Sök

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Den förra regeringen har i en skrivelse underrättat riksdagen om att den har ändrat i utlänningsförordningen. Ändringen innebär att även vissa personer som kom till Sverige före Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 ska omfattas av tillfälligt skydd i Sverige enligt reglerna i EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Det gäller vissa utlänningar som reste in i Sverige under perioden 30 oktober 2021 till och med den 23 februari 2022 och som efter inresan har fortsatt att vistas här i landet.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller Sjunde AP-fonden och förvaltningen av premiepension åt dem som inte själva har valt pensionsfonder, det så kallade förvalsalternativet. Riksdagen sa ja till lagändringarna.

Ändringarna innebär bland annat att

• målet för förvalsalternativet inom premiepensionen är ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension, det vill säga samma mål som för premiepensionssystemet i stort
• ett hållbarhetsmål införs för Sjunde AP-fonden, som innebär att fondförvaltningen ska ske på ett föredömligt sätt
• det ska finnas större möjligheter att placera fondens pengar i så kallade illikvida tillgångar.

I förslaget tar regeringen även upp frågor om Finansinspektionens tillsyn över Sjunde AP-fonden och om meddelarfrihet för uppgifter inom AP-fondernas investeringsverksamhet.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa nej till delar av den förra regeringens förslag om en förstärkt spelreglering. De åtgärder som riksdagen sa nej till gäller

• ändringar i regler om måttfullhet vid marknadsföring av spel
• uppsägning av avtalet mellan Sverige och Finland om automatspel på färjor i reguljär linjetrafik.

Riksdagen sa ja till övriga lagändringar i förslaget. De lagändringarna ska börja gälla 1 januari 2023 samt 1 juli 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

17

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från den förra regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av de statliga insatserna inom fastighetsbildningen i Sverige. Riksrevisionens övergripande slutsats är att dessa inte är tillräckligt effektiva. I sin rapport lämnar Riksrevisionen ett antal rekommendationer till regeringen och Lantmäteriet.

I skrivelsen välkomnar regeringen granskningen och anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag i det fortlöpande arbete som bedrivs i syfte att utveckla och förbättra fastighetsbildningen. Digitalisering bedöms vara den insats som kommer att ha störst betydelse för fastighetsbildningens handläggningstider och arbetet för den utvecklingen bör prioriteras. Det kan vidare finnas anledning till en översyn av delar av Lantmäteriets avgiftsmodell. Med skrivelsen anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-23

Debatt

2022-11-24

Beslut

2022-11-24

Den förra regeringen har lagt fram ett förslag om tvistlösning vid vissa kollektiva hyresförhandlingar. Det innebär bland annat ett nytt oberoende tvistlösningsorgan för hela hyresmarknaden och skärpta regler för hyresförhandlingarna.

Parterna på hyresmarknaden för regelbundet kollektiva förhandlingar om den allmänna hyresnivån. Sådana förhandlingar kallas ofta för de årliga hyresförhandlingarna. När dessa förhandlingar drar ut på tiden kan det innebära ekonomiska risker för de inblandade parterna.

Inom det allmännyttiga hyresbeståndet finns i dag ett tvistlösningsorgan, Hyresmarknadskommittén (HMK). Nu ska en motsvarande lösning införas för hela hyresmarknaden, även för det privata hyresbeståndet. Om parterna inte kommer överens om den årliga hyresändringen, ska en särskild skiljeman kunna utses att pröva tvisten. Syftet är att effektivisera de kollektiva förhandlingarna och att de årliga hyresförhandlingarna ska kunna avgöras snabbare.

Det införs även skärpta regler för hyresförhandlingarnas sammanträden. Bland annat kan en part bli skadeståndsskyldig som inte inställer sig till ett förhandlingssammanträde som ska hållas inom en viss tid.

Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 23 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-18

Bordläggning

2022-11-23

Debatt

2022-11-24

Beslut

2022-11-24

Riksdagen har hanterat två skrivelser från den förra regeringen. I skrivelserna berättar den regeringen vilka förändringar den gjort inom hälso- och sjukvårdsområdet, för att möta de uppmaningar som riksdagen riktat till regeringen. Bland annat handlar uppmaningarna om att öka antalet vårdplatser, korta vårdköerna och främja valfrihet i vården.

Riksdagen håller med regeringen om att uppmaningarna inte är fullt tillgodosedda.

Riksdagen lade regeringens skrivelser till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

44, 130 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Regeringen har lämnat förslag om ökad insyn i ägandet av radio- och tv-företag. Riksdagen sa ja till förslagen.

Förslagen innebär att fler leverantörer av medietjänster ska lämna information till mottagarna och att omfattningen av den information som ska lämnas utökas jämfört med vad som gäller i dag.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2022-11-15

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som innebär att det ska bli möjligt att hantera regeringens beslut digitalt. I dag måste beslut från regeringen skrivas under av statsministern eller annat statsråd med penna på papper för att de ska gälla. Ändringen innebär att besluten ska kunna bli gällande även på andra sätt, så länge höga krav på säkerhet uppfylls.

Förslaget om ändring i regeringsformen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Ett vilande grundlagsförslag innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om grundlagsförslaget togs den 6 april 2022, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringen föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-15

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till vilande förslag om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen som rör Riksbanken och till regeringens förslag om en ny riksbankslag. Förslagen om ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen är så kallade vilande förslag, vilket innebär att riksdagen har tagit beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. Ändringarna i regeringsformen innebär bland annat ett förtydligande av Riksbankens uppgifter. Förslaget om ändring i riksdagsordningen innebär att det blir tydligt att riksdagens finansutskott ska följa upp och utvärdera Riksbankens verksamhet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny riksbankslag, men med några mindre ändringar. Den nya riksbankslagen innebär bland annat:

• Mål, uppgifter och befogenheter för Riksbanken tydliggörs när det gäller penningpolitiken, det finansiella systemet, betalningsmedel, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt internationell verksamhet
• Det ska bli tydligare hur Riksbankens ansvarsområden förhåller sig till varandra och ansvarsområdena för Finansinspektionen och Riksgäldskontoret
• Det ska bli tydligare att Riksbanken inom ramen för penningpolitiken ska ta realekonomisk hänsyn, och det skapas förutsättningar för en demokratisk förankring av preciseringen av prisstabilitetsmålet
• Grunderna för Riksbankens organisation behålls, men antalet ledamöter i direktionen minskas från sex till fem. Det införs en mer ändamålsenlig ansvarsfördelning mellan riksbanksfullmäktige, direktionen och riksbankschefen
• Riksbankens ställning som oberoende centralbank och självständig förvaltningsmyndighet stärks
• Riksbankens finansiella oberoende stärks inom ramen för exempelvis att disponera vinster och strukturera det egna kapitalet samt upplåning till valutareserven
• Förutsättningarna för insyn i och granskning av Riksbankens verksamhet ökar
• Riksbanken ska bidra till en hållbar utveckling på finansmarknaden.

Eftersom förslagen i vissa delar gäller ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen krävs det att riksdagen röstar lika två gånger och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslagen togs den 1 juni 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Samtliga lagändringar ska börja gälla 1 januari 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2022-11-15

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till ett vilande grundlagsförslag som bland annat innebär att den nuvarande beteckningen landsting byts ut mot region i tryckfrihetsförordningen.

Förslaget om ändringar i tryckfrihetsordningen är ett så kallat vilande grundlagsförslag. Det innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger med ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet togs den 20 november 2019, då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-15

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Myndigheter och kreditinstitut ska samverka mer för att tillsammans kunna förhindra penningtvätt och finansiering av terrorism.

