Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Herr talman! Nu ska vi debattera civilutskottets betänkande CU7, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Jag citerar Elisabeth Svantesson: Sverige har som land gått in i en ekonomisk vinter. Det är nog fler än jag som känner att det är en bister, kall, mörk vinter som håller hårt om oss alla. Den påverkar våra elavtal, plånböcker och matvarukorgar. Många har det tufft just nu.

Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Sverige har gått från en kris in i en annan. Företag klarade sig med nöd och näppe ur pandemin, och Rysslands krig gör att priserna på material skenar. Man får kanske inte ens tag på det material som behövs. Byggbranschen stannar upp, ser över sina kostnader, drar in på personal och stoppar utbyggnader. Flera företag gör likadant, men trots det går många i konkurs.

Herr talman! Samtidigt som konkurserna ökar, ökar skuldsättningen i Sverige. Överskuldsättningen drabbar inte alla, men alla drabbas. Familjer riskerar att bli hemlösa till följd av skulder. Överskuldsatta människor löper enligt forskning dubbelt så hög risk för sjukdomar och självmord.

Herr talman! Överskuldsättningsutredningen pågår, och inom politiken är man oberoende av block överens om att åtgärder måste till. Det behövs olika verktyg för att hantera olika sorters utmaningar. Precis som inom politiken i stort ser man många gånger gemensamma problem, men har olika sätt att ta sig an dem. Jag hoppas att utredningen ska visa på en gemensam väg som vi kan få en bred förankring kring och därmed lindra skuldsattas lidande och få en nystart.

Herr talman! Jag vill påminna alla om att alla kan drabbas. Alla kan någon gång hamna i ekonomiska problem. Det är en missuppfattning om man tror att det bara handlar om människor som slarvar eller är naiva, eller om deras sätt att leva. Ett lån man tog som såg bra ut och hade rimliga räntor kan med stigande inflation, räntehöjningar, varsel och stigande matpriser förvandlas till en riktig fälla.

Herr talman! Det är viktigt att vi som lagstiftare följer utvecklingen och skapar hopp och skyddsnät för en ljus framtid så att människor kan se möjligheterna till nystart. Vi som lagstiftare ska göra det svårt för oseriösa aktörer att sätta folk i ekonomisk skuld, och vi ska stifta lagar för att kunna leda dem ur den - inte minst med 90-talet i färskt minne.

Jag är själv ett av de barn som drabbades när devalveringen och krisen drog över Sverige på 90-talet. Min familj var bara en av dem som fick gå från sina hem. Tillsammans med stora konkurser och uppsägningar drabbades min familj av dubbla kriser. Det berodde på krisen i kombination med ett felaktigt råd vid fel tillfälle från en enskild banktjänsteman. Det kostade oss hemmet och äganderätten fram till millennieskiftet. Men krisen drabbade naturligtvis inte bara den enskilda familjen just då. Vi som land lever fortfarande i spillrorna av denna kris. Nästa generation ärver ett utanförskap på exempelvis bostadsmarknaden.

Jag ska berätta en anekdot, herr talman. Jag som mamma till två barn gick tillsammans med min man till banken för att fråga om lån till vår första bostad. Då tittade bankkvinnan på mig och sa att nästa gång vi skulle försöka låna till en bostad vore det nog bäst om vi tog med oss våra föräldrar, så att de skulle kunna gå in och låna på sina bostäder och ställa dem som säkerhet eller gå i borgen.

Men nej, möjligheten att ta hjälp av föräldrar som kunde ställa säkerhet eller gå i borgen hade försvunnit med 90-talets devalvering och ett enskilt råd från en banktjänsteman. Jag insåg där och då att man med stor säkerhet ärver utanförskap på bland annat bostadsmarknaden, där en kris i livet kan få effekt på generationer.

