Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
Betänkande 2021/22:CU28
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 21 juni 2022
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28)
Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.
Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.
Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen, avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationerProposition 2021/22:188
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2022-06-16
Trycklov: 2022-06-16
Betänkande 2021/22:CU28
Alla beredningar i utskottet
Ny presumtion om föräldraskap för lesbiska par från andra länder (CU28)
Regeringen har föreslagit nya regler om föräldraskap i internationella situationer för kvinnor i samkönade relationer. Reglerna innebär att en kvinna som inte har fött barnet och som är eller har varit gift med barnets mor under vissa förutsättningar automatiskt ska anses som barnets förälder i Sverige. I första hand gäller detta om kvinnan anses vara rättslig förälder i det land där barnet föddes och fick sin hemvist. De nya reglerna motsvarar vad som gäller för faderskap i internationella situationer.
Dessutom ska beslut från utländska domstolar om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor gälla också i Sverige under vissa förutsättningar. Samma sak om föräldraskapet har fastställts genom bekräftelse i ett annat land.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022. I samband med ändringarna byter lagen om internationella faderskapsfrågor namn till lagen om föräldraskap i internationella situationer.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2022-06-21
Debatt om förslag 2021/22:CU28
Webb-tv: Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
Dokument från debatten
- Tisdag den 21 juni 2022Kammarens föredragningslistor 2021/22:135
- Protokoll 2021/22:135 Tisdagen den 21 juniProtokoll 2021/22:135 Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
Protokoll från debatten
Anf. 50 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Här svänger det kraftigt. Nu är vi inne på nya regler för föräldraskap i internationella situationer.
Det kan väl verka lovvärt att förenkla reglerna för föräldraskap i internationella situationer, men låt oss inte göra det på bekostnad av barnets ursprung.
Jag anser att barnrättsperspektivet saknas särskilt gällande barnets kännedom om sitt eget ursprung. Det borde vara självklart att regeringen här tar framför allt barnets intresse i beaktande.
Alla barn har enligt oss rätten till kännedom om sitt ursprung, vilken måste värnas av oss som lagstiftare. Vem ska annars värna barnets rättigheter om vi sviker? Barnet ska enligt oss ha en självklar rätt att veta vem som födde det till världen eller om det tillkommit genom donation och i så fall av vem.
Förslaget som regeringen tagit fram riskerar att bli en förfalskning av barnets ursprung, eftersom kännedom om de faktiska genetiska föräldrarna inte garanteras för barnet. Vi vill därför avslå förslaget, vilket också är innebörden av vår reservation som jag yrkar bifall till.
Vår förhoppning var att vi skulle få majoritet för ett sådant avslag. Men det ser inte direkt ut att bli majoritet för ett avslag, vilket jag beklagar. Framför allt beklagar jag det ur ett barnperspektiv, då många barn framöver inte kommer att få den kännedom om sitt ursprung som de faktiskt borde ha rätt till.
Ett avslag hade däremot kunnat ge möjlighet för en ny regering att lägga fram ett nytt förslag där barnets rättigheter bättre värnats och där barnperspektivet varit rådande framför vuxnas önskemål om en snabb och enkel hantering. Det vore helt i enlighet med det som ett flertal av remissinstanserna säger.
Fru talman! Sedan kan jag inte låta bli att också nämna surrogatmödraskap, som flera partier har försökt smyga in i det här ärendet. Det som efterfrågas är alltså att underlätta för att köpa och utnyttja kvinnor i andra länder, och jag har svårt att se det som något positivt.
Redan i dag finns mängder av exempel i världen på hur fel det kan bli när fattiga länders kvinnor utnyttjas på det här sättet. Flera kvinnor har dött i komplikationer. I andra fall har barnet aldrig levererats, då mottagaren har ångrat sig eller dött. Plötsligt får surrogatmamman inga pengar och får dessutom ett oönskat barn. I Ukraina uppstod leveransproblem när Putin invaderade landet. Det blir ju extra sjukt när man börjar prata om leveransproblem i samband med barn.
Flera kvinnorättsorganisationer har identifierat just surrogatmödraskap som ett av dagens största problem där kvinnor utnyttjas på ett hänsynslöst sätt. För att stoppa detta har man föreslagit att det ska införas ett internationellt förbud.
Att i det läget säga att man i Sverige vill underlätta för att fler barn ska tillkomma genom surrogatmödrar är för mig främmande. Jag hade hellre sett att vi gemensamt tog kvinnornas parti och ställde oss bakom ett internationellt förbud.
Fru talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till reservation nummer 1, vilket jag egentligen redan har gjort.