Riksdagen sa ja till ett regeringsförslag som innebär att de aktörer som deltar i samverkan är skyldiga att lämna ifrån sig uppgifter, trots att uppgifterna omfattas av sekretess eller tystnadsplikt. I samverkan måste alltid minst en myndighet medverka.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att utbytet av information mellan brottsbekämpande myndigheter och banker är en viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen sa ja till Riksbankens förslag om att banken ska få ingå ett kreditavtal med Internationella valutafonden (IMF) för att bidra med medel till fondens utlåning till låginkomstländer. Förslaget innebär att högst 150 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 2 miljarder kronor, lånas ut via IMF:s fond Poverty Reduction and Growth Trust.

Riksdagen sa också ja till att Riksbanken ingår ett kreditavtal med IMF på högst 637 miljoner särskilda dragningsrätter, motsvarande cirka 9 miljarder kronor. Enligt förslaget ska detta gå till utlåning till låginkomst- och medelinkomstländer via IMF:s nya fond Resilience and Sustainability Trust, under förutsättning att även budgetmedel anslås till den nya fonden.

Särskilda dragningsrätter är en internationell reservtillgång skapad av IMF som endast kan användas av länder och internationella organisationer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

I en skrivelse redogör den förra regeringen för arbetet med att genomföra Agenda 2030 och de globala mål för hållbar utveckling som FN:s generalförsamling antog 2015.

Skrivelsen är en följd av att riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att vartannat år lämna en redovisning av genomförandet och måluppfyllelsen av arbetet med Agenda 2030. Skrivelsen som nu lämnats är den första i ordningen.

I skrivelsen bedömer den förra regeringen att 35 av de 169 delmålen för att nå Agenda 2030 har uppnåtts helt, eller att de har uppnåtts inom Sverige.

För 60 av delmålen bedömer den förra regeringen att ytterligare åtgärder behövs. För 21 av delmålen saknades data för att göra en bedömning.

Riksdagen välkomnar skrivelsen och konstaterar att många framsteg har gjorts vad gäller målen, både inom Sverige och globalt. Vidare konstaterar riksdagen att Sverige har ett gott utgångsläge och bättre förutsättningar att nå de globala målen än många andra länder. Riksdagen anser dock att det finns en betydande väg kvar för Sverige innan målen är uppfyllda.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 8 minuter

Justering

2022-11-17

Datum

2022-11-17

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksrevisionen har i en rapport granskat statens krisstöd till idrott och kultur under coronapandemin. Regeringen har bemött rapportens slutsatser i en skrivelse som lämnats till riksdagen.

I sin granskning konstaterar Riksrevisionen att krisstöden i stora drag fördelats på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Samtidigt visar granskningen att fokus på att snabbt nå ut med stöden ledde till en viss minskad träffsäkerhet.

I skrivelsen till riksdagen välkomnar regeringen rapporten och instämmer i huvudsak i slutsatserna.

Riksdagen delar bedömningen att behovet av stöd till kultur- och idrottssektorn var stort och brådskande under pandemin, och att det därför var viktigt att snabbt ta fram stödåtgärder.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

22, 59 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-22

Debatt

2022-11-23

Beslut

2022-11-23

Riksdagen beslutade att ge regeringen befogenhet att under 2022 skänka försvarsmateriel till Ukraina till ett värde av högst 3 007 800 000 kronor. Det handlar om luftförsvarssystem inklusive kvalificerad ammunition, personterrängbilar, personlig utrustning inklusive vinterutrustning och kroppsskydd, riktmedel, tält och maskeringsnät.

Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas i kammaren, som är det vanliga.

Riksdagens beslut påverkar inte statens lånebehov eller finansiella sparande. Däremot minskar statens tillgångar med 3 007 800 000 kronor.

Förslaget är ett så kallat utskottsinitiativ från finansutskottet. Det innebär att det är utskottet som tagit initiativ till det och att det inte kommer från en regeringsproposition eller motioner från ledamöterna, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2022-11-16

Datum

2022-11-16

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i två av Sveriges grundlagar: tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen.

