Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
Betänkande 2010/11:SfU8
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2011-05-24
- Avgörande
- 2011-06-01
- Debatt
- 2011-06-01
- Beslut fattades
- 2011-06-01
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Foton och fingeravtryck ska lagras på uppehållstillståndskort (SfU8)
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort har riksdagen beslutat om kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck. Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 5 maj 2011, justerades 17 maj 2011 och fick trycklov 20 maj 2011.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2011-05-05
Foton och fingeravtryck ska lagras på uppehållstillståndskort (SfU8)
Till följd av en ny EU-förordning om så kallade biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort föreslår regeringen kompletteringar i utlänningslagen. En utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foto och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa eller utresa eller vid kontroller inne i Sverige.
Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck ska inte gälla om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
Syftet med EU-bestämmelserna är att skapa en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och hans eller hennes uppehållstillstånd. Detta ska i sin tur bidra till att skydda mot bedrägerier med uppehållstillstånd samt angripa och förebygga olaglig invandring och bosättning.
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2011.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2010/11:SfU8
Webb-tv: Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 32 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! Sveriges yttre gräns går även vid floden Evros mellan Grekland och Turkiet. Det är lät att glömma bort att Sveriges gränser inte längre går endast mot Norge, Finland och Danmark. I och med Schengen är EU:s gränser även Sveriges. Man kan tycka vad man vill om det.
För precis en vecka sedan stod delar av socialförsäkringsutskottet just vid den grekisk-turkiska gränsen i ett förvar i Fylakion. Det som mötte oss var en syn som borde få alla i Europa att skämmas. Vi stod inför smutsiga och överfyllda burar med ca 50 migranter i varje - migranter som aldrig eller ytterst sällan fick komma ut i dagsljuset. Inte sällan var de inlåsta under dessa kränkande förhållanden i fyra till sex månader. Aldrig har det varit så smärtsamt tydligt att vi har en mycket lång väg att gå innan mänskliga rättigheter omfattar alla i Europa, även migranter, oavsett om de har flytt krig eller förtryck eller blott söker ett bättre liv.
Herr talman! Debatten om biometriska kännetecken i uppehållstillstånd i dag handlar just om detta. Vilka skillnader ska vi acceptera när det gäller mänskliga rättigheter och integritet för EU-medborgare respektive tredjelandsmedborgare? Det är en debatt som just nu förs inom många olika områden och som egentligen först klarnar om vi träder ett steg tillbaka och ser den i sin helhet. Det kräver att vi nogsamt sorterar i bruset och urskiljer de pusselbitar som tillsammans bildar en ganska oroväckande bild.
Herr talman! Vad är det då för bild som uppenbaras? Det handlar om allt från handfasta, fysiska kränkningar av mänskliga rättigheter som de vi såg i förvaret i Fylakio men även nonchalering av rättigheter som vi anser självklara för oss EU-medborgare.
Det kan vara allas rätt till vård och hälsa som fortsatt förvägras papperslösa och asylsökande här i Sverige. Gårdagens utredning gav glädjande besked, och vi får se om migrationsministern fortsätter vägra ta till sig att rätten till vård är en mänsklig rättighet - individuell och oberoende av juridisk status. Men det är en helt annan diskussion.
Det kan också vara rätten till sin familj som just nu konsekvent förvägras människor från Somalia. Det kan vara rätten att få en individuell asylprövning, där Amnesty nyligen i sin årliga rapport om mänskliga rättigheter påtalat att de skäl som asylsökande romer från till exempel Serbien anför avfärdas som uppenbart ogrundade.
Herr talman! Det är de samlade små stegen som till slut tillåter brott mot integritet och mänskliga rättigheter. Den gula stjärnan på kläderna kom inte utan förvarning utan föregicks av lagändringar som pekade ut vissa grupper, steg för steg, allt tydligare. Man menade att den oskyldiga hade väl inget att dölja, men den oskyldiga blev till slut skyldig i kraft av sin identitet, sin grupptillhörighet som antingen jude, homosexuell eller rom.
När förslag eller lagändringar som kan inkräkta på integriteten presenteras används inte sällan argumentet att den som inte har något att dölja inte behöver vara orolig, men varje integritetskränkande åtgärd måste noggrant vägas mot den nytta åtgärden kan tänkas ha för samhället. Så snart staten väljer att inkräkta på den personliga integriteten förändras nämligen även maktbalansen mellan individ och samhälle. Individen blir sårbar för förtryck och diskriminerande strömningar i samhället.