Herr talman! Problemen med insolvens, överskuldsättning och skuldsanering som vi nu debatterar måste rättas till. Vi lagstiftare måste göra rätt, inte minst utifrån ett barnperspektiv. Ett enskilt, felaktigt råd kan som sagt göra skillnad i generationer. Vi får hantera dagens kriser försiktigt. Det har regeringen återkommit till. Vi måste hantera den höga inflationen med försiktighet, och under tiden måste vi se till att människor och deras företag inte hamnar i överskuldsättning. Om de gör det måste det finnas en bra väg ur den.

(Applåder)

Herr talman! Förra veckan besökte jag budget- och skuldrådgivarna i min egen hemkommun Örnsköldsvik, som ligger i Västernorrlands län. De beskrev hur orossamtalen ökat och hur människor berättar att den lilla buffert de hade är slut. Det räcker med en liten ökning på fakturan eller en plötslig utgift för att man ska trilla över gränsen. De som inte hade någon buffert har det riktigt svårt.

Kvinnor, ensamstående mammor och yngre personer har det extra tufft i det ekonomiska läge vi befinner oss med stigande räntor, högre energi, bensin- och matpriser. De har skenat iväg och stigit rekordmycket. I sina yrken ser skuldrådgivarna också att allt fler unga människor lockas till influerare, youtubers, sociala medier och kändisar med flärdfulla livsstilar, vilket lett till att överskuldsättningen i vuxen ålder ökar.

Det behövs en väsentligt större satsning på privatekonomi i gymnasiet. Basala kunskaper i privatekonomi är en förutsättning för att man ska fungera bra i samhället, förstå avtal och se konsekvenser av de mängder av val som man som ung behöver göra. Allt detta förutsätter vissa kunskaper inom området. Otaliga undersökningar visar att väldigt många unga vuxna saknar de mest elementära kunskaperna.

Herr talman! Även digitaliseringen har skapat en enorm marknad för bedragare i olika former. Man ser en ökning av romansbedrägerier och hur äldre personer luras av bedragare som påstår sig vara från banker eller myndigheter. Frågeformulär skickas ut till pensionärer som luras in i avtal som är svåra att ta sig ur. Den listan kan göras lång.

Orsaker till att personer hamnar i skuld och överskuldsättning är ofta separationer, sjukdomar, arbetslöshet, spel, firmor som går i konkurs, språkliga och kulturella skillnader, ökad psykisk ohälsa och funktionsvariationer som gör det svårare att klara ekonomin. Konsumentverket visar att skuldsatta människor är kraftigt överrepresenterade vad gäller ohälsa och dödstal. Även om det är svårt att veta vad som kommer först finns ett tydligt samband mellan skuld och ohälsa.

Bris rapporterar att många barn nu oroar sig för familjens ekonomi. Barnen äter mindre hemma, avstår aktiviteter och är oroliga för att föräldrarna ska tappa sina jobb.

Herr talman! Under förra mandatperioden genomförde den socialdemokratiska regeringen ett flertal reformer för att minska överskuldsättningen. Ett räntetak infördes på högkostnadskrediter, och marknadsförings- och informationskrav skärptes. Det infördes krav på att kredit inte får vara förhandsvalt vid köp online.

Utredningen Motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning sjösattes av den socialdemokratiska regeringen. Uppdraget är att granska marknaden för konsumentkrediter, föreslå åtgärder som motverkar riskfylld kreditgivning och överskuldsättning samt föreslå ett skuldregister. Det är kraftfulla verktyg för att säkerställa att de som beviljas lån också har förmåga att betala tillbaka.

Herr talman! Jag har noterat att Vänsterpartiet och Centerpartiet har motioner som faller inom ramen för utredningen om överskuldsättning. Vi socialdemokrater vill inte föregripa utredningen men kommer att följa dessa frågor noggrant och bevaka att regeringen fullföljer utredningen, tar den i hamn och kommer med konkreta förslag och åtgärder.

