och för de beslut som vi här inne i kammaren fattar. Just därför måste prövningssystemet för de kärntekniska anläggningarna vara rigoröst, rättssäkert och stabilt över tid.
Fru talman! Regeringen säger sig vilja effektivisera och förtydliga dagens system, som vi hörde Tobias Andersson prata om. Det är faktiskt i grunden en rimlig ambition, för ingen tjänar på onödig byråkrati eller otydliga processer. Men det avgörande är inte vad man säger sig vilja utan vad man faktiskt föreslår och går fram med för beslut i kammaren.
Här uppstår det ett problem. När vi har granskat det här förslaget och tagit del av remissvaren från myndigheter, experter och aktörer i branschen har en helt annan bild än den vi hörde om här innan och som regeringen försöker ge framträtt. I stället för att skapa tydlighet riskerar förslaget att leda till det precis motsatta – ökad otydlighet, fler gränsdragningsproblem och nya beroenden mellan de olika myndigheterna.
Detta innebär i praktiken att processen blir mer komplex, inte mindre komplex. Vad blir konsekvenserna av det? Jo, fler överklaganden, längre handläggningstider och minskad förutsägbarhet för alla inblandade.
Det är värt att stanna upp där, för just förutsägbarheten är något som både näringslivet och ansvariga myndigheter gång på gång lyfter som helt avgörande. Utan tydliga spelregler blir investeringar svårare, planeringar mer osäkra och beslutsfattande mer riskfyllt.
Fru talman! Det är talande att en tung och erfaren aktör som Vattenfall i sitt remissvar pekar på att den nuvarande prövningsmodellen, alltså den som gäller i dag, i flera avseenden är att föredra framför regeringens förslag, som vi ska rösta om i dag. När en sådan aktör – med en djup kunskap om både systemet och de praktiska tillämpningarna – varnar för de här förändringarna bör alla i den här kammaren stanna upp och lyssna.
Vi socialdemokrater menar att ett förändrat prövningssystem måste uppfylla några grundläggande krav.
För det första måste det vara robust. Det ska tåla prövning över tid och fungera även när förutsättningar förändras.
För det andra måste det vara rättssäkert. Beslut ska fattas på tydliga grunder, och det ska finnas legitima möjligheter till insyn och överklagande men utan att systemet i sig skapar mer eller onödiga konflikter.
För det tredje ska det säkerställas att höga krav på säkerhet och miljö aldrig får kompromissas bort.
För det fjärde, vilket ibland glöms bort i debatten, måste även andra viktiga samhällsintressen vägas in. Det kan handla om markanvändning, regional utveckling och påverkan på det lokala samhället.
Vår samlade bedömning är att regeringens förslag över huvud taget inte lever upp till dessa krav. Det är med andra ord inte tillräckligt genomarbetat. Det skapar fler problem än det löser och riskerar att underminera det förtroende som hela systemet vilar på.
Vår tydliga slutsats är därför att den här propositionen behöver avslås – riksdagen behöver rösta nej till den.
Men låt mig också vara lika tydlig med vad detta inte innebär. Det här är inte ett försvar av dagens system i alla delar. Vi ser, precis som många andra, att det finns behov av förbättringar. Processerna kan bli effektivare, ansvarsfördelningen kan bli tydligare och handläggningstiderna kan kortas. Avgörande är dock att förändringar som ska göras måste ske med kvalitet. Vi ska inte hasta fram ett förslag som slår åt andra hållet.
Fru talman! Det är för oss helt centralt att prövningssystemet ger stabila och förutsägbara villkor för alla berörda aktörer. Det gäller företag, myndigheter och inte minst de människor som berörs av besluten.
Samtidigt måste systemet utformas så att allmänhetens förtroende för säkerhets- och miljöprövningen är fortsatt starkt. Utan det förtroendet riskerar varje beslut att ifrågasättas, och då förlorar vi något mycket större än bara tid i en enskild process. Det handlar ytterst om tilliten till vårt demokratiska beslutsfattande.
Fru talman! Mot den bakgrunden menar vi att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett nytt och genomarbetat förslag, ett bättre förslag som på riktigt förenklar prövningen inte bara på papperet utan också i praktiken, ett förslag som säkerställer att höga krav på säkerhet och miljö upprätthålls, ett förslag som tar hänsyn till de olika synpunkter som myndigheter, experter och branschaktörer faktiskt har framfört kring det förhastade verk som läggs fram i dag. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Fru talman! Ansvarstagande handlar inte bara om att agera utan också om att agera rätt och riktigt. I den här frågan innebär det, för oss, att säga nej till det här bristfälliga förslaget för att bana väg för ett bättre förslag. Därför avslår vi propositionen.
Jag yrkar bifall till reservation 1, som är en enig reservation från Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Nuvarande regler som också går att tillämpa kommer från myndigheterna att fortsätta att tillämpas. Vi säger nej till regeringens påfund och med det strul kring kvittningen som Sverigedemokraterna har orsakat hoppas jag att propositionen blir nedröstad.
(Applåder)
Anf. 39 Jesper Skalberg Karlsson (M)
Fru talman! Sverige befinner sig i en tid av tilltagande osäkerhet, vilket vi har sett de senaste fem sex åren. Pandemi, krig i vårt närområde, inflationens återkomst, höga energipriser och nedlagd planerbar elproduktion har pressat familjer och företag och drabbat svensk ekonomi.
Det är inte säkert att den mest krävande tiden ligger bakom oss. När oron i omvärlden ökar påverkas energipriserna. När energipriserna stiger påverkas hela ekonomin. Företag får högre kostnader. Familjer får lägre marginaler. Investeringar skjuts på framtiden.
Sverige är inte immunt mot det som händer i omvärlden, men Sverige möter osäkerheten från en starkare position än många andra länder. Vi har starka offentliga finanser, välfungerande institutioner och ett elsystem som trots stora brister fortfarande har viktiga styrkor genom kvarvarande kärnkraft, vattenkraft och förnybar elproduktion.
