Sök

Den som lagrar flygfotogen på flygplats ska kunna ansöka om att bli så kallad upplagshavare för flygfotogen utan att behöva ha en viss lagringskapacitet. Det ska förbättra de små flygplatsernas konkurrenskraft. På stora flygplatser tankar flygbolagen sina plan hos så kallade upplagshavare. Upplagshavarna kan förvara och flytta bränsle inom EU utan att betala någon skatt för bränslet. För att räknas som upplagshavare måste ett företag i dag ha en lagerkapacitet på minst 500 kubikmeter. På mindre flygplatser finns det ofta ingen som har så stor lagringskapacitet. Det innebär att skattefriheten för flygbränsle i vissa fall inte får fullt genomslag. Därför försvinner nu kravet på en viss lagringskapacitet. En annan ändring innebär att skattefriheten för biogas garanteras när biogasen byter fysisk form. Skattefriheten ska gälla de aktörer som är godkända att hantera obeskattad biogas. Skattefriheten förutsätter att gasen befinner sig i ett skatteupplag när den övergår i vätskeform, eller hanteras av en godkänd lagerhållare när den övergår i gasform. Skattefriheten gäller även när biogas byter fysisk form hos andra aktörer om skattskyldighet för biogasen tidigare har inträtt. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 19 minuter

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-29

Debatt

2010-12-08

Beslut

2010-12-08

Tullverket röntgar post från andra EU-länder för att kontrollera om breven och paketen innehåller alkohol- eller tobaksvaror. Regeringen har nu lämnat information om hur många försändelser som har granskats och öppnats under 2009. Under året öppnade Tullverket 151 försändelser. Alla innehöll cigaretter. I 149 fall fick mottagaren möjlighet att lösa ut försändelsen genom att betala den skatt som avsändaren skulle ha betalat. Två fall gäller så mycket cigaretter att det finns misstanke om smugglingsbrott. Cigaretterna har tagits i beslag och förundersökningen har startat. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-26

Debatt

2010-12-15

Beslut

2010-12-15

Den svenska insättningsgarantin höjs till motsvarande 100 000 euro. Insättningsgaranti är ett av staten garanterat skydd för kundernas insättningar i bland annat banker i händelse av att banken skulle gå i konkurs. Insättningsgarantin täcker idag ersättningar upp till 500 000 kronor eller det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro om det är högre. Nu höjs ersättningen till motsvarande 100 000 euro från den 31 december 2010 i syfte att ge spararna ökat skydd. De nya reglerna är en följd av ändringar i EU:s direktiv om insättningsgaranti. Riksdagen sa ja till regeringens förslag men ger samtidigt regeringen i uppdrag att i förhandlingarna med EU sträva efter att det genomförs ändringar i direktivet. Ändringarna ska göra det lättare för länder utanför euroområdet att införa ersättningsbeloppet i sina egna valutor. Därefter ska regeringen se till att beloppet anges i kronor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-25

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Det ska bli lättare för aktieägare att utöva sitt ägarinflytande. Lagändringarna görs med anledning av ett EU-direktivet om aktieägares rättigheter i noterade aktiebolag. Ett aktiebolag ska kunna ange i bolagsordningen att aktieägarna inför bolagsstämman får utöva sin rösträtt per post. Reglerna ändras om vad en kallelse till stämma ska innehålla, om tillhandahållandet av handlingar som ska läggas fram på stämman och om redovisning av röstningsresultatet vid omröstningar. Kravet på att ett publikt aktiebolag ska annonsera den fullständiga kallelsen till bolagsstämma i en rikstäckande dagstidning inskränks betydligt. Det blir lättare att använda fullmakt för ombud vid stämman. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-25

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

EU har i ett direktiv bestämt om ett sammanhängande geografiskt informationssystem mellan EU-länderna. Syftet är att etablera en infrastruktur för tillgång till och utbyte av elektronisk geografisk information som är användbar för verksamheter som kan påverka människors hälsa och miljö. De myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ som har geografisk miljöinformation ska medverka genom att elektroniskt göra information och tjänster tillgängliga för allmänheten. De ska också dela information med andra myndigheter, kommuner och enskilda organ som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter som kan ha betydelse för miljön. Regeringen utser den myndighet som ansvarar för att det svenska systemet är samordnat med motsvarande system inom EU. Ändringarna innebär också möjlighet att begränsa tillgängligheten av viss miljöinformation på grund av sekretess. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-25

Datum

2010-11-25

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Transportstyrelsens verksamhet i form av tillsyn, ärendehandläggning och registerhantering ska finansieras genom avgifter. Detta innebär att alla trafikslag ska finansieras på samma vis inom myndigheten. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får möjlighet att meddela föreskrifter om avgifter. Arbetsmiljöverkets tillsynsuppgift enligt arbetstidsbestämmelserna inom delar av transportområdet samlas hos Transportstyrelsen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-24