Sverige kan inte motsätta sig att införa biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort. Men regeringen väljer att frivilligt gå ännu längre genom att tillåta att inre utlänningskontroll nu även ska omfatta fotografering och fingeravtryck.
Herr talman! Låt oss nu föreställa oss hur en omfattande och utvidgad kontroll av uppehållstillstånd kan gå till. Den första frågan som uppstår är så klart vilka personer som kommer att utsättas för utvidgad utlänningskontroll med fotografering och fingeravtryckstagning. Är det blåögda personer med ljus hud eller är det faktiskt personer med ett utseende som med en rasistisk term kan klassas som utomeuropeiskt? Gruppen romer, som vi ju tyvärr av erfarenhet redan vet utsätts för omfattande diskriminering i Europa och även i Sverige, kommer även att riskera att utsättas för ständiga kontroller.
Därmed riskerar jämförelsen av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskorten även att befästa en redan existerande rasism och diskriminering. Den som har ett utseende som upplevs som europeiskt kommer inte att utsättas för samma kontroller som den som upplevs som annorlunda. Kontrollerna kommer sannolikt oftast att ske på allmän plats, och när allmänheten ser polisen stoppa mörkhyade människor, fotografera dem och ta deras fingeravtryck kan detta inte undgå att negativt färga uppfattningen av dessa människor. Bilden blir att den som utsätts för detta antagligen är misstänkt för brott, kanske till och med terrorism. Det kommer att bidra till utstötning och marginalisering och motverka integration. Motsättningarna mellan "vi" och "dem" byggs upp och förstärks.
Herr talman! Regeringsformen ger envar skydd gentemot det allmänna för den personliga integriteten. Det är tveklöst att en öppning för kontroll av biometriska kännetecken i uppehållstillståndskorten innebär en inskränkning av den personliga integriteten i den betydelsen. Inskränkningar får bara ske för ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle och aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som föranlett det.
Det är minst sagt tveksamt om dessa krav är uppfyllda i detta fall. Det är även tveksamt om förslaget står i överstämmelse med artikel 8 i Europakonvention om skydd för privatlivet.
Flera remissinstanser, bland annat Migrationsverket och Statens kriminaltekniska laboratorium, har motsatt sig förstörande av de insamlade uppgifterna och föreslagit att de ska samlas i en nationell databas. Det är lite beklämmande att Migrationsverket och Statens kriminaltekniska laboratorium här hamnat i dåligt sällskap med Sverigedemokraterna som i vanlig ordning tar alla chanser att misstänkliggöra och kriminalisera utlandsfödda i allmänhet och tredjelandsmedborgare i synnerhet.
Så blir det som tur är inte just nu, men det är lätt att förutse en sådan utvidgning om några år. Då ökar kränkningen och utpekandet av "de andra" ännu mer.
Herr talman! Nu till förslaget om viseringskodex. Visumkrav riktade mot länder där det pågår krig eller omfattande kränkningar mot mänskliga rättigheter är en viktig del av EU:s utestängningspolitik mot flyktingar och andra skyddsbehövande. Detta är ett allvarligt hot mot asylrätten. Regeringen bör inom EU verka för att korta ned listan över visumpliktiga länder och för att visumkrav inte ska användas för att stänga ute flyktingar och därmed kortsluta Genèvekonventionen.
För vad innebär egentligen betänkandet om viseringskodex? Cecilia Malmström föreslog senast den 25 maj återinförande av visumkrav för Serbien och Makedonien eftersom, som det sades, tusentals personer från dessa länder sökt asyl i EU-länder men endast en handfull haft legitima asylkrav. Därmed har dessa länder enligt Malmström missbrukat visumfriheten.
Malmström kunde ha påpekat att det handlar om asylsökande romer som utsätts för en fruktansvärd diskriminering i dessa länder. Diskrimineringen kan vara så svår att den uppfyller kravet på förföljelse i flyktingkonventionen. Amnesty International publicerade för att par veckor sedan rapporten
Romer i asylprocessen
som visar att asylsökande romer i Sverige i de flesta fall avvisas med omedelbar verkställighet utan att grundläggande krav på en rättssäker asylprocess uppfyllts.
Malmströms förslag skulle få som konsekvens att romer hindras från att utnyttja sin mänskliga rättighet att söka och åtnjuta asyl. Vänsterpartiet är oerhört kritiskt till att visum används för att kortsluta flyktingkonventionen och asylrätten.