Just därför måste vi också vara kloka nog att bygga vidare på det som fungerar, för i oroliga tider är stabilitet, ansvar och förutsägbarhet hårdvaluta. Det gäller ekonomin, det gäller statsfinanserna och det gäller energipolitiken.
Fru talman! Sverige behöver mer el. Men el är inte bara enskilda kilowattimmar, och energimixen är inte bara ett pajdiagram. Sverige behöver mer planerbar, fossilfri baskraft, och vi behöver den särskilt i södra Sverige. Det är där elunderskottet märks tydligast. Det är där familjer och företag under lång tid har fått bära konsekvenserna av ett elsystem som inte längre levererar tillräckligt stabilt, tillräckligt förutsägbart och tillräckligt billigt.
Fru talman! Det här handlar inte om teknik för teknikens skull. Det handlar om människors vardag. Det handlar om barnfamiljen i Skåne som ser hur elräkningen äter upp marginalerna. Det handlar om industriföretaget som vill växa men tvekar när elförsörjningen är osäker. Det handlar om lantbrukaren, butiksägaren och verkstadsföretaget som gör allt rätt, arbetar hårt och tar ansvar – men som möter ett elsystem som inte räcker till.
När omvärlden blir mer osäker behöver Sverige bli mer robust. Ska vi jämna ut elpriserna, stärka konkurrenskraften och ge Skåne bättre förutsättningar att växa måste vi också våga säga det som är sant: Sverige behöver kärnkraft i södra Sverige.
Fru talman! Det är därför regeringen nu tar bort lager efter lager av hinder som har försvårat, sinkat och i praktiken omöjliggjort ny kärnkraft i Sverige. Det handlar inte om att tumma på säkerheten eller runda miljöprövningar. Det handlar om att skapa ordning, tydlighet och förutsägbarhet.
Den som vill investera tiotals eller hundratals miljarder i ny elproduktion måste veta vad som gäller. Det måste gå att förstå processen. Det måste gå att planera. Det måste gå att lita på att staten inte säger en sak i energipolitiken och sedan gör något annat i lagstiftningen.
I en tid när Sverige behöver investeringar, tillväxt och fler arbetade timmar är det direkt skadligt om politiken bidrar till osäkerhet kring en av ekonomins mest grundläggande funktioner: tillgången till el. Därför lägger regeringen om kursen. Vi river hinder och stärker villkoren. Vi bygger ett elsystem som håller även när det är kallt, mörkt och vindstilla. En vintersäkrad energipolitik, skulle man kunna kalla det.
Fru talman! Det betänkande som vi debatterar i dag handlar om en mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. I dag kan processen för att pröva ny kärnkraft vara krånglig och svår att överblicka. Flera olika lagar och prövningar hänger ihop men inte alltid på ett helt tydligt sätt. Det skapar osäkerhet för den som vill bygga, för myndigheter som ska pröva och för kommuner som berörs.
Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar som säger att den som vill bygga en kärnteknisk anläggning ska kunna ansöka direkt hos regeringen om ett godkännande. Ett sådant godkännande ska ersätta den tillåtlighetsprövning som regeringen annars gör enligt miljöbalken. Om detta har vår utskottsordförande redan berättat.
Parallellt görs ändringar i flera andra lagar för att systemet ska hänga ihop bättre. Det handlar om en plan för kärntekniska anläggningar som regeringen i ett första steg ska kunna besluta om. Den planen ska gälla det område och de anläggningar som ansökan sedan handlar om. Genom planen prövas om det är lämpligt att använda mark och vatten på det sättet.
Jag hoppas att skolklasserna på läktaren hänger med i det här något tekniska anförandet!
Fru talman! Den plan vi pratar om får bara beslutas om någon har ansökt om godkännande och om de kommuner som ingår i planområdet har tillstyrkt både ansökan och planen. Det innebär att staten, för att göra det enkelt, får en tydligare möjlighet att pröva helheten. Men kommunerna har en fortsatt viktig roll, och det är rimligt.
Förslaget innebär också att det ska bli möjligt att få förhandsbesked enligt lagen om kärnteknisk verksamhet. Om en aktör tidigt kan få veta om en viss fråga går att lösa eller inte minskar risken att stora resurser läggs på projekt som senare fastnar i processen.
Fru talman! Kärnkraft spelar en viktig roll för att möta framtidens elbehov och stärka leveranssäkerheten i elsystemet. Det handlar om familjers ekonomi, om industrins investeringar, om klimatet, om försvarsförmågan och om Sveriges långsiktiga ekonomiska tillväxt. Elförsörjning är inte en sidofråga utan en grundförutsättning för ett land som vill vara tryggt, rikt och konkurrenskraftigt. Och det ska vi ju vara. Utan el stannar Sverige. Med mer planerbar el kan Sverige fortsätta växa.
Fru talman! Oppositionen vill avslå regeringens förslag. Några vill avslå allt. Några vill avslå delar. Några vill avslå för att förslaget förenklar för lite. Någon vill avslå för att förslaget förenklar för mycket. Den stora splittring som vänsterpartierna visar upp angående frågor som a-kassan, bolåneskatten, bidragen och arbetsgivaravgifterna återfinns alltså även inom energipolitiken. Moderaternas bild är att Sverige inte har råd med mer energipolitisk osäkerhet.
Fru talman! I oroliga tider är förtroende och förutsägbarhet hårdvaluta för ett land. Det duger inte att säga att man vill ha mer el men samtidigt rösta nej till förslag som gör det möjligt att få fram mer planerbar el. Det duger heller inte riktigt att tala om industrins klimatomställning men blunda för att industrin behöver el varje timme på dygnet och året om. Det duger heller inte att säga att familjer och företag i södra Sverige ska få lägre och jämnare elpriser men samtidigt motsätta sig den baskraft som behövs för att vi ska kunna ta oss dit. Ansvarslöshet i energipolitiken straffar sig, och priset betalas av svenska familjer och företag.
