Sök

Riksdagen ställde sig i huvudsak bakom regeringens förslag om bätter villkor för totalförsvarspliktiga. Det behövs för närvarande inte några grundläggande förändringar i systemet med totalförsvarsplikt. Totalförsvarsplikt, med en allmän mönstringsplikt för män, bör även i fortsättningen utgöra grunden för totalförsvarets personalförsörjning. De bäst lämpade bör tas ut, och bemanningsbehovet bör styra hur många som tas ut till tjänstgöring. Åtgärder måste vidtas för att pliktsystemet ska uppfattas som rättvist och öka motivationen för de totalförsvarspliktiga att genomföra sin grundutbildning. De ekonomiska förmånerna vid tjänstgöring bör vara generösa, bl.a. med en utryckningspremie. Reglerna för ersättning vid skada bör också vara generösa. Riksdagen beslutade därför att den s.k. garantinivån för livränta fastställs till minst sju prisbasbelopp, inte till fem prisbasbelopp som regeringen föreslagit. Utbildningsansvariga myndigheter får ett ökat ansvar för rehabilitering, som ska omfatta tre år med möjlighet till förlängning i två år. Pliktsystemet blir vidare flexiblare vad gäller reglerna för inskrivning och krigsplacering. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2002.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Beredning

2002-01-29

Justering

2002-03-19

Datum

2002-03-19

Debatt

2002-04-17

Beslut

2002-04-17

Riksdagen beslutade om lagändringar mot bakgrund av regeringens avsikt att fr.o.m. den 1 juli 2002 dels införa ett högkostnadsskydd för all protetik för äldre, dels förbättra stödet för bastandvården för äldre. Högkostnadsskyddet för protetik ska gälla fr.o.m. det kalenderår under vilket man fyller 65 år. Kostnaden för protetiska ersättningar, exklusive kostnaden för vissa material, bör under en behandlingsomgång uppgå till högst 7 700 kr. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att följa hur det kommande högkostnadsskyddet påverkar valet av tandvårdsbehandlingar.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Justering

2002-03-14

Datum

2002-03-14

Debatt

2002-04-17

Beslut

2002-04-17

En ny ordning för det offentliga subventionssystemet för läkemedel införs den 1 oktober 2002. En ny självständig nämndmyndighet - Läkemedelsförmånsnämnden - ska ansvara för beslut om subventionering och prisreglering när det gäller läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånerna. Läkemedel ska kunna ingå i läkemedelsförmånen bara om de uppfyller vissa kriterier. Ett läkemedel som ska lämnas ut mot recept ska bytas ut mot det billigaste utbytbara läkemedel som finns tillgängligt på det enskilda apoteket. Receptutfärdaren kan på receptet motsätta sig utbyte, dock endast av medicinska skäl. Läkemedlet får inte heller bytas ut om patienten betalar mellanskillnaden i pris mellan det förskrivna läkemedlet och ett billigare utbytbart läkemedel.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

36

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

17, 82 minuter

Justering

2002-03-14

Datum

2002-03-14

Debatt

2002-04-04

Beslut

2002-04-05

Beviskraven sänks vid prövning av arbetsskada enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF). Det ska vidare inte längre göras ett uttryckligt undantag från arbetsskadebegreppet när det gäller psykiska eller psykosomatiska sjukdomar till följd av arbetstvister i rättslig mening. Den som får sin skada godkänd som arbetsskada ska få rätt till kompensation för det inkomstbortfall som systemet med karensdag medför.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Justering

2002-03-14

Datum

2002-03-14

Debatt

2002-04-19

Beslut

2002-04-24

Riksdagen avslog motioner om försvarsmaktens personal. Motionerna har väckts med anledning av den del av regeringens proposition Fortsatt förnyelse av totalförsvaret som heter Personal i det nya försvaret. Andra motioner har väckts under allmänna motionstiderna 2000 och 2001.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 73 minuter

Justering

2002-03-14

Datum

2002-03-14

Debatt

2002-04-04

Beslut

2002-04-05

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999, 2000 och 2001 om ohälsa i arbetslivet, arbetsmiljö, företagshälsovård och andra arbetslivsfrågor. I motionerna lämnas bl.a. förslag till åtgärder för att minska en tilltagande ohälsa i arbetslivet, inte minst med anledning av det ökande ohälsotal som har samband med stress och psykiska faktorer. Motionerna avslås bl.a. med hänvisning till ett av regeringen initerat program för ökad hälsa i arbetslivet.