Herr talman! Vi kan inte motsätta oss merparten av de ändringar i utlänningslagen som följer av viseringskodexen, eftersom vi är rättsligt förpliktade till detta. Men på en punkt går propositionen längre än vad som EU-rätten kräver. Det rör bevisregeln i 3 kap. 2 § utlänningslagen.
I propositionen föreslås denna bevisregel upphöra, detta eftersom viseringskodexen anses ersätta nationella bestämmelser om enhetlig visering i Schengenkonventionen. Vänsterpartiet menar, precis som juridiska fakulteten vid Lunds universitet betonar i sitt remissvar, att formuleringen i artikel 32.1 i viseringskodexen om att sökanden ska styrka ändamålet och villkoren för vistelsen kommer att uppfattas som en skärpning av beviskravet, vilket inte skulle motsvara den EU-rättsliga lagstiftarens avsikt.
Det kommer med andra och helt vanliga ord att bli svårare för människor från krigs- eller orosdrabbade länder att få komma till Sverige för besök hos anhöriga eller vänner. Bevisbördan på den sökande ökar, eftersom det finns risk att denna kommer att söka asyl. Ni hör hur det låter: Om risk finns att personen i fråga kan visa sig vara skyddsbehövande får denna inte komma hit. Det är ett mycket märkligt och helt orimligt resonemang ur ett människorättsperspektiv.
Herr talman! Vi kan faktiskt välja. Med små steg kan vi försöka röra oss i en riktning bort från förvaret i Fylakio, där migranters mänskliga rättigheter inte respekteras. Vi kan röra oss i en riktning där alla, oavsett juridisk status, papper eller ej, behandlas med värdighet och respekt för integritet och enligt gällande mänskliga rättigheter. Eller så kan vi välja att med små steg ge avkall på integritetsskyddet och rättigheter för vissa grupper.
Förslagen vi diskuterar i dag är just sådana små steg, till synes obetydliga - men i helt fel riktning. Vänsterpartiet kan aldrig acceptera förslag som bygger på att utländska medborgare behandlas grundläggande annorlunda än svenska medborgare och att utländska medborgare därför inte åtnjuter samma integritetsskydd och mänskliga rättigheter.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3 kring biometriska kännetecken och till reservation 4 kring EU:s viseringskodex.
Anf. 33 Eva-Lena Jansson (S)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i SfU8 och SfU9.
Förra veckan besökte socialförsäkringsutskottet, precis som Christina Höj Larsen sade, Grekland och Aten, men också flyktinglägret. Den aktuella situationen var precis så omskakande som Christina Höj Larsen beskriver. Det understryker också vikten av en gemensam asyl- och flyktingpolitik, att vi faktiskt hanterar människor på samma bra sätt över hela Europa, inte bara i Sverige. Det vi såg i Fylakio var omskakande. Människor hanterades på ett sätt som vi inte skulle anse vara värdigt djur.
Hur man säkerställde var de här människorna kom ifrån var också en diskussion som faktiskt fördes. Vi tyckte att det fanns en tydlig osäkerhet när det gällde hur man hade identifierat de här personerna. Vi upplevde det som ganska osäkert.
Nu när vi diskuterar biometriska kännetecken i uppehållstillstånd pratar vi om att man ska säkerställa en tillförlitlig koppling mellan en person och hans eller hennes uppehållstillstånd. Det är ju viktigt att man vet att personerna är de som de utger sig för att vara.
Vi tycker att regeringen har gått balansgång i sin proposition och vi tycker att vi kan stå bakom den. Det kommer att innebära att ett fotografi och två fingeravtryck sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Därmed blir det enklare att känna igen personen.
Enligt artikel 4 i den aktuella EU-förordningen ska uppgifter i uppehållstillståndet säkras och lagringsmediet ska ha tillräcklig kapacitet för att det ska vara möjligt att garantera uppgiftens integritet, autenticitet och sekretess. Utskottet vill ändå framhålla att det är viktigt att detta följs vid utformningen av uppehållstillståndskortet och att regeringen kan återkomma till riksdagen med en redovisning i denna del just för att säkerställa den personliga integriteten.
När det gäller viseringskodex handlar det om att också följa de regler vi har att acceptera utifrån att vi är medlemmar i EU. Det innebär "gemensamma bestämmelser om handläggning av och beslut angående viseringsansökningar som avser planerade vistelser som inte varar längre än tre månader under en sexmånadersperiod". Det här kan verka vara regelmässigt, men det är också viktigt att vi har en gemensam lagstiftning, att vi hittar gemensamma regler för hur vi inom EU hanterar människor som kommer och att viseringarna fungerar bra.
