Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation
Utlåtande 2010/11:UbU15
Var är utlåtandet nu?
Utlåtandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2011-05-18
- Debatt
- 2011-05-18
- Beslut fattades
- 2011-05-18
Hela utlåtandet
Beslut i korthet
EU-dokument om EU:s finansiering av forskning och innovation (UbU15)
Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda. Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande: Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur. Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.
- Utskottets förslag till beslut
- Utlåtandet läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Beredning, Genomförd
Utlåtandet bereddes senast i utskott 7 april 2011, justerades 12 maj 2011 och fick trycklov 12 maj 2011.
Alla beredningar i utskottet
2011-04-07
EU-dokument om EU:s finansiering av forskning och innovation (UbU15)
Utbildningsutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Ramverket ska integrera EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation och med sammanhållningspolitiken. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram ligger, konstaterar utskottet, i linje med den tidigare svenska inställningen. Förslagen och resonemangen förefaller väl avvägda.
Utskottet ställer sig bakom ett gemensamt strategiskt ramverk att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Utskottet lyfter bland annat fram följande:
- Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur.
- Det är viktigt att små och medelstora företag får goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram.
- EU bör arbeta för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande.
- EU bör arbeta för att främja alla forskares mobilitet inom EU.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:UbU15
Webb-tv: Grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 26 Thomas Strand (S)
Fru talman! I dag ska vi diskutera utbildningsutskottets utlåtande över Europeiska kommissionens grönbok med titeln
Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation
.
Grönboken har legat till grund för ett brett samråd i Europa. Flera nyckelfrågor lyfts fram i grönboken - frågor som under några vårmånader varit föremål för samtal och diskussion.
Det är viktigt att diskutera just forsknings- och innovationsfrågor i ett europeiskt perspektiv. Vi lever i en global värld. Sverige är en del av EU, och Sverige är en del av den globala världen. Vi behöver fundera över saker vi ska samarbeta omkring för att möta de samhällsutmaningar som står framför oss.
Det är en styrka att det är ett enigt utskott som står bakom detta utlåtande. På ett övergripande plan är vi över partigränser eniga om forsknings- och innovationspolitikens strategiska betydelse på EU-nivå. Däremot är vi inte alltid lika överens om forsknings- och innovationspolitikens inriktning och innehåll i en svensk kontext, men den debatten får vi ta en annan gång.
Europeisk forskning och innovation måste stärkas. Vi brukar ofta hänvisa till den så kallade kunskapstriangeln. Kunskapstriangeln består av tre delar: utbildning, forskning och innovation. Vi påpekar med emfas att det behövs bättre koppling mellan dessa tre delar - mellan utbildning, innovation och forskning. Det är lika giltigt och gångbart i ett europeiskt perspektiv. Vi behöver stärka kunskapstriangeln.
Vi är också eniga om att vi behöver en tydligare inriktning på kvalitet, spetsresultat, konkurrensförmåga och samhällsmål. Inriktningen bör vara att skapa ett europeiskt mervärde.
Grönboken lyfter fram frågor som är angelägna och av stor vikt för Europas framtid. Vi står inför stora utmaningar som kräver samordnade insatser och åtgärder. Därför skriver utskottet i sitt utlåtande att europeiska och internationella samarbeten är avgörande både ur det nationella perspektivet och för den europeiska forskningens utveckling. Vi behöver samarbete både för oss själva i Sverige och för att vara en del av Europa och världen.
Jag tycker att grönboken på ett bra sätt sammanfattar de viktiga frågor som ska diskuteras i ett europeiskt perspektiv. Det är fyra områden som lyfts fram.
Det första är det gemensamma arbetet framåt mot EU 2020-målen.
Det andra är fokus på att bidra till lösningar på vår tids stora samhällsutmaningar.
Det tredje är vikten av att stärka den europeiska konkurrenskraften.
Det fjärde är vikten av att stärka den europeiska vetenskapsbasen och det europeiska forskningsområdet.
Precis som sägs i grönboken är det viktigt att vi får till stånd ett gemensamt strategiskt ramverk för att effektivisera finansieringen av forskning och innovation. Ett gemensamt strategiskt ramverk bör göra EU:s finansiering mer lättåtkomlig för deltagarna, och därför finns ett stort behov av förenkling av systemet.
