Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Betänkande 2010/11:NU19

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 juni 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

PDF
Utländsk näringsverksamhet i Sverige(pdf, 609 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2010/11:19 Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Beslut

Utländsk näringsverksamhet i Sverige (NU19)

Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder. Regeringen har också redovisat sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men riksdagen anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt riksdagen nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför uppmanade man regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas. Riksdagen sa därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man sa också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige och filiallagen, dock med vissa redaktionella ändringar i den sistnämnda lagen. Därutöver gör riksdagen med anledning av fyra motionsyrkanden ett tillkännagivande om behovet av en representant för utländska företag och näringsidkare vid utstationering av arbetstagare till Sverige. I övriga delar avslås motionerna av riksdagen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 4
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-04-14
Justering: 2011-05-10
Trycklov till Gotab och webb: 2011-05-12
Trycklov: 2011-05-12
Reservationer: 1
Betänkande 2010/11:NU19

Alla beredningar i utskottet

2011-04-14

Utländsk näringsverksamhet i Sverige (NU19)

Bestämmelserna för utländsk näringsverksamhet i Sverige ska ändras. Syftet är att göra det tydligt att de svenska bestämmelserna stämmer överens med EU-rätten. Genom ändringarna görs det bland annat tydligare att vissa krav inte gäller företag och näringsidkare från EU- eller EES-länder.

I sitt förslag redovisar regeringen också sin bedömning när det gäller att införa krav på anmälningsskyldighet och på att utländska företag och näringsidkare som bedriver verksamhet i Sverige ska ha en representant i landet. Regeringen har påbörjat en utredning i frågan. Men utskottet anser det är viktigt att det införs krav på att företag och näringsidkare som är etablerade utomlands och har utstationerade arbetstagare i Sverige har en representant i landet som har hand om kontakter med myndigheter och förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Det här är enligt utskottet nödvändigt för att den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera. Därför föreslår utskottet att riksdagen uppmanar regeringen att så snart som möjligt återkomma med ett förslag på hur sådana bestämmelser ska utformas.

Utskottet säger därmed ja till en motion från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Man säger också delvis ja till ytterligare tre motioner, två från Socialdemokraterna och en från Vänsterpartiet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-05-19
Stillbild från Debatt om förslag 2010/11:NU19, Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Debatt om förslag 2010/11:NU19

