Sök

För att öka idéburna organisationers möjlighet att delta i välfärden har regeringen föreslagit att införa en ny lag om ett register och lagändringar om upphandling och valfrihet. Riksdagen har, med vissa undantag, sagt ja till regeringens förslag.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att idéburna organisationer i offentligt finansierad välfärdsverksamhet ska kunna registrera sig i ett särskilt register och att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att delta i upphandlingar av vissa välfärdstjänster till idéburna organisationer.

Däremot sa riksdagen delvis ja till regeringens förslag om att upphandlande myndigheter får möjlighet att reservera rätten att få delta i ett valfrihetssystem till idéburna organisationer. Riksdagen anser att det riskerar leda till att regioner kan komma att utesluta redan etablerade och väl fungerande vårdvalsalternativ, och att primärvården därför inte ska omfattas av den ändringen.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 68 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-30

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

I en skrivelse om det svenska ordförandeskapet i OSSE konstaterar regeringen att spänningar mellan vissa av länderna har försvårat organisationens arbete, eftersom organisationen huvudsakligen fattar beslut med konsensus, alltså i enighet. Under Sveriges ordförandeskapsår påverkade detta även möjligheterna till framsteg när det gäller såväl organisationens politiska mandat som organisationens funktion.

Riksdagen konstaterar bland annat att konsensusprincipen på senare tid har missbrukats. Principen har kommit att användas av enskilda deltagarstater, såsom Ryssland, som vill främja sina nationella intressen på bekostnad av OSSE:s målsättningar.

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 109 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lämnat förslag som syftar till att skyddet mot hemfridsbrott och olaga intrång ska moderniseras och stärkas. Lagändringarna innebär bland annat att det kan bli strängare straff för den som begår de här brotten. Det ska också bli tydligt att det kan utgöra olaga intrång att vistas utan tillåtelse på en gårdsplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. En särskild brottskod för djurrättsrelaterad brottslighet bör införas och en ökad kartläggning göras av sådan brottslighet. Regeringen bör även återkomma med förslag som ger eftersöksjägare och jägare som bedriver skyddsjakt ett starkare skydd och att straffen för hot och våld mot dessa skärps.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-25

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till förslag från regeringen om att lätta på strandskyddet i så kallade strandnära utvecklingsområden. Ett sådant område kännetecknas bland annat av att tillgången till obebyggt strandskyddat område är god, såväl inom området som i den omgivande trakten. I förslaget ingår en minskning av strandskyddsområdet vid små insjöar och smala vattendrag, till 25 meter. Regeringen vill också att det ska bli lättare att få dispens för att kunna upphäva även det återstående strandskyddet vid dessa vatten. Regeringens förslag innebär också att strandskyddet ska stärkas och förtydligas, bland annat i områden som har särskild betydelse för djur- och växtlivet och i områden där bebyggelsetrycket är högt.

Bakom riksdagens beslut om nej till regeringens förslag står motioner som lämnats in med anledning av regeringens förslag. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, inklusive förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

25, 110 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-24

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. IPU grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. I dag är 179 nationella parlament medlemmar. I en redogörelse från den svenska IPU-delegationen redovisar ledamöterna för IPU:s arbete och verksamhet under 2021. Under 2021 arbetade IPU fram en ny strategi för sitt multilaterala arbete. Strategin anger fem mål för organisationen som ska styra och vägleda IPU:s arbete under åren 2022-2026. Dessa mål är:

• Bygga effektiva och bemyndigade parlament.
• Främja inkluderande och representativa parlament.
• Stödja motståndskraftiga och innovativa parlament.
• Fungera som en katalysator för kollektiva parlamentariska åtgärder.
• Stärka IPU:s ansvarsutkrävande.

Riksdagens beslut innebär att IPU-redogörelsen läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-06-01

Debatt

2022-06-02

Beslut

2022-06-02

Sveriges delegation till Europarådets parlamentariska församling har överlämnat sin verksamhetsredogörelse för 2021 till riksdagen. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Av redogörelsen framgår att arbetet i Europarådets parlamentariska församling under 2021 har kunnat fortgå i full styrka. Samtliga fyra delsessioner har genomförts.

Enligt redogörelsen har svenska ledamöter hållit 44 anföranden i plenum. Den svenska delegationen har haft det högsta deltagandet vid voteringar vid delsessioner och den fjärde högsta närvaron.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Regeringen har föreslagit att åldersgränserna i pensionssystemet, samt i vissa andra trygghetssystem, ska höjas med ett år. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat ska åldersgränsen för tidigaste uttag av inkomstgrundad ålderspension höjas från 62 till 63 år 2023. Även åldern för att tidigast få garantipension, bostadstillägg till pensionärer och äldreförsörjningsstöd höjs, från 65 år till 66 år.

Åldersgränserna ska knytas till den så kallade riktåldern för pension som ska börja användas 2026. Riktåldern ska ersätta dagens 65-årsnorm och innebär en pensionsålder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

22, 92 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-23

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Regeringen har lagt fram ett förslag om ändringar i skollagen. Lagändringarna innebär bland annat att elever i årskurs 4-9 i grundskolan ska erbjudas extra studietid. Under denna studietid ska de kunna få hjälp med läxor och annat skolarbete. Erbjudandet ska omfatta minst två timmar per vecka och deltagandet ska vara frivilligt. Studietiden ska anordnas under eller i direkt anslutning till elevernas skoldag vid den skolenhet som eleven tillhör.

Vidare ska den lagstadgade lovskolan utökas med 25 timmar. Den utökade lovskolan ska erbjudas elever i årskurs 9 som riskerar att inte uppfylla kriterierna för betyget E i ett eller flera ämnen och som därmed riskerar att inte bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I samband med regeringsförslaget behandlade riksdagen även åtta förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till dessa motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 65 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förbättringar av dagens premiepensionssystem. Förslagen innebär bland annat att dagens öppna fondtorg ersätts med ett tryggt, upphandlat fondtorg och att en ny myndighet skapas som ska upphandla fonder och förvalta detta fondtorg. Den nya myndigheten ska heta Fondtorgsnämnden. Syftet är att stänga ute oseriösa aktörer och att göra premiepensionssystemet tryggare. Detta genom att en myndighet ser till att fondtorget innehåller kvalitativa fonder med en sådan spridning att det alltid finns en verklig valfrihet för pensionsspararna.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 20 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Regeringen har föreslagit ändringar i regeringsformen i fråga om Riksbanken. Ändringarna innebär bland annat att Riksbankens uppgifter förtydligas samt utökade möjligheter för riksdagen att ge Riksbanken rätt att meddela föreskrifter inom dess verksamhetsområden. Regeringen föreslår också en ändring i riksdagsordningen i syfte att göra det tydligare att finansutskottet ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet. Riksdagen sa ja till förslagen som vilande.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls val till riksdagen mellan de två besluten. Det första beslutet innebär att grundlagsförslaget antas som vilande. Genom det andra beslutet antas grundlagsförslaget slutligt. Huvudregeln är att ändringar av så kallade huvudbestämmelser i riksdagsordningen beslutas på samma sätt.

Regeringen har också föreslagit en ny riksbankslag samt vissa andra lagändringar. Enligt konstitutionsutskottet har dessa förslag, samt förslagen i en följdmotion, ett samband med de föreslagna ändringarna i regeringsformen och riksdagsordningen. De bör därför behandlas av riksdagen först i samband med att riksdagen slutligt behandlar förslagen till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen. Riksdagen beslutade därför att skjuta upp behandlingen av dessa förslag till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23.

Ändringarna i grundlagen och övriga lagar ska enligt regeringens förslag börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om Ecris-TCN, ett system som baseras på EU:s medlemsstaters nationella kriminalregister som Sverige varit anslutet till sedan 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll, lagen om belastningsregister, fängelselagen, brottsdata-lagen och lagen om polisens behandling av personuppgifter inom brottsdatalagens område.
Syftet med förslagen är att det ska bli möjligt för EU:s medlemsstater att få reda på vilka andra medlemsstater som har uppgifter i sina kriminalregister om en tredjelandsmedborgare.

Riksdagen avslog motionsyrkanden om hantering av fingeravtryck på tredjelandsmedborgare.

