Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor

Betänkande 2010/11:KrU10

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 juni 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

Beslut

Kulturarvsfrågor (KrU10)

Sverige ska ansluta sig till den så kallade Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller allmänna minimiregler för i vilka situationer kulturföremål ska återlämnas till ursprungslandet. Ett ökat internationellt samarbete är nödvändigt om den illegala hanteringen av kulturföremål ska kunna hejdas, anser riksdagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen gav också regeringen ett uppdrag. Regeringen bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. Därmed sa riksdagen ja till en motion från Socialdemokraterna. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om kulturmiljöfrågor, museer och utställningar.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen om att godkänna Unidroitkonventionen om kulturföremål som sturlits eller förts ut olagligt. Bifall till punkt 14 om Stöd till länsmuseerna, motion Kr262. I övrigt avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 35
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-04-14
Justering: 2011-05-12
Trycklov till Gotab och webb: 2011-05-18
Trycklov: 2011-05-18
Reservationer: 4
Betänkande 2010/11:KrU10

Alla beredningar i utskottet

2011-04-14

Kulturarvsfrågor (KrU10)

Sverige ska ansluta sig till den så kallade Unidroit-konventionen om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Konventionen innehåller allmänna minimiregler för i vilka situationer kulturföremål ska återlämnas till ursprungslandet. Ett ökat internationellt samarbete är nödvändigt om den illegala hanteringen av kulturföremål ska kunna hejdas, anser utskottet. Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Utskottet föreslår också att riksdagen ger regeringen ett uppdrag. Regeringen bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare och behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. Därmed säger utskottet ja till en motion från Socialdemokraterna. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2010 om kulturmiljöfrågor, museer och utställningar.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-06-08
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:KrU10, Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor

Debatt om förslag 2010/11:KrU10

Webb-tv: Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 134 Per Svedberg (S)
Herr talman! Nu ska vi debattera Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor. Jag står bakom samtliga våra reservationer, men yrkar bifall till reservation 1. Kulturarv och kulturarvsfrågor kan vara så mycket för olika människor. Synen på det kulturarv vi har och synen på det kulturarv vi skapar kan också vara olika. I betänkandet är det ett brett spann mellan de motioner som har lagts fram. Det är allt från Visby och ringmuren till bruksmiljöer. Högre upp i landet speglar man kulturarvet på ett positivt sätt. Det visar det komplexa när vi talar om kulturarv och kulturarvets värde. Samtliga här tycker nog att det kulturarv vi har måste bevaras. Jag tror att alla här gör vad de kan för att bevara det. Det handlar om att alla måste hjälpas åt att bevara det kulturarv som vi alla är bärare av. Ibland får jag en känsla av att vi, när vi diskuterar kulturarvsfrågor inte är så medvetna om att vi just nu och just här skapar något som kommer att visa sig bli ett arv så småningom. Det gör vi tillsammans. Det får man inte glömma. Det är därför det är så spännande att diskutera kulturarvsfrågor. Vilkas kulturarv? Vilka har bidragit till kulturarvet? Jo, alla som fanns där. Det finns ett tillkännagivande i betänkandet när det gäller Accessprojektet. Jag tycker att det är trevligt att vi gemensamt har kommit överens om att det är en utomordentligt bra satsning. Den här satsningen gör att vi öppnar och stärker det kulturarv vi har så att det kan bli publikt och fler kan ta del av det vi har samlat och ska minnas. De ministrar som administrerar detta på Regeringskansliet får ett särskilt uppdrag. Kanske främst Moderaterna får möjlighet att följa upp vad som kommer att hända med detta. Kommer vi vidare och hur kommer vi att öppna upp detta? Det blir en spännande utveckling. Det blir en arbetsmarknad som är rätt viktig, nämligen kulturarvsarbetarna. I en reservation pratar vi om att tillgängliggöra konst och flytta konst mellan regioner så att vi kan sprida de samlingar som finns. Det omgärdas av en del säkerhetsaspekter. Det skulle innebära att vi i Gävleborg kan få ta del av en konstsamling som finns på Gotland till exempel. En annan reservation handlar om Forum för levande historia. Det känns jobbigt att behöva diskutera detta, men det handlar om att diskutera och upplysa om tokigheter som har inträffat. Det handlar om att samtala om att spridningen av islamofobi är av ondo. Jag tycker att det är viktigt att prata om det. Ibland skapar vi generella bilder av vi och de. Vi kan återvända till kulturarvet och se vad som är kulturarv och vilka som är bärare av kulturen. Det är vi, och vi gör det tillsammans, oavsett om vi kommer från Norrbotten, Turkiet eller Delsbo. Jag är glad åt detta och hoppas att uppföljningen av Accessprojektet kommer att synas. Tack för att ni var välvilliga i de frågorna. (Applåder)