Webb-tv: Utländsk näringsverksamhet i Sverige

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Carina Adolfsson Elgesta (S)
Anf. 147 Carina Adolfsson Elgesta (S)
Fru talman! "Drygt 200 thailändska bärplockare med krossade drömmar sover på madrasser i en sporthall i Luleå. De kom till Sverige i tron att de skulle tjäna pengar - nu åker de hem i förtid - skuldsatta över öronen." Detta citat har jag hämtat från Dagens Nyheter den 25 augusti 2009. "Svarta jobb under slavliknande villkor - efter städskandalen på Sveriges hamburgerrestauranger 2007 lovade storföretagen att anställa alla de som utnyttjats. Men bara ett år senare sparkades städarna av McDonalds och ersattes av ny svart arbetskraft." Detta är hämtat från Uppdrag granskning den 31 mars 2010. "Tusentals polacker arbetar för halva lönen i Sverige. - Det är värre än vi någonsin kunnat ana. Det säger Skogs- och Träfackets ordförande Kjell Dahlström. Uppgiften om omfattningen av lönedumpningen slog häromdagen ned som en bomb i Skogs- och Träfacket. Att det då och då förekommer utländsk arbetskraft som arbetar långt under avtalsenliga villkor är känt sedan tidigare. Det uppdagades inte minst i samband med uppröjningen efter stormen Gudrun. Radio Kronobergs uppgifter kom ändå som en chock. - Baserat på de uppgifter som nu kommit fram har polackerna bara en fjärdedel av avtalsenlig lön." Citatet kommer från Dagens Arbete 2008. Fru talman! Det är bara ett lite axplock av vad vi har kunnat läsa i medierna under de senaste åren. I dag behandlar vi ett betänkande med rubriken Utländsk näringsverksamhet i Sverige . Det handlar i grunden om en av de fyra friheterna, det vill säga fri rörlighet för tjänster. Det i sin tur hänger samman med införandet av tjänstedirektivet. Fru talman! Representant vid utstationering av arbetstagare - om detta har vi i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet skrivit en motion och föreslagit att företag etablerade i utlandet eller näringsidkare bosatta utomlands ska ha en representant som är behörig att företräda dem. Detta har nu hela utskottet ställt sig bakom. Vi kan konstatera att det är ett enigt utskott som står bakom ett tillkännagivande av vår motion. Det är glädjande, och nu väntar vi otåligt på leverans. Utskottet konstaterar med anledning av motionen följande: I samband med genomförandet av tjänstedirektivet i svensk lagstiftning beslutades om en ändring av 2 § andra stycket i filiallagen som innebar att kravet på en i Sverige bosatt föreståndare för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare begränsades till att bara omfatta de som är bosatta utanför EES-området. När detta behandlas i riksdagen under förra mandatperioden var vi inte eniga i utskottet. Men det uppmärksammades samtidigt att det i samband med att utländska företag eller näringsidkare utstationerar arbetstagare till Sverige kan finnas behov av någon som kan representera företaget eller näringsidkaren. Regeringen har i den nu aktuella propositionen redovisat sin bedömning att frågan om en representant lämpligen bör lösas inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen snarare än i filiallagen. Ett enat utskott delar denna bedömning. Vidare har regeringen i propositionen påpekat att denna fråga ska utredas i särskild ordning. Ett sådant arbete har påbörjats inom Regeringskansliet, och ambitionen är, enligt vad utskottet erfar, att utredningen ska vara klar sommaren 2011. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att följa detta noga med hänsyn till vikten av att regeringen gör vad riksdagen beslutar - men också av omsorg för alla dem som i dag arbetar tillfälligt i Sverige genom den fria rörligheten av varor och tjänster och som av olika anledningar far illa på sin arbetsplats, blir utnyttjade som arbetskraft och råkar ut för lönedumpning. Företag etablerade i utlandet eller näringsidkare bosatta utomlands i samband med utstationering av arbetstagare till Sverige ska ha en representant i landet som är behörig att företräda dem i kontakter med myndigheter och vid förhandlingar med arbetstagarorganisationerna. Enligt ett enigt utskott är införandet av detta bland annat en förutsättning för att den svenska förhandlings- och avtalsmodellen ska fungera. Utan närvaro av en representant med sådan behörighet kan inte den svenska arbetsmarknadsmodellen fungera, och möjligheten att kontrollera att utstationerade arbetstagare har rimliga arbets- och avtalsvillkor begränsas kraftigt. Fru talman! Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser också att det finns behov av att utländska företag och näringsidkare blir registrerade. Ett exempel är Danmark som i maj 2008 införde ett register över utländsk verksamhet och utstationerade arbetstagare. Enligt vår uppfattning skulle ett krav på anmälningsskyldighet i Sverige underlätta en korrekt tillämpning av utstationeringsdirektivet, trygga den svenska arbetsmarknadsmodellen och underlätta för svenska myndigheters kontakter med berörda aktörer. Vi vill därför att regeringen ska återkomma med ett förslag som innebär en anmälningsskyldighet för utländska företag och näringsidkare i samband med utstationeringssituationer. Vi anser vidare att det finns behov av effektiva sanktionsmedel såsom viten mot utländska företag som inte anmäler sin närvaro i landet. Vi förutsätter att denna fråga hanteras inom ramen för den utredning som har påbörjats inom Arbetsmarknadsdepartementet. Fru talman! LO:s rapport När arbetskostnaderna pressar priserna är läsvärd på många olika sätt. Den visar tydligt varför det behövs regler och ordning och reda på arbetsmarknaden, inte minst under frihet och fri rörlighet. Rapporten belyser offentliga investeringar i infrastruktur. Det handlar om Citytunneln i Malmö och Norra länken och Citybanan i Stockholm. När denna upphandling görs finns olika drivkrafter, fru talman. Låt mig citera från utredningen: "Många av de utländska företag som konkurrerar med lägre arbetskraftskostnader får uppdrag i Sverige genom offentliga upphandlingar. Investeringar som finansieras av svenska skattemedel. De flesta av dessa utländska företag agerar som underentreprenörer till huvudentreprenören vid stora infrastruktursatsningar. Dessa underentreprenörer är ofta arbetskraftsleverantörer, det vill säga bemanningsföretag, som huvudentreprenören anlitar. Huvudentreprenören säkerställer därmed anlitande av billig arbetskraft från Central- och Östeuropa samtidigt som han slipper vara ansvarig för anställnings- och levnadsvillkor." Detta är en del av arbetsvillkoren i dagens Sverige för dem som är här och arbetar. I en allt mer global konkurrens på arbetsmarknaden behöver vi ha trygghet för arbetstagarna. De måste känna att de behandlas lika oavsett i vilket EU-land de arbetar. Vi pekar på att det är viktigt att det finns en representant som är behörig att vara mottagare så att den svenska modellen kan fungera. I framtiden vill vi slippa se att bärplockare, städare och skogsarbetare kommer i kläm. Fru talman! Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till vår reservation.
Kent Persson (V)
Anf. 148 Kent Persson (V)
Fru talman! Jag kan skriva under på varje ord som Carina Adolfsson Elgestam sade. Jag gör det också genom att yrka bifall till reservationen. Rätten till kollektivavtal, alltså den svenska arbetsmarknadsmodellen, är grunden för hur tryggheten på den svenska arbetsmarknaden har utvecklats. Det gäller inte bara svenska arbetstagare utan även arbetsgivare. Det har visat sig fungera bra, och vi har haft en trygg utveckling i Sverige och arbetsvillkor som har varit bra för arbetstagarna. I dag ser vi att detta hotas. En del EU-direktiv som har införlivats i svensk lagstiftning har gjort att hela den svenska arbetsmarknadsmodellen i dag ifrågasätts av arbetsgivare. Utstationeringsdirektivet antogs av EU-parlamentet för något år sedan. Direktivet skulle utgöra en miniminivå, ett golv, för löne- och anställningsvillkor. Dock har EG-domstolen i ett antal domar, till exempel i Lavaldomen och Rüffertdomen, tolkat EU-direktivet helt annorlunda, nämligen som ett tak i stället för ett golv. Det innebär att vi får lönedumpning. Vi får konkurrens med löner, anställningsvillkor och sociala rättigheter i stället för trygghet på arbetsmarknaden. Detta visar med all tydlighet att fördraget behöver kompletteras med ett socialt protokoll för EU som slår fast att grundläggande fackliga rättigheter som att fritt teckna kollektivavtal gäller i unionens samtliga länder. Det är först då som vi också kan få någon ordning på detta. Det som har hänt nu och som vi kan se här i Sverige är att vi har utstationerade arbetstagare som lever och jobbar under betydligt sämre villkor än svenska arbetstagare som jobbar under