Anf. 51 Emma Hult (MP)
Fru talman! Äntligen erkänns samkönade föräldrar också från andra länder i vår lagstiftning. Ett näst intill enigt utskott - alla utom Sverigedemokraterna, vilket vi precis hörde i deras anförande - ställer sig bakom förslaget till ändringar så att vi får en ny lag på plats om föräldraskap i internationella situationer. Det innebär alltså att utländskt föräldraskap ska gälla även i Sverige för kvinnopar med barn som flyttar hit eller är svenska medborgare men bor utomlands. Det är en lagstiftning som ger ett barn rätt till båda sina föräldrar, oavsett kön eller familjebildning.
Jag måste ändå, fru talman, bemöta det som Sverigedemokraternas representant precis sa i talarstolen. Sverigedemokraterna anser att förslaget som vi debatterar i dag endast är inriktat på vuxenperspektivet och föräldraskapet, att det inte finns någon jämlikhet i detta och att det genetiska ursprunget är viktigare än ett barns rätt till båda sina föräldrar. Jag och Miljöpartiet håller inte med. En spermadonator är en spermadonator, och vår lagstiftning säkerställer att barn som kommer till med hjälp av en spermadonator har rätt till information om sitt ursprung.
Till skillnad från Sverigedemokraterna anser jag och Miljöpartiet att det är angeläget att reglerna om föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassade till olika sätt att få barn och bilda familj.
Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön eller olika familjekonstellationer. Reglerna ska inte bara fungera för olika familjer som bildas i Sverige utan även för olika familjer som kommer hit från andra länder.
Fru talman! Förslaget som vi debatterar här i dag innebär att det införs en ny föräldraskapspresumtion i internationella situationer. Presumtionen innebär att en kvinna som är eller har varit gift med barnets mor på vissa villkor automatiskt anses som barnets förälder i Sverige. Det gäller i första hand om föräldraskapet följer av lagen i det land där barnet vid födseln fick sin hemvist.
Dessutom föreslås att vissa utländska domstolsavgöranden om och fastställelse av föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor under vissa förutsättningar också ska erkännas i Sverige.
Regeringen föreslår också flera andra internationellt privat- och processrättsliga regler om föräldraskap för en kvinna som är eller har varit gift eller sambo med barnets mor. Förslaget innebär att fler barn kommer att ha två rättsliga föräldrar i Sverige. Det leder också till ökad jämlikhet mellan föräldrar i samkönade respektive olikkönade relationer.
Under senare år har vi gjort en rad förändringar i föräldrabalkens regelverk. Det här är bara ett steg till för att göra föräldrabalkens regler könsneutrala, som är det vi debatterar här i dag.
Det är mycket välkommet att vi nu kommer att få nya regler om föräldraskap i internationella situationer och för en kvinna i en samkönad relation som inte har fött barnet. Reglerna ska införas i lagen om internationella faderskapsfrågor och i lagen om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden. Men lagarna kommer också att byta namn. Nu kommer lagarna att heta föräldraskap i internationella situationer respektive lagen om erkännande av nordiska föräldraskapsavgöranden. Lagarna blir alltså äntligen könsneutrala.
Vi vet att lesbiska föräldrar som har flyttat till Sverige har haft stora problem eftersom Sverige hittills bara haft regler om internationella faderskap. Miljöpartiet har varit drivande för att vi nu får en modern och jämlik reglering som även erkänner samkönade föräldrar från andra länder.
Fru talman! Avslutningsvis vill jag också passa på att nämna den del i lagförslaget som vi från Miljöpartiet menar saknas. Där har vi ett särskilt yttrande tillsammans med Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna.
Jag vill också, med anledning av Sverigedemokraternas anförande tidigare, säga att den här debatten inte handlar om surrogatarrangemangs vara eller icke vara. Den handlar om barns rätt till rättssäkerhet i vårt land.
Det är angeläget att reglerna om föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassade till olika sätt att få barn och bilda familj. Varje barn ska känna sig tryggt i sin familjesituation och växa upp i ett samhälle där man inte gör skillnad på personer beroende på kön eller olika familjekonstellationer.
De lagförslag som vi debatterar i dag grundar sig på Utredningen om utökade möjligheter att göra utländska föräldraskap gällande i Sverige i betänkandet Nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall.
I betänkandet finns även förslag om nya regler för föräldraskap när det gäller barn som har tillkommit efter surrogatarrangemang i utlandet. Förslagen syftar till att anpassa svensk lagstiftning för att uppfylla Sveriges konventionsåtaganden om bland annat barnets rätt till privat- och familjeliv. Som framgår av propositionen bereds dessa förslag vidare i Regeringskansliet och är alltså inte en del av det som vi ska ta ställning till i dag. Jag och Miljöpartiet hade dock gärna sett att propositionen också hade behandlat de här delarna och beklagar att det inte är så.