Anf. 135 Tina Ehn (Mp)
Herr talman! Vi har att ta ställning till kulturutskottets betänkande nr 10, Unidroit-konventionen och vissa andra kulturarvsfrågor. Betänkandet är ett svep över lokalpolitik. Det är många viktiga och charmiga frågor. Det är också ett historiesvep över brott begångna genom stöld av kulturföremål. Konventionen är ett nytt kapitel i kulturminneslagen. Det kommer att innebära två parallella system för återlämnande av kulturföremål som olagligt förts ut ur ett land. Jag ska berätta något som jag fick uppleva förra året. Det pågick en mediedebatt om Paracastextilierna som fanns på Världskulturmuseet i Göteborg. De finns spridda på många ställen. Där hade man en utställning som hette En stulen värld. Man förvaltade den här samlingen av textilier som man hade hittat i början av 1900-talet på Paracashalvön i Peru. Textilierna är ca 2 000 år gamla. De kommer från gravar. I gravarna låg textilierna runt mumifierade människor. De avlidna hade placerats i sittande ställning och svepts in i flera lager vackra textilier och formade ett gravbylte. Merparten av textilierna var vävda och broderade dräkter. Föremålen kommer från Paracaskulturen i nuvarande Peru och utgör ett unikt världskulturarv. Av den samling som fanns i Göteborg ägdes 89 textilier formellt av Göteborgs stad. De förvaltades av museet tillsammans med andra föremål från Paracas. Man vårdade dem, bevarade dem och gjorde dem tillgängliga för forskning och för en bred allmänhet i och utanför Sverige. Det fördes en dialog med museer i Peru och med Perus ambassad i Sverige om samlingarna. I december 2009 kom Perus ambassad med en formell begäran om att samlingarna från Paracas skulle lämnas tillbaka till Peru. Därefter började en dialog mellan ambassaden, Göteborgs stads kulturförvaltning och Världskulturmuseet för att utreda frågan som av många skäl är komplicerad. Om jag inte minns fel återlämnades textilier. I den här vevan var jag på en resa i Peru och Bolivia. Jag var på kulturmuseet i Lima och träffade kulturchefen. Det var en intressant tillställning. Vi kom för tidigt; det uppskattades inte. Vi kom från Sverige, och den här frågan var på tapeten just då. Det var stormiga känslor. Man upplevde sig bestulen och något kränkt. Det var också intressant att ta del av frågan och se hur den berörde människor och hur vi behandlar kulturskatter och den historia som vi alla bär med oss. Bland de mer lokala motionerna i betänkandet finns motioner som handlar om fornlämningar i Uppåkra, Visby ringmur, flyttningen av Kiruna stad, statlig finansiering av EWK-museet, Nobelmuseum med mera. Jag tycker att det är charmigt med alla politiker som kommer med sin kunskap om dessa platser och händelser som är så viktiga för vårt historieberättande. Det betraktas ibland som lokal politik, men det är så det fungerar. Jag vill i dag lyfta fram reservation 1. I den föreslår vi utökade samverkansmöjligheter. Museer ska ha rätt att låna ut sina verk. Det finns mycket som ligger nedpackat i förråd. Vi vill öka möjligheterna till så kallad fri dragningsrätt på samlingar som ligger nedpackade. Där ger de inte så stor glädje. Man brukar säga att delad glädje är dubbel glädje. Det kanske är något som kan stämma in på dessa föremål. Alla vet inte vad det är för något. Dock bör man förstås vara mycket medveten om att många av dessa föremål kräver exakt rätt klimat och extra hänsyn. Det kan vara begränsningar i sig som inte alltid medger möjligheter att visa det som man egentligen skulle vilja se. Jag vill också lyfta fram reservation 4. Motionen som tas upp i reservationen handlar om den transatlantiska slavhandeln. Det är en enskild motion, men den tar upp ett angeläget ärende. Det är en fråga som har dykt upp i och med incidenter som har blivit en stor medial händelse. Motionen handlar om att även Sverige är en del av denna historia och har en del av den i sitt historiska bagage. Det råder stor brist på kunskap om detta. Det står i reservation 4 med anledning av motionen att det behövs kunskapsspridning om Sveriges deltagande och att denna skuld ska bearbetas. Det föreslås att man ska ge ett uppdrag till lämpliga myndigheter att arbeta för kunskapsspridning om den transatlantiska slavhandeln och om Sveriges roll i den. Det föreslås också att Sverige ställer upp för ett genomförande av FN:s resolutioner kring åminnelse av den transatlantiska slavhandeln samt att man kommer med en officiell ursäkt för Sveriges deltagande i denna verksamhet. Vidare finns det ett särskilt yttrande om genusperspektivet i museivärlden. Det är viktigt att ha ett genusperspektiv på detta område och i denna värld. Det finns ett uppdrag från regeringen till statens historiska museer att arbeta med jämställdhetsperspektiv i utställningsverksamhet. Jag avstår i dag från att reservera mig men har detta särskilda yttrande i frågan. Jag kanske återkommer i frågan om jag anser att det är nödvändigt.

Anf. 136 Bengt Berg (V)
Herr talman! Från Vänsterpartiet yrkar vi bifall till reservation 1 som handlar om visning av dolda museiföremål till allmänhetens fromma. Herr talman! Det är en brokig samling ärenden som finns i dagens kulturbetänkande 10, från arkeologiska utgrävningar, Visby ringmur till flyttning av Kiruna stad och EWK-museets framtid. Det är med andra ord mycket att stå i. Det visar också att viktiga kulturarvsfrågor finns i vitt skilda väderstreck. Jag har tidigare med kulturministern debatterat de arkeologiska fornfyndens utsatthet när utgrävningarna läggs ut på marknaden. I dagens Dagens Nyheter presenteras en ny bok som verkar mycket intressant. Den heter Försvunnen värld och handlar om den största arkeologiska utgrävningen någonsin i Sverige och är skriven av Maja Hagerman. Det handlar alltså om de utgrävningar som har gjorts norr om Uppsala när E4:an dras fram. Jag ska citera några rader ur denna artikel som är skriven av Lars Linder. Där står följande: "E4-utgrävningen är en stor framgång för svensk arkeologi, men det är inte säkert att det blir några fler av samma omfattning. En ny utredning vill ge byggherrarna större kontroll över den arkeologiska processen." Vi menar att det innebär ett stort hot att avhända sig den fackliga kompetens som arkeologkåren besitter när det gäller att hantera vårt kulturarv. Det visar att det hela kan komma att vila på en ganska bräcklig grund. Herr talman! Det finns andra dolda skattkammare som har med vårt kulturarv att göra, nämligen de samlingar av konst och föremål som våra museer har i sitt förvar. Tillsammans med våra socialdemokratiska och gröna vänner vill vi i Vänsterpartiet skapa en utökad visning av dessa museiföremål. Vi pekar även på behovet av att digitalisera samlingarna. Även jag vill säga några ord om reservation 4 i kulturutskottets betänkande. Den handlar om en mörk fläck i vår svenska historia, nämligen den transatlantiska slavhandeln. Knappast något om detta har behandlats i våra historieböcker. Tvärtom har vår karibiska koloni på S:t Barthelemy betraktats som ett pittoreskt inslag i vårt förgångna. Det finns alltför mycket att göra på detta område, och det måste göras. Sveriges tystnad måste brytas och ursäkt framföras till dem som drabbats. Vänsterpartiet menar att en fristående och oberoende forskning på detta tema ska stöttas. Men vi anser att en sådan forskning inte ska vara knuten till statsmakten. Därför kan vi inte heller yrka bifall till reservation 4 med anledning av Gustav Fridolins motion. Men vi vill, som sagt, stödja olika initiativ för att öka och sprida kunskapen om Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln.