Herr talman! Jag vill också ägna några minuter åt att belysa det ekonomiska våldet i nära relationer, och det kan ju inte passa bättre än på denna internationella kvinnodag. Den 8 mars är en kampdag för kvinnors rättigheter.

Vi socialdemokrater ser bristerna i hemförsäkringar som slår hårt mot våldsutsatta kvinnor och barn. De stora svenska försäkringsbolagen tillämpar regeln att det är möjligt att använda rättsskyddet i hemförsäkringen för vårdnadstvister endast om talan väcks i domstol senare än ett år efter separation eller skilsmässa.

Många våldsutsatta kvinnor har begränsade medel att själv betala hela tvistekostnaden med. Det är oerhört svårt för en våldsutsatt kvinna att skydda sig mot förövarens fortsatta våld när han använder barnen i vårdnadstvister. Hon kan inte heller efter en separation från en våldsam man ta hjälp av rättsskyddet för att få juridisk hjälp att skydda sig själv och barnen.

Många står utan möjlighet till hjälp för att betala ett ombud, vilket är allvarligt. Karensregeln är väldigt ogynnsam för konsumenterna.

Väldigt många tvister uppstår i samband med att man skiljer sig. Domstolars beslut i vårdnadstvister riskerar att bli dåliga om den ena parten inte har råd med ett juridiskt biträde. Det kan leda till stor ojämlikhet i processen, och den med svagare ekonomi ger upp och orkar inte strida för sina barns intressen. Det riskerar att drabba barnen om beslut inte fattas i enlighet med deras bästa.

Herr talman! Vi socialdemokrater anser att regeringen bör göra en översyn av möjligheten att stärka konsumenternas rätt till hemförsäkringar med rättsskydd som är tillämpligt direkt efter en separation eller skilsmässa.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 2.

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic (S).

Herr talman! I dag är det inte lätt att planera sin ekonomi. Vi ser att det finns olika delar som gör att det blir svårt att planera både för företag och för den enskilde - pandemi, elpris, räntehöjningar och inflation. Ja, vi kan nog tänka oss att det kommer mer i framtiden som gör att det blir svårt för människor att planera sin ekonomi. Planeringssvårigheterna gör det också svårt att förutse hur många konkurser vi får i Sverige och hur många enskilda som får problem med att betala sina skulder.

Att inte kunna betala sina skulder är oerhört krävande för både företag och privatpersoner. Ibland är det svårt att utröna om den enskilde är den ende att skylla för att den inte kan betala sina skulder eller om någon annan är delansvarig. Har bolaget som accepterat krediten gjort en acceptabel prövning, som man bör göra? Har bolaget haft tillgång till alla fakta i form av den enskildes hela skuldbild? Givetvis är den enskilde alltid den som bör ha ansvaret och därmed göra allt i sin makt för att betala tillbaka de skulder man fått. Men det kanske inte alltid är den enskilde som ensam står för det ansvaret.

Även om den enskilde bär skulden bör man på ett eller annat sätt veta när skulden är preskriberad. I betänkandet finns flera motioner som vi bör ta med oss innehållet i för att kunna sätta en slutlig preskriptionstid. Vilken tid som den slutliga preskriptionstiden ska vara kan man givetvis diskutera - om den ska vara 10 eller 15 år för att den enskilde ska ha tillräckligt med tid för att kunna göra rätt för sig. Det handlar ju faktiskt om att den enskilde ska göra rätt för sig. Men att det bör vara en slutlig preskriptionstid är tydligt. Människor måste kunna se ett slut och kunna komma ifrån att leva på existensminimum.

Barn är en särskilt utsatt grupp när det handlar om detta. Ofta drabbas de hårt när föräldrarna hamnar i betalningssvårigheter. Därför är det oerhört viktigt att vi har ett tydligt barnperspektiv i dessa frågor. Barnperspektivet är något som vi alla i denna kammare bör ta fasta på i arbetet med att motverka överskuldsättning. Däremot är det alltid föräldrarna som är ansvariga för sina barn och sina handlingar.

Regeringen tar skuldsättningsproblematiken på stort allvar, liksom riksdagen gör. 30 stycken yrkanden visar på ett reellt problem i samhället som jag är övertygad om att regeringen tar på allvar och hanterar efter bästa förmåga.

En betalningsplan vid skuldsanering, som både Sverigedemokraterna och Centerpartiet har motionerat om, är en viktig del att titta närmare på. Även slutlig preskriptionstid, som både Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har motionerat om, är en punkt som jag tar med mig och gärna lyfter fram som en del att jobba framåt med i utskottet.

Med dessa ord yrkar jag bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 3.

Vi debatterar i dag civilutskottets betänkande CU7 Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt. Frågorna handlar om skadeståndsregler, överskuldsättning hos privatpersoner och företag samt möjligheten för Kronofogden att utmäta skulder.

En del av de områden där Sverigedemokraterna vill se förändring är sådant som nu omfattas av Tidöavtalet, där vi alltså har en överenskommelse med regeringen om åtgärder. Det handlar bland annat om att brottsoffer ska garanteras det skadestånd som man blivit tilldömd genom att staten tar över ansvaret för indrivningen och säkerställer att den som till exempel utsatts för en våldtäkt inte själv behöver begära in skadeståndet från gärningsmannen.

Tidöavtalet omfattar också att ersättning för felaktigt frihetsberövande ska kunna nekas eller sättas ned, dels om personen i fråga fortsatt är dömd för brottet, dels om andra omständigheter föreligger som gör sådan ersättning oskälig.

År 2022 betalades hela 97 miljoner kronor ut till personer som suttit frihetsberövade, och enligt den granskning som Dagens Nyheter gjort av utbetalningarna är många gjorda till gängkriminella.

Det här har alltså blivit en inkomstkälla för den organiserade brottsligheten och även något som gängkriminella använder som en ursäkt för att förklara var de fått sina dyra smycken och klockor ifrån. Det hindrar polisen från att beslagta de statusprylar som vi vet är en viktig del i nyrekryteringen av unga in i gängen.

Det är fullständigt vansinne att någon som är häktad för en skjutning eller sprängning kan sitta i förhör efter förhör och svara "inga kommentarer" på polisens frågor för att sedan kvittera ut ett stort skadestånd för detta. Det här måste upphöra. Vi kan inte längre låta gängkriminella och andra som förstör vårt samhälle och vår trygghet slippa undan.

Sverigedemokraterna kommer att noga bevaka att regeringen uppfyller det som riksdagen tillkännagivit och det som är inkluderat i Tidöavtalet. Jag har goda förhoppningar om att brottsoffers möjlighet till skadestånd kommer att stärkas och att gängkriminella kommer att få det tuffare framöver. Det är hög tid för åtgärder som gör skillnad på riktigt.

Herr talman! På det utsökningsrättsliga området vill Sverigedemokraterna dock gå ännu längre. Vi anser att alla inkomster som någon med skulder har ska kunna utmätas. Det är inte rimligt att en borgenär som väntar på pengar får fortsätta vänta på det som den lagligen har rätt till även om gäldenären får in en stor summa pengar på kontot. Det ska inte spela någon roll vilken laglig källa som inkomsten kommer ifrån - har man en skuld till någon ska den betalas först.

Den som är försatt i skuld är inte fri. Därför ligger det i allas intresse att skulder regleras så fort som möjligt. Framför allt är det viktigt för de många barn som lever i överskuldsatta hushåll. Jag vill därför uppmana regeringen att täppa till även dessa hål i utsökningsbalken.

Vidare måste möjligheten till samarbete mellan Kronofogden och bankerna stärkas. I dag sker kontroll av utmätbara tillgångar manuellt på så sätt att Kronofogden måste begära att få se en persons konto vid varje enskilt tillfälle, och då redovisas bara en ögonblicksbild av vad som finns på kontot just där och då. Det är rimligt att Kronofogden i stället ges möjligheten att bevaka ett personnummer hos till exempel banker och Skatteverket för att direkt kunna se utmätbara tillgångar eller förändringar i inkomst.

Herr talman! När det gäller privat överskuldsättning är problemen gigantiska, och de växer. Vi vill införa en slutlig preskriptionstid för inkassoskulder så att de efter en rimlig tid antingen avskrivs eller förs vidare till Kronofogden i stället för att bara ligga och samla ränta år efter år. Människor måste få en rimlig chans att ta sig ur de ekonomiska svårigheter de försatt sig i. Ett centralt skuldregister är också ett bra sätt både för den enskilda att överblicka sina skulder men också för den som ska göra en kreditprövning att få en helhetsbild.

Vi kommer att få anledning att återkomma till Sverigedemokraternas kraftfulla åtgärdsprogram mot överskuldsättning lite längre fram i vår när vi debatterar konsumentpolitik. Men det är viktigt att komma till rätta med problemen med överskuldsättning eftersom de inte bara drabbar den enskilda och dennes familj, med psykisk ohälsa, självmordsförsök och så vidare, utan också drabbar samhället. Nu när vi gå in i ekonomiskt tuffare tider är det viktigt att riksdagen agerar proaktivt och så långt det är möjligt förebygger att fler försätts i osund skuldsättning.

(Applåder)

Herr talman! I dag är det internationella kvinnodagen, den 8 mars. Därför har jag valt att lyfta fram ett av de förslag som behandlas i dagens betänkande och som gäller skuldsanering av vissa skulder.

I en enskild motion, herr talman, föreslår min liberala kollega Robert Hannah att regeringen ska överväga att se över skuldsaneringen för att göra det lättare för dem som är utsatta för mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck - det som i dag betecknas som ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld handlar, precis som allt annat våld, om maktutövning och kontroll. Det kan leda till långvarig skuldsättning och skulder. Ekonomiskt våld kan även göra det svårare att lämna en våldsam relation.

Nu avstyrks denna enskilda motion i betänkandet. Det är i sin ordning då utskottet anser att den nuvarande skuldsaneringslagen från 2016 ger möjligheter att starta om på nytt, med hänsyn till den skuldsattes personliga och ekonomiska förhållanden. För tydlighetens skull, herr talman, vill jag betona att vi yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Men, herr talman, jag vill i dag ta tillfället i akt att tillägna detta anförande till Eva, som egentligen heter något annat. Eva var en vän till mig och dem som finns runt mig, och jag fick tillfälle att lära känna Eva och hennes familj. Det var just våld i en nära relation som ledde till att Eva, när hon väl kunde lämna sitt destruktiva förhållande, bar med sig skulderna därifrån - lån som var tagna i hennes namn och som hon tvingats ta, just på grund av den destruktiva relation hon levde i.

I dag finns inte Eva bland oss längre. Hon drabbades av cancer för något år sedan och fick flytta hem till sin himmel. Men den sista tiden kunde hon leva och överleva ekonomiskt tack vare att vänner i hennes närhet stöttade henne och hennes ekonomi. Även de är värda en guldstjärna denna kvinnodag. De gjorde det som var naturligt för dem, att hjälpa den som behöver hjälp.

Eva fick aldrig någon skuldsanering, som hon hade behövt. Det fysiska våldet kunde hon lämna, men det ekonomiska våldet bar hon alltid med sig.

Det finns tyvärr alltför många Eva i vårt land i dag. Av dem som utsätts för våld i nära relationer utsätts 75 procent även för ekonomiskt våld.

Därför är jag stolt över att vår regering, med den liberala jämställdhetsministern Paulina Brandberg, den 1 februari i år, inom ramen för det svenska ordförandeskapet, ungefär hundra dagar efter att regeringen tillträtt bjöd in till en konferens kring just det ekonomiska våldet och vilka konsekvenser det får för enskilda individer som blir satta i skuld. Ekonomiskt våld är en prioriterad fråga för den här regeringen och för Liberalerna.

Det är, herr talman, min fasta övertygelse att vår regering inte kommer att slå sig till ro när det gäller de ekonomiska bojor som förövarna sätter på sina offer. Det borde självklart egentligen vara förövarna själva som blir satta i dessa bojor och kedjor, på ett eller annat sätt. Detta kommer vi som parti och regering att jobba för - för varje utsatt kvinnas skull, för varje Evas skull.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att tacka ledamoten Olofsgård för hans mycket viktiga inlägg gällande ekonomiskt våld. Detta är en fråga som vi i riksdagen behöver prata mycket mer om. Jag är också väldigt tacksam för att ledamotens kollega Robert Hannah förtjänstfullt har lyft fram dessa frågor i en enskild motion.

Vi hade ett seminarium här i riksdagen i går, där flera Eva kom fram med sina berättelser. Det är tydligt att mörkertalet när det gäller ekonomiskt våld är otroligt stort. Det finns internationell forskning som visar att så mycket som 75 procent av dem som utsätts för annat våld i nära relationer också utsätts för ekonomiskt våld.

Frågan är då vad vi här i riksdagen kan göra. Vi måste naturligtvis vidta mängder av åtgärder för att komma till rätta med de här problemen. En av de saker som Sverigedemokraterna har föreslagit är att bodelningsprocessen ska ha en slutgräns. Det ska inte få ta sju år att göra en bodelning, utan efter en viss tid ska bodelningen vara färdig, precis som vid ett arvskifte, till exempel.

Jag skulle i dag vilja fråga ledamoten Olofsgård om detta, med tanke på att regeringen prioriterar denna fråga, är något som regeringen kan ställa sig bakom.

Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Angelica Lundberg för att hon tar upp detta i ett replikskifte så att vi får ytterligare en möjlighet att lyfta fram denna viktiga fråga i dag.

Just vid bodelning, herr talman, sätts man i skuld på ett sätt som är vidrigt. Processerna drar ut på tiden, och det är kostsamt. Man har inte pengarna eftersom man inte sitter på något kapital över huvud taget. Det som Sverigedemokraterna föreslår är absolut något vi i regeringen tar till oss och vill titta närmare på. Behöver detta utredas, eller vad behöver vi vidta för åtgärder?

Det seminarium i går som vi båda deltog i handlade, herr talman, just om att vi i alla partier ser att vi har ett gemensamt ansvar att ta tag i detta problem tillsammans. Jag välkomnar därför Sverigedemokraternas förslag och initiativ.

Herr talman! När det gäller utredning kring bodelning finns det faktiskt redan en gammal utredning som har föreslagit vissa framtida åtgärder. Man skulle alltså ganska snabbt kunna komma till rätta med just det problemet.

Ett annat problem som lyftes fram på seminariet i går, herr talman, gäller fullmakter. Det visar sig att en fullmakt för ett bankärende inte behöver vara vare sig daterad eller bevittnad. Den kan till och med innehålla felaktiga personnummer och ändå fungera för att ta lån på miljonbelopp.

Jag har i en skriftlig fråga till ledamoten Olofsgårds minister, justitieminister Gunnar Strömmer, frågat om just fullmakter och om vi inte skulle införa formkrav liknande dem som gäller för testamenten eller framtidsfullmakter. Svaret, som jag fick från ministern, var att man inte riktigt såg anledning till det. Jag skulle vilja höra ledamoten Olofsgårds tolkning av detta. Skulle ledamoten kunna ta denna fråga med sig till regeringen och se över möjligheten att införa formkrav vad gäller fullmakter?

Herr talman! Återigen tack, ledamoten, för ett bra förslag som vi behöver lyfta fram om igen! När det gäller bodelning är ett förslag på något som skulle kunna ge en verkan till exempel vite då det går för långt. Det är en väldigt tydlig åtgärd som skulle vara märkbar. När det gäller det övriga som Angelica Lundberg säger hänvisar jag absolut igen till ministern. De har detta på sitt bord, och regeringen ser det i sin helhet. Men detta är, återigen, ett bra förslag att ta i beaktande. Jag hoppas att min minister inte helt har avfärdat det, för vi som parti ser att det är väl värt att fundera ett varv till på detta.

Herr talman! Den ökande inflationen med stigande räntor, högre elpriser och dyrare mat gör att allt fler får svårare att få ekonomin att gå ihop. Detta slår hårdast mot dem som lever på de minsta marginalerna. Allt fler barnfamiljer, äldre och asylsökande i Sverige har inte råd med mat. En grupp som pengarna inte räcker till för är de drygt 160 000 i Sverige som lever på existensminimum på grund av skulder. Detta larmar Konsumentverket om.

Vid årsskiftet uppmärksammades en dyster och ny rekordnivå för privatpersoners skulder hos Kronofogden. Den totala skulden är nu 101 miljarder kronor, vilket är en ökning med cirka 7 miljarder sedan förra året. På tio år har skuldberget vuxit med flera miljarder kronor, konkret ungefär 34 miljarder.

Förutom att den skuldsatte drabbas rent ekonomiskt ökar även risken för hemlöshet, sjukdom och självmord. En undersökning från Södertörns högskola visade att risken för självmord är mer än dubbelt så hög bland skuldsatta. Dessutom redovisade Kronofogden siffror som visar att antalet barn som vräks från sin bostad fortsätter att öka. Det är en oroande utveckling, herr talman.

En grupp som är överrepresenterad bland de skuldsatta i Sverige är unga. Även om antalet unga med skulder hos Kronofogden har minskat under dessa år har skuldbeloppet för åldersgruppen 18-25 år ökat. De unga männen står för 73 procent av det totala skuldbeloppet, men det är bland de unga kvinnorna som ökningen är störst. Det är oroväckande att unga skuldsätter sig med så stora skuldbelopp, som till största delen handlar om konsumtionslån.

Under denna speciella dag, den internationella kvinnodagen, vill jag rikta extra mycket tanke åt kvinnor. Ett allt vanligare fenomen är att kvinnor blir offer för ekonomiskt våld som försätter kvinnan i en ekonomisk beroendesituation gentemot mannen under tiden som relationen fortgår. Det förvårar möjligheten att bryta upp från relationen. Det handlar om maktutövning och kontroll. Förövaren, ofta en man, tvingar offret, ofta en kvinna, att skriva under lån och andra krediter. Och förövaren själv behåller pengarna eller varan. Kvinnor som utsatts för ekonomiskt våld känner ofta inte ens till att skulder tagits i deras namn. Detta kan leda till långvarig skuldsättning och skulder hos bland annat Kronofogden.

Överskuldsättningen är också en tydlig klassfråga. En rapport från LO visar hur låginkomsttagare, ensamstående, låg- och medelutbildade, sjuka, arbetslösa och hyrestagare är överrepresenterade bland de långvarigt skuldsatta. Därför måste vi attackera överskuldsättningen genom att strama åt de lösa ramarna för lån och krediter. Därför yrkar jag bifall till reservation 4.

Svenskarnas skulder har som sagt ökat, och de har ökat långt snabbare än inkomsterna. Internationellt sett har Sverige rekordhög skuldsättning när det gäller privatpersoner. Konsumtionslånen fortsätter att stiga. Dessa lån kan innebära risker för enskilda individer men också i förlängningen stora kostnader för hela samhället. De offentliga utgifterna kan öka på grund av ökade sjukvårdskostnader och behov av arbetsmarknadsinsatser, försörjningsstöd med mera.

Även hårt skuldsatta kan uppenbarligen låna pengar, eftersom många långivare slarvar med kreditprövningen. Konsumentverket har granskat ett fyrtiotal bolag sedan 2012. I många fall struntar låneföretagen i att ta in uppgifter om kundernas inkomster och utgifter innan de lånar ut. Men trots att det saknas grundliga kreditprövningar löper dessa bolag väldigt liten risk, eftersom Kronofogden fungerar som ett slags garant för att lånebolagen ska få igen pengarna även vid en slarvig kreditprövning. Myndighetens tjänstepersoner driver alltså in skulderna åt bolagen. Det är då en olycklig situation som vi har framför oss, herr talman.

Vart sjunde lån har inneburit ett inkassokrav för låntagaren. Det tyder på att många låntagare har betalningssvårigheter. Av de låntagare som prövats med en kvar-att-leva-på-beräkning blev det ett inkassokrav för vart tjugonde lån. En grundlig kreditprövning skulle därför minska andelen låntagare med inkassokrav.

Det skulle även skapa incitament för långivarna att göra ordentliga kreditprövningar. Därmed skulle riskerna för överskuldsättning och för kostnader som individer och samhälle kan drabbas av i en sådan situation minska. De bolag som inte gör ordentliga prövningar behöver tvingas att ta ett större ekonomiskt ansvar när skulderna hamnar hos Kronofogden, anser vi i Vänsterpartiet. Vi tycker som sagt att långivaren ska behöva stå för en större kostnad vid verkställighet hos Kronofogden om inte tillräcklig kreditprövning har genomförts och om inte säkerhet krävts för lånet.

(Applåder)

Herr talman! Mycket klokt har redan sagts från denna talarstol, så jag ska försöka hålla mitt anförande relativt kort. Jag upplever att det finns en ganska stor samsyn kring vikten av dessa frågor i denna kammare. Jag vill dock lyfta upp några saker som jag tycker att vi kan fundera på lite mer tillsammans.

Vid årsskiftet fanns 393 781 personer inskrivna hos Kronofogdemyndigheten. Skuldberget var 101 miljarder kronor. Antalet skuldsatta ökar, likaså skuldernas omfång per person. Det är ganska alarmerande. Och i alla fall för mig och Centerpartiet är det ganska uppenbart att kreditgivningen som sådan behöver stramas åt. Man kan också fundera på om vi från statens sida ska fortsätta premiera överkonsumtion och lån för konsumtion genom utformandet av ränteavdraget. Om det är lämpligt är en fråga som man kan fundera på.

Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

I januari 2023 gick 709 företag i konkurs, vilket var ungefär 60 procent mer än i januari 2022. Det som är intressant med den siffran är att det är en alarmerande trend sedan oktober månad 2022. Man får fundera på vad det är som driver den utvecklingen. Beror detta på det allmänna ekonomiska läget, eller finns det tydliga kopplingar till att man har svårigheter att betala ökade räntekostnader och ökade kostnader för bland annat el? Där har regeringen misslyckats åtminstone med att få till utbetalningarna på ett lämpligt sätt.

Vi vet också att 269 barn blev vräkta under första halvåret 2022. Jag hörde kollegan Larry Söder lyfta fram vikten av att det tas stor hänsyn till barnens bästa. Det är någonting som även vi från Centerpartiet bejakar. Det är ganska orimligt att barn blir av med sina hem på grund av föräldrarnas misslyckanden i livet.

Vi från Centerpartiet står naturligtvis bakom alla våra yrkanden i detta betänkande. Men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 9, som handlar om betalningsplanen vid skuldsanering, där vi vill minska antalet år från fem till tre och ta bort de betalningsfria månaderna. Vi anser att det är viktigare att bli skuldfri kvickt än att man får betalningsfria månader.

Jag vill också lägga till att vi bejakar och följer Överskuldsutredningen, som ska läggas fram den 29 juni 2023. Där finns det säkert väldigt mycket klokskap som vi gemensamt kan jobba vidare med i utskottet tillsammans med andra partier.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Fastighetsrätt