När det gäller barn som har kommit till via surrogatarrangemang - oavsett vad man tycker om det förekommer det i Sverige i dag - är det framför allt barnets intresse av rättssäkerhet och trygghet i Sverige som vi behöver ta ställning till. Hur ett barn kommer till världen är inget som barnet självt kan påverka. Därför är det viktigt att vi som samhälle ser till att barnet får det skydd, den trygghet och de rättigheter som barnet har rätt till. Jag kan bara konstatera att det är mycket olyckligt att propositionen inte innehåller denna del av förslaget.
(Applåder)
Anf. 52 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag kunde inte låta bli när Emma bjöd upp till dans så fint. Då får jag ju faktiskt gå upp och diskutera det här lite.
Vad jag skulle vilja fråga Emma Hult och Miljöpartiet är varför de rättigheter som vi ser det som självklart att svenska barn ska ha, det vill säga rätten till sitt genetiska ursprung och sitt genetiska arv, inte ska skrivas in för barnen i detta fall som kommer från ett annat land. Varför är det viktigare för svenska barn än för invandrade barn att få förståelse för sitt eget ursprung?
Jag tror att de flesta människor är ganska intresserade av att veta var de kommer ifrån i en större kontext och förstå vem som egentligen fött dem, var de är ifrån och så vidare. Mycket av vår psykiska ohälsa tror jag beror på att människor ibland är lite vilsna överlag, och det är ytterligare en anledning att bli vilse i sig själv att inte få reda på sådana grundläggande saker.
Det skulle vara en väldigt liten förändring att åtminstone utreda så långt det är möjligt vilket genetiskt ursprung som finns och att ge barnet en självklar rätt till det. Men man har valt att inte göra så, och jag undrar ju varför man tycker att det är skillnad på svenska barn och barn som kommer från andra länder.
Anf. 53 Emma Hult (MP)
Fru talman! Tack, Mikael Eskilandersson, för frågan!
Det enkla svaret är att vi tycker att vi ska erkänna de utländska domstolsavgöranden som gjorts, där man har fastställt vem som är förälder till barnet, och att det inte ska bli en ny prövning när man kommer till Sverige. Den rättsosäkerhet som både kvinnorna i de här förhållandena och barnet utsätts för är inget som vi vill se.
Man blir frestad att gå in på vad den psykiska ohälsan i samhället beror på. Att vi är "vilsna överlag" känns som ett märkligt angrepp i den här debatten. Då kastar jag väl tillbaka bollen till Sverigedemokraterna, fru talman, och säger så här: Den polarisering och de motsättningar som Sverigedemokraterna bidrar till i vårt samhälle tror jag också är en stor del i den psykiska ohälsa som vi ser växa i vårt land.
Anf. 54 Mikael Eskilandersson (SD)
Fru talman! Jag tror inte alls att det är Sverigedemokraterna som skapar den psykiska ohälsan i Sverige i dag, nej. Det finns väldigt mycket påverkan från alla möjliga håll, och våra partier är nog resultat av vår tid mer än vår tid är resultatet av i alla fall mitt parti - särskilt eftersom mitt parti, till skillnad från Miljöpartiet, aldrig varit med och styrt.
En annan sak som Emma Hult var inne på här var oavsett vad man tycker om surrogatarrangemang. Ja, men vad tycker man egentligen om surrogatarrangemang? Med tanke på att det finns så många kvinnoorganisationer som har gått ut och i olika sammanhang krävt ett förbud mot surrogatarrangemang undrar jag ju om Miljöpartiet är berett att ställa sig bakom ett internationellt förbud mot surrogatarrangemang och tycker att det skulle vara en bra lösning. Jag har inte sett att Miljöpartiet yttrat sig i den frågan, åtminstone inte som jag kunnat läsa.
Det blir ju allt vanligare att kvinnor utnyttjas. I dag är det väldigt enkelt att bara söka på nätet och hitta olika sidor där man kan få olika kostnadsförslag och olika upplägg. Beroende på om man vill utnyttja kvinnor i Ukraina eller om man vill utnyttja kvinnor i Asien kan man få lite olika kostnader. Oavsett vilket tycker jag att det är en cynisk verksamhet och att man bör fundera över om det verkligen är rimligt att den obehindrat ska få fortsätta som i dag. Vad är Miljöpartiets syn?