Anf. 137 Anne Marie Brodén (M)
Herr talman! Flera av mina kolleger i utskottet har lite grann belyst de olika motioner som tas upp i betänkandet och som verkligen handlar om många saker runt om i vårt avlånga land när det gäller just museifrågor, initiativ som kan tas och så vidare. Men debatten och betänkandet handlar också om propositionen om Unidroit-konventionen som har nämnts tidigare. Konventionen handlar om kulturföremål som har stulits eller förts ut olagligt. Vi föreslår också i ett tillkännagivande att regeringen ges i uppdrag att beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetarna. Det finns naturligtvis ett behov av att vårda och bevara kulturarvet inom museisektorn. Men det betyder inte att vi med dessa ord säger ja till accessprojekt igen. Vi har satsat 650 miljoner. Regeringen får titta vidare på i vilka former man ska återkomma om detta. Men tillkännagivandet ligger där, och det handlar, som sagt, om sysselsättningsbehovet. Det berör också många andra aspekter av vår nuvarande kulturpolitik som alliansregeringen har sjösatt och också kulturens framtida utmaningar i en alltmer globaliserad värld. Herr talman! Först och främst lever vi i en värld som är alltmer gränslös, fri och också, glädjande nog, mer demokratisk. Samtidigt blir kriminaliteten alltmer organiserad, internationell och brutal. Detta drabbar även kultursektorn. Avancerade konstkupper, stöld av ovärderliga kulturföremål och olagliga utgrävningar av föremål som sedan säljs på den illegala svarta internationella marknaden är bara exempel på hur den illegala handeln av kulturföremål pågår runt om i vår värld. Desto viktigare är det att dessa ligor bekämpas polisiärt men att stulna föremål också förs tillbaka till sina ägare och sina länder. Detta är inte minst en rättvisefråga då fattiga länder annars ofta riskerar att utarmas på sina kulturskatter. Unidroit-konventionen är ett viktigt incitament för att stävja internationell brottslighet och försvåra för densamma genom att göra den ekonomiskt mindre lönsam. Herr talman! Vi behandlar även ett fyrtiotal motionsyrkanden, och där gör vi även det tillkännagivande som jag tidigare har nämnt. Övriga motioner avstyrks däremot. I detta sammanhang vill jag lyfta fram det som vi i Moderaterna och i Alliansen så tydligt har drivit, nämligen aspektpolitiken. Genom att lyfta fram kulturens betydelse i samhället och se dess värde för välfärd och tillväxt utan att för den skull ge avkall på det egenvärde som kulturen och kulturarbetarna har ger vi också en breddad arbetsmarknad. Besöksindustrin växer, och arbetstillfällen skapas. Vi har satsat på Skapande skola. Kultur och hälsa lyfter vi fram. På detta och många andra sätt lyfter vi in kulturen på alla olika områden. Vi har också stärkt kulturarbetarnas arbetsmarknad. Detta är det viktigt att fortsätta med. Vi satsar även på kulturarvet och kulturmiljön. 2,2 miljarder satsar vi på museer och kulturmiljö under innevarande år - ett område satt i ständig förändring och förbättring. Några motioner vill jag speciellt kommentera. En motion handlar om visning av museernas samlingar. Om detta finns det också en reservation. Avslagsyrkandet handlar mycket om att ett arbete pågår. Det finns en utredning, och i kulturpropositionen finns ett förslag om en översyn av just detta. Regeringen jobbar verkligen med frågan. Det ska bli spännande att se hur remissvar och annat kommer in. Vidare handlar det om arkeologiska utgrävningar. Det finns en intressant motion där man försöker belysa de frågeställningar som både kommuner och enskilda berörs av när, som det ibland blir, kostnaderna blir orimligt stora. Samtidigt slås det fast att det är viktigt att bevara ansvaret för kulturmiljön och kulturarvet. Även här pågår ett arbete, och ett utredningsbetänkande är ute på remiss. Regeringen jobbar alltså på inom dessa områden på ett mycket bra sätt. Herr talman! Jag vill dessutom lyfta fram vårt kulturarv och vikten av att fundera både på vad som hänt och på vad som händer i Sverige. Kanske känns det märkligt att just nu lyfta fram julottan. Jag tänker ändå göra det och visa på en svensk företeelse som vi alla älskar. Jag hade också kunnat lyfta fram midsommarafton. Julen som högtid bygger på en judisk snickares liv i Mellanöstern för 2000 år sedan och skapades sedermera av en avhoppad tysk katolsk munk på 1500-talet. Hans teser vann gehör hos Gustav Vasa. 500 år senare är detta en del av vårt kulturarv och vårt svenska kungahus som med anor från Frankrike deltar i denna högtid med vår tyska Brasilienfödda drottning på främsta parkett. Svensk kultur, herr talman, är impulser utifrån och vår egen historia inifrån. Alla vi som värnar svensk kultur har naturligtvis anledning att lyfta in detta i det fortsatta arbetet när vi talar om vårt svenska kulturarv. Avslutningsvis yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Anf. 138 Per Svedberg (S)
Herr talman! Jag blir halvt fascinerad när du, Anne Marie Brodén, berättar om regeringens arbete, om ansatser och sådant. Jag är ny i kulturutskottet. Tidigare har jag suttit med i en del utskott. Då har det kommit hyfsat med propositioner. Men i kulturfrågor kommer ingenting. Kanske kan du avslöja lite grann om vad som är på gång. Utifrån din beskrivning känns det som att man gör mycket. Kan du ge lite tips?