Behandlade dokument

79

Förslagspunkter

31

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

41, 28 minuter

Justering

2002-03-14

Datum

2002-03-14

Debatt

2002-04-05

Beslut

2002-04-10

Riksdagen besvarade eller avslog motioner om mänskliga rättigheter och andra förhållanden som rör länder, områden och folkgrupper.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

78

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

76, 352 minuter

Beredning

2002-02-07

Justering

2002-03-07

Datum

2002-03-12

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-21

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att överväga vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att svarttaxiverksamheten ska minska. Regeringen bör snarast redovisa för riksdagen vilka åtgärder den anser vara erforderliga. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om yrkestrafik m.m.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

12

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2002-03-12

Datum

2002-03-12

Debatt

2002-04-04

Beslut

2002-04-05

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om IT- och integritetsfrågor. Motionerna behandlar bl.a. översyn av personuppgiftslagen och EG:s dataskyddsdirektiv, statens personadressregister, registrering vid uthyrning av videofilm och begreppet potentiell handling.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

3 

Beredning

2002-02-19

Justering

2002-03-12

Datum

2002-03-12

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-21

Riksdagen beslutade om hur TV-reklam får avbryta program. Syftet är att reklamavbrotten ska bli kortare och mindre störande. De nya reglerna innebär att reklam i större utsträckning än tidigare får avbryta program. Inget hindrar i dag att ett program avbryter ett annat program, vilket inneburit att t.ex. filmer i TV4 avbrutits av andra kortare program som omgetts av reklam. Avbrotten har på så vis blivit längre än om reklamavbrott varit tillåtet. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2002. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att regeringen bör se över reglerna för att kortare överträdelser inte ska ge orimliga konsekvenser för TV-bolagen. Om t.ex. ett direktsänt idrottsevenemang drar ut på tiden kan det annars innebära att TV-bolaget inte får sända reklam direkt efter sändningens slut.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Beredning

2002-02-12

Justering

2002-03-12

Datum

2002-03-12

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-21

Riksdagen godkände vissa av regeringens förslag om fristående skolor. Nya bidragsregler införs för fristående särskolor och fristående gymnasieskolor. Utbildningen vid fristående särskolor, gymnasieskolor och gymnasiesärskolor ska vara avgiftsfri, på samma vis som vid offentliga skolor och fristående grundskolor. Samma krav på behöriga lärare ska ställas inom fristående skolor som inom offentliga skolor. Fristående skolor ska lämna en ekonomisk redovisning över sin verksamhet till Skolverket. Vidare avslog riksdagen flera av regeringens förslag om fristående skolor. Förslag som inte godkänns är närmare bestämmelser om Skolverkets prövning av en fristående skolas rätt till bidrag; att en kommun ska ha rätt att vid beräkning av bidrag till fristående skolor ta hänsyn till kommunens ansvar för att bereda utbildning åt samtliga barn och ungdomar i kommunen; skärpta regler om kommunal uppföljning och utvärdering av fristående skolor samt att en avgift ska få tas ut i samband med ansökan till fristående skola. Vidare gjordes tre riksdagsuttalanden: Den särskilda nämnd för fristående skolor med representanter för bl.a. kommunerna som regeringen förordat bör inte inrättas. Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att ta fram anvisningar för handlingar i ärenden om bidragsrätt för fristående skola. Ett system bör tas fram för redovisning av kostnader för olika program vid kommunala gymnasieskolor.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

37

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

75, 43 minuter

Justering

2002-03-07

Datum

2002-03-07

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Skolhälsovården utökas till att gälla även elever i förskoleklass. Också fristående skolor ska erbjuda skolhälsovård i sina förskoleklasser. Den första hälsokontrollen som tidigare har ägt rum under det första läsåret i den obligatoriska skolan ska i stället äga rum under förskoleklassåret för de sexåringar som börjat i förskoleklass. Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2003.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