• Yttrandefrihetsgrundlagens territoriella användningsområde utvidgas till att även gälla vissa satellitsändningar av program som kommer från utlandet, men som har en mycket stark svensk anknytning.
• Bestämmelser införs i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som ska göra att skyddslagens förbud mot att avbilda vissa platser och objekt kan användas på det grundlagsskyddade området.
• Den så kallade webbsändningsregelns användningsområde begränsas till att gälla aktörer som har grundlagsskydd enligt databasregeln.
• Yttrandefrihetsgrundlagen ändras så att det kan ställas upp villkor för och granskning av public service-företagens programverksamhet på internet.
• En bestämmelse i yttrandefrihetsgrundlagen om vidaresändningsplikt av vissa program förtydligas och utvidgas.

Eftersom det är grundlagar som ska ändras krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 11 maj 2022 och då röstade riksdagen ja. Därefter har det varit ett riksdagsval. Riksdagen sa ja till det vilande förslaget.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny så kallad forumregel, det vill säga en regel om vilken domstol som ska ta upp en viss typ av mål. Enligt förslaget ska yttrandefrihetsmål om vissa satellitsändningar från utlandet tas upp av Stockholms tingsrätt. Detta gäller om programmet huvudsakligen tas emot och vidaresänds i Sverige.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

5, 19 minuter

Justering

2022-11-10

Datum

2022-11-11

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om intäkterna från den kommunala fastighetsavgiften och riktade statsbidrag påverkar möjligheten att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner. Riksrevisionens övergripande slutsats är att den ekonomiska styrningen genom fastighetsavgiften och riktade statsbidrag i hög utsträckning överensstämmer med målet om att kommuner ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar.

Riksrevisionen rekommenderar regeringen bland annat att utreda syftet med den kommunala fastighetsavgiften. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att ytterligare tydliggöra det syftet.

En annan rekommendation från revisionen är att regeringen fortsätter arbeta för att göra det enklare för kommunerna att ta del av riktade statsbidrag. Regeringen avser att göra det genom att fortsätta arbetet med att utveckla den statliga styrningen och ge kommunerna goda förutsättningar att planera sin verksamhet, genom att utforma de riktade statsbidragen ändamålsenligt.

Regeringen har gett en utredning i uppdrag att analysera vilka riktade statsbidrag som skulle kunna inordnas i det generella statsbidraget och utreda hur de riktade statsbidragen påverkar kostnadsutjämningen.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning som ger värdefull kunskap om skillnader mellan hur kommuner använder olika riktade statsbidrag. Riksdagen noterar att regeringens arbete bidrar till att ge kommunerna goda förutsättningar att planera och beslutade att avsluta ärendet genom att lägga det till handlingarna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Datum

2022-11-11

Bordläggning

2022-11-16

Debatt

2022-11-17

Beslut

2022-11-17

Riksdagsstyrelsen har föreslagit att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner bör anpassas till de höjda åldersgränserna i det allmänna pensionssystemet. Riksdagen sa ja till förslaget.

Förslaget innebär att åldersgränserna för riksdagsledamöternas pension och avgångsförmåner höjs från 65 år till 66 år 2023. Från samma år ska den lägsta åldern för uttag av ålderspension höjas från 62 år till 63 år.

Förslaget innebär också att åldersgränserna för pension och avgångsförmåner ska knytas till den så kallade riktåldern för pension från 2026. Med riktåldern för pension menas den ålder som varje år beräknas och bestäms av regeringen och som bland annat styr när allmän pension tidigast kan tas ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023 respektive den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-11-10

Datum

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16

Riksdagen sa ja till ett grundlagsförslag som innebär utökade möjligheter att genom vanlig lag begränsa föreningsfriheten för sammanslutningar som ägnar sig åt eller understöder terrorism.

Förslaget är ett så kallat vilande grundlagsförslag, vilket innebär att riksdagen har tagit ett beslut i frågan vid ett tidigare tillfälle. För att ändra en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val mellan omröstningarna. Det första beslutet om förslaget togs den 6 april 2022 och då röstade riksdagen ja.

Lagändringen ska börja gälla 1 januari 2023.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-11-08

Datum

2022-11-10

Bordläggning

2022-11-15

Debatt

2022-11-16

Beslut

2022-11-16