Anf. 139 Anne Marie Brodén (M)
Herr talman! Ja, jag ska absolut ge ett tips. På flera sidor i betänkandet där vi besvarar motionerna hänvisas det till kulturpropositionen, som är en av de större sakerna som hänt inom kulturvärlden, vilket många pekar på och trycker på. Det står också om utredningar och om det beredningsarbete som pågår inom flera områden. Till exempel gäller det visningen av museernas samlingar och samordningen av museernas verksamhet. Det tycker jag är väldigt bra. Men samtidigt är det praxis i riksdagen att inte yrka bifall till en motion som gäller ett område där ett arbete pågår. Det är på det sättet vi hanterar de olika frågorna. Det gäller också budgetfrågor; det handlar ju också om att satsa pengar. Därför är jag tydlig om tillkännagivandet. Just nu finns inga pengar knutna till detta, utan det handlar bara om att peka på vikten av sysselsättningsåtgärder. Där är vi överens.

Anf. 140 Per Svedberg (S)
Herr talman! Ja, det är jättebra så långt. I vissa hänseenden har ni raketfart när det gäller att fatta beslut. Men här känns det som att det verkligen är stiltje. Dock hör jag vad du säger. Vi får väl invänta den dag då något börjar ramla in.

Anf. 141 Anne Marie Brodén (M)
Herr talman! Det är glädjande att du, Per Svedberg, säger så. Jag tror att det är precis så som det står i betänkandet, att här är väldigt mycket på gång. Vad vi och regeringen väljer att göra är att ha ett remissförfarande och fråga många. Det är en bra tradition att göra så, för då får vi in synpunkter på flera av de förslag som föreligger. Det kan gälla arkeologiska utgrävningar, visning av museernas samlingar och flera andra saker som lyfts fram. När det gäller annat som pågår kan samverkansmodellen nämnas och de spännande saker som sker regionalt. Flera av de museer som berörs i betänkandet hanteras mer lokalt och regionalt. Det är kanske där de ska hanteras. Som sagt: 1,3 miljarder satsar regeringen på museer. Det är inte så dåligt.