svenska kollektivavtal. Detta hade regeringen kunna göra någonting åt långt mycket tidigare. När vi diskuterade frågan för ett par år sedan hade vi i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet en gemensam motion när det gäller tjänstedirektivet. Där slog vi fast att förutsättningarna för den svenska arbetsmarknadsmodellen ska fungera är att det finns någon att förhandla med - någon som kan ta emot ett meddelande. Det gäller både de fackliga organisationerna och myndigheterna. Denna motion avslog de borgerliga ledamöterna i näringsutskottet. I dag när vi diskuterar detta kan vi konstatera att de borgerliga ledamöterna i näringsutskottet har ändrat uppfattning. Det är glädjande. Man skriver så här: Ett enigt utskott välkomnar den utredning som regeringen har sagt ska titta över de arbetsrättsliga förhållandena när det gäller arbetstagarnas rättigheter att förhandla. Man skriver också tydligt att utan närvaro av en representant med sådan behörighet kan inte den svenska arbetsmarknadsmodellen fungera. Möjligheten att kontrollera att utstationerad arbetstagare har rimliga arbets- och avtalsvillkor begränsas kraftigt. Utskottet instämmer således i vad som anförs i motionen från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet och anser att riksdagen bör uppmana regeringen att återkomma med ett förslag som motsvarar det skisserade. Detta är en omsvängning. Nu gäller det också för regeringen att leverera och inte bara prata i frågan. Det som händer och sker i dag är att vi har en konkurrens som är osund mellan företagen i Sverige. Vi har en konkurrens mellan arbetstagare som bygger på att de utstationerade arbetstagarna lever under sämre villkor både lönemässigt och socialt och inte minst utifrån det faktum att de i vissa fall inte har några rättigheter över huvud taget. Regeringen måste agera nu så att man åtminstone får en ordning här i Sverige när det gäller detta. Avslutningsvis kan jag konstatera att förutsättningen och grunden för diskussionen inför vår behandling i näringsutskottet från början var att de borgerliga ledamöterna var skeptiska till vår motion. Men tack vare tjänstemän från Näringsdepartementet, som ingående kunde berätta och redogöra för att detta inte strider mot EU-lagstiftningen har vi nu en möjlighet att få någon form av ordning på den svenska arbetsmarknaden.
Hans Rothenberg (M)
Anf. 149 Hans Rothenberg (M)
Fru talman! Ärade ledamöter! Sedan 2007 har vi sett hur allt fler nya företag har startats och etablerats och även att allt fler anställts i dessa. Det är en markant skillnad jämfört med de femton åren dessförinnan. Dessutom ligger Sverige i dag tvåa i Europaligan vad gäller de nystartade företagens överlevnadsgrad. Hela 86,2 procent av de nystartade företagen är fortfarande verksamma två år efter start. Det är också viktigt att utländska företag vill etablera sig i Sverige och att vi har ett bra företagsklimat. Det är grunden för detta. I regeringens proposition Utländsk näringsverksamhet i Sverige föreslås vissa ändringar i lagen om utländska filialer. Dessutom föreslås förändringar i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige. Detta gör man för att klargöra att bestämmelserna i nämnda lagar står i överensstämmelse med EU-rätten. Den särskilde utredare som regeringen tillkallade 2009 hade till uppgift att se över och lämna förslag till sådana förändringar som skulle kunna behöva vidtas till följd av Europeiska kommissionens formella underrättelse angående den svenska filiallagstiftningen. I uppgiften ingick även att se om det är förenligt med EU-rätten att i filiallagstiftningen införa bestämmelser om krav på en representant med adress i Sverige som ska ha behörighet att företräda företaget och dessutom utföra rättshandlingar som verksamheten i Sverige kräver. Enligt förslaget ska det tydligt anges att det gäller näringsverksamhet som omfattas av bestämmelserna om fri rörlighet av varor och tjänster i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Kravet på att det utländska företagets namn och nationalitet ska ingå i filialens firma kommer att tas bort. Likaså ändras kravet på att ha en särskild delgivningsmottagare utsedd och anmäld till att endast gälla när filialens verkställande direktör är bosatt utanför EES. Förslaget innebär även att alla beslut enligt filiallagen som fattas av Bolagsverket eller