Fru talman! Regeringen säger inte att kärnkraft är enda lösningen, men Sverige behöver mer av allt, inklusive kärnkraft. Dagens förslag och betänkande löser inte ensamt alla Sveriges energiproblem. Men det är ett steg i rätt riktning, för det gör prövningen tydligare och visar att Sverige menar allvar med att bygga ny kärnkraft.
Vi moderater kommer inte att lova allt till alla. Vi ska inte spä på osäkerheten med kortsiktiga besked. Vi ska inte föra en energipolitik där ideologiska låsningar går före familjers ekonomi och företags behov. Hårt arbetande människor ska kunna lita på att elen finns när den behövs och där den behövs. Därför kärnkraft.
(Applåder)
Anf. 40 Birger Lahti (V)
Fru talman! Ärendet NU19 heter En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar. Men det skulle kunna döpas om till Regeringen försöker med alla till buds stående medel underlätta för ny kärnkraft eller något i den stilen, för det är det ärendet handlar om. Bara det man kan läsa sig till om när lagförslaget är tänkt att träda i kraft säger en hel del. Den nya lagändringen föreslås träda i kraft den 17 juni redan i år. Det är panik nu med att försöka få spaden i jorden för något som kommer att skuldsätta flera generationer och som kanske inte ens behövs. Jag är beredd att gå så långt som att säga att om vi får till en grundlig analys av läget och sedan tittar på hur mycket baskraft som behövs och om det kan uppnås på andra, rent av billigare sätt, då landar vi i någonting.
Fru talman! Regeringen försöker med alla möjliga medel – lagändringar och garantier för investerare – få det att se ut som om det finns stort stöd för att bygga ny kärnkraft. Jag är egentligen en pragmatisk politiker. Det vet alla som känner mig sedan tidigare eller som har lärt känna mig här i mitt uppdrag som riksdagsledamot. Men sättet som man stressar fram ny kärnkraft är inget annat än oseriöst och att lura svenska folket. Man får det att framstå som om det vore en ko på isen och enda chansen att rädda den är att sätta spaden i jorden för ny kärnkraft före den 13 september, annars väntar oss en katastrof. Det är lögn.
Hör upp, svenska folket! Regeringen vill att vi i Sverige ska ha billig el till hands. Det låter bra, och jag håller med. Men när andra länder i EU är villiga att låta gasens påverkan på elpriset bortkopplas skriver både statsministern och energiministern till kommissionen att marginalprissättningen fungerar väl och att de inte vill att man ska störa en fungerande marknad.
I den här debatten kommer vi knappast att få tydliga svar på hur det förhåller sig vad gäller dessa brev som skickades till kommissionen den 4 och 5 mars, men vi har KU-anmält statsministern för svaret han gav till partiledaren Nooshi Dadgostar under frågestunden för några veckor sedan. Där hävdade han att det var ett missförstånd av vad han skrev. Men jag tror som sagt att tolkningen kommer att göras och att sanningen kommer att segra även i den här frågan.
Varför, frågar sig kanske vän av ordning, skulle inte den här regeringen vilja ha så billig el som möjligt för svenska hushåll och svensk industri? Man skulle kunna tro att det är klart att de vill det. Men om vi kan visa på att el producerad i Sverige inte kostar skjortan och skulle kunna levereras till priser som är mycket lägre än vad marginalprissättningen levererar blir bilden av ny kärnkraft såklart sämre.
Höga elräkningar är en kassako för staten. Så är det, oavsett vem som sitter på regeringsmakten. Men vi har en tung industri som är i framkant när det gäller att ställa om. Då kan vi inte låta prestige och att den här regeringen vill visa väljare att man levererar på löften om ny kärnkraft stå i vägen. Det är det saken handlar om.
Fru talman! Det är mycket som står på spel. Ska vi med en åsnas envishet försöka få investerare att börja med ny kärnkraft i stället för att seriöst analysera investeringar i kärnkraft? Som jag sa: Jag är pragmatisk av mig. Låt oss titta på hur läget ser ut för reaktorerna som är i drift i dag! Jag hör ingenstans någon som talar om hur länge de kommer att kunna tuffa på. Kan de livstidsförlängas? Hur länge i så fall? Och så vidare.
Det behöver tas ett grepp om hela systemet under en bred energiöverenskommelse. Det är jag överens med till och med Moderaterna om. Bara så kan svenska hushåll och svensk industri få en rättvis behandling av oss politiker, som de förväntar sig. Men vi är inte där. Det har gått prestige i en mycket viktig fråga, och det kommer att bli en akilleshäl för vårt land.
Jag yrkar bifall till reservation 1, som är en gemensam reservation, som Socialdemokraternas ledamot också presenterade och lyfte fram så bra i sitt anförande.
Anf. 41 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Det är inte första och säkert inte sista gången jag säger detta i Sveriges riksdag: Sverige står inför ännu ett avgörande vägval för vår energiförsörjning. Elbehovet ökar kraftigt för hushållen, för industrin och för omställningen. I detta läge måste politiken ta ansvar för ett elsystem som är stabilt, leveranssäkert och långsiktigt hållbart. Där spelar kärnkraften en stor roll.
Vi kristdemokrater menar att kärnkraften är nödvändig för att möta framtidens elbehov och för att säkerställa att Sverige även fortsättningsvis har ett robust elsystem alla timmar på året och i hela landet. Det räcker inte med ambitioner, utan det krävs fungerande spelregler.
För att ny kärnkraft ska kunna byggas krävs bättre och tydligare investeringsförutsättningar. Dagens regelverk är utdraget och oöverskådligt, och det skapar osäkerhet för aktörer som är beredda att ta stort ansvar och mycket långsiktiga investeringsrisker. Därför är det välkommet att regeringen nu lägger fram ett förslag som förbättrar villkoren för nyetablering.
Den proposition vi behandlar i dag syftar till att skapa ett mer ändamålsenligt och effektivt system för prövning av kärntekniska anläggningar med tydliga roller och tydligt ansvar. Det är nödvändigt om Sverige ska kunna gå från ord till handling i energipolitiken.