Anf. 142 Anna SteeleKarlström (Fp)
Herr talman! Vad är kulturarv? Jag ber att få citera från Riksantikvarieämbetets hemsida, sista stycket något sammandraget: "Kulturarvet utgörs av vad tidigare generationer har skapat och hur vi i dag uppfattar, tolkar och för det vidare. Överallt finns spåren av det förflutna. Kulturmiljön är i princip hela den miljö som har formats av oss människor genom tiderna. Det kan vara alltifrån en enskild plats eller byggnad till hela landskap. Kulturarv är ett vidare begrepp än kulturmiljö. Det innefattar inte bara föremål, byggnader och fornlämningar utan också berättelser, traditioner och andra immateriella värden som vi övertar från tidigare generationer. Kulturarv är inte något statiskt . utan något som ständigt förändras och omformuleras. Varje tid bildar sig en egen uppfattning om vad som är kulturarv och vad det betyder." Vidare står det att begreppet kulturarv kan kopplas till frågor om demokrati och makt, tillhörighet och utanförskap samt kan ge perspektiv på nuet och framtiden. För Folkpartiet liberalerna är kulturarvet en mycket viktig fråga som har rötter långt tillbaka i historien och som sträcker sig in i en oändlig framtid. Vi tycker att det är viktigt att värna kulturarvet. För en vecka sedan dömdes fyra, enligt medierna, så kallade gravplundrare på Gotland för grovt fornminnesbrott. Det är bra att de upptäcktes och bra att deras brott fick allvarliga påföljder. Det är ju så att de arkeologiska fynd som legat fördolda i marken och som hittas tillhör alla som verkar i nutiden och är något att se och lära av. I betänkandet behandlas flera motioner från ledamöter från olika partier och olika delar av landet som alla har gemensamt att de vill lyfta fram olika sfärer inom det svenska kulturarvet. Det handlar om Visby ringmur, Kiruna, Uppåkra, Astrid Lindgrens Näs och mycket mer. Detta visar att det finns ett starkt engagemang i riksdagen för kulturarvsfrågorna. Denna breda politiska övertygelse märks också i utskottets hantering av en motion om stöd till länsmuseerna och det lokala kulturarvsarbetet. Ett enigt utskott uppmanar regeringen att beakta såväl sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare som behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet. I detta betänkande behandlas även en proposition med förslag om att riksdagen godkänner 1995 års Unidroit-konvention om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt. Det lämnas också förslag om den lagstiftning som behövs för att Sverige ska uppfylla de åtaganden som konventionen medför. Unidroit är en förkortning av den franska benämning vars svenska betydelse är Internationella institutet för harmonisering av privaträtten. I lagen om kulturminnen m.m. förs de nya bestämmelserna in i två nya kapitel. Eftersom olaglig handel med kulturföremål ökar behövs ett mer omfattande internationellt samarbete. Det är essentiellt att Sverige ansluter sig till konventionen för att kunna vara med och hejda denna olyckliga trend. För övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 143 Anders Flanking (C)
Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på de reservationer som finns. Det är naturligtvis glädjande med det tillkännagivande som vi har gjort tillsammans i utskottet som säger att vi till regeringen ska säga att vi anser att det är viktigt att beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare när det gäller fortsatta insatser i museisektorn och för att vårda och bevara kulturarvet. Så är det naturligtvis. Vi har ett fysiskt och ett immateriellt kulturarv som vi har anledning att vara rädda om på olika sätt. Vi tycker också att det är viktigt att Unidroit-konventionen införlivas i vår kulturminneslag, på samma sätt som vi egentligen har gjort i ett antal år, nämligen att återlämna det som inte ska vara här och möjligtvis få tillbaka till vårt land det som vi ska ha tillbaka till vårt land. Frågan om arkeologiska utgrävningar berörs i några av motionerna. Från Centerpartiets sida har vi ganska länge efterlyst möjlighet för den som ska exploatera ett område att välja vem som gör det. Men det innebär inte att kraven inte är desamma som om det hade varit en statlig verksamhet eller en offentlig aktör som hade gjort arbetet. Det kanske kan gå snabbare i processen eftersom det finns fler att välja mellan, och man känner sig inte lika bunden som exploatör. Men självfallet är kraven desamma när det gäller att ta de arkeologiska hänsyn som man ska ta. Det är viktigt och bra att vi har en del av vårt kulturarv klart markerat i de anslag som kommer från regeringen på närmare en halv miljard kronor för den kyrkoantikvariska ersättningen. Det har varit en fråga som har varit angelägen att fortsätta även efter Svenska kyrkans skiljande från staten - att vi har fått möjlighet att ta vara på den kulturskatten och det kulturarvet, som också är en del av det fysiska kulturarvet. Det har lyfts fram ett antal motioner som på olika sätt är intressanta. Jag tycker att det är vällovliga motioner i många stycken. Men de har också fått sitt svar. De uppdrag som till exempel Forum för levande historia har ligger fast och är ganska tydliga och klara. Men visst är det frågor som är viktiga oavsett om det handlar om slavhandel, islamofobi, antisemitism eller kirunasvenskarnas öde, för att ta en grupp som jag tycker att vi inte ska glömma i diskussionen men som det är lätt att glömma. I hela den biten går det att hitta ett antal angelägna områden, precis på samma sätt som vi kan hitta ett antal angelägna museer runt om i landet som vi också vill ge anslag. Då vill jag slå ett slag för den regionala samverkansmodellen, där vi får ytterligare möjligheter att stötta museerna på den regionala nivån och göra de prioriteringar som man finner angelägna runt om i regionerna.

Anf. 144 Andreas Carlson (Kd)
Herr talman! När det här riksdagsåret, mitt första, börjar lida mot sitt slut kan det möjligen vara på plats med en liten stunds eftertanke. Jag tror för övrigt att en stunds eftertanke kan vara på sin plats och lämpligt också i flera andra sammanhang. För att dra tillbaka tiden bara ett par timmar: Jag satt uppe på mitt kontor här i Sveriges riksdag och hörde hur musik - eller något som i alla fall skulle försöka likna musik - vrålades och pumpades ut från studentflak in i mitt öppna fönster här i riksdagen. Den scenen utspelar sig på olika ställen runt om i vår land de här dagarna, som ni alla känner till. För fem år sedan var det jag som stod på ett studentflak i Jönköping. Jag hade precis sprungit ut ur de väldiga valven vid Per Brahe-gymnasiets huvudentré i Jönköping. Tillsammans med min klass sprang vi ut till Aretha Franklins "freedom". Det kändes som om allt kretsade kring oss just den dagen och på den platsen. Men man ska ändå påminna sig att fötter i cirka hundra år har nött det golvet. Människor som i dag inte är så unga - om de ens lever - har tagit studenten år efter år. Det slitna golvet hade, om vi hade studerat det lite noggrannare, haft spår av den tid som har varit. "Tidevarv komma, tidevarv försvinna, släkten följa släktens gång." Herr talman! Av ungdomar i samma ålder som de som jag hörde på studentflaket alldeles nyligen får jag ibland frågan: Varför är kultur så viktigt? Då brukar jag svara: Kultur är viktigt för att det ger oss rötter till vår historia, mening i nuet och visioner för framtiden. Just rötterna till vår historia är anledningen till att bevarandet av kulturarvet är så viktigt, inte bara som ett kulturpolitiskt prioriterat mål, utan för vad det egentligen är: ett immateriellt kulturarv som ger oss en grund för den mening i nuet vi kan känna och som också ger oss en riktning för de visioner som vi kan ha för framtiden. Den ljusnande framtid borde vara vår. Då gör jag mig till tolk för den generation som jag tillhör. Samtidigt såg vi förra fredagen i Dagens Nyheter en undersökning enligt vilken var fjärde ung människa i Sverige tycker att det skulle vara ganska bra eller till och med bra om vi hade en diktator som skulle styra vårt land. Några av de viktigaste kulturarv vi har att förvalta i Sverige är demokratin, yttrandefriheten, religionsfriheten och synen på människan som har ett värde som är unikt, okränkbart och omätbart. Låt mig i detta sammanhang ha sagt att demokrati inte kan stå för sig själv. Demokrati utan yttrandefrihet, religionsfrihet och mänskliga fri- och rättigheter och den syn på människan som jag talade om är inte så mycket värd. Det är ingen demokrati. Demokrati kan på ett sätt liknas vid ett glas som är tomt. Vi måste fylla det med ett gott innehåll. Här inne i riksdagen skulle vi kunna komma överens om beslut som inte skulle vara särskilt bra utifrån de fri- och rättigheter som vi människor har. Vi skulle kunna fatta beslut om att vissa människor kanske inte ens ska få leva, att vissa människor inte ska få sjukvård, att andra människor ska åsidosättas på andra sätt. Sådana beslut kan fattas med demokrati, så därför är synen på människan, yttrande- och religionsfrihet så viktigt. Om vi inte fyller vårt demokratiglas med det innehållet tror jag att vi kommer att vakna upp till en mycket värre baksmälla än vad många av de studenterna på flaket jag hörde tyvärr kommer att vakna upp till i morgon, kan man anta. Idén om den neutrala staten blir mot den här bakgrunden ihålig. Lag som stiftas är normativ. Därför är det viktigt att lagstiftningen och den svenska demokratin grundar sig på kristen etik och västerländsk humanism. Vi måste ta varningssignalerna på allvar. Demokrati är värd att kämpa för. Det är många som dör för de mänskliga fri- och rättigheterna i dag runt omkring i vårt land. Därför är Forum för levande historia, som berörs i betänkandet, viktigt. Deras verksamhet är viktig. I mars fick Forum för levande historia ett uppdrag att arbeta med förebyggande av antisemitism och islamofobi. Därmed tycker jag att den motion som Socialdemokraterna har skrivit borde vara tillgodosedd, med tanke på det beslut som redan är taget. Någon motion lyfter upp att Forum för levande historia inte ägnar sig åt egen forskning utan beställer den forskning som de tycker sig behöva. Det klargörandet är nyttigt, men jag tror inte att saken gynnas om ansvaret för Forum för levande historia skulle flyttas till utbildningsdepartementet, som motionären anför. Herr talman! Med detta sagt vill jag yrka bifall till propositionen och avslag på motionerna. Jag vill också - i händelse av att detta är det sista jag anför under mitt första riksdagsår - tacka kulturutskottets ledamöter för ett gott samarbete under det år som har varit. Det har varit spännande, och jag ser fram emot fortsättningen. Jag önskar er en glad sommar. Och glöm inte att det är kulturen som ger oss rötter till vår historia, mening i nuet och visioner för framtiden! Herr talman! Den ljusnande framtid är vår! (Applåder)