Det är också viktigt att öka näringslivets deltagande i EU:s forsknings- och innovationsprogram. Det är särskilt angeläget att små och medelstora företag ges goda möjligheter till deltagande i dessa program. Det är ytterligare ett skäl till att systemet bör förenklas.
Det är också bra att vi som utskott poängterar att åtgärder bör vidtas för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. Inte minst bör åtgärder vidtas för att främja alla forskares mobilitet inom EU.
Högkvalitativ forskning kräver god tillgång på excellenta forskare och ställer krav på det samlade utbildningsväsendet. Vi socialdemokrater tycker därför att det är bra att utskottet skriver att skolforskning bör vara en del av EU:s forskningsprogram.
Fru talman! Mycket mer skulle kunna sägas om grönboken och vikten av att stärka den europeiska forsknings- och innovationspolitiken, men jag nöjer mig med detta och hänvisar i övrigt till utskottets utlåtande.
Med detta yrkar jag bifall till utbildningsutskottets förslag i utlåtandet.
Anf. 27 Nina Lundström (Fp)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utbildningsutskottets förslag i utlåtandet. Så som redan har nämnts behandlar vi här Europeiska kommissionens grönbok
Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation
. Förslaget behandlar 27 frågor. Berörda parter inbjuds till samråd som avslutas den 20 maj. Att det är ett enigt utskott är mycket bra.
Fru talman! Forskning och innovationer är byggstenar för framtiden, både vad gäller nya lösningar, produkter och marknader men också i form av ny kunskap som kan bidra till mänsklighetens stora utmaningar. Jag vill dock börja med att berätta för kammaren om ett telefonsamtal jag fick från en person som länge verkat inom utbildningsväsendet både i Sverige och i Afrika. Han ville tala om att han verkligen uppskattar att utbildningens betydelse för Sverige hamnat i fokus. Reformer som görs är viktiga.
Han påtalade dock en aspekt som vi sällan lyfter fram i riksdagens utbildningsdebatter: att det är en stor förmån att få studera. Han berättade om de fattiga familjerna i Afrika som satsar stort engagemang för att barnen ska få gå i skolan trots både ekonomiska utmaningar och praktiska svårigheter. Det är fint och viktigt att gå i skolan. Han berättade om sina erfarenheter av barn från olika länder som studerar i Sverige. Vissa barn har samma synsätt på skolan här.
Han sade: Ni behöver lyfta upp frågan om att det faktiskt är en stor förmån att få gå i skola. Denna rätt har inte alla barn och unga i världen i dag.
Fru talman! Det är nyttigt att påminnas om dessa ord. Det är en stor förmån att få studera. En bra start i skolan ger också på sikt möjligheter för högre utbildning och forskning.
I dag debatterar vi som sagt grönboken som innehåller nyckelfrågor som ska beaktas vid EU:s kommande finansieringsprogram för forskning och innovation. EU:s investeringar i forskning med ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation ska integreras med sammanhållningspolitiken. Utskottet anser att dessa frågor är mycket angelägna och av stor vikt för Europas framtid.
Den framtida europeiska forsknings- och innovationspolitiken bör ha sitt fokus på att bidra till lösningen av vår tids stora samhällsproblem och på att stärka den europeiska konkurrenskraften och den sociala sammanhållningen. De utgångspunkter för framtida program som kommissionen för fram i grönboken ligger helt i linje med den svenska inställningen.
Vi ställer oss alltså bakom ett gemensamt strategiskt ramverk för att effektivisera finansieringen av forskning och innovation, både nationellt och på EU-nivå. Det gemensamma strategiska ramverket bör utveckla synergier och samband med andra instrument, program och policyer på regional, nationell och europeisk nivå - däribland strukturfonderna.
Det gemensamma strategiska ramverket bör även utformas så att det svarar mot höga krav på förenkling, harmonisering och flexibilitet. Den framtida forskningspolitiken bör stärka grundforskningen och Europeiska forskningsrådet samt utveckla en konkurrenskraftig vetenskaplig infrastruktur.
Det är också angeläget att små och medelstora företag ges goda möjligheter att delta i EU:s forsknings- och innovationsprogram. I går anordnades ett forskningsseminarium som hanterade frågor om innovationer och företagens möjligheter att finnas med samt utvecklingen av tillämpad forskning. Där var det framför allt fokus på de större företagens förutsättningar. Strategiska forskningsområden lyftes fram som en viktig komponent vad gäller Sveriges möjlighet att utvecklas.
Det var ett mycket spännande seminarium med många olika medskick, och det visar på hur viktigt detta är för hela Sveriges utveckling - såväl för forskningen och kunskapen som för näringslivet.
Utskottet anser att det bör vidtas åtgärder för att förbättra villkoren för yngre forskare och för att stärka jämställdheten och kvinnliga forskares deltagande. Utskottet anser vidare att rörlighetsfrågorna är viktiga, forskarna ska kunna röra sig mellan länderna inom EU. Men det bör även finnas ett globalt perspektiv. Forskning och biståndspolitik bör samverka i syfte att bland annat nå mål om bekämpandet av fattigdom.
Kunskap är viktigt. Det är en förmån att få studera.
Anf. 28 Emil Källström (C)
Herr talman! För några veckor sedan debatterade vi forskning och innovation på den svenska nivån. Då inledde jag mitt anförande med att säga att en modern politik för forskning och innovationer bör ha målsättningen att i dag och i framtiden skapa nytta, utveckling och välstånd i Sverige och i hela världen.
Nu debatterar vi mellannivån mellan Sverige och världen, vår del av världen, Europa. När man diskuterar en fråga som denna tycker man att vi är inne och skrapar på när EU är som bäst. För Sveriges del är vår utveckling och vårt välstånd helt avhängigt av hur det går för vår del av världen, Europa, och hur Europa klarar den internationella konkurrensen, de demografiska och miljömässiga utmaningarna och så vidare.
Därför är det så viktigt att vi har möjlighet att vara med och påverka viktiga europeiska processer, varav den vi nu diskuterar är en.
Jag tycker att det är spännande att tänka sig vad ett enat Europa som gör rätt saker kan åstadkomma. När vi diskuterar till exempel svensk forsknings- och innovationspolitik erkänner vi ofta att Sverige inte kan vara bäst på allt och måste prioritera. På den europeiska nivån är det nästan tvärtom. En högst relevant målsättning för en aktör så pass stor och stark som EU är att själv och tillsammans med nära samarbetspartner bedriva forskning och innovationsarbete i världsklass på mer eller mindre vartenda område. Vi i Sverige kan på den europeiska nivån komplettera våra styrkor med andras. Det är enligt mig en mycket vacker tanke.
Det kan sägas mycket, både positivt och negativt, om EU-samarbetet. En gång i tiden drev Centerpartiet en kampanj på temat att EU skulle bli smalare men vassare. Meningen var att EU skulle koncentrera sig på de viktigaste, genuint europeiska frågorna. Den här grönboken lyfter fram några av dessa, frågor av stor vikt för Europas framtid. Den framtida europeiska forsknings- och innovationspolitiken bör ha sitt fokus på att bidra till lösningar på vår tids stora samhällsproblem, och det har den också.
Utifrån detta resonemang, att Europa ska fokusera på genuint europeiska mål och frågor, tycker jag att denna grönbok från kommissionen och Sveriges inspel till denna är mycket rolig läsning tillsammans med utskottets ställningstagande. Det här är frågor där den europeiska dimensionen ger mervärde och är omistlig.
Kommissionens utgångspunkt är, som tidigare talare har sagt, i stora drag rätt och även i linje med Sveriges prioriteringar. Jag tycker att det är kul att läsa att EU-kommissionen så tydligt framhåller förenkling, brett deltagande, konkurrenskraft och samhällelig betydelse genom nyttogörande. Det är bra att vi i utskottet i betänkandet trycker på kopplingen mellan forskning och innovation, på spetsresultat, konkurrensförmåga och på att lösa samhällsproblemen.
Inom EU ska vi ha fri rörlighet för personer, tjänster, varor och kapital. Kanske ska vi komplettera dessa med en femte frihet, den om fri rörlighet för forskning.
Ett aber när det gäller det sjunde ramprogram vi nu är inne i och när det gäller europeisk forskning och arbetet kring detta är tungrodd byråkrati och krångel. När utbildningsutskottet tidigare i år besökte Bryssel träffade vi bland andra representanter för European Research Council. Några beklagade sig över krånglet och efterlyste mer tillit till forskarna. De sade någonting i stil med: Om jag inte sköter mig kan ni ge mig sparken, dra in framtida resurser och så vidare, men fram tills att motsatsen är bevisad måste vi ha ett system som präglas av mycket större tillit.
