Effektiv och säker byggprocess
Betänkande 2025/26:CU24
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är redo för beslut
- Debatt
- 2026-05-07
- Beslut
- 2026-05-20
Hela betänkandet
Utskottets förslag i korthet
Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare.
Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder.
Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Förslaget innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Senaste beredningar i utskottet
Säkrare och effektivare byggprocesser (CU24)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som handlar om att göra byggprocesserna effektivare och säkrare.
Under 2022 trädde regler om certifierat byggprojekteringsföretag i kraft. Inget certifieringsorgan har hittills ackrediterats. Regeringen föreslår att reformen med certifierade byggprojekteringsföretag utvecklas. Det innebär bland annat att uttrycket certifierade byggprojekteringsföretag ändras till byggbedömare och att rollen utökas så att den även omfattar kontroll vid genomförande av byggåtgärder.
Ett annat syfte är att stärka kontrollen av vissa tekniska egenskapskrav vid byggande och förvaltning. Bland annat förstärks rollen som sakkunnig och kraven på kontrollplan utvecklas. Förslaget innebär även ett tydliggörande av att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att sådana beslut får överklagas.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Förslagspunkter
1. Certifieringsorgan och myndighetsutövning
Utskottets förslag:
2. Lagförslaget i övrigt
Utskottets förslag:
2025/26:3975 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Reservationer:
- Reservation 1 (S, MP)
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 6 maj 2026 och debatterades i kammaren 7 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:CU24
Webb-tv: Effektiv och säker byggprocess
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 107 Leif Nysmed (S)
Herr talman! Till att börja med vill jag yrka bifall till reservationen i civilutskottets betänkande CU24.
Till grund för förslagen i regeringens proposition ligger dels Boverkets förslag i rapporten Uppdrag att utveckla reformen med certifierade byggprojekteringsföretag, dels förslagen i utredningsbetänkandet Ordning och reda – förstärkt och tillförlitlig byggkontroll. Vi socialdemokrater har inga invändningar mot de lagförslag som grundas på Byggkontrollutredningen och bland annat handlar om att införa en förstärkt kontroll av att vissa tekniska egenskapskrav uppfylls.
Bakgrunden till utredningen var bland annat takraset i Tarfalahallen i Kiruna 2020 – jag är lite osäker på uttalet, men jag blir nog korrigerad om jag sagt fel – och andra konstaterade brister i byggkontrollsystemet. Det är dock märkligt att just denna utredning, som var klar redan 2023, inte har lagts fram förrän nu 2026. Bostadsministerns tal om rivstart i början av mandatperioden visar sig återigen endast vara tomt prat. En viktig säkerhetsreform har försenats och slagits samman med en helt annan utredning, som går åt motsatt håll.
Herr talman! Vi är dock negativa till förslagen om att utöka systemet med certifierade byggprojekteringsföretag, som regeringen gått vidare med. De lagändringar som regeringen föreslår i den delen innebär att certifierade privata aktörer i större utsträckning ska kunna utföra kontroller som i dag ligger hos kommunerna. Flera remissinstanser har pekat på risken med en sådan modell, däribland flera kommuner, Myndigheten för civilt försvar, Statens geotekniska institut, Tillväxtanalys med flera.
Att flytta kontrollfunktioner från offentlig verksamhet till privata aktörer kan leda till otydliga ansvarsförhållanden. Det kan uppstå negativa beroendeförhållanden mellan beställare och kontrollaktörer, och detta kan i sin tur försvaga tilliten till kontrollsystemet och skapa ekonomiska incitament som ökar risken för korruption.
Det är inte bara vi socialdemokrater som ser risken med ökad korruption. Även Moderaterna i Nacka är övertydliga i sitt remissvar i frågan. Jag vill gärna passa på att citera två avsnitt ur deras remissvar, som den moderate kommunstyrelseordföranden Mats Gerdau undertecknat. Man skulle nästan kunna tro att han var partikamrat med mig, men det är ju inte så. Men vi tycker lika i det här fallet. Jag citerar: ”EU-kommissionen identifierar byggsektorn som en av de sex största högriskområdena särskilt sårbara för korruption. En minskad offentlig kontroll av byggprojekt kan medföra att samhällets krav på byggnader inte uppfylls och samtidigt innebära att kriminella gäng och företag får fäste i projekten.” Jag fortsätter med ett stycke till som är väldigt talande: ”Medborgarna måste kunna förvänta sig att den offentliga myndighetsutövningen sker på ett sätt som är skilt från privata vinstintressen.” Jag skulle också ha kunnat skriva under remissvaret.