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Riksdagens myndigheter ska så långt möjligt följa samma bestämmelser som regeringens myndigheter. Därför har riksdagen nu beslutat om ett antal lagändringar för att samma krav på intern styrning och kontroll ska kunna ställas på riksdagens myndigheter som på myndigheterna under regeringen. Beslutet innebär bland annat att ledningens övergripande verksamhetsansvar ska framgå i myndigheternas instruktioner och att bestämmelser som rör Riksbanken samlas i riksbankslagen. Myndigheter som lyder under riksdagen är Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän (JO), Riksbanken och Riksdagsförvaltningen. De två förstnämnda utgör en del av riksdagens kontrollmakt. Riksbanken är Sveriges centralbank och Riksdagsförvaltningen har till uppgift att underlätta riksdagens arbete. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 9 minuter

Beredning

2010-11-09

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-24

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Finansinspektionen ska kunna ingå i ett multilateralt samförståndsavtal om samråd, samarbete och informationsutbyte. Avtalet har tagits fram av den internationella organisationen för värdepapperstillsyn IOSCO. Syftet med lagändringen är att Finansinspektionen ska ges bättre möjligheter att samarbeta med tillsynsmyndigheter i andra länder. Något som utskottet också menar har betydelse för svenska företags möjligheter att tillhandahålla tjänster i andra länder. Hittills har 71 stater ingått överenskommelsen varav 23 av EU:s medlemsstater. De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-24

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Omvänd skatteskyldighet införs i handeln med utsläppsrätter för växthusgaser. Det betyder att den som köper utsläppsrätter ska redovisa och betala mervärdesskatten, momsen, i stället för att säljaren gör det. Syftet är att göra det svårare att fuska med skatterna. Bakgrunden till lagändringen är ett nytt EU-direktiv som kom till efter att flera EU-länder haft problem med skattebedrägerier i handeln med utsläppsrätter. Det nya direktivet tillåter omvänd skattskyldighet fram till den 30 juni 2015. Köparen blir skyldig att betala in momsen direkt till staten och pengarna går aldrig via säljaren, vilket gör att han eller hon inte kan försvinna med pengarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Skatten på cigaretter består av dels en fast skatt per cigarett, dels en skatt som är relaterad till priset. Förhållandet mellan de två delarna läggs om den 1 januari 2011, så att styckeskatten höjs medan den prisrelaterade skatten sänks. Den prisrelaterade skatten beräknas i dag utifrån priset, inklusive skatter, på cigaretter i den mest efterfrågade priskategorin. I fortsättningen ska skatten beräknas utifrån det genomsnittliga detaljhandelspriset på alla cigaretter som säljs i landet. Ändringen påverkar inte den totala skatten på cigaretter, men den gör att den totala skatten blir mindre beroende av priset på cigaretter. Samtidigt avskaffas den nationella minimiskatten som i dag finns på lågpriscigaretter. Skatten på lågpriscigaretter kommer att vara densamma som på vanliga cigaretter. Skatten på alla tobaksprodukter och styckeskatten på cigaretter räknas varje år om utifrån konsumentprisindex.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Personer som är anställda vid internationella organ i Sverige kan ha olika grad av diplomatisk immunitet. Det betyder bland annat att man inte kan åtalas för brott i landet där man arbetar. I dag är dessa personer oftast inte folkbokförda i Sverige. Men från den 1 januari 2011 ska de som bara har immunitet i sitt arbete och deras familjer folkbokföras. För EU-medborgare betyder detta att de får rätt att rösta och ställa upp som kandidater i svenska kommunal- och landstingsval. Ambassadörer och andra personer som har immunitet även utanför arbetet ska inte heller i fortsättningen folkbokföras. Detsamma gäller deras familjemedlemmar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Förhandsgranskning av film som är avsedd att visas offentligt för vuxna avskaffas, men åldersgränser för barn under 15 år ska finnas kvar även i fortsättningen. Statens biografbyrå avvecklas och istället inrättas en ny myndighet. Den nya myndighetens uppgift ska bli att skydda barn och unga mot skadlig mediepåverkan genom att bland annat överta Medierådets verksamhet. Myndigheten ska också besluta om åldersgränser för barn under 15 år. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2011. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-02

Beslut

2010-12-02

Det finns i dag ingen gemensam EU-strategi för de säkerhetsskannrar som ett antal flygplatser inom EU börjat använda för att förebygga brott och bekämpa terrorism. Detta framgår i ett meddelande från Europeiska kommissionen om säkerhetsskannrar vid EU:s flygplatser som justitieutskottet nu lämnat synpunkter på. Justitieutskottet uppskattar kommissionens initiativ till en diskussion om man ska införa ett EU-regelverk för användningen av säkerhetsskannrar. Utskottet vill att bland annat integritetsfrågor, lagringstider och eventuella hälsorisker ska studeras i det fortsatta arbetet. Utskottet tvivlar också på att gemensamma normer för de flygplatser som redan använder säkerhetsskannrar strider mot närhetsprincipen, men tar ingen definitiv ställning i närhetsfrågan. Riksdagen avslutar därmed ärendet. När Europaparlamentet och rådet har lämnat sina synpunkter kommer kommissionen att besluta om vilka steg som ska tas därefter.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2010-11-23