Anf. 55 Emma Hult (MP)
Fru talman! Det här är min slutreplik, annars hade jag varit frestad att ställa en motfråga om Sverigedemokraternas syn på vad altruistiskt surrogatmoderskap i Sverige skulle innebära om nu problemet är det internationella perspektivet. Men som jag sa i mitt anförande hör den debatten inte hemma i den här debatten.
Här pratar vi om hur vi ska säkerställa barns rättssäkerhet och trygghet så att de har rätt till båda sina föräldrar i vår lagstiftning. Som tur är finns det en stor majoritet i kammaren som ser att det är barnets rätt vi stärker med den här lagstiftningen.
Miljöpartiet har kongressbeslut på att vi vill utreda hur konsekvenserna av ett altruistiskt surrogatmödraskap i Sverige skulle se ut. Med det sagt har vi inte sagt vare sig ja eller nej. Vi behöver se mer av de konsekvenserna. Men om man på riktigt vill lyfta fram de internationella problem som Mikael Eskilandersson tog upp i sitt anförande behöver man nog fundera på vilka andra vägar framåt som man vill gå.
Jag vill också passa på att påpeka att Mikael Eskilandersson i sitt anförande använde ord som leveransproblem. Det är nästan så att det smakar lite illa i min mun. Att prata om barn på det sätt som Mikael Eskilandersson väljer att göra tycker jag är osmakligt.
Jag har avslutningsvis en fundering. Om det är så att man inte vill ge två kvinnor i ett lesbiskt förhållande samma rätt att vara föräldrar till sitt barn så att barnet får två föräldrar från början, är inte det egentligen ett problem med Sverigedemokraternas syn på hbtqi-politiken i stort? Vi har lagstiftning, men varje gång vi lägger fram ett förslag för att förbättra situationen för hbtqi-personer i Sverige - det här är ett förslag i det ledet, då det gör det bättre för lesbiska par - säger Sverigedemokraterna nej. Det tycker jag är oerhört problematiskt.
År 2022 behöver vi jobba med de förutsättningar vi har och med det land vi har - det fantastiska land vi har där man har rätt att älska vem man vill, vara vem man vill och leva i vilka relationer man vill. Men där säger Sverigedemokraterna nej.
(Applåder)
Anf. 56 Elin Lundgren (S)
Fru talman! Den här debatten handlar inte om surrogatmödraskap, inte alls. Betänkandet handlar inte om det. Däremot fanns det, som vi hörde tidigare, en del skrivningar om detta i en utredning.
Eftersom det efterfrågas tydlighet kan jag säga att vi i Socialdemokraterna är emot alla former av surrogatmödraskap. Men som Emma Hult före mig betonade är det naturligtvis viktigt att det kommer bra lagstiftning så att barn som föds inom de arrangemang som finns i dag får en trygghet.
För ganska exakt ett år sedan stod vi här och debatterade. Då pratade vi om att ge lika möjligheter till barn som föds av gifta föräldrar, oavsett om föräldrarna är av samma eller olika kön. Det var en väldigt stor framgång, tycker jag. Det är ju viktigt att vi moderniserar lagstiftningen så att den passar för dagens förhållanden.
I dag handlar debatten alltså om att ge samma förutsättningar för familjer med barn som flyttar till Sverige, oavsett kön på föräldrarna.
Problemet har alltså varit att när två mammor flyttar till Sverige med sitt eller sina gemensamma barn och båda föräldrarna är dokumenterade föräldrar i landet de flyttar från har det blivit problem när de kommit hit eftersom den ena föräldern inte längre räknats som juridisk förälder.
Någon kan alltså ha varit juridisk förälder åt ett barn under många år, men efter flytt till Sverige förlorar barnet den föräldern som fullvärdig förälder.
Det här är något som under lång tid har lyfts fram av drabbade familjer som vill att andra ska slippa hamna i samma knipa som de.
Nu ska det här äntligen korrigeras. Inget barn i den här situationen ska bli av med den ena av sina föräldrar under en period medan vi i en byråkratisk, stundtals utdragen, process ska lösa den situation som redan är legal i landet där barnet föddes.
Den här lagen ska börja gälla från den 1 augusti i år. Jag tycker att det känns bra att den kommer igång snabbt efter beslut här.
Det problematiseras kring barnets rätt till sitt ursprung. Det låter nästan som att den här debatten handlar om att den frågan är oviktig och att vi på något sätt vill ta bort barnets rätt att känna till sitt ursprung. Det handlar naturligtvis inte om det, och ursprungsfrågan är naturligtvis inget att ta lätt på. Men alla barn som har två föräldrar som inte har egna spermier begriper ändå att en donator har varit inblandad. På så vis kan ingen bli lurad. Ingen tror i dag att två kvinnor tillsammans kan alstra barn utan att en donator är inblandad.
