Sök

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från konstitutionsutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller redogörelse 2021/22:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra utgiftsområde för utgifter kring laddinfrastruktur och biogasstöd. Det ska innefattas i området Energi i stället för området Allmän Miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2021. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut. Utskottet ser positivt på denna utveckling men vill uppmärksamma regeringen på att ett utskott i år har påpekat brister i detta hänseende.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet invänder inte mot detta, men avvaktar regeringens fortsatta arbete. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden. Dessa kan läsas i respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse respektive redogörelse.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Hur lång tid regeringen behöver för att behandla riksdagens skrivelser måste bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU kan vid årets genomgång dock konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtiden. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete.

Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Med produkter med dubbla användningsområden menas produkter eller teknik avsedd för civilt bruk, men som även kan användas för militära ändamål och för att tillverka massförstörelsevapen.

De nya reglerna ger bland annat regeringen möjligheter att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Med tekniskt bistånd menas att bidra med kunskap eller information som är nödvändig för att producera eller använda en särskild teknik, produkt eller tjänst.

Lagändringarna görs på grund av en ny EU-förordning som syftar till att göra kontrollen av produkter med dubbla användningsområden mer effektiv. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2021.

Regeringen redogör i skrivelsen bland annat för de diskussioner som förts om de lärdomar som kan dras från pandemin relaterat till EU:s beredskap. Regeringen betonar hur viktig en väl fungerande inre marknad med öppenhet mot omvärlden och samarbete med internationella partner är för EU:s konkurrens- och motståndskraft. Riksdagen välkomnar resonemanget och framhåller att det är fortsatt aktuellt i det kraftigt försämrade säkerhetsläge som Rysslands invasion av Ukraina innebär. Riksdagen framhåller även att respekten för de grundläggande värdena om demokrati, rättsstaten och mänskliga rättigheter är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Vidare anser riksdagen att unionen bör klargöra medlemskapsperspektivet för Ukraina, Georgien och Moldavien genom att benämna dem som potentiella kandidatländer till dess det finns underlag som motiverar att de kan ges status som kandidatländer. Som potentiella kandidatländer bör de tre länderna få tillgång till allt reformstöd som EU har att erbjuda blivande medlemsstater.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat trettio förslag i en följdmotion med anledning av skrivelsen och cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021 som rör EU-samarbetet. Riksdagen sa nej till motionsförslagen, i flera fall med hänvisning till att förslagen redan omfattas av den förda politiken.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

22

Reservationer

37 

Anföranden och repliker

28, 103 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen lade regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll under 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Sedan 1985 redogör regeringen för sin politik när det gäller svensk export av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som förekommit under 2021. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 55 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till ny lag om sammanhållen dokumentation för vård- och omsorgsgivare. Den nya lagen innebär att vårdgivare får tillgång till personuppgifter direkt eller på annat sätt elektroniskt hos andra vård- och omsorgsgivare. I lagen införs åtgärder för att stärka integriteten för vårdtagare samt starkare skydd för barns samtycke till behandling av personuppgifter.

Lagändringarna börja gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag i frågan.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 48 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Kravet på att vara bosatt i en region för att kunna delta i sprututbytesverksamhet där bör tas bort. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.
Kravet infördes bland annat för att underlätta tillståndsgivningen och för att fler regioner skulle vilja erbjuda sprututbytesverksamhet. Numera bedriver de flesta av landets regioner sprututbytesverksamhet och regeringen bedömer att kravet på bosättning inom regionen, den så kallade bosättningsprincipen, har spelat ut sin roll.

Förslaget förväntas öka tillgängligheten till sprututbyten och därigenom underlätta ett effektivt smittskyddsarbete.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen har behandlat cirka 430 förslag om hälso- och sjukvård i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av motionsförslagen ligger till grund för ett antal uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena handlar om att

• stärka den medicinska kompetensen och personalförsörjningen inom äldreomsorgen
• ha ett större fokus på barn i anhörigstödet inom hälso- och sjukvården
• utreda hur ett nationellt kompetenscentrum för sjukdomen ME kan inrättas
• förstärka de tidiga insatserna för psykisk hälsa inom primärvården och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP)
• följa upp och analysera arbetet med en jämställd vård och bland annat föreslå konkreta åtgärder
• öka kunskapen om patientens delaktighet, så kallat brukarinflytande, hos kommuner, regioner och andra myndigheter
• skapa förutsättningar för minskade vårdköer genom utökad samverkan mellan sjukvården och Försäkringskassan.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

127

Förslagspunkter

24

Reservationer

67 

Anföranden och repliker

16, 78 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta regler för utvisning på grund av brott. Regeringens förslag innebär bland annat att

• utvisning på grund av brottets allvar ska kunna ske vid lägre straffvärden än i dag
• det ska ställas högre krav på utlänningens etablering i det svenska samhället för att han eller hon inte ska bli utvisad
• kravet på synnerliga skäl för utvisning när utlänningen vistats länge i Sverige ska tas bort
• förbudet mot att i vissa fall utvisa den som kom till Sverige som ung tas bort och ska ersättas med kvalificerade krav för utvisning
• domstolen inte längre ska beakta det men som utlänningen förorsakas genom utvisningen vid straffmätningen och valet av påföljd
• återreseförbuden blir längre och ska börja löpa vid dagen för utresa.