Privatiseringen av det offentligas kontroll ska enligt regeringens bedömning spara både tid och resurser. Tidsbesparingen är det svårt att sia om, men att tro att konsulter skulle innebära besparingar är nog väldigt naivt, speciellt om efterfrågan på dessa skulle bli större än tillgången.
Ett annat argument som lyfts fram är att landets olika kommuner gör olika bedömningar i lovprocesserna. Ja, det är ju ganska rimligt då det ser olika ut i landet Sverige, som är ett ganska avlångt land. Att alla nya byggbedömare skulle göra exakt likadana bedömningar i hela landet är nog väldigt osannolikt. Och om de skulle göra det skulle de nog inte utföra sitt jobb korrekt. Det är ju skillnad på beräkning av taklaster beroende på var man är i landet, och markförhållandena skiljer sig markant beroende på om det är lera eller berggrund. De kommer att göra olika bedömningar för olika fastigheter. Det kommer inte att bli likadant överallt.
Herr talman! I remissvaren ser man att det i första hand är byggföretag som är positiva till förslaget, medan kommuner och myndigheter är kritiska. Det är helt klart en ideologisk marknadisering av den offentliga kontrollen som det här förslaget handlar om. Det handlar om att sätta vinstintresset först. Riksdagen borde därför avslå propositionen i de delarna.
För att få fram fler bostäder är det förvisso viktigt att förkorta ledtider och effektivisera processerna i byggandet. Vi anser dock inte att byggprocesser ska effektiviseras på bekostnad av rättssäkerhet och den offentliga tillsynen. För oss är det viktigt att samhället även i fortsättningen har en möjlighet att säkerställa kvalitet och säkerhet och att regelverket följs.
I stället för att utvidga systemet med certifierade byggprojekteringsföretag bör regeringen därför återkomma med ett nytt förslag som kan effektivisera byggprocessen, minska onödig byråkrati och förkorta ledtider samtidigt som samhället behåller kontrollen över byggandet. Detta, herr talman, borde riksdagen ställa sig bakom och tillkännage för regeringen.
Avslutningsvis: Som jag har sagt tidigare i dag och i tidigare debatter är det här tyvärr fyra förlorade år för byggsektorn. Det är rekordlågt byggande. Det är en halvering, och det är långt under behovet. Det råder skyhög arbetslöshet bland byggnadsarbetare. Det finns över 10 000 arbetslösa i Byggnads akassa i dagsläget. Var fjärde träindustriarbetare har varslats. Över 6 000 företag inom byggsektorn har gått i konkurs sedan 2023, enligt Tillväxtanalys. Detta är resultatet av Tidöregeringens politik.
Fru talman! Jag vill återigen yrka bifall till reservationen i betänkandet.
Anf. 108 David Josefsson (M)
Fru talman! Sedan den moderatledda regeringen tillträdde 2022 har vårt oförtröttliga fokus varit på att få bort de strukturella hinder som gör det svårt, dyrt och krångligt att bygga. Det handlar lite förenklat om tre saker. För det första handlar det om att minska regelkrånglet. Regelbördan för att bygga nytt eller bygga om är i dag tung och kostnadsdrivande. Installatörsföretagen visade nyligen att ungefär en tredjedel av byggkostnaden för ett enfamiljshus gick åt till avgifter, taxor och markpris redan innan grunden var gjuten.
För det andra handlar det om att korta ledtider. Initiativet Bygg i tids senaste rapport, Nationellt Ledtidsindex, visar att den genomsnittliga tiden från planstart till byggstart i Sveriges kommuner är 4,7 år. Då tillkommer tid både före och efter, exempelvis för markanvisning och för själva byggprocessen. Här är verkligen tid pengar.
För det tredje handlar det om att vi måste öka den byggbara marken. Det är i sig en paradox att vi har brist på byggbar mark. Sverige är ett av Europas mest glesbefolkade länder, men vi har satt upp så mycket regelverk och begränsningar att det blir brist på mark att bygga på.