Detta är en efterlysning av en inställning som vi givetvis måste sträva mot. Det gäller på många olika områden både på den europeiska nivån och i Sverige.
Det är därför bra att både kommissionen och utskottet är tydliga med kraven på förenkling och flexibilitet. Något som blir en konsekvens av detta, och som det också trycks på i betänkandet, är att jobbar man med förenkling och flexibilitet kommer man mer eller mindre automatiskt att sträva mot en annan viktig prioritering, nämligen den om att lyfta små och medelstora företags och andra aktörers möjligheter till att delta i EU-programmen. Vi måste i Sverige och i Europa låta tusen blommor blomma. Jag tror att det är så de bästa idéerna kommer till liv.
Med de orden och tillsammans med allianskamraterna och även oppositionen - det är ett enigt utskott - yrkar jag bifall till förslaget i utlåtandet.
Anf. 29 Richard Jomshof (Sd)
Herr talman! Vi har som sagt i dag att ta ställning till ett utlåtande om EU-kommissionens grönbok om ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation. Som mycket riktigt påpekats är det ett enigt utskott som står bakom detta. Vi som debatterar säger ungefär samma saker, vilket kanske inte är så konstigt. Också vi står bakom utlåtandet även om vi har några synpunkter som jag ändå skulle vilja påpeka och förtydliga.
Vi menar att det överlag är mycket positivt att man väljer att ta ett helhetsgrepp, som man nu gör, kring forskning och innovation. Dock måste vi beakta att forskning och innovation inte enbart ska vara inriktat på att uppfylla de strategiska mål som för tillfället är aktuella, vilket vi diskuterat tidigare, även om det så klart är viktigt. Vi måste ta oss an våra stora samhällsutmaningar. Men det måste finnas en balans, och det är viktigt att vi hittar en balans så att vi vågar finansiera forskning och innovation även där den omedelbara nyttan kanske inte är riktigt självklar.
Vi är i grunden mycket positiva till att näringslivet involveras i samtliga steg, från grundforskning till färdig produkt, inte minst för att stärka Sveriges konkurrenskraft och även EU:s konkurrenskraft. Inte heller här får det innebära att universiteten styrs för mycket av näringsliv och politik, det vill säga av oss. Det är extremt viktigt att vi hittar den balansen.
Jag vill i sammanhanget nämna att förkommersiell upphandling, som det heter i brist på bättre ord skulle jag vilja säga, framstår som ett utmärkt exempel på en modell där samtliga parter kan stärka varandra och att man kan få betydande hävstångseffekter. Att man kan göra det är jag helt övertygad om. Dock har vi svårt att se hur detta ska kunna ske inom ramen för normal upphandling. Det borde i stället kunna hanteras inom ramen för någon variant av nationellt och eller regionalt stödprogram där offentliga upphandlare får investera pengar i eventuella framtida unika produkter och tjänster. Detta är någonting vi tror på.
När det gäller fokus på fördelning av pengar anser vi att det kanske är lite fel väg att gå att använda den större delen av pengarna till att lyfta regioner där forskning och innovation är som svagast. I det här fallet tror jag - rätta mig om jag har fel - att det är 86 miljarder av totalt 139 miljarder euro som fördelas inom ramen för sammanhållningspolitiken. Vi menar att de här pengarna i stället skulle kunna användas till att förvandla redan bra kunskapskluster till världsledande. Jag menar att regeringen här borde vara tydlig. Det är betydligt bättre att satsa sina pengar på forskning och innovation än att kanske lyfta andra centrum upp till en medioker nivå. Det kan kanske låta hårt, men ska vi kunna stärka vår internationella konkurrenskraft måste vi försöka vässa våra spjutspetsar. Vi tycker att det är enormt viktigt.
Ett relativt sett mindre antal riktigt starka regionala forsknings- och innovationsområden kommer, menar vi, att kunna fungera som draglok i tillväxten och i uppfyllandet av de strategiska mål som har uppställts. Därför menar vi att en större del av de medel som avsatts till struktur- och sammanhållningsfonderna i stället bör flyttas över och satsas mer renodlat på den bästa forskningen, den bästa utvecklingen och den bästa innovationen.
I övrigt ställer jag mig bakom i stort sett det mesta som har sagts. Jag har inget annat att tillägga.
Anf. 30 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Det här är ett mycket spännande utlåtande som vi gör angående EU:s finansiering av forskning och innovation när vi ska ha ett gemensamt strategiskt ramverk. Jag kan bara yrka bifall till utlåtandet, men jag vill ändå ta upp de fem delar som vi pekar på.
Den ena handlar om att europeisk forskning måste komma närmare och kopplas till innovation. Det behövs en inriktning på både konkurrenskraft och på spetskunskap. Här kan Sverige bidra på ett tydligt sätt till att Europa blir starkare, för Sverige har redan nu väldigt viktig forskning som hävdar sig väl i världen och inte minst lyfter Europas forskning.
Den andra delen som vi pekar på i utlåtandet handlar om att omvandla kunskaper till innovation. Det har vi varit dåliga på i hela västvärlden, inte minst i Europa och i Sverige. Här tror jag att vi tillsammans med europeiska länder kan få en ökad fart på innovationerna, vilket gör att vi också kan öka vår andel i världen när det gäller handel och export av kunskap, tjänster och produkter.
Den tredje delen handlar om balansen mellan tillämpad forskning och grundforskning. Ända sedan de gamla grekerna har detta varit en ständig diskussion. Man har velat separera dessa båda, men vi vet att när de är separerade kommer vi inte framåt på samma sätt. Därför är det jätteviktigt att vi i varje avseende funderar lite mer tvärvetenskapligt på hur vi kan få ihop olika ämnesområden och framför allt också kunna se grundforskning och tillämpad forskning som både och och inte antingen eller.
Den fjärde viktiga delen är samarbetet mellan lärosäten, akademiska lärosäten, och företag. Jag tror att detta är en utveckling som i hög grad tillhör det moderna samhället och vår framtid. Därför behöver vi hela tiden ha en modernisering av våra universitet och samarbetet med företag och med forskning och utveckling inom olika företag.
Detta, om jag får säga det från den här talarstolen, jobbar just nu Ingenjörsvetenskapsakademien mycket med genom att också dela med sig av sin kunskap till riksdagens ledamöter vid sina seminarier. Det tredje för våren hålls om en timme.
Som kvinna kan jag inte heller låta bli att peka på vikten av jämställdhet och kvinnors roll i de här sammanhangen, liksom de unga forskarnas och doktorandernas. Thomas Strand tog upp vikten av att vi satsar på unga forskare. I samband med utskottets besök på Vetenskapsrådet i går passade vi på att ta upp frågan: Vad är unga forskare? Jo, det är de som precis är färdiga med sin forskarutbildning, och det är viktigt att de får möjlighet att komma fram. Här finns mycket att göra, och det pekar också vi på gentemot den strategi som vi ska fortsätta med.
Med detta yrkar jag bifall till ett bra utlåtande om grönboken.
Anf. 31 Jan Ericson (M)
Herr talman! I går besökte utskottet Vetenskapsrådet, precis som Yvonne Andersson nämnde. Då fick vi en tydlig illustration av hur allvarliga effekterna kan bli när man skär ned på forskningen, vilket vi i Sverige gjorde under några år innan alliansregeringen tillträdde. Det fick effekter. Man sade upp personer, och forskningen minskade. Det är glädjande att kunna konstatera att alliansregeringen har satsat betydligt mer pengar - rekordmycket - på forskning och innovation i Sverige.
EU:s grönbok ligger helt i linje med regeringens politik. Det har sagts många kloka ord om detta nu. Vi har hyllat forskningen gemensamt, och utskottet står enigt bakom skrivningarna. Därför ska jag inte yttra mig särskilt mycket mer utan bara yrka bifall till utskottets förslag i utlåtandet.
Beslut, Genomförd
Utlåtandet beslutades i kammaren 18 maj 2011.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelser
Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Från utmaningar till möjligheter: Mot ett gemensamt strategiskt ramverk för EU:s finansiering av forskning och innovation
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.
Utskottens utlåtanden
Utskotten kan granska meddelanden från EU:s institutioner. Ofta handlar det om så kallade strategiska dokument från EU-kommissionen som kan vara idédokument, diskussionsunderlag och långsiktiga planer för kommande lagstiftning. När ett utskott har granskat ett sådant meddelande skriver det ett utlåtande till kammaren om granskningen.
Utskotten gör också subsidiaritetsprövningar av EU-förslag. De ska då bedöma om ett beslut bör fattas på EU-nivå eller av på nationell nivå. Om utskottet anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen skriver det ett utlåtande.