Med det, herr talman, tänkte jag som sagt yrka bifall till förslagen i de här betänkandena.
Anf. 34 Eva Lohman (M)
Herr talman! I dag debatterar vi två betänkanden från socialförsäkringsutskottet, dels det som handlar om biometriska kännetecken, dels det som gäller EU:s viseringskodex. Inledningsvis vill jag yrka bifall till förslaget både i SfU8
Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
och i SfU9
EU:s viseringskodex
.
Med detta tar Sverige och EU ytterligare ett viktigt steg framåt i det fortsatta arbetet med en harmonisering av asyl- och migrationspolitiken. Det är positivt. EU behöver en rättssäker, gemensam migrationspolitik och den behöver skyndas på.
Det handlar helt enkelt om att EU:s alla länder ska ha samma system vad gäller uppehållstillstånd. De nya uppehållstillståndskorten har ett lagringsmedium i form av ett chip som innehåller ett fotografi och två fingeravtryck. Med detta chip får vi en mer tillförlitlig koppling mellan innehavaren och dennes uppehållstillstånd. Det blir också svårare att använda korten i olaglig verksamhet och det blir svårare att olagligt invandra och bosätta sig i Sverige.
En person som söker uppehållstillstånd i Sverige måste låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck. Dessa biometriska data - alltså fotografi och fingeravtryck - lagras i ett litet chip som sitter på uppehållstillståndskorten. Om en person söker uppehållstillstånd, blir fotograferad och lämnar fingeravtryck, men sedan får avslag på sin ansökan förstörs uppgifterna omedelbart. Det är viktigt att detta förfarande är rättssäkert för den enskilde och att sekretess finns.
Om det är fysiskt omöjligt att ta fingeravtryck gäller naturligtvis inte skyldigheten att lämna fingeravtryck. Det gör den inte heller för barn som är under sex år.
Förfarandet med att ta biometriska kännetecken ska fastställas i enlighet med de nationella rutinerna i de berörda medlemsstaterna och med de säkerhetsföreskrifter som fastställts i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Det ska vara rättssäkert och tryggt för den enskilde.
Herr talman! Det handlar också om att den svenska utlänningslagen måste anpassas till EU:s regelverk och om hur visum får utfärdas eller avslås. Detta är en EU-förordning och gäller som lag i Sverige. För att kunna genomföra detta behövs några kompletteringar i utlänningslagen, som vi i dagligt tal kallar viseringskodexen. Den innehåller gemensamma bestämmelser om ansökningar om visum för planerade besök. Det gäller besök som ska vara i minst tre månader under en sexmånadersperiod.
Ett sådant visum gäller i alla EU:s stater och det är positivt. Det är också positivt att man kan överklaga ett negativt beslut till en migrationsdomstol. Ett nationellt visum, som vi fortsättningsvis kommer att ha kvar, går inte att överklaga.
I länder utanför Schengenområdet där Sverige saknar representation kan andra Schengenstaters representation utfärda visum för Sveriges räkning. På samma sätt kan Sverige bistå andra länder som saknar representation i något land där Sverige finns. Men det ska vara en behörig myndighet som utfärdar visumet. Det är viktigt att påpeka. Sverige är för närvarande representerat av annan Schengenstat på 79 orter i världen och vi representerar andra stater på 18 orter.
Bestämmelserna i utlänningslagen kommer nu att ändras i enlighet med detta.
Dessutom kommer ett nytt stycke att införas. Det är samarbete med extern tjänsteleverantör eller en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Det kan vara en byrå som tillhandahåller administrativa tjänster, transportföretag eller en resebyrå.
Det kan vara säkerhetsskäl som gör att en beskickning eller ett konsulat väljer att anlita en tjänsteleverantör eller en kommersiell mellanhand, men dessa ska alltså endast tillhandahålla ansökningsformulär. De har ingen myndighetsutövning.
Detta regleras också i en artikel där det står att medlemsstaterna får samarbeta med kommersiella mellanhänder när det gäller att ta emot viseringsansökningar men att kommersiella mellanhänder inte får ta upp biometriska kännetecken. Ett sådant här samarbete grundar sig också på en så kallad ackreditering av den aktuella medlemsstatens behöriga myndighet.
Herr talman! Sverigedemokraterna vill ha hårdare krav både vad gäller biometriska kännetecken och EU:s viseringskodex.