32, 1 minuter

Justering

2002-03-07

Datum

2002-03-07

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande om att regeringen snarast ska återkomma till riksdagen med förslag om en avveckling av det s.k. sotningsmonopolet. Vidare avslog riksdagen motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om bl.a. samhällets räddningstjänst.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Justering

2002-03-07

Datum

2002-03-07

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-22

Riksdagen beslutade om ny lag om utgivning av elektroniska pengar. Den nya lagen bygger på ett EG-direktiv om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet. Direktivet har tillkommit mot bakgrund av en snabbt ökande elektronisk handel. Syftet med direktivet är att uppnå en fungerande inre marknad inom EU (EES) för utgivning av elektroniska pengar. Den nya lagen träder i kraft den 27 april 2002.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2002-03-07

Datum

2002-03-07

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om olika gymnasieskolfrågor.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

30

Reservationer

41 

Anföranden och repliker

35, 97 minuter

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Individuella program ska få anordnas vid den utbildning i gymnasieskolan som är speciellt anpassad för ungdomar med svåra rörelsehinder (s.k. Rh-anpassad gymnasieutbildning). Lagändringarna träder i kraft den 1 maj 2002 och tillämpas första gången vid intagning till läsåret 2002/03.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-20

Beslut

2002-03-20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om punktskatter. Motionerna behandlar utformningen av en skatteväxling och reformeringen av energibeskattningssystemet, elproduktionen och den nordiska elmarknaden, energiskatter i produktionsledet, gemensamma miniminivåer inom EU för energi- och koldioxidskatter, användning av kvalificerad majoritet i rådet, om torv ska klassas som ett förnybart bränsle och kraftvärmeproduktionen och naturgasens roll i energisystemet. Motionerna behandlar också jordbrukets miljö- och energiskatter, trafikbeskattning (åkerinäringen, fossila drivmedel, alternativa drivmedel, fordonsskatt etc.) och alkohol- och tobaksskattefrågor m.m.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

14

Reservationer

23 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-14

Beslut

2002-03-20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om fastighets- och förmögenhetsbeskattningen samt skatt på arv och gåva. Motionerna tar bl.a. upp frågor om avveckling av fastighetsskatten, fastighetstaxeringsförfarandet, taxeringsvärden i attraktiva områden, gränsdragningen mellan äkta och oäkta bostadsföretag, skatt för fastigheter belägna i utlandet, tomträttsinnehavare skattskyldighet, energibesparande åtgärder, kapitalvinstbeskattning vid försäljning av fastigheter, återläggning av vissa avdrag vid försäljning av näringsfastighet, förmögenhetsskatt på boende samt sambeskattning av förmögenhet. När det gäller arvs- och gåvobeskattningen tar motionerna upp frågan om alternativ tidpunkt för värdering av aktier som sjunkit i värde efter tiden för dödsfallet samt frågan om höjda taxeringsvärden och dess effekter på arvsskatteuttaget.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

11

Reservationer

13 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-13

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, två tillkännagivanden till regeringen om skogskonton respektive lantmäterikostnader. Regeringen bör se över möjligheterna att låta ersättning som utgår enligt naturvårdsavtal sättas in på skogskonto. Regeringen bör också se över den skattemässiga behandlingen av lantmäterikostnader. Riksdagen avslog vidare motioner från bl.a. allmänna motionstiden 2001 företags- och kapitalbeskattning.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

31

Reservationer

23 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-13

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om inkomstskatt. Motionerna handlar om den allmänna inriktning av skattepolitiken men också om en rad konkreta beskattningsfrågor, t.ex. införandet av ett kompetenskonto, beskattningen av fria hemtjänster, beskattningen av bilförmån, avdraget för resor till och från arbetet, avdrag vid dubbel bosättning, skattereduktionen för fackföreningsavgift, avdrag vid arbete i bostaden, gåvor till ideella organisationer etc. Andra motioner handlar om en ökad skattefrihet för plockning av bär, svamp och kottar, en avgiftsbefrielse för ersättning till ungdomsledare, ett grundavdrag för barns ränteinkomster etc. I en rad motioner tas också skattefrågorna i Öresundsregionen upp liksom motsvarande problem vid gränsen mot Norge. Även hobbybeskattningen av biodling och innehav av travhäst behandlas.

Behandlade dokument

109

Förslagspunkter

32

Reservationer

28 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-13