I andra länder än Sverige ser reglerna lite olika ut när det gäller vilka möjligheter man har att ta reda på vem som varit donator. En del kan, andra inte. Det beror på ländernas respektive lagstiftning. Men den möjligheten påverkas inte över huvud taget av att Sverige godkänner redan fastställda föräldraskap.
Apropå de reservationer som finns i ärendet har jag verkligen funderat över hur ett barn som vuxit upp med två kvinnor i ett land där barnet inte har donatorn fastställd i papperen men har två kvinnor som legala föräldrar får det lättare och bättre av att komma till Sverige, förlora en legal förälder och fortfarande inte ha enklare att få reda på sitt genetiska ursprung. Jag konstaterar också, precis som konstateras i handlingarna, att det i den frågan inte är någon skillnad jämfört med vad som gäller för ett heteropar som använt en donator och flyttar till Sverige.
Med tanke på barnets rätt till sina föräldrar och den minskade oron för föräldrarna är jag väldigt glad över att vi är framme vid ny lagstiftning. Jag är också väldigt glad över att mitt sista anförande i denna kammare handlar om en fråga som så påtagligt gör positiv skillnad för barn. Detta var en av mina viktigaste drivkrafter när jag valde att engagera mig politiskt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 57 Cecilie Tenfjord Toftby (M)
Fru talman! Propositionen vi i dag har att ta ställning till heter Jämlika regler om föräldraskap i internationella situationer. Som flera kollegor har påpekat är vi moderater väldigt glada för att vi nu också får ett mer könsneutralt namn på lagstiftningen. Det är en bra titel, och propositionen innehåller också förslag på lagändringar som är nödvändiga för att i första hand säkra barnets bästa, men också för att de som är föräldrar till barnet ska bli godkända som föräldrar även i lagens mening.
Regeringens proposition tar sikte på att öka tryggheten för barn i situationer där föräldrarna och barnet flyttar till Sverige. Regeringen säger i sin proposition att det med utgångspunkt i barnets bästa ska vara jämlika, inkluderande och ändamålsenliga regler om föräldraskap i internationella situationer. Det är angeläget att reglerna om föräldraskap utvecklas i takt med samhället i övrigt och är anpassade till olika sätt att få barn och bilda familj. Varje barn ska ha en trygg familjesituation och få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön eller olika familjekonstellationer. Jag är väldigt glad att vi, som flera talare före mig har sagt i dag, är så överens om just detta.
Propositionen stärker, som tidigare talare har sagt, ställningen för två kvinnor som är eller har varit gifta med varandra och som har gemensamma barn. Båda kvinnorna ska enligt lagförslaget anses som juridiska föräldrar till barnet om de är juridiska föräldrar till barnet i sitt hemland.
Vi välkomnar de lagändringar som regeringen presenterar. Alla barn förtjänar att få en trygg start i livet, och det bör från början vara fastställt vem som är barnets föräldrar. Det är positivt att förslag om att godkänna utländska domar om föräldraskap nu läggs fram och att lagstiftningen görs mer könsneutral med hänsyn till de situationer där föräldrarna är två kvinnor.
Vi moderater är inte emot det som propositionen innehåller, men vi saknar en viktig del: barns rätt till sina juridiska föräldrar när barnet tillkommit vid ett surrogatarrangemang i utlandet och föräldrarna har sin hemvist i Sverige. Trots regeringens ambitioner väljer den att inte inkludera dessa barn. Vi anser att detta är en stor orättvisa och en betydande brist i helhetssynen gällande barnets bästa. Även dessa barn behöver trygghet från början. Nu exkluderas de på grund av att föräldrarna redan har sin hemvist i Sverige. Dessa barn och föräldrar måste med regeringens förslag fortfarande gå vägen via adoption för att klargöra vilka barnets juridiska föräldrar är. Ett adoptionsförfarande fungerar oftast bra, men inte alltid, och det kan dra ut på tiden.
Fru talman! Under 2019 föddes cirka 215 svenska surrogatbarn utomlands, jämfört med 180 barn 2018. Det innebär att det under 2019 kom fler barn till Sverige genom surrogatarrangemang än genom internationella adoptioner. Omfattningen av internationella adoptioner har minskat kraftigt under det senaste decenniet. År 2009 adopterades 750 barn jämfört med 170 barn 2019. Detta beror dock delvis på effektivare IVF-behandlingar och på att fler länder i dag tillämpar nationella adoptioner i mycket större utsträckning än tidigare.