Vi välkomnar regeringens proposition från regeringen. Att ständigt skjuta frågan framför sig genom nya omtag och omarbetade förslag riskerar att cementera den handlingsförlamning som redan kostat Sverige både konkurrenskraft och trygghet i energisystemet.
Fru talman! Oppositionen riktar kritik från olika håll. Socialdemokraterna menar att effektiviteten inte förbättras tillräckligt och vill se ännu ett nytt förslag. Vi kristdemokrater delar inte riktigt den bedömningen. Vi menar att Sverige nu behöver förutsägbarhet och beslutskraft, inte fler rundor av osäkerhet.
Andra oppositionspartier motsätter sig kärnkraften av principiella skäl, oavsett nytta eller kostnad, eller lyfter fram det kommunala inflytandet, särskilt i frågor som rör slutförvar. Det kommunala perspektivet är viktigt, men det måste vägas mot nationella intressen. Energiförsörjningen är ytterst ett ansvar för staten och hela landet.
Ytterligare andra partier menar att kärnkraften bromsar omställningen och ökar kostnaderna. Kristdemokraterna ser tvärtom att utan planerbar fossilfri el riskerar omställningen att stanna av och hushållen att drabbas av ännu större prisvariationer.
Fru talman! Sverige behöver ha en regering och politiker som har modet att fatta beslut. Vi har ett väderberoende elsystem, vilket kan vara problematiskt i fredstid men oacceptabelt i krigstid. Omställningen, vår konkurrenskraft, industrin och därmed vårt försvar är beroende av att elen finns där den behövs och när den behövs. Därför behöver vi skapa vårt eget öde med ett planerbart och reglerbart elsystem, inte lämna det åt vädret.
Fru talman! Energipolitik handlar om ansvar för kommande generationer. Det handlar om att kombinera klimatansvar med trygghet, konkurrenskraft och social hållbarhet. Därför säger Kristdemokraterna ja till den här propositionen och nej till fortsatt passivitet. Sverige behöver mer el, Sverige behöver stabil el och Sverige behöver fatta beslut. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 42 Birger Lahti (V)
Fru talman! Camilla Brodin! Jag nämnde i mitt anförande det brev som statsministern skrev till ansvarig EU-kommissionär. Dagen därpå följdes det av ett brev från energiministern. I det hyllar energiministern marginalprissättningen, trots att vi vet att det är den som smittar av sig så att högre priser drabbar oss i Sverige.
Hur ser ledamoten Camilla Brodin på att vi har en energiminister som inte vill skydda svenska konsumenter? Hon har skickat ett brev och framför att hon inte vill att man rör det här. Men de som lyfter upp frågan i EU-kommissionen menar att gaspriserna smittar av sig och skapar högre elpriser, vilket även drabbar svenska kunder. Hur ser ledamoten Brodin på den utmaning som Sverige så att säga skyddar genom att säga att gaspriserna inte ska bortkopplas?
Anf. 43 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Den hör egentligen inte riktigt hemma i anslutning till det här betänkandet utan är en enskild fråga som ligger utanför, men jag väljer ändå att svara på den så gott jag kan.
Låt mig börja med tveksamheten om var vi har energiminister Busch i fråga om svenska elkonsumenters priser. Vi vet att vi har en stark röst i Bryssel med Ebba vid rodret. Hon försöker också se till att vi ska få behålla alla flaskhalsintäkter som EU vill ta ifrån oss, så att vi får behålla dem i Sverige och ge tillbaka dem till svenska elkonsumenter.
Alla partier i Sveriges riksdag borde känna en stolthet över att vi tar fajten mot Bryssel på riktigt. Då måste man också välja vilka strider man tar som gör skillnad för hushållen hemma i Sverige.
Jag vet dock att Vänsterpartiet har en helt annan syn på framtidens energipolitik, och jag förstår inte hur man ska kunna få ihop kalkylen om man vill prata robusthet och leveranssäkerhet samtidigt som man vill hålla priserna nere.
Anf. 44 Birger Lahti (V)
Fru talman! Tack, ledamoten Brodin, för svaret!
Jag hävdar definitivt att det här hänger ihop eftersom regeringen pekar på låga elpriser. Men regeringen jobbar åt andra hållet. Man vill ha höga elpriser eftersom caset med kärnkraft annars inte blir hållbart.
Jag vill återge ett par rader. Eftersom jag inte är så duktig på språk hoppas jag att det här stämmer. Jag har fått det översatt åt mig. ”Därför uppmanar vi kommissionen att avstå från att presentera en elmarknadsreform som riskerar att skada de välbehövliga investerarnas förtroende.”
Fru talman och ledamoten Brodin! Det är precis det här jag pekar på. Man vill inte att svenska kunder ska få lägre elpriser, för det kommer inte att gynna caset med ny kärnkraft. Man försökte helt klart bromsa en reform som kommissionen ville komma fram med, som gick ut på att prissättningen på el inte skulle vara beroende av gaspriser.
Ministerns svar till kommissionen är dock tydligt: Man inte vill rucka på det här. Man vill ha höga elpriser för skåningarna.
Anf. 45 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Tack, Birger Lahti, för inlägget! Jag hörde dock inget svar på den fråga som jag ställde till Vänsterpartiet. Birger Lahti höll sig utanför det vi debatterar i dag.
Varken regeringen eller nuvarande energiminister Busch vill att man ska ha höga elpriser i södra Sverige. Vi gör ju allt vi kan för att få bort de höga elpriserna i Sverige. Det gör vi genom en rad parallella insatser för att kunna ha ett leveranssäkert och robust elsystem framöver och el till rimliga priser.
Problematiken i dag är ett väderberoende system, vilket gör att när det som i dagsläget är minuspriser finns det inte en enda vindkraftsproducent som vill investera i Sverige. Vi behöver skapa förutsättningar för att bygga baskraft, framför allt i södra Sverige, om skåningarna ska ha lägre elpriser i framtiden.
(Applåder)
Anf. 46 Rickard Nordin (C)
Fru talman! Jag fastnade för två saker som Camilla Brodin sa i sitt anförande.
Till att börja med sa hon att energiförsörjningen är ett statligt ansvar, och därför ska man slopa det kommunala vetot mot kärnkraft. En inskränkning av kommunens rätt är en del av en kommande proposition. Men om energiförsörjning är ett statligt ansvar, varför är det bara för kärnkraft som det kommunala vetot ska slopas?
Vi i Centerpartiet tycker att man ska behålla det kommunala vetot både för kärnkraft och för vindkraft. Men i alla scenarier som finns för ett utbyggt energisystem som ska nå de 300 terawattimmar som vi är överens om är landbaserad vindkraft det kraftslag som byggs ut mest. Om man nu argumenterar för att det är ett statligt ansvar och att det därför inte ska finnas ett kommunalt veto mot kärnkraft undrar jag varför man då ska ha det på vindkraft. Inskränkningarna är betydligt större i nyttjandet av mark när det kommer till kärnkraft.
Camilla Brodin pratar också om säkerhet och vikten av ett energisystem som är robust i kris- och krigstid. Alla erfarenheter från Rysslands invasion av Ukraina visar att ett decentraliserat energisystem är ett starkare och mer robust energisystem. Det sa också en enig totalförsvarsberedning 2017.
Vilka fakta har Camilla Brodin som grund för att göra en annan analys? Det hon själv förespråkar är ett centraliserat energisystem med flera stora enheter, vilket Ukraina säger är vansinnigt. De bygger så litet och så smidigt de kan, så nära användningen som möjligt och så decentraliserat det bara går, därför att det är mindre sårbart.
Vilken faktamässig grund har Camilla Brodin för att göra en annan analys, med tanke på att hon säger att det som regeringen förespråkar är mer säkert, trots all den erfarenhet vi har från Ukraina?
Anf. 47 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Tack, ledamoten Nordin, för alla dina frågor!
Jag ska börja med den som handlade om nyttjande av mark, kommunalt veto och det statliga ansvaret. Ja, det finns ett statligt ansvar att se till att el finns där och när den behövs, på riktigt, och att den också finns till rimliga priser. Precis som jag alltid har gjort i den här kammaren vidhåller jag att staten bör ta det ansvaret.
Nu visar vi vägen framåt för hur vi ska kunna bygga kärnkraft. Vi har haft ett system där vi både har haft baskraften i form av kärnkraft och dessutom vattenkraften, som också har sett till att vi har skapat den baskraft som vi har och det fossila elsystem som vi ändå har haft. Systemet blir dock alltmer väderberoende, vilket faktiskt kan skapa kriser även i fredstid. Vi kan också se att det är helt oacceptabelt att ha ett helt väderberoende system i krigstider.
När det gäller nyttjande av mark – fråga alla som befinner sig runt om i Sverige om de tycker att vindkraften, som tar ganska stora ytor i anspråk, är helt oproblematisk. Hur uppfattas kärnkraften på de sajter vi faktiskt har i dag? När det gäller anspråkstagande av mark ser man att det rör sig om ganska begränsade områden. Men vi får ganska mycket effekt, precis det som Sverige saknar i dag. Vi producerar mer el än vi själva konsumerar. Det är helt rätt och riktigt, och vi har aldrig påstått något annat. Men däremot saknar vi effekten. Det är den vi importerar.
Vi måste planera om för ett annat elsystem, om vi ska kunna klara av de utmaningar vi har framför oss. Men jag har inte sett att ledamoten Nordins parti har kunnat komma med den typen av lösningar framåt.
Anf. 48 Rickard Nordin (C)
Fru talman! Bygg på de sajter vi har i dag då, Camilla Brodin, där acceptansen finns! Då kan vi väl enas om att vi inte ska öppna för att bygga ny kärnkraft längs hela kustbandet, till exempel, där man inte vill ha kärnkraft. Valdemarsviks skärgård, till exempel, är ett jättedåligt ställe att bygga på. Det finns inget stöd i den kommunen. Faktum är att det kom en undersökning häromdagen som sa att en tredjedel av befolkningen vill ha kärnkraft i den egna kommunen. Det är hälften så många som de som vill ha vindkraft i den egna kommunen.
Om man nu tycker att kärnkraften är det bästa och billigaste och det bästa sedan skivat bröd, varför litar man då inte på den egna befolkningen? Låt dem bestämma! Om man nu tycker att det är så bra, varför ska då regeringen kunna köra över kommuner i de här frågorna?
Jag fick inte heller något svar på vilken faktamässig grund och vilka säkerhetspolitiska antaganden som gör att regeringen och Camilla Brodin tycker att ett centraliserat elsystem är bättre än ett decentraliserat. Vad är det för erfarenheter som har kommit sedan 2017, när vi var överens om detta? Snarare är det tvärtom: All erfarenhet från Ukraina visar att det är vansinne att bygga stora produktionsanläggningar, därför att de är sårbara. Och kan produktionsanläggningen skyddas slår man i stället ut nätet runt omkring. Det är helt enkelt mycket bättre med små, decentraliserade anläggningar. Det säger ukrainarna själva, dessutom.
När det gäller rimliga priser tycker jag att Camilla Brodin ska berätta för svenska folket vem som ska betala, hur man ska ersätta det hela och hur man ska få fram de 440 miljarderna i lån och sedan garantipriserna som ska betala tillbaka lånen. Vem ska stå för dem egentligen? Det är ju inte de privata företagen som ska göra det, utan det ska skattebetalarna göra i slutändan.
Jag är också nyfiken – Camilla Brodin säger att vi inte ska ha ett helt väderberoende energisystem. Jag har inte sett någon som har föreslagit det. Vill man titta på hur vi ska få mer effekt kan man läsa en jättebra rapport som Centerpartiet har släppt, baserad på Sveriges Ingenjörers och Energimyndighetens rapporter gällande ökad effekt från både kraftvärme och vattenkraft samt energieffektivisering, vilket kan ge ungefär fyra gånger så mycket effekt på hälften av tiden jämfört med regeringens förslag.