Regeringen föreslår även att det ska ges ökade möjligheter att neka uppehållstillstånd för en utlänning som har begått brott och att skyddet mot återkallelse av uppehållstillstånd ska stärkas för den som har blivit utsatt för våld eller allvarliga kränkningar i en nära relation.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen riktar även uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om bland annat att

• återfallsbrottslighet lättare ska kunna leda till utvisning
• återkomma med förslag om inhibition vid icke bestående verkställighetshinder, så att en utvisning kan verkställas så snart det inte längre finns något hinder
• den som har utvisats på grund av brott mot familjemedlem inte ska kunna återvända till Sverige på grund av anknytning till brottsoffren.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

17

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Efterlevandestöd ska inte ges till barn och unga vars boende och uppehälle bekostas av det allmänna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om detta. Lagändringen ska utjämna skillnaderna mellan underhållsstöd respektive efterlevandestöd. Den börjar gälla den 1 januari 2023.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur bedömningen av arbetsförmågan för behovsanställda ska göras i vissa sjukpenningärenden. Lagändringen börjar gälla den 1 september 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om höjt bostadstillägg till pensionärer, och höjt minimibelopp vid fastställande av avgifter enligt socialtjänstlagen.

Regeringen har föreslagit en lagändring som innebär att konsumtionsstödet inom bostadstillägget till pensionärer höjs med 200 kronor för ogifta och 100 kronor för gifta, per månad. En lagändring har också föreslagits för att säkerställa att pensionärer som betalar avgifter för insatser enligt socialtjänstlagen får del av höjningen.

Lagändringen gällande bostadstillägget börjar gälla den 1 juli 2022 och ska börja tillämpas första gången för bostadstillägg som avser augusti 2022.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2022-05-31

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om straffbestämmelser till EU:s förordning om fartygsåtervinning. Bestämmelserna innebär att fartygsägare kan få böter om de lämnar vilseledande eller oriktiga uppgifter när fartygets återvinningsplan upprättas. Driftsansvariga för återvinningsanläggningarna kan få böter om ett fartyg återvinns på ett annat sätt än vad som är bestämt enligt fartygets återvinningsplan.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022.

Riksdagen har också behandlat cirka 220 förslag om övergripande miljöfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Några av förslagen ligger till grund för uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, som riksdagen beslutade att rikta till regeringen. Tillkännagivandena rör frågor om

• klassificering av jordbruket
• proportionalitetsprincipen och rätten till ersättning
• äganderätten i beslut och ställningstaganden och utbetalning av ersättning vid beslut om formellt skydd
• arbetet med grön infrastruktur
• tidsfrist vid miljöprövning
• djurskydds- och miljökrav vid offentlig upphandling av livsmedel
• Århuskonventionens talerättsregler.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

94

Förslagspunkter

26

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

24, 106 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-10

Debatt

2022-06-13

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny växtskyddslag samt en ändring i skogsvårdslagen. Den nya lagen innebär att svensk rätt anpassas till EU-förordningen om skyddsåtgärder mot växtskadegörare och EU-förordningen om offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet i livsmedelskedjan.

Syftet med såväl EU-förordningarna som den nya växtskyddslagen är att ge ett bättre och effektivare skydd mot växtskadegörare.

Riksdagen riktar också sju tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen kring och om:

• utformningen av avgifter för offentlig kontroll enligt den nya växtskyddslagen
• tillståndsprövningar av växtskyddsmedel
• det ömsesidiga erkännandet av produktgodkännanden
• godkännandeprocessen för glyfosat
• Sveriges beredskapsförsörjning av kritiska kemikalier
• den europeiska kemikaliemyndighetens (Echas) förslag till förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter.
• verka för att åtgärder vidtas för att långsiktigt fasa ut PFAS ur konsumentprodukter och förpackningsmaterial som är avsedda för livsmedelsändamål inom hela EU.

Riksdagen sa nej till övriga motionsyrkanden om kemikaliepolitiska åtgärder. Anledningen är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Den nya växtskyddslagen och ändringen i skogsvårdslagen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

11, 70 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-05-30

Debatt

2022-05-31

Beslut

2022-06-01