Men, fru talman, regeringen gör i sin proposition skillnad på vilken trygghet dessa barn, som tillkommit genom surrogatarrangemang, har rätt till från sitt livs början i förhållande till de barn som tillkommit på samma sätt men har föräldrar som inte hade sin hemvist i Sverige. Vill regeringen stå fast vid sin skrivning om alla barns rätt till trygghet - barnets bästa - borde även dessa barn inkluderas i dagens förslag och barnets båda tilltänkta föräldrar anses vara barnets juridiska föräldrar.
I den SOU, den utredning, som tidigare talare har hänvisat till lyfts just denna aspekt under rubriken Nya regler om föräldraskap för barn som tillkommit efter ett surrogatarrangemang, när de tilltänkta föräldrarna har sin huvudsakliga anknytning till Sverige. Det är en lång rubrik, och väldigt beskrivande.
I SOU:n, utredningen, kan vi läsa: "Svensk lagstiftning behöver anpassas för att uppfylla Sveriges konventionsåtaganden. Regelverket bör anpassas efter den utveckling som skett av familjelivet och den internationella rättsutvecklingen så att det tillgodoser barnets rätt till privat- och familjeliv och stämmer överens med principen om barnets bästa. För att säkerställa barnets rättigheter och bästa behöver det införas regler som gör det möjligt att tillerkänna en faktisk familjerelation mellan barnet och dess tilltänkta föräldrar familjerättslig status i Sverige." Detta har regeringen valt att inte ta hänsyn till i dagens proposition.
Fru talman! Då dagens lagförslag inte tillgodoser dessa barns bästa valde vi att skicka in en följdmotion där vi uppmanade regeringen att se till även dessa barns och föräldrars rätt till trygghet. Det handlar inte om att i dagens debatt fokusera på ja eller nej till surrogatarrangemang, även om vi moderater har sagt tydligt ja till altruistiskt surrogatmoderskap. I dag, fru talman, handlar det i stället om att alla barn har rätt till en trygg start i livet.
Tyvärr fick vi inte lämna in denna motion då den ansågs hamna utanför lagförslagets ramar. Vi delar inte denna uppfattning men respekterar riksdagens regelverk och har därför valt att tillsammans med Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet lämna ett särskilt yttrande som tydligt säger att vi bestämt hade velat att alla barn ses som lika mycket värda, att alla barn ska ha rätt till en trygg start i livet och att även dessa föräldrar ska ha rätt att känna sig säkra på familjens juridiska ställning när de återkommer till Sverige med sitt sedan länge efterlängtade barn.
(Applåder)
Anf. 58 Martina Johansson (C)
Fru talman! Barn har rätt till sina föräldrar. Biologiskt kan vi i dag bli föräldrar på väldigt många olika sätt - fler sätt än i en relation mellan en man och en kvinna som är gifta med varandra. Vi kan bli föräldrar om vi lever som sambor. Vi kan bli föräldrar i en samkönad relation. Vi kan bli föräldrar genom ensam- eller parinsemination. Vi kan bli det genom donation av ägg, embryon eller spermier. Vi kan bli det via adoption och genom värdmoderskap.
Vi har en svensk lagstiftning, föräldrabalken, som är skriven 1949 och berör föräldraskap och hur barn får sina juridiska föräldrar. Den är justerad sedan 1949. Eftersom vi lever på ett annat sätt i dag än då har vi lappat och lagat, och nu lappar vi lite till.
I sak fattar vi ett väldigt bra beslut i dag, där vi säkerställer att barn har rätt till sina juridiska föräldrar om de flyttar till Sverige om föräldraskapet har godkänts i ett annat land. Lagstiftningen tar sikte på två kvinnor som lever ihop och har ett barn gemensamt.
Men jag tycker att det börjar bli dags att vi i den här kammaren vågar diskutera att se över helheten med den här lagstiftningen, så att vi kommer bort ifrån lappandet och lagandet och utgår från barnets rätt till sina juridiska föräldrar oavsett den biologiska kopplingen. Den är lika viktig - att också barnen har rätt till sitt ursprung - och lagstiftningen får inte utgå från föräldrarnas relation eller föräldrarnas förmåga att biologiskt ha ett barn.
Som sagt, det beslut vi tar i dag är väldigt bra, och det är skönt att vi har en så stor enighet i kammaren i den här frågan. Men det är faktiskt ganska galet att det inte har hänt förrän nu och att det har tagit så lång tid för oss att våga ta de här stegen.
