Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Betänkande 2025/26:SkU22

Hela betänkandet

PDF
Webbsida

Beslut i korthet

Strängare regler mot momsbedrägerier (SkU22)

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

  • få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
  • neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
  • markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
  • ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition.

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 21 april 2026, justerades 28 april 2026 och fick trycklov 28 april 2026.

Alla beredningar i utskottet

2026-03-24, 2026-04-21

Strängare regler mot momsbedrägerier (SkU22)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hårdare åtgärder mot mervärdesskattsbedrägerier, det vill säga momsbedrägerier. Syftet är att minska fusk och att förhindra skatteundandragande.

Förslagen innebär att Skatteverket ska kunna

  • få större möjligheter till kontroll i samband med att någon ansöker om registrering för moms
  • neka en ansökan om registrering eller ta bort en momsregistrering
  • markera ett registreringsnummer för moms som ogiltigt i EU:s system
  • ha möjlighet att besluta att överskjutande ingående moms inte ska tillgodoräknas i fall där det finns risk för undandragande av skatt.

De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 juli 2026.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 5 maj 2026 och debatterades i kammaren 6 maj 2026.
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:SkU22, Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Debatt om förslag 2025/26:SkU22

Webb-tv: Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

Protokoll från debatten

Anf. 80 Marie Olsson (S)

Fru talman! Organiserade momsbedrägerier är brott där företag har hanterat mervärdesskatt – moms – på ett felaktigt sätt genom att antingen undanhålla inbetald moms till staten eller genom att dra av för moms som över huvud taget aldrig har betalats in.

Ett vanligt upplägg är det som kallas karusellhandel, det vill säga att varor cirkulerar i en kedja av företag men där ett av företagen, ett så kallat skenföretag, inte betalar in momsen till staten trots att det har tagit ut moms av sina kunder. Detta orsakar miljardförluster till staten varje år, och här behöver vi ha i åtanke att momsen faktiskt är statens största intäktskälla.

I stor utsträckning handlar det om kriminella nätverk som använder företag som brottsverktyg för att lura till sig skattepengar genom falska fakturor och skenaffärer. Resultatet är förödande eftersom statens intäkter urholkas, den kriminella ekonomin stärks och seriösa företag riskerar att konkurreras ut.

Mervärdesskattebedrägerierna är omfattande i Sverige och inom EU. Bedragarna lurar staten på flera miljarder kronor varje år, och det här måste få ett stopp.

Fru talman! När Skatteverket slog larm under den socialdemokratiska regeringen blev det snabbt fart på politiska beslut. Den socialdemokratiska regeringen visade handlingskraft och införde motåtgärder, som ledde till att över 60 personer dömdes för bedrägerier. Åtgärderna vidtog den socialdemokratiska regeringen 2021. Åtgärderna gav effekt och minskade bedrägerierna.

Betänkandet gällande åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier och regeringens proposition bygger på en utredning som den socialdemokratiska regeringen tillsatte 2022 efter det att det hade framkommit att bedragarna hade hittat nya kryphål för att fortsätta med sina momsbedrägerier. I maj 2024, för två år sedan, lämnade utredningen förslag på åtgärder mot bedrägerierna. Regeringen har alltså tagit hela två år på sig att lägga fram det här förslaget.

Skatteverket har länge larmat om att internationella nätverk som sysslar med momsbedrägerier är aktiva i Sverige och har vädjat om skyndsamma åtgärder från regeringen. Vi socialdemokrater anser att det här hade kunnat skyndas på betydligt mer. Regeringens senfärdighet har till och med inneburit att Sverige riskerar vite från EU för att man har tagit så lång tid på sig att vidta åtgärder. Medan brottslingarna agerat snabbt och hänsynslöst har regeringen dragit benen efter sig. Under tiden har de kriminella nätverken fortsatt att utveckla nya och alltmer sofistikerade upplägg.

Fru talman! EU:s åklagarmyndighet, Eppo, bekräftar att Sverige är utsatt för momsbedrägerier. Problemet med momsbedrägerier finns i flera europeiska länder. Det är gränsöverskridande och beräknas kosta EU:s medlemsländer runt 600 miljarder kronor per år. Det är oerhört mycket pengar. Och några av de 600 miljarderna kommer från momsbedrägerier i Sverige.

Sveriges senfärdighet har lett till att vårt land har blivit en fristad för ekonomisk brottslighet. Det är ett oerhört oansvarigt hanterande av skattepengar, som hade kunnat göra betydligt större nytta inom vården, skolan och omsorgen. Där hade de här pengarna behövts i stället.

Den europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, slog till mot en stor organisation i Europa som misstänks ha tjänat över 5 miljarder euro – det motsvarar ungefär 55 miljarder svenska kronor – genom liknande momsbedrägerier som nu förekommer i Sverige. I det fallet gäller det Italien, Kroatien, Bulgarien och Spanien. Totalt utreds 200 personer och 400 företag. Det har visat sig att det finns tydliga kopplingar till kända maffiaklaner. Det leder till slutsatsen att även de gäng som styr kriminaliteten i Sverige tjänar pengar på momsbedrägerierna i vårt land. Det gör det ännu mer akut att stoppa de här bedrägerierna.

Precis som min kollega Mathias Tegnér tog upp i den förra debatten visar dessa nya siffror från ESO-rapporten att den kriminella ekonomin omsätter över hisnande 350 miljarder kronor varje år. Och de bedömer att de har räknat lågt, vilket innebär att det kan handla om ännu mer pengar. Av de 350 miljarderna bedöms 40 miljarder komma från kriminella transaktioner där mervärdesskattebedrägerierna ingår.

I ESO-rapporten uppskattas mervärdesskattebedrägerierna handla om större belopp än den utredning som föranlett det här betänkandet visar på. Det är stora belopp, och det borde stå utom allt tvivel att insatserna mot mervärdesskattebedrägerierna måste stärkas ytterligare, även efter det här betänkandet.

Resultatet av uteblivna åtgärder är förödande. Statens utgifter genom utbetalning av falsk mervärdesskatt göder den kriminella ekonomin och därmed gängkriminaliteten. Det är pengar som finansierar vapen, droger, våld och nyrekrytering till kriminella nätverk. Ytterst handlar det också om legitimiteten i vårt samhällskontrakt. Varje skattekrona ska användas effektivt och ska inte göda kriminalitet. Att värna det är en central prioritering för oss socialdemokrater.

Fru talman! För att komma åt dessa mervärdesskattebedrägerier behöver Skatteverket utöka antalet kontroller. Det tas också upp i utredningen som ligger bakom betänkandet. Alla utredningar som har gjorts kopplat till kontroller från Skatteverket tar upp behovet av fler kontroller. Vi socialdemokrater utökade Skatteverkets budget i vårt budgetförslag just för att de ska kunna utöka antalet kontroller. Regeringen har tyvärr inte prioriterat att komma åt den här typen av brottslighet. Om man hade gjort det hade man lagt mer pengar till Skatteverket för kontrollverksamheten.

När det gäller den ekonomiska brottsligheten saknas tyvärr beslutsamhet och snabbhet från regeringen. Ska vi på allvar strypa pengakranen till gängen måste regler och krav skärpas, och läckorna från vårt gemensamma välfärdssystem måste stoppas. Kraftfulla åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier är en del i det arbetet.

Momsbedrägerierna är bara ett av flera sätt som finansierar den organiserade brottsligheten. Därför krävs det fler åtgärder. Vi socialdemokrater vill införa en svensk maffialagstiftning för att komma åt gängtopparna och skärpa straffen för grov ekonomisk brottslighet. Vi har tidigare krävt att regeringen presenterar en färdplan för att stoppa pengaflödet till gängen. Mervärdesskattebedrägerierna tillhör det flödet.

Genom en maffialag skulle vi också kunna hålla alla som tecknar avtal och kontrakt med kriminella organisationer och deras företag ansvariga för medverkan i bedrägerierna. Kort sagt skulle vi komma åt betydligt fler personer som på olika sätt medverkar till att den systemhotande organiserade brottsligheten får pengar från våra gemensamma skattepengar för att finansiera sina verksamheter och sitt lyxliv.

Fru talman! För oss socialdemokrater är det viktigt att arbetet mot mervärdesskattebedrägerierna inte stannar vid det här betänkandet. Det behövs ett fortsatt aktivt arbete i Sverige och tillsammans i EU för att strypa alla möjligheter att fortsätta med dessa bedrägerier.

Kort sagt: Regeringen måste sluta låta de kriminella leva lyxliv på våra gemensamma skattepengar, och staten måste återta kontrollen. Varje dag av politisk passivitet är en seger för den organiserade brottsligheten och en förlust för det svenska samhället.

Vi socialdemokrater är långtifrån nöjda med regeringens arbete mot momsbedrägerier, vilket vi också beskriver i vårt särskilda yttrande. Vi ser däremot att betänkandet SkU22 Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier är ett steg på vägen mot att minska mervärdesskattebedrägerierna. Vi ställer oss bakom förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 81 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande SkU22 om åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier.

Mervärdesskatten är en av statens viktigaste inkomstkällor. Den finansierar vår gemensamma välfärd – skola, vård, omsorg och rättsväsen. När momsbedrägerier tillåts breda ut sig undergrävs inte bara statsfinanserna utan också förtroendet för skattesystemet och för dem som gör rätt för sig.

Fru talman! Momsbedrägerier är ofta gränsöverskridande, organiserade och avancerade. De slår särskilt hårt mot seriösa företag som konkurreras ut av aktörer som fuskar och systematiskt undandrar sig att betala skatt. Att bekämpa denna brottslighet är därför såväl en rättvisefråga som en fråga om företagande och en fråga om ordning och reda i samhället.

Regeringen har lagt fram förslag som syftar till att stärka statens förmåga att förebygga, upptäcka och bekämpa mervärdesskattebedrägerier. Jag kan konstatera att samtliga partier i skatteutskottet ställer sig bakom regeringens inriktning i betänkandet.

Fru talman! Regeringens förslag tar sikte på att täppa till kända sårbarheter i momssystemet. Det handlar om att förbättra kontrollmöjligheter, stärka informationsutbyte och säkerställa att myndigheterna har ändamålsenliga verktyg för att agera snabbt och effektivt när oegentligheter upptäcks.

En central utgångspunkt för regeringen har varit att åtgärderna ska vara träffsäkra. Seriösa företag ska inte belastas med onödig administration. Samtidigt ska kriminella aktörer få betydligt svårare att utnyttja systemet. Det är en balans som är avgörande för både näringslivets konkurrenskraft och skattesystemets legitimitet.

Fru talman! Vi vet att momsbedrägerier ofta är en del av ett bredare kriminellt upplägg. Intäkterna kan gå vidare till annan allvarlig brottslighet. Därför är dessa åtgärder också en del av regeringens bredare offensiv mot den ekonomiska brottsligheten och de kriminella nätverken.

Regeringen arbetar målmedvetet för att stärka Skatteverkets, Tullverkets och andra berörda myndigheters förmåga att samarbeta, både nationellt och internationellt. I en alltmer globaliserad ekonomi är internationellt samarbete nödvändigt för att komma åt brottslighet som inte stannar vid nationsgränserna.

Fru talman! Det är också viktigt att understryka att kampen mot momsbedrägerier inte är avslutad i och med detta betänkande. Bedrägerierna förändras och metoderna utvecklas. Därför måste också regelverk och kontrollsystem utvecklas i takt med omvärlden. Regeringen följer denna utveckling noggrant och utesluter inte ytterligare åtgärder om de behövs. Skatteutskottets betänkande bekräftar vikten av ett robust och rättvist momssystem där den som gör rätt för sig inte missgynnas och den som fuskar möts av effektiva och proportionerliga åtgärder.

Fru talman! Regeringens ambition är tydlig: att se till att varje skattekrona som ska betalas in också betalas in. Det är så vi värnar välfärden, stärker rättsstaten och skapar goda villkor för företagande och tillväxt.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag.

(Applåder)


Anf. 82 Marie Nicholson (M)

Fru talman! Den organiserade brottsligheten är komplex. Den består inte sällan av kedjor av bolag. Målvakter står som ägare på papperet, medan de verkliga ägarna gömmer sig någonstans där bakom. Pengar flyttas vidare samma dag som de betalas ut, ofta i flera led och ut ur landet och ibland via system där insyn saknas. Det är så brott begås i dag, och därför måste systemen fungera annorlunda.

Men här står vi i dag.

Felaktiga utbetalningar fångas upp. Det som tidigare såg ut som en enskild ansökan sätts nu in i ett större sammanhang. När samma namn dyker upp i flera bolag, när samma konton återkommer och när mönster upprepas väcks numera frågor. Upplägg som tidigare kunde pågå länge upptäcks och stoppas.

Pengaflöden möter större motstånd. Det är svårare att föra ut stora kontantbelopp ur landet. Kontrollerna är fler. Flöden utanför banksystemet granskas alltmer. System som hawala möter ett helt annat tryck. Det gör att fler illegala transaktioner upptäcks och stoppas.

Företag används fortfarande i brottslighet, men utrymmet har krympt. Det är svårare att registrera bolag med oklara upplägg, svårare att använda målvakter utan att det väcker frågor och svårare att luta sig mot bolag som byggts upp för bedrägerier. Fler kontroller sker tidigt. Fler upplägg avbryts innan de växer.

Samma utveckling syns när det gäller tillgångar. Ett register över bostadsrätter är nu beslutat. Det gör ägandet synligt. Det blir svårare att gömma tillgångar och att använda bostäder för bedrägerier.

Brottsvinsterna från telefonbedrägerier har mer än halverats på två år. Det betyder att färre människor blir lurade, men också att brotten inte längre är lika lönsamma.

Det här är flera förändringar som nu förstärker varandra. Upplägg upptäcks tidigare. Pengar stoppas tidigare. Utrymmet för anonymitet minskar. Det är här vi står i dag, och det är härifrån vi tar nästa steg.

Fru talman! Den gemensamma och harmoniserade mervärdesskatten inom EU är i grunden en styrka. Den gör det möjligt att handla över gränser. Den förenklar export och import. Den bär upp den inre marknaden. Men den innebär också en utmaning. När handel rör sig snabbt mellan länder och beskattning sker i flera led uppstår möjligheter att utnyttja systemet. Det är precis det vi ser i mervärdesskattebedrägerier.

I betänkandet beskrivs hur handel utnyttjas genom kedjor av bolag och skenföretag. Varor och tjänster flyttas mellan aktörer i flera länder. I ett led begärs moms tillbaka utan att den har betalats in i ett annat led. Det här är upplägg som utnyttjar att kontrollen kommer för sent. Därför riktar lagstiftningen in sig på just de här momenten.

Redan vid registrering kommer det nu att finnas möjlighet att granska uppgifter och bedöma om verksamheten är seriös. Myndigheter kan säga nej tidigare. Företag som inte uppfyller kraven behöver inte släppas in. De kan också avregistreras. Det går även att agera innan pengar betalas ut. Om det finns en tydlig risk kan utbetalningar till och med stoppas, i stället för att man försöker få tillbaka pengar som redan har försvunnit. Möjligheten att hantera registreringar i EU stärks också. Det gör det svårare att använda samma upplägg i flera länder.

Åtgärderna är riktade och vidtas när riskerna är konkreta. Beslut ska kunna prövas och ska inte gå längre än nödvändigt. Detta innebär naturligtvis att seriösa företag fortsatt kan verka under stabila och förutsägbara villkor, samtidigt som utrymmet minskar för oseriösa aktörer.

I grunden handlar det här om förtroende. När reglerna fungerar stärks tilliten till att systemet är rättvist. Lagstiftningen ändrar inte grunderna i mervärdesskatten, men den stärker de delar som i dag är sårbara. Den gör systemet mer robust och bättre anpassat till hur brottsligheten faktiskt ser ut.

Fru talman! Det spelar roll vad vi gör i kampen mot den organiserade brottsligheten. Nya verktyg och åtgärder biter. Vi är på rätt väg, men vi är långtifrån framme. Vi kommer inte att slå av på takten.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 6 maj 2026.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Åtgärder mot mervärdesskattebedrägerier

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:128.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.