Finansinspektionen ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Man kan dock konstatera att antalet överklaganden till regeringen har varit få sedan lagen infördes. Det krav som finns i lagen om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige på att en verkställande direktör för filial ska vara bosatt i Sverige utgör en inskränkning i etableringsfriheten och kan därmed strida mot EUF-fördraget. Av detta skäl föreslås en ändring i nyss nämnda lag. I filiallagen ska det införas en anmälningsskyldighet liksom en skyldighet att i vissa fall anmäla en kontaktperson till Bolagsverket. Utstationeringsdirektivet har genomförts i svensk rätt genom lagen om utstationering av arbetstagare. Lagen gäller när en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land än Sverige utstationerar arbetstagare här i landet i samband med att arbetsgivaren tillhandahåller tjänster över gränserna. Fru talman! Det finns skäl att betona betydelsen av att det införs krav på att företag etablerade i utlandet eller näringsidkare bosatta utomlands i samband med utstationering av arbetstagare till Sverige ska ha en representant i landet som är behörig att företräda dem i kontakter med myndigheter och vid förhandlingar med arbetstagarorganisationerna - detta då införandet av detta krav bland annat är en förutsättning för att den svenska förhandlings- och avtalsmodellen ska fungera, precis som tidigare talare har sagt. Ett sådant krav bör vara förenligt med EU-rätten under förutsättning att EU-medborgare från andra länder inte diskrimineras genom krav på bosättning i Sverige. I den nu aktuella propositionen har regeringen redovisat sin bedömning att frågan om representant lämpligen bör lösas inom ramen för den arbetsrättsliga lagstiftningen snarare än i filiallagen. Det är en bedömning som utskottet delar. Vidare har regeringen i propositionen påpekat att denna fråga ska utredas i särskild ordning. Arbetsmarknadsdepartementet har nu påbörjat arbetet med att utreda frågan. Det är angeläget att beredningen av denna fråga hanteras skyndsamt och att regeringen så snart som möjligt återkommer med lämpliga förslag. Mot bakgrund av detta behövs inget riksdagsuttalande, varvid jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Johan Andersson (S)
Anf. 150 Johan Andersson (S)
Fru talman! Jag vill börja med att instämma i det som Carina Adolfsson Elgestam och Kent Persson har sagt när det gäller ändringarna i filiallagen. Jag vill också ge en eloge till utskottet för att det har varit ett enigt utskott i den delen i betänkandet. Jag sitter i arbetsmarknadsutskottet och jobbar mycket med arbetsrättslagstiftningen. Jag kan hålla med om de slutsatser som utskottet har dragit, nämligen att detta är någonting som bör beaktas i kommande lagstiftning. Inom de närmaste veckorna kommer vi att behandla ett betänkande där bland annat Laval ingår. Vi får återkomma till den behandlingen när det kommer till kammaren för beslut. Det finns alla möjligheter att snabbt hantera de här frågorna även i det betänkandet. Med detta vill jag yrka bifall till Socialdemokraternas och Vänsterpartiets gemensamma reservation, reservation 1.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-06-01
Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 2, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Ändringar i filiallagen m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m., dock med ändringen att 5 och 9 §§ ska ha lydelse enligt utskottets förslag i bilaga 3,
    b) lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:87 punkt 2 och bifaller delvis proposition 2010/11:87 punkt 1.
  2. Representant vid utstationering av arbetstagare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om behovet av en representant vid utstationering av arbetstagare till Sverige.
    Därmed bifaller riksdagen motion 2010/11:N4 och bifaller delvis motionerna 2010/11:N366 i denna del, 2010/11:A385 yrkande 4 i denna del och 2010/11:A403 yrkande 2 i denna del.
  3. Övriga frågor

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2010/11:N366 i denna del, 2010/11:A385 yrkande 4 i denna del och 2010/11:A403 yrkande 2 i denna del.
    • Reservation 1 (S, V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S089023
    M920015
    MP21004
    FP20004
    C19004
    SD19001
    KD14005
    V01801
    Totalt185107057
    Ledamöternas röster