Anf. 145 Mattias Karlsson (Sd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till kulturutskottets förslag. Att värnandet av det svenska kulturarvet utgör Sverigedemokraternas främsta prioritering inom det kulturpolitiska området torde vid det här laget stå tämligen klart. Under mitt anförande i samband med budgetdebatten redogjorde jag tämligen detaljerat för den principiella, vetenskapliga och ideologiska bakgrunden till denna prioritering. Jag ska inte upprepa alltför mycket av detta i dag, men jag vill ändå återknyta till några av de saker som jag då tog upp. Jag pratade då om behovet av att värna våra kulturskatter från de kriminella element som vill stjäla dem ifrån oss. Mot bakgrund av detta välkomnar Sverigedemokraterna den nu föreliggande propositionen om en svensk anslutning till Unidroit-konventionen, som vi anser vara ett viktigt steg i denna riktning. Jag talade också om behovet av att införa en svensk kulturarvsfond till stöd för sådana kulturarvsbefrämjande åtgärder som i dag riskerar att falla utanför de ordinarie bidragsramarna. Precis som vi framhåller i vårt särskilda yttrande bekräftar flera av de förslag som behandlas i detta betänkande att ett sådant behov föreligger. En annan sak som stärkt min uppfattning kring behovet av en statlig kulturarvsfond är att jag tycker mig se en oroande tendens till att det allt oftare spelas svartepetter med behjärtansvärda kulturarvsprojekt mellan kommun, landsting och stat. Sverigedemokraterna har, efter en viss inledande tvekan, det ska erkännas, varit försiktigt positiva till införandet av samverkansmodellen, men denna får inte reduceras till ett verktyg som regeringen använder för att i orimligt hög grad skyffla över ansvaret för vårdandet av kulturarvet på andra. Vidare talade jag om nödvändigheten av att anpassa och tillgängliggöra kulturarvet för nya grupper, nya generationer och ny teknik. Med nya grupper avsåg jag bland annat funktionshindrade, som länge varit utestängda från stora delar av kulturarvet. Tyvärr tvingas jag konstatera att oerhört mycket fortfarande återstår att göra på detta område. Som ett exempel kan jag nämna att jag för en tid sedan bad riksdagens utredningstjänst att utreda hur stor del av Sveriges fornminnen som har gjorts tillgängliga för funktionshindrade och till vilken typ av funktionshinder de i så fall har anpassats. Det nedslående svaret blev att ingen i dag vet svaret på denna fråga men att Riksantikvarieämbetet har börjat titta på frågan och att de, med lite tur, kan tänkas ha en överblick av läget år 2016. När man faktiskt kommer att börja jobba med själva tillgängliggörandet på ett samordnat och strukturerat sätt framgick inte, men det kommer troligen att dröja eftersom varken Riksantikvarieämbetet eller länsstyrelserna beräknas få några särskilda medel av regeringen för att genomföra detta arbete. I sitt anförande i den förra debatten tog Andreas Carlson upp exemplet med Riksantikvarieämbetets fornsök där man kan få information i mobiltelefonen om vilka fornminnen som ligger nära. Det är bra, men det hjälper föga om man inte kan ta sig fram till platsen. Med "ny teknik" menade jag bland annat det stora behovet av att genom digitalisering göra en större del av kulturarvet tillgänglig för fler människor. Fram tills relativt nyligen fanns det en verksamhet som bidrog till att förverkliga detta. Trots dokumenterade framgångar valde dock regeringen tyvärr att avsluta Accessprojektet. För mig framstår detta beslut som svårbegripligt då utvärderingen visade att verksamheten varit framgångsrik både som sysselsättningsskapande och som kulturarvsbefrämjande åtgärd. Utvärderingen visade också att behovet av verksamheten var fortsatt stort och då särskilt när det gällde digitalisering och tillgängliggörande. Mot bakgrund av detta är det särskilt glädjande att ett enigt utskott valt att tillstyrka motion 262 om stöd till länsmuseernas arbete med kulturarvet. Ännu mer glädjande hade det dock varit om jag hade kunnat känna mig helt övertygad om att de borgerliga partiernas senkomna stöd för förslaget faktiskt handlade om ett genuint engagemang i frågan och inte bara var en del i en allmän mediestrategi som går ut på vika ned sig i alla frågor man uppfattar som "mindre viktiga" så fort man hamnar i minoritet i något av utskotten i riksdagen för att därigenom undvika medialt uppmärksammade nederlag i kammaren. Som avslutning vill jag återigen klargöra att det för oss sverigedemokrater inte spelar någon roll varifrån ett visst förslag kommer. Som just nu tyvärr enda parti i riksdagen är vi, oavsett avsändare, villiga att beakta och stödja alla väl avvägda förslag om vi tror att det kan gagna Sveriges medborgare, eller som i det här fallet den svenska kulturen. I just det här fallet var det Socialdemokraterna som hade framgång med sitt förslag, och det gratulerar jag er socialdemokrater till. Jag hoppas också att ni återkommer med fler konstruktiva förslag i samma anda, som till exempel det av er tidigare framförda förslaget om ett särskilt och generöst ROT-avdrag för bevarande av kulturhistoriskt viktiga byggnader, vilket vi sverigedemokrater redan har uttalat vårt principiella stöd för. I likhet med Andreas Carlson vill jag passa på att tacka för många intressanta debatter och för ett trevligt mottagande.