När jag började jobba med de här frågorna hösten 2018 tog det mig ganska lång tid att förstå att det var så här, alltså att två kvinnor som är föräldrar i ett land helt plötsligt inte längre är det när de flyttar till Sverige. Det var för mig en stor ögonöppnare när jag förstod det och insåg hur mycket arbete vi har kvar att göra för att säkerställa barns rätt till sina föräldrar - juridiska, biologiska och sociala.
Detta borde som sagt ha gjorts tidigare, och nu är vi här. Men det finns fortfarande barn som inte har ett skydd för att ha sina juridiska föräldrar, och därför behöver vi se över hela lagstiftningen.
Fru talman! I samma utredning som ligger till grund för det här beslutet är det som föregående talare har varit inne på så att det också finns skrivningar om värdmoderskap. Där behövs en rättslig reglering. Det efterfrågas även av våra domstolar. Vi behöver bli bättre på att hantera de här frågorna, för barn riskerar att bli utan vårdnadshavare när de kommer till Sverige.
Och vi kan inte låtsas som om de här barnen inte finns, för de finns.
Jag vet att detta med värdmoderskap väcker mycket tankar, frågor och känslor. Men i vilket fall som helst måste vi våga ha denna diskussion och säkerställa barns rätt.
Därför är det synd att inte den här regleringen och dessa förslag finns med i dagens beslut. Det är en lång process för föräldrarna att återigen bli vårdnadshavare, och det är synd att regeringen inte vågar ta med sig dessa frågor utan duckar för detta.
Även om det kan uppfattas som långsökt tänkte jag på detta med internationella adoptioner. Under 1970, 1980- och 1990-talen hade vi inte jättebra regleringar av detta från svensk sida. I dag har vi kunskap om att det är väldigt många barn som kanske inte skulle ha varit här. Det är ett skäl till att vi måste säkerställa att det vi nu diskuterar blir av på ett bra sätt. Dessa barn behöver sin trygghet. Jag beklagar att vi inte har detta beslut i dag också.
Fru talman! Sammanfattningsvis är det ett mycket bra beslut att även två kvinnor vid flytt till Sverige ska få fortsätta att vara föräldrar. Men jag är lite besviken på att regeringen inte vågar ta även de tuffa och svåra besluten.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag men vill också nämna det särskilda yttrande som Centerpartiet har tillsammans med Moderaterna, Miljöpartiet och Liberalerna om att vi saknar den del som handlar om värdmoderskap och regleringen av detta.
Jag ser fram emot en ny mandatperiod där vi kan fortsätta dessa diskussioner om barns rätt till sina föräldrar. Jag vill helt enkelt önska talmannen, mina kollegor och övriga en trevlig sommar! Jag vill också se en ärlig och öppen valrörelse där vi fokuserar på politik och inte på vem som tar vem och där vi inte smutskastar varandra. En fantastisk sommar och en härlig valrörelse!
Anf. 59 Robert Hannah (L)
Fru talman! Vi debatterar i dag nya regler om utländska föräldraskap och adoption i vissa fall. Så hette i vart fall den utredning som ligger till grund för det vi debatterar i dag. Jag är jätteglad över att vi i dag kommer att besluta om nya regler för att erkänna lesbiska pars rättigheter - jag menar barnens rättigheter när det handlar om barn som tillhör lesbiska par som flyttat tillbaka till Sverige. Självklart ska barnen ha sina rättigheter.
Det som är olyckligt i det här fallet var att Högsta domstolen den 17 december 2019 valde att fälla svensk lagstiftning. Högsta domstolen bestämde då att svensk lag inte ska gälla. I stället ska barnkonventionen gälla. Barnkonventionen, som blev lag först två veckor senare, den 1 januari 2020, gick alltså före den svenska lagen. Det var också hänvisningar till Europakonventionen.
Vad handlade det om då? Jo, det handlade om barns rättigheter till sina föräldrar - barns rätt att få sina rättigheter erkända när de fötts i utlandet till föräldrar som lever i Sverige. Det handlar alltså om värdgraviditet.
Högsta domstolen i Sverige säger alltså till de folkvalda i Sveriges riksdag att den lag som de har stiftat diskriminerar dessa barn. Den tolererar inte att barnen får rätt till sitt privatliv. Den säger att barnkonventionen och barnperspektivet går före svensk lag.
Två och ett halvt år har gått sedan denna dom kom och sedan Högsta domstolen fattade beslut om att fälla Sveriges lag genom att säga att barnens rättigheter går före den svenska lagen. Vad har hänt sedan dess? Ingenting!
I två och ett halvt år har Socialdemokraterna fortsatt att sticka huvudet i sanden och ignorera att Högsta domstolen och andra domstolar i Sverige inte tillämpar svensk lag, utan de tillämpar internationell rätt. De tillämpar barnkonventionen och Europakonventionen.