Den nya lagen och lagändringarna som gäller anpassningar till förordningen om Ecris-TCN föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Övriga lagändringar föreslås börjar gälla den 28 juni 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som syftar till att stärka rättsprocessen för brottmål och göra att fler personer blir dömda för brott. Bland annat innebär beslutet att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett så kallat kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff. Samtidigt skärps straffet för olika former av falska anklagelser. Regeringen har också föreslagit att övergrepp i rättssak, grova fall av mened och skyddande av brottsling ska kunna leda till betydligt strängare straff. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen beslutade även att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill se ett kronvittnessystem som innebär att en misstänkt kan garanteras den strafflindring som åklagaren erbjuder. Det bör även utredas om brottet skyddande av brottsling ska kunna omfatta fler situationer än i dag. Till exempel bör brottet omfatta situationer där någon, till förmån för den som är misstänkt eller dömd för ett brott, under en brottsutredning lämnar falska uppgifter som kan påverka bevisläget.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

16

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-02

En ny terroristbrottslag ska ersätta tre lagar som i dag omfattar brott kopplade till terrorism. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Den nya lagen ska omfatta:

• terroristbrott
• samröre med en terroristorganisation
• finansiering av terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• offentlig uppmaning till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• rekrytering till terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• utbildning för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet
• resa för terrorism eller särskilt allvarlig brottslighet.

Dessutom säger riksdagen ja till förslag om skärpta straff för de flesta av brotten, samt att terroristbrott, som inte är mindre grova, inte ska kunna preskriberas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

6, 43 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Lagen om särskild utlänningskontroll ska upphävas och ersättas av en ny lag - lagen om särskild kontroll av vissa utlänningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Precis som den tidigare lagen om särskild utlänningskontroll gäller den nya lagen utlänningar som utgör ett kvalificerat hot mot Sveriges säkerhet. Syftet är att uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och överskådlig reglering när det gäller dessa personer. Den nya lagen får en helt ny struktur och till viss del nytt innehåll.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att införa en ny förvarsgrund som innebär att den som bryter mot ett beslut om anmälningsskyldighet ska kunna tas i förvar med stöd av den nya lagen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 57 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar om terrorism och bland annat förebyggande arbete, återvändare, samt finansiering av terrorism. Riksdagen säger nej till motionerna eftersom arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

21

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 54 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-25

Debatt

2022-05-30

Beslut

2022-05-31

Kriminalvården ska få rätt att besluta om tillfälligt omhändertagande av den som bryter mot villkoren som gäller under villkorlig frigivning eller efter en dom om skyddstillsyn. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Kriminalvårdens beslut ska börja gälla omedelbart, och övervakningsnämnden ska senast dagen därpå pröva om beslutet ska fortsätta att gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-06-07

Debatt

2022-06-08

Beslut

2022-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förtydliga vissa regler som gäller vid betaltjänster. Betaltjänstlagen ändras så att det bland annat blir tydligare att leverantörer av betaltjänster ska kunna bevisa att en betalare har godkänt transaktionen och att en betalningsorder har utförts korrekt. Bakgrunden är att EU-kommissionen har ifrågasatt om EU:s andra så kallade betaltjänstdirektiv har genomförts på ett tillräckligt klart och precist sätt i svensk rätt.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag till EU:s direktiv om utgivning av säkerställda obligationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Säkerställda obligationer är en viktig finansieringskälla för många kreditinstitut och underlättar finansiering av framför allt hypotekslån i form av bostadskrediter och offentliga lån. Det övergripande syftet med direktivet är att främja utvecklingen av marknaden för säkerställda obligationer inom EU. De harmoniserade reglerna ska också säkerställa att obligationerna uppfyller vissa kvalitetskrav för att investeringar i dem ska få fortsätta behandlas förmånligt i kapitaltäckningsregelverket för banker.

Lagändringarna börjar gälla den 8 juli 2022 med vissa ikraftträdande och övergångsbestämmelser. Riksdagen sa nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till nya regler för en effektivare överprövning av offentliga upphandlingar. Förslagen innebär bland annat att

• det för mål om överprövning av en upphandling ska införas ett krav på skyndsamhet samt preklusionsfrister. det vill säga preciserade tidsfrister, i förvaltningsrätten och kammarrätten
• En ansökan om överprövning av ett avtals giltighet som inte är styrt av ett direktiv ska ha kommit in till förvaltningsrätten inom 30 dagar från det att samlad information om genomförda upphandlingar, i den så kallade efterannonsen, har publicerats
• talan om skadestånd ska väckas vid allmän domstol inom ett år från den dag då leverantören fick kännedom eller borde ha fått kännedom om att ett avtal har slutits
• det ska införas tidsgränser på fem och tre år vid beslut om uteslutning av en leverantör på grund av brott eller missförhållanden i övrigt.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01