Anf. 49 Camilla Brodin (KD)
Fru talman! Tack, Rickard Nordin, för ytterligare frågor! Jag uppskattar dem faktiskt verkligen. Jag har inte läst er rapport men ska såklart göra det.
Säkerhetspolitiken är A och O för den här regeringen. Därför har vi säkerställt att vi har Försvarsmakten med oss och att vi också har hela det säkerhetspolitiska läget med oss.
Vi ser nu till att skapa förutsättningar för att bygga kärnkraft på fler ställen än de tre befintliga sajterna. Vi skapar också möjlighet att ha det inte bara på tre ställen utan att också bygga små modulära reaktorer, det som i folkmun kallas för SMR:er, för att kunna ha ett mer oberoende elsystem som också hänger ihop – för att kunna leverera el när och där den behövs. Jag tror att man behöver ha många parallella tankar i huvudet samtidigt.
Jag är otroligt stolt över att den här regeringen har lagt om hela energipolitiken så att vi faktiskt kan lita på att elen finns där till rimliga priser när vi behöver den och att vi inte behöver tacka nej till företag som vill komma och etablera sig eller riskera att medborgare ska få fakturor som är enormt stora på grund av att vi har helt instabila elpriser i dagsläget. Ja, man kan kalla det för jojopriser. Det är något som den här regeringen inte vill stå till svars för, utan vi lägger om hela den inriktningen. Jag är otroligt stolt över det.
Anf. 50 Rickard Nordin (C)
Fru talman! Sverige står mitt i en dubbel utmaning. Vi ska klara klimatomställningen och samtidigt säkerställa att företag och hushåll har tillgång till fossilfri, konkurrenskraftig el som byggs ut snabbt för att matcha de kommande behoven. Det kräver ett energisystem som både är robust här och nu och klarar morgondagens behov.
För oss i Centerpartiet är utgångspunkten mycket enkel: Vi behöver mycket mer fossilfri energi, för vi ska bli av med oljan, fossilgasen och kolet. Det betyder att vi måste bygga ut alla kraftslag som bidrar till klimatomställningen, det vill säga vindkraft, solkraft, bioenergi och vattenkraft, och – ja – även ge möjlighet till ny kärnkraft där det är relevant och ekonomiskt försvarbart. Dessutom måste vi effektivisera det vi redan har och styra smartare.
Men, fru talman, det räcker inte med viljan att bygga; Sverige måste också kunna fatta beslut. Dagens tillståndsprocesser är ofta långa, oförutsägbara och svårnavigerade. Det skapar osäkerhet för investerare, fördyrar projekten, ökar kostnaderna för slutkonsumenterna och riskerar att bromsa både elektrifiering och industriell utveckling.
Vi välkomnar ambitionen i detta betänkande: att göra prövningen av kärntekniska anläggningar mer ändamålsenlig, mer förutsägbar och bättre anpassad till verkligheten. Problemet är att regeringens lagförslag inte klarar det. Inte ens Vattenfall, bolaget som ska bygga regeringens kärnkraft, vill ha den här lagstiftningen. Osäkerheterna är för stora och risken för förseningar betydande.
Varför går man då fram med sådan här lagstiftning? Detta är inte effektivisering utan någon typ av krånglifiering.
Kärnteknisk verksamhet ställer extrema krav på säkerhet, strålskydd, avfallshantering och långsiktigt ansvarstagande. Då måste rättssäkerheten vara stark, expertmyndigheterna självständiga och miljöprövningen fortsatt rigorös. Detta vill nu regeringen luckra upp. Det är helt oansvarigt. Dessutom säger de aktörer som vill bygga kärnkraft att detta försvårar och försenar. Det är bara ett sätt att signalera vad man vill utan att tänka på konsekvenserna.
För oss i Centerpartiet är också kommunernas roll helt central. Beslut om stora energianläggningar påverkar människor, näringsliv och lokalsamhällen under mycket lång tid framöver. Därför måste man ha ett lokalt inflytande. Kommuner ska inte köras över av staten – de ska vara medskapare i Sveriges energiomställning och tjäna på att husera energianläggningar. Men då måste man ha ett val.
I det här förslaget föreslår regeringen ytterligare inskränkningar i det lokala beslutsfattandet. Regeringen ska kort sagt få köra över folk. Det är i och för sig kanske inte konstigt att regeringen vill ta sig den rätten med tanke på att bara en tredjedel av befolkningen vill ha kärnkraft i den egna kommunen.
Låt mig också passa på att slå hål på några myter. Vi hörde här att de svenska elpriserna åker jojo och att man löser detta med ny kärnkraft. Då har man inte förstått hur marknaden fungerar. Om man subventionerar in ny kärnkraft blir den för först och främst inte billig. Då kommer man att få ett sätt att trycka ned elpriserna, men marginalprissättningen finns kvar. Och lägst marginalpris har de förnybara kraftslagen, nämligen sol- och vindkraft. De kommer fortfarande att ligga på toppen. Det kommer fortfarande att vara precis lika mycket jojo men från en lägre nivå på elpriset och en högre nivå på elräkningen därför att någon ska betala för subventionerna.
Om man vill se mindre av jojopriser ska man ha flexibel kraft, inte baskraft. Man ska ha mer effekt i vattenkraften och kraftvärmen, mer styrbar flexibilitet, fler batterilager och fler smarta hemlösningar. Det är lösningen på volatila elpriser.
Om man tycker att volatila elpriser är jobbiga kan jag tipsa om att det finns fasta elkontrakt att teckna. Det blir lite dyrare eftersom det är en försäkring, men det finns alla möjligheter att teckna sådana.