Ska vi ha det på detta sätt? Ska Socialdemokraterna välja att bara ignorera Högsta domstolens avgöranden i frågor som är helt grundläggande för barns rättigheter?
När dessa barn kommer till Sverige - det gör de ju antingen man vill det eller inte - har de inte rätt till sjukvård. De har inte rätt att gå till BVC. De har inte rätt att bli folkbokförda av Skatteverket. Det tvingas då svenska tjänstemän och offentligheten göra trots att lagstiftningen säger att det inte går. Det är likadant med sjukvården. De ska ha tack för det. Men det är inte Socialdemokraterna som ger barnen detta skydd och dessa rättigheter, utan det är för att man från vårdens sida väljer att inte lyssna på lagen.
I Sverige måste man vända sig till tingsrätt och familjerätt, till förvaltningsrätten, till socialnämnden, till Skatteverket och till Försäkringskassan. Det är alltså en enorm process för att få barnens rättigheter på plats. Vi kan inte ha det på detta sätt i framtiden.
Jag hoppas att Socialdemokraterna ska komma till sans, oavsett om de får styra om tre månader eller inte, och faktiskt fokusera på barnen. Sedan kan de komma tillbaka med en exakt likadan lagstiftning som den vi ska besluta om här i dag - en lagstiftning som säger att om ett annat land har tillerkänt föräldraskap ska det också erkännas här i Sverige. En domstol, ett beslut. Det ska vara en automatisk prövning, sedan ska barnet ha sina rättigheter. Barnet ska kunna tas till sjukhus utan att man ska behöva fråga om barnet kan få vård eller om de kommer att stänga dörren, för annat vore oacceptabelt.
Jag har nog sagt vad jag vill säga i det här ärendet, men jag vill ta tillfället i akt att tacka ett par ledamöter som ska sluta.
Först är det Cecilie Tenfjord Toftby, som har varit en fantastisk riksdagsledamot att arbeta tillsammans med under dessa år. Jag önskar dig all lycka till i framtiden!
Även Ola Johansson vill jag tacka. Han älskar ju att debattera, men han är inte här i rummet nu. Vi har haft åtta år av roliga diskussioner och många samarbeten. Jag har uppskattat hans person, även om vi är väldigt olika varandra. Han har lärt mig mycket om bygdegårdar och annat som jag hade noll koll på innan jag kom in i riksdagen.
Jag vill självklart också tacka Elin Lundgren från Socialdemokraterna. Hon är alltid snäll och alltid duktig.
Civilutskottet har fungerat väldigt bra under den här mandatperioden, och det beror på två personer. Den ena är vår ordförande Emma Hult, en person som jag har jobbat med i åtta års tid. Vi har inte alltid tyckt lika, men när vi har tyckt lika har vi krokat arm och fått väldigt mycket gjort. Hon är otroligt duktig, otroligt kunnig, alltid insatt, alltid trevlig och en jätteduktig ordförande för civilutskottet. Den andra är Larry Söder, som jag också vill tacka. Han har varit ett jättebra stöd, och han har haft ett fantastiskt samarbete med Emma.
Civilutskottet har faktiskt varit ett av de utskott som har haft absolut bäst stämning, så jag vill verkligen tacka er två för att ni har gjort detta utskott så pass bra under denna mandatperiod.
Sedan önskar jag självklart presidiet en trevlig sommar. Förhoppningsvis träffas vi andra här efter valet och fortsätter gnabbas för Sveriges bästa.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
Nya regler om föräldraskap i internationella situationer
(Beslut fattades under § 19.)
Vägar till hållbara vattentjänster
Beslut, Genomförd
Beslut 2021/22:CU28
Webb-tv: Beslut
Protokoll med beslut
- Protokoll 2021/22:135 Tisdagen den 21 juniProtokoll 2021/22:135
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1985:367) om internationella faderskapsfrågor,
2. lag om ändring i lagen (1979:1001) om erkännande av nordiska faderskapsavgöranden,
3. lag om ändring i lagen (1977:595) om erkännande och verkställighet av nordiska domar på privaträttens område.Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:188 punkterna 1-3 och avslår motion
2021/22:4521 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD).- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 11 M 62 0 0 8 SD 0 53 0 8 C 27 0 0 4 V 23 0 0 4 KD 18 0 0 4 L 18 0 0 2 MP 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 250 53 0 46 Uppföljning av den nya regleringen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2021/22:4519 av Larry Söder m.fl. (KD).- Reservation 2 (KD)