Anf. 146 Agneta Gille (S)
Fru talman! Vi har alltid några hjärtefrågor, och en av dem är att bevara vår kulturbygd och byggnadsminnen. Under punkt 7 i betänkandet, Förvaltning av vissa byggnadsminnen, hänvisas till den interpellationsdebatt som jag hade med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth om Österbybruks herrgård och förvaltning av denna. Det finns med i betänkandet. I interpellationsdebatten inbjöd jag kulturministern till att besöka Österbybruk, och jag har dessutom lyckats göra besök tillsammans med hela S-gruppen i kulturutskottet för att titta på denna fantastiska kulturbygd. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth besökte Österbybruks herrgård den 21 maj, och det var ett mycket bra mottagande som kulturministern och jag fick av kommunen och av Bruno Liljefors stiftelse. Det var en bra genomgång som gjordes av situationen. Jag vill för kammaren berätta om att kulturministern var välvilligt inställd till att sådana här byggnadsminnen ska få ett stöd för framtiden. Naturligtvis gavs inga direkta löften, men vi påvisade att en sådan här kulturbygd med byggnadsminnen måste få möjlighet att överleva för framtiden. Med det känner mig till freds med att fortsätta att bevaka frågan. I min motion KrU293 står det om bevarandet av Österbybruk. Kulturministerns svar gäller bidraget till kulturmiljövården. Det vill jag kommentera. De 3 ½ miljoner som Bruno Liljefors stiftelse har fått får inte gå till underhåll. Men det är just inom underhållet som behovet finns, och det är det som är problemet. Det ville jag tala om för kammaren. Det är fortfarande en svår situation, men kulturministern och övriga har visat intresse för frågan, och jag är tacksam för det.

Anf. 147 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Vad är Sverige känt för - Björn Borg eller "Foppa" Forsberg, ABBA, Ingmar Bergman, i dessa dagar Zlatan möjligen, Anders Celsius i forntiden, Strindberg, Olof Palme, Carl Fredrik Reuterswärd, Raoul Wallenberg eller Carl von Linné? Enligt min mening finns det en enda svensk som är internationellt mycket känd. Vi firar hans dödsdag varje år den 10 december, nämligen Alfred Nobel. Jag har nionde året i år skrivit en motion om Alfred Nobel, men jag yrkar inte heller i år bifall till den, den kommer att avslås. Den har annorlunda karaktär, fru talman, än de andra i det här betänkandet och borde därför kanske lyftas ut. Den handlar om framtiden trots att det är en historisk företeelse. När alla vi som nu sitter i kammaren är döda kommer fortfarande Alfred Nobel att vara den mest kända svensken, det är jag helt övertygad om. Att få ett Nobelpris är någonting som är så otroligt stort att vi i Sverige nästan har vårt att förstå detta. Jag menar att vi har förblindats av att vi själva råkar bo i Sverige. Men en dag om året sänder nästan alla tv-stationer runt om i hela världen från Nobelprisfirandet. Nobels testamente var väldigt framsynt. Det betonade självständigheten från staten, både från den svenska staten och från den norska staten, och den måste vi bevara och se till att staten inte blandas in. Trots att vi har stora svenska företag som Ikea, Hennes & Mauritz, Ericsson, Volvo och till och med Astra, om det nu är svenskt fortfarande, tror jag att Alfred Nobels pris i den vetenskapliga världen, fredspriset i Oslo i den fredsälskande världen och ekonomipriset kommer att inta en särställning. Det som jag och nu Barbro Westerholm, när Karin Pilsäter och Tobias Krantz har lämnat riksdagen, efterlyser är ett starkt initiativ från Sverige och Norge. Vi har föreslagit som en möjlighet att riksdagens talman och Stortingets president skulle ställa sig i spetsen för en internationell insamling för att på något sätt manifestera den framtid som ligger i särskilt de vetenskapliga priserna, som ju är oerhört eftertraktade. Fru talman! När man kommer till olika platser i världen är det väldigt lätt att se var man är. När man kommer till New York ser man FN-byggnaden. Ingen har varit i Australien och Sydney utan att ha lagt märke till Sydneyoperan. Det som jag lite grann föreställer mig är att vi någon gång i framtiden i Stockholm och i Oslo skulle få inte museer utan framtidsinriktade institutioner som skulle kunna minna om att man varit i Stockholm respektive Oslo, och då också få någon kännedom om att detta Nobelpris är något mycket speciellt som inte tillhör bara Sverige och Norge utan hela världen.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-06-09
Förslagspunkter: 25, Acklamationer: 23, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Propositionen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner
    a) Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt,
    b) en förklaring enligt artikel 13.3 i konventionen om att rådets direktiv 93/7/EEG av den 15 mars 1993 om återlämnande av kulturföremål som olagligt förts bort från en medlemsstats territorium även fortsättningsvis ska tillämpas i förhållande till andra EES-stater i de fall direktivets och konventionens tillämpningsområden sammanfaller,
    c) en förklaring enligt artiklarna 16.1 och 16.2 i konventionen dels om att en begäran om återlämnande av kulturföremål och därmed sammanhängande frågor kan framställas direkt vid allmän domstol, dels om att i fråga om stulna kulturföremål en sådan framställan kan göras även hos Kronofogdemyndigheten.
    Riksdagen antar
    d) lag om ändring i lagen (1988:950) om kulturminnen m.m.,
    e) lag om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:83 punkterna 1-5.
  2. Arkeologiska utgrävningar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:Kr231.
  3. Fornlämningen Uppåkra