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

Riksrevisorernas årliga rapport 2010 fokuserar på de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets revisionsverksamhet. Rapporten tar upp teman som strukturförändringarna inom statlig förvaltning, förändringarna inom arbetsmarknadsområdet samt regeringens ägarförvaltning och försäljning av statliga bolag. Regeringens rapportering och uppföljning när det gäller risker i statens ekonomiska åtaganden och regeringens nya krav på myndigheternas interna kontroll, styrning och redovisning var rapportens övriga teman. Riksdagen avslutar ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

I en skrivelse redovisar regeringen de allmänna pensionsfonderna, AP-fondernas, verksamhet under 2009. Dessutom redovisas bland annat en utvärdering av fondstyrelsernas långsiktiga strategiska förvaltning 2001 till 2009. AP-fonderna fungerar som buffertar som ska utjämna svängningarna mellan pensionsavgifterna och de utbetalda pensionerna. Skrivelsen visar på att fonderna under året till stor del återhämtat sig efter omfattande förluster under finanskrisen. Men trots återhämtningen är AP-fondernas bidrag till finansieringen av pensionssystemet sedan starten 2001 fortfarande negativt. Riksdagen menar att fondernas långsiktiga resultat ska bedömas försiktigt eftersom de senaste tio åren har varit turbulenta. Kapitalmarknaderna har skakats av två börsfall och stora svängningar i värdet på olika tillgångar. Riksdagen avslutar ärendet utan åtgärder.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-23

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

37, 105 minuter

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-22

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Regeringen har lämnat en redogörelse för det fortsatta arbetet för att förbättra, bevara och skydda havsmiljön i Östersjön och Västerhavet. Fokus ligger på att uppfylla åtagandena i Helcoms aktionsplan för Östersjön och att nå de miljökvalitetsmål som är av betydelse för havsmiljön. Helcom är en kommission som ska övervaka tillämpningen av Östersjökonventionen, en miljökonvention om skydd av östersjöområdets marina miljö. Regeringen presenterar en svensk handlingsplan för det internationella havsmiljösamarbetet. Dessutom presenteras åtgärder för minskad övergödning, ett rent och giftfritt hav och bevarande och hållbart nyttjande av havet och dess biologiska resurser. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

39

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

36, 107 minuter

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-22

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Riksdagen har beslutat om en ny älgförvaltning som möjliggör jakt inom större älgförvaltningsområden. Älgförvaltningsområdena ska i stort sett omfatta egna älgstammar. Samtidigt ska reglerna för de nuvarande mindre licensområdena förenklas. Beslutet ska bland annat förenkla administrationen av älgjakt och skapa en bättre överblick över älgförvaltningen. Beslutet ska också begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Riksdagen ber också regeringen om att se över möjligheten att ta bort den dubbla jakträtten på samebyars renskötselområden. I dag kan både medlemmar från en sameby och medlemmar från ett annat jaktlag jaga på renbetesfjällen. Riksdagen anser att det parallella användandet av jaktmarken skapar en onödig konflikt mellan samebyar och ortsbefolkning. De nya bestämmelserna börjar gälla från den 1 januari 2012. Jakt enligt äldre bestämmelser ska få bedrivas fram till den 29 februari 2012.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

De som äger fiskerätt kan bilda fiskevårdsområden för att samordna fisket och fiskevården och främja gemensamma intressen. Den 1 januari 2011 börjar nya mer detaljerade regler att gälla för när ett fiske kan uteslutas ur ett fiskevårdsområde. Samtidig införs en regel om att ett fiskevårdsområde kan upplösas om föreningen för området allvarligt missköter förvaltningen av området. Den som bryter mot reglerna i ett fiskevårdsområde kan i dag dömas till straffpåföljd av en domstol. Denna påföljd ersätts nu av ett system med kontrollavgifter. Avgiften kan tas ut av föreningen för fiskevårdsområdet om någon som har rätt att fiska inom området fiskar i strid med reglerna inom området. En annan ändring innebär att alla vars rätt berörs av ett beslut av en fiskestämma eller av styrelsen i en fiskevårdsområdesförening kan överklaga beslutet hos länsstyrelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Beredning

2010-10-19

Justering

2010-11-16

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Civilutskottet har granskat EU- kommissionens grönbok Revisionspolitik: Lärdomar från krisen. Kommissionen tar upp frågan om hur revisionen av företag inom EU kan stärkas. Tanken är att ett lämpligt utformat regelverk om revisorer och revision kan bidra till ökad finansiell stabilitet. Utskottet är positivt till ett brett samråd kring dessa frågor. Regeringen har påpekat att flera av kommissionens förslag kan medföra ökade kostnader för revisionsklienterna. Enligt utskottet måste en utgångspunkt för ett framtida arbete med frågorna vara att de administrativa bördorna och kostnaderna för företag ska minska. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-18

Datum

2010-11-19

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01