Tillsammans skapar regelkrånglet, ledtiderna och bristen på mark strukturella problem för hela samhällsbyggnadsprocessen men kanske framför allt för bostadsbyggandet. Konsekvensen är att många hårt arbetande svenskar i dag inte kan uppfylla sina bostadsdrömmar.
Fru talman! Sedan regeringen tillträdde 2022 har den levererat på samtliga dessa tre områden.
Vi har genomfört den största reformen av plan- och bygglagen på 15 år med över 40 regelförenklingar när det gäller bygglov. Vi har förenklat regelverk för allt från studentbostäder till kriminalvårdsanstalter.
Vi har lagt ett stort fokus på att minska handläggningstider hos myndigheter, och vi har tillsatt en utredning för att se över överklaganden i byggprocesser.
Vi har påbörjat reformer av strandskyddet. Vi har gett Boverket i uppdrag att utreda bullerreglerna, då detta är en begränsning i särskilt tätbebyggda områden.
Steg för steg får regeringen ordning på Sverige.
Fru talman! Ämnet för dagens debatt, en effektiv och säker byggprocess, är ytterligare ett viktigt steg. Genom regeringens proposition minskar vi regelbördan, då fler åtgärder än i dag kommer att kunna genomföras av ett certifierat byggprojekteringsföretag. Begreppet certifierat byggprojekteringsföretag ändras enligt förslaget till byggbedömare. Dessutom kortar vi ledtiderna i byggprocessen då ansvar flyttas från kommuner till byggbedömare i vissa frågor. Byggprocessen blir mer effektiv och säker.
Fru talman! Reformen med certifierade byggprojekteringsföretag infördes efter en proposition från den förra, socialdemokratiska regeringen. Den innebär att ett företag som har särskild sakkunskap och erfarenhet får göra bedömningar när det gäller exempelvis utformningskrav, krav på tillgänglighet och tekniska egenskapskrav i bygglovsskedet. På det sättet kortar man ledtider och förenklar.
I grunden var det en väldigt bra reform, men den har inte kunnat slå igenom fullt ut eftersom dessa företag endast kan användas fram till startbeskedet. Därefter övergår det till kommunen, som bland annat fattar beslut om slutbesked.
Om kommunen och det certifierade byggprojekteringsföretaget gör olika tolkningar innebär det exempelvis att en konstruktion som har godkänts i startbeskedet inte godkänns i slutbeskedet. Det skapar osäkerhet, och det har gjort att många fastighetsägare, fastighetsutvecklare och byggbolag helt enkelt inte har vågat anlita de certifierade byggprojekteringsföretagen.
Fru talman! Nu utvecklar vi därför reformen, och vårdar den, genom att utöka företagens ansvar genom hela processen fram till slutbeskedet. Och vi döper som sagt om dem till byggbedömare, som är ett lite mer lätthanterligt begrepp.
På det här sättet minskar regelkrånglet för den som anlitar en byggbedömare. Processen blir säkrare och mer förutsägbar, och belastningen på kommunernas byggnadsnämnder minskar. Det i sin tur frigör resurser till andra arbetsuppgifter och till att hantera de processer där byggherren inte har anlitat en byggbedömare.
Fru talman! I den politiska debatten kring hur vi ska kunna bygga fler bostäder ger oftast våra politiska motståndare läpparnas bekännelse när det gäller regeringens politik. Man instämmer i att regelkrånglet är för tungt, att ledtiderna är för långa och att mer mark borde bli byggbar. I praktisk handling visar man dock något annat.
I det här ärendet vill såväl Socialdemokraterna som Miljöpartiet avslå förslaget om att utveckla deras egen reform med certifierade byggprojekteringsföretag.
När kammaren i höstas debatterade förenklade bygglovsregler ville man från rödgröna partier bland annat avslå förslaget om att ta bort bygganmälan för komplementbyggnader.
När vi föreslog förenklingar för att möjliggöra fler och billigare studentbostäder ville man avslå det förslaget.
Likaså har både Socialdemokraterna och Miljöpartiet motionerat om att avslå regeringens förslag om att göra det enklare att konvertera kontor till bostäder – ett förslag som vi kommer att debattera här i kammaren senare i vår. Det är en förändring som är nödvändig om vi ska komma bort från normen att riva för att i stället bygga nytt och för att vi faktiskt ska kunna förlänga byggnaders livslängd genom att hitta nya användningsområden.
Fru talman! Det är uppenbart enkelt att i paneldebatter och debattartiklar dela bilden av att ett regelverk är krångligt och att ledtider är ett problem. Det är betydligt svårare för de rödgröna partierna att faktiskt vilja vara med och göra regelverk enklare eller genomföra reformer för att korta ledtider.
Medan den moderatledda regeringen driver ett offensivt reformarbete för ett ökat bostadsbyggande och ett mer funktionellt regelverk står de rödgröna partierna kvar på perrongen.
Valet i höst kommer att handla om ifall man vill ha en regering som inte bara delar bilden av att det behövs omfattande strukturreformer på svensk bostadsmarknad utan också är beredd att genomföra dessa reformer.
Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.
Anf. 109 Larry Söder (KD)
Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet – då har jag gjort det.
Effektiv och säker byggprocess är ett betänkande som handlar om att göra det enklare att bygga, säkrare att bygga och effektivare – i hela Sverige. För oss kristdemokrater – som vill se fler bostäder, starkare tillväxt och tryggare samhällen – är detta, menar jag, ett steg i rätt riktning. Det är avgörande för bostadsbyggandet att det går fort från idé till färdigt hus.
Den svenska byggprocessen har under lång tid varit onödigt krånglig, långsam och kostsam. Byggherrar och kommuner har kämpat med osäkerhet, upprepade kontroller och administrativa bördor som bromsar både bostadsbyggande och andra viktiga projekt.
Under 2022 infördes möjligheten att använda certifierade byggprojekteringsföretag. Det var en reform med goda intentioner, menar jag. Men reformen har inte blivit som vi önskade. Därför är det hög tid att utveckla och förbättra systemet. Propositionens förslag gör just det.
Vi byter begreppet certifierade byggprojekteringsföretag till byggbedömare. Det är inte bara enklare att säga; det har faktiskt också en annan innebörd. Det är inte bara en namnändring. Det är en utvidgning av rollen. Byggbedömare ska kunna följa projektet från projektering ända till genomförande. Det skapar en mer sammanhållen och förutsägbar process för alla. Byggnadsnämnden slipper onödig administration, och byggherren får tydligare vägledning genom hela kedjan. Samtidigt stärker vi säkerheten. Som en bieffekt kan byggnadsnämnderna blir billigare för kommunerna i och med att de får färre arbetsuppgifter.
Vi förstärker rollen som sakkunnig, skärper kraven på kontrollplaner och gör sakkunnigkontroll obligatorisk för vissa byggåtgärder.
Kontrollplanen delas upp i en kontrollplan och en avfallsplan. Tydligare ansvar ger också tryggare byggnader. Vi tydliggör att certifieringsverksamhet kan innefatta myndighetsutövning och att besluten ska kunna överklagas. Allt detta bidrar, menar jag, till högre kvalitet, bättre efterlevnad av tekniska egenskapskrav och ökad tillit i hela byggsektorn.
Detta handlar inte bara om byråkrati för byråkratins skull. Det handlar om att förenkla processen. Det handlar om människor. Det handlar om unga familjer som ska kunna flytta in i nya hem utan att priserna skenat på grund av onödiga förseningar. Det handlar om företag som ska våga investera och skapa jobb. Det handlar om kommuner som ska kunna planera långsiktigt utan att fastna i onödigt krångel och inte minst om att vi bygger säkert så att ingen ska behöva oroa sig för att bo i en byggnad som inte uppfyller kraven.
I betänkandet föreslås de nya reglerna träda i kraft den 1 juli 2026. Det är snart, och det är ambitiöst. Jag hoppas att branschen, certifieringsorganen och myndigheterna tar ansvar för processen och får systemet att fungera i praktiken så snart som möjligt.
Ett effektivt och säkert byggande är grundförutsättningen för ett växande och tryggt Sverige. Med detta betänkande tar vi ett viktigt steg mot färre hinder, högre kvalitet och fler bostäder.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 20 maj.)
Beslut
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.