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:Kr243 yrkandena 1 och 2 samt 2010/11:Kr270 yrkandena 1 och 2.
  4. Stöd till världsarven

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr246 av Sven-Erik Bucht och Karin Åström (båda S).
  5. Visby ringmur

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:Kr248.
  6. Flyttning av Kiruna stad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2010/11:Kr224.
  7. Förvaltning av vissa byggnadsminnen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Kr229 av Finn Bengtsson (M),
    2010/11:Kr241 av Annicka Engblom (M),
    2010/11:Kr293 av Agneta Gille (S) och
    2010/11:Kr309 av Krister Hammarbergh (M).
  8. Byggnadsminnet Nääs

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr212 av Henrik Ripa (M).
  9. Österlens fiskelägen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr276 av Tuve Skånberg (KD).
  10. Kinda kanal

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr334 av Finn Bengtsson och Betty Malmberg (båda M).
  11. Sala silvergruva

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr300 av Pia Nilsson (S).
  12. Museijärnvägar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr317 av Sten Bergheden och Eliza Roszkowska Öberg (båda M).
  13. Resursenhet för genusfrågor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr210 av Esabelle Dingizian (MP).
  14. Stöd till länsmuseerna

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen ger som sin mening regeringen till känna att denna bör beakta sysselsättningsbehovet bland kulturarbetare såväl som behovet av fortsatta insatser inom museisektorn för att vårda och bevara kulturarvet.
    Därmed bifaller riksdagen motion
    2010/11:Kr262 av Jörgen Hellman och Christina Oskarsson (båda S).
  15. Visning av museiföremål

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Kr331 av Bengt Berg m.fl. (V) yrkande 5 och
    2010/11:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 5.
    • Reservation 1 (S, MP, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, MP, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S093019
    M930014
    MP02104
    FP20004
    C19004
    SD20000
    KD15004
    V01801
    Totalt167132050
    Ledamöternas röster
  16. Etablerande av museifilialer

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr338 av Tina Ehn m.fl. (MP) yrkande 6.
    • Reservation 2 (MP)
  17. Statligt stöd till vissa museer och kulturcentrum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Kr267 av Eliza Roszkowska Öberg och Sten Bergheden (båda M),
    2010/11:Kr271 av Ulf Nilsson m.fl. (FP),
    2010/11:Kr277 av Clas-Göran Carlsson m.fl. (S),
    2010/11:Kr290 av Carin Runeson och Olle Thorell (båda S),
    2010/11:Kr308 av Sven-Erik Österberg (S) och
    2010/11:Kr330 av Finn Bengtsson (M).
  18. Forum för levande historia

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Kr211 av Gustav Nilsson (M) och
    2010/11:Kr302 av Annelie Enochson och Fredrick Federley (KD, C) yrkandena 1-4.
  19. Antisemitism och islamofobi

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr228 av Hans Ekström (S).
    • Reservation 3 (S)
  20. Departementsansvar för Forum för levande historia

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr219 av Hans Wallmark (M).
  21. Den transatlantiska slavhandeln

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr328 av Gustav Fridolin (MP).
    • Reservation 4 (MP)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (MP)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930019
    M940013
    MP02104
    FP20004
    C19004
    SD20000
    KD16003
    V00181
    Totalt262211848
    Ledamöternas röster
  22. Kirunasvenskarnas öde

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr230 av Gunnar Andrén (FP) yrkandena 1 och 2.
  23. Nobelmuseum

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr209 av Gunnar Andrén och Barbro Westerholm (båda FP) yrkandena 1 och 2.
  24. Nationellt uppdrag till Textilmuseet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2010/11:Kr235 av Ulrik Nilsson (M) och
    2010/11:Kr253 av Hans Olsson och Ann-Christin Ahlberg (båda S).
  25. EWK-museets framtid

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion
    2010/11:Kr319 av Louise Malmström m.fl. (S).