Jag vill också slå hål på myten att Sveriges elsystem är raserat, som vi har hört från talarstolen. Vi kan titta på World Energy Councils rankning, som är den mest gångbara internationella rankning som finns när det gäller just energisystem. År 2022 rankades Sverige som etta i världen, och 2025 rankades Sverige som tvåa. Jag skulle inte hävda att regeringen har raserat Sveriges energisystem, men vi har uppenbarligen tappat i rankningen snarare än klättrat.
Det som påtalades i förra årets rankning var att det finns ett mycket tydligt orosmoln i det svenska energisystemet, nämligen att vi blir mer fossilberoende. Vår transportsektors externa beroende ökar. Detta pekar World Energy Council på. Det ligger långt från retoriken i den här kammaren.
Vi har också hört att kärnkraft behövs för att sänka elpriserna. Det är det enda sättet att få lägre elpriser i Skåne, har det sagts, men i så fall får man vänta 15–20 år. Jag tror att skåningarna vill ha sänkta elpriser lite snabbare än så. Men på sätt och vis har man rätt: Det kommer antagligen att bli sänkta elpriser, men elräkningen kommer att bli högre därför att någon ska betala för subventionerna.
När det gäller vad regeringen är beredd att betala för kärnkraften säger Moderaterna att man inte lovar allt till alla. Nej, men man lovar allt till dem som ska bygga ny kärnkraft. Vi pratar om ungefär 100 000 kronor per vuxen svensk. Det är en rejält höjd antingen skatt eller elräkning; båda sakerna går emot vad man gick till val på.
Man gick till val på att subventioner till kärnkraften inte behövs. Möjligtvis kreditgarantier, sa man – det var det enda. Sedan har vi sett hur man steg för steg har lagt mer på notan – i praktiken har man undertecknat en blankocheck. Nu ska staten dessutom ta ansvar för avfallet, trots att vi historiskt har varit mycket tydliga med att det är den som skapar avfallet eller utsläppet som ska betala för att ta hand om det.
Om vi vill få Sverige att växa och tycker att kärnkraft är enda sättet att uppnå det, som Moderaterna sa, får vi alltså vänta i 15 år. Det kanske inte är så konstigt med tanke på att vi har haft en väldigt låg tillväxt i landet under den här mandatperioden. Det lär väl fortsätta. Om inte annat borde det här göra att man överväger en annan regering efter valet.
Om vi i stället vill ha snabb effekt – vi kan prata effekt, som Camilla Brodin säger – finns det potential i den kraftvärme som finns i södra Sverige, motsvarande ungefär två reaktorer. Sveriges Ingenjörer har sagt att åtminstone hälften av det kan realiseras på tre år, till en kostnad av 10–15 miljarder. Det är ungefär 2 procent av det som regeringen vill lägga på kärnkraft.
Vi har potential i vattenkraften motsvarande ungefär fyra reaktorer. Det är ungefär dubbelt så mycket effekt som det blir med det som regeringen vill lägga på kärnkraft, och vi kan göra det till hälften eller en fjärdedel av kostnaden.
Då har vi ändå inte pratat om den effekt som redan finns i befintlig kraftvärme och som inte nyttjas, motsvarande ytterligare ett kärnkraftverk. Det kan vi antagligen få loss för 3–4 miljarder, vilket är ungefär en halv procent av det som regeringen vill lägga på ny kärnkraft.
Det finns gott om potential i befintliga system, men det är klart att kraftvärme och eldning av flis och sopor inte passar lika bra in i kulturkriget. Det passar inte lika bra på valaffischer, och det låter inte lika slagkraftigt i talarstolen. Men det är verkligheten, och för den som vill ha lägre elpriser och mindre jojopriser är det väl bättre att förhålla sig till verkligheten än till kulturkriget.
Vi behöver helt enkelt mindre energipolitisk ryckighet och mer långsiktighet. När spelregler ändras fram och tillbaka på det här sättet tappar vi både investeringar och tempo. Det gäller oavsett kraftslag. Allt blir dyrare att bygga.
Den politiska risken för havsbaserad vind är i praktiken 100 procent. Det är ju ingen som får bygga det, utan man har i praktiken avslagit alla relevanta projekt. Vi måste komma tillbaka till ett teknikneutralt angreppssätt, utan de skygglappar som regeringen har satt upp och där det är klimatnytta, leveranssäkerhet och kostnadseffektivitet som styr, inte framtvingade regelverk som den lagstiftning som vi nu debatterar.
Vi borde ha en energiberedning som tillsätts efter valet, där vi kan hitta gemensamma lösningar. Det finns förvånansvärt mycket som vi är överens om. Man sitter ju och nickar här när jag talar om kraftvärme, men varför fokuserar vi inte på det då? Om kraftvärme nu är den snabbaste och billigaste lösningen, varför lyfter regeringen aldrig fram det? Det här är ett problem.
Klimatet väntar inte. Industrin väntar inte. Svenska hushåll förväntar sig att det ska funka, att företagen ska gå bra och att omställningen ska skyndas på. Det levererar inte den här propositionen. Jag yrkar därför avslag på den och bifall till reservation 1.
Vi vet att Sverige kan mer.
Anf. 51 Louise Eklund (L)
Fru talman! Jag kommer att fatta mig ganska kort. Mycket har sagts.
Det som föreslås i propositionen är att man genom en ny lag på olika sätt ska kunna pröva om en kärnteknisk anläggning ska få uppföras. Förslaget innebär att den som vill bygga en sådan anläggning kan ansöka direkt hos regeringen om ett godkännande. Genom denna process ska fler aktörer kunna investera i ny kärnkraft på fler platser och på olika ställen i landet. Det gäller naturligtvis både nya och gamla aktörer, men det kan också röra sig om både stora och små producenter. Det tycker jag naturligtvis är bra. Som har förts fram här i kammaren tidigare under debatten är det också helt nödvändigt om vi ska få den stabilitet i systemet som vi behöver. Det är ett av flera nödvändiga steg för att få långsiktighet och leveranssäkerhet.
Det har förts fram argument om hur säker processen är. Det som föreslås är att regeringen ska godkänna en kärnteknisk anläggning om den först har beslutat om en plan för kärntekniska anläggningar. Planen ska omfatta det område och de anläggningar som ansökan gäller. Genom planen ska regeringen pröva om det är förenligt med miljöbalkens regler om hushållning med mark och vatten att bygga den typen av anläggningar i det aktuella området. En plan får bara beslutas om det är någon som har ansökt om godkännande och om de kommuner som ingår i planområdet har tillstyrkt ansökan och planen.
Det är alltså en väldigt gedigen process som föreslås. Det är också ett enklare och mer transparent förfarande. Syftet är att få ökad stabilitet och rimligare förutsättningar för den som vill investera, och då ser vi att vissa risker behöver hanteras tidigare i projektet. Därmed skapar vi möjlighet för kärnkraft på fler platser i Sverige. Detta skapar förutsättningar för fler företag att investera i ny kärnkraft, vilket är bra. Med ökad konkurrens tror jag att det också blir lättare att hålla investeringskostnaderna nere.
Därmed yrkar jag bifall till förslaget. Vi tycker olika om kärnkraften, statens riskdelning och hur processen ska se ut framåt, men jag vill betona att vi i Liberalerna ser det som ett helt nödvändigt steg för att få till en långsiktighet.
Anf. 52 Katarina Luhr (MP)
Fru talman! När regeringen pratar om betänkandet låter det som att frågan handlar om att administration ska undanröjas för ny kärnkraft, som om det rörde sig om handläggningstider och pärmar som flyttas mellan myndigheter.
Jag tycker att vi ska vara ärliga. Det här är en av de olika delarna i regeringens politiska projekt för att pressa fram ny kärnkraft, till varje pris. Och nu vill man göra det genom att försvaga prövningen, minska den demokratiska kontrollen och ge kärnkraften en ny särställning, genom att låta regeringen tycka till om mer. Det är inte ändamålsenligt. Det är oansvarigt.
Fru talman! Kärntekniska anläggningar är en av de mest riskfyllda verksamheter som ett samhälle kan tillåta. Det är verksamhet där riskerna inte går att försäkra bort och som riskerar att ge miljöskador som aldrig går att återställa. Det är verksamhet som ger avfall som ska hållas isolerat längre än någon mänsklig civilisation någonsin har existerat.
Just därför har Sverige haft en grundlig, självständig och robust prövningsprocess. Nu tycker regeringen att den är besvärlig. Den är för långsam, och den är för obekväm. Därför vill man göra den tandlös.
Tidöpartierna pratar gärna om effektivitet, men det som i praktiken föreslås här är mindre miljöbalk, mindre insyn, mindre lokal demokrati och mer makt till regeringen och industrin.
Det här är inte modernisering. Det är centralisering och politisk genvägspolitik. Om kärnkraften nu var så säker, så nödvändig och så konkurrenskraftig, varför skulle den då inte överleva den befintliga prövningsprocessen?
Samtidigt ser vi att det finns en överhängande risk att hushåll och företag får stå för kostnaderna genom högre elpriser och nya avgifter när regeringen driver igenom förslag om statliga garantier, lån och riskövertagande i storleksordningen hundratals miljarder för att stötta den nya kärnkraften. Det betyder att när kalkyler spricker – vilket de alltid har gjort i kärnkraftens historia – är det skattebetalarna som får stå för notan. Och vad får vi i utbyte? Vi får inte el i tid för klimatomställningen. Vi får inte billig el, och vi får ingen flexibilitet. Vi får projekt som, om de ens blir av, möjligen börjar leverera el någon gång i mitten av 2040-talet.
Samtidigt vet vi att förnybar energi kan byggas nu. Vind, sol, lagring och effektivisering pressar priser, minskar utsläpp och stärker energisäkerheten utan att lämna radioaktivt avfall i hundratusentals år. Att i det här läget låtsas som att kärnkraften måste räddas undan en omfattande miljöprövning för att klimatet kräver det är inte seriöst.
Fru talman! Miljöprövningen är inte ren byråkrati. Den finns för att skydda människor, natur och framtida generationer, inte minst från politiska prestigeprojekt och kortsiktigt tänkande. När regeringen kallar det här ett hinder säger man i praktiken att det är för dyrt och komplicerat att säkerställa en säker och miljöanpassad prövning av kärnkraft. Ärendet är en del i Tidöpartiernas politik, där vi kan se att miljöbalken urholkas, lokalsamhällen körs över och staten låser fast Sverige i dyr, långsam och riskfylld energi.
Fru talman! Sverige behöver ett snabbt, robust och förnybart energisystem, inte symbolpolitik och kärnkraftsromantik från 1900-talet. Vi säger därför nej till förslaget som helhet, och vi kommer att fortsätta stå upp för försiktighetsprincipen, miljöansvaret och rätten för framtida generationer att slippa betala för dagens politiska prestige.
Därför vill även jag yrka bifall till reservation 1 i betänkandet.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 18.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:NU19
Webb-tv: Beslut: En mer ändamålsenlig prövning av kärntekniska anläggningar
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1) lag om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar,
2) lag om ändring i miljöbalken,
3) lag om ändring i lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet,
4) lag om ändring i lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter,
5) lag om ändring i lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar,
6) lag om ändring i strålskyddslagen (2018:396).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:171 punkterna 1-6 och avslår motionerna
2025/26:3960 av Birger Lahti m.fl. (V),
2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 1,
2025/26:3977 av Anders Ådahl m.fl. (C) och
2025/26:3985 av Katarina Luhr m.fl. (MP).- Reservation 1 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 106 0 0 SD 70 0 0 0 M 65 0 0 1 C 0 24 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 5 4 0 0 Totalt 175 173 0 1 Övrigt om prövning av kärntekniska anläggningar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3972 av Fredrik Olovsson m.fl. (S) yrkande 2.- Reservation 2 (S, C)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.