Sverigedemokraterna vill spara fingeravtrycken i ett nationellt register som inte bara Migrationsverket utan också andra rättsvårdande myndigheter ska ha tillgång till. Det kommer att bli lättare att identifiera dem som vistas olagligt i Sverige, till exempel utlänningar som när de har fått avslag på sin ansökan inte har lämnat landet utan gömmer sig. Vi tycker att ett sådant register inte ska användas i polisiärt arbete utan för helt andra ändamål.
Jag tycker också att det är fel utgångspunkt när man ser alla som potentiellt kriminella. Vi måste se till att den personliga säkerheten och rättssäkerheten alltid kommer på första plats och inte på andra plats.
Jag håller med om att alla rånare är kriminella, men alla asylsökande är inte kriminella. Som asylsökande har man rätt till personlig integritet, sekretess och rättssäkerhet.
Sverigedemokraterna menar också att Schengensamarbetet är överstatligt och att viseringskodexen, till exempel, är en produkt av det gränslösa Schengensamarbetet som lett till ett närmast totalt avskaffande av gränskontroller, vilket i sin tur medfört ökad organiserad brottslighet med ligor som rånar äldre, stöldturnéer, smuggling, trafficking med mera.
Jag håller inte med. Migrationsrörelser i sig är inte brottsliga, och flyktingar är heller inte brottsliga personer.
Sverige är inte en isolerad ö utan vi behöver samverka med andra för att växa och utvecklas. I och med inträdet till EU har Sverige överlåtit mycket kompetens till EU. Vi har samtyckt till detta.
Andra konventioner som vi verkar efter och som är ett uttryck för internationellt samarbete och samsyn i viktiga frågor är till exempel Europakonventionen, barnkonventionen och FN-stadgan. Vi kan inte heller här besluta om sådant som går stick i stäv med dessa konventioner.
Vänsterpartiet menar att det är integritetskränkande om den som redan har uppehållstillstånd vid en kontroll är skyldig att låta sig fotograferas och ta fingeravtryck en gång till. Det är för att kontrollera att uppgifterna motsvarar de som finns på chippet.
Det betonas i betänkandet och i propositionen att fotografi och fingeravtryck som tagits för kontroll av uppehållstillståndskort inte får användas för andra ändamål. Det understryks vidare att fotografi, fingeravtryck och biometriska data som tagits fram i samband med kontroll omedelbart ska förstöras när en kontroll av uppehållstillståndskortet har genomförts. Ändå ser Vänsterpartiet förslaget som integritetskränkande, inte minst för att förslaget bygger på att utländska medborgare behandlas på ett grundläggande annorlunda sätt än svenska medborgare och att utländska medborgare inte åtnjuter samma integritetsskydd och rättigheter enligt Vänsterpartiet. En sådan kontroll, menar jag, kan inte anses bidra till stärkt främlingsfientlighet. Det är rimligt att låta sig fotograferas och ta nya fingeravtryck, och de data som tagits fram kommer dessutom omedelbart att förstöras.
Herr talman! Jag avslutar mitt anförande med att ännu en gång yrka bifall till förslagen i betänkandena SfU8 och SfU9.
Anf. 35 Maria Ferm (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet de gröna ingick i mars detta år en överenskommelse med regeringen om samarbete inom migrationspolitikens område. I överenskommelsen ingick bland annat ett snabbt antagande av både EU:s viseringskodex och förordningen om biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort.
Till följd av en ny EU-förordning om biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort krävs kompletteringar i utlänningslagen. Förordningen stipulerar att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd blir skyldig att låta Migrationsverket, Regeringskansliet eller utlandsmyndigheter som ambassader och konsulat fotografera personen och ta hans eller hennes fingeravtryck. Uppgifterna ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Korten kommer att ersätta dagens tillståndsmärken för uppehållstillstånd. Foton och fingeravtryck får också tas vid kontroll vid inresa, utresa eller vid inre utlänningskontroll. Samtidigt avkrävs inte en utlänning som är under sex år eller som inte har någon fysisk möjlighet att lämna fingeravtryck att göra det.
I grunden är Miljöpartiet de gröna inte positivt till att Sverige tvingas införa biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort. Det är inte fokus på mer övervakning av människor som behövs i framtiden utan snarare att rörlighet över gränser tillåts och uppmuntras. Nu är dock situationen att EU kräver att Sverige inför detta. Därför har det varit viktigt för oss i framtagandet av denna proposition tillsammans med regeringen att garantera att informationen som samlas in hanteras på ett säkert sätt och tar hänsyn till den personliga integriteten. Därför vill jag påpeka att jag är glad att fingeravtryck som inte sparats i lagringsmedium i uppehållstillståndskortet och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet omedelbart ska förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd. Jag vill med det yrka bifall till förslaget i det betänkandet.
Herr talman! Samarbetet om migration mellan regeringen och Miljöpartiet ska bland annat också leda till stärkt rättssäkerhet för enskilda personer som berörs. I dag krävs ofta visum för att resa in i EU. Helst skulle vi från Miljöpartiets håll se att medborgare från allt fler länder kunde slippa visumkrav och att EU:s murar mot omvärlden nedmonterades. Men i dagsläget är fokus självfallet på att underlätta för enskilda när det handlar om visering samt att stärka rättssäkerheten. Genomförandet av EU:s viseringskodex sker på flera sätt. Detta handlar för övrigt också om en förordning som är bindande för Sverige som medlemsland i EU.
Med genomförandet av viseringskodexen måste beslut om avslag på viseringsansökningar motiveras, och avslagsbesluten kan överklagas. Äntligen! Nu kan den som får avslag få reda på varför och kan också överklaga beslut till migrationsdomstol för att få sin talan prövad. Besluten blir enhetligt utformade med tydliga motiveringar och skäl för eventuella avslag. Det här hoppas jag är en positiv trend som ska följas av fler liknande reformer inom migrationsområdet. Med viseringskodexen införs också möjligheter för dem som ansöker om visum att göra det genom så kallade ombud, som förmedlar ansökan vidare till den svenska beskickningen. För den som bor i länder som Ryssland eller andra länder med långa avstånd kommer detta att leda till mycket stora förbättringar. Enskilda kommer att slippa resa långt för stora pengar. Även detta är en reform som kommer att göra livet lättare för många människor.
Tack vare propositionen görs livet enklare för människor som söker visum, hårdare krav ställs på svenska beskickningar och rättssäkerheten för enskilda ökar. Jag vill därför också yrka bifall till utskottets förslag till beslut i socialförsäkringsutskottets betänkande 9.
Anf. 36 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Även jag var med vid besöket i Grekland som tidigare talare har berättat om, och även jag blev skakad av intrycken i det flyktingmottagande vi såg. Det var utan tvivel helt omänskliga förhållanden, som jag inte ska gå in på att beskriva närmare här.
Samtidigt fick vi också information om hur EU-kommissionen har agerat med kraft, hur kompetens i form av personal och resurser har förmedlats från dels EU:s solidaritetsfond, dels Frontex och andra organ. Samtidigt kunde jag som svensk känna en tacksamhet för att svenska Migrationsverket har beslutat att tills vidare inte skicka människor tillbaka till Grekland enligt Dublinförordningen så länge förhållandena är sådana.
Samtidigt som intrycket var deprimerande var det också hoppfullt. Det stärkte mig i min uppfattning att Europa inte kan klara flyktingmottagande och migrationspolitik utan att samarbeta. EU utgör i grunden - även om man inte behöver hålla med om allt som EU beslutar - en positiv möjlighet för att vi gemensamt ska klara av de åtaganden vi har i fråga om internationella konventioner och solidaritet.
EU-samarbetet innebär att vi medlemsländer kommer överens om ett antal saker - om miljö, handel, tullar och forskning. Ibland fastnar diskussionerna i en mängd tekniska frågor, om hur EU-direktiv ska tolkas eller inte. När vi gick med i EU sade många EU-motståndare att vi kan samarbeta ändå utan att komma överens om en mängd bindande beslut. Det är faktiskt precis tvärtom. Det som är riktigt samarbete innebär ju att man kommer överens om gemensamma linjer för ett antal områden, just sådana områden där länder annars brukar ha konflikter och som de brukar bråka med varandra om.
Jag gillar, som sagt, inte riktigt alla beslut som fattas på EU-nivå, men när jag tänker tillbaka på vad EU inneburit för Europa med fred, öppenhet, fri rörlighet för både människor och varor och utveckling är det självklart att EU i det långa perspektivet har varit en positiv kraft i det gamla splittrade och krigshärjade Europa. Förutom handel, miljö, forskning, rörlighet för arbetskraft och så vidare är det svårt att tänka sig migrationspolitik i stort utan europeiskt samarbete. Det är över huvud taget svårt att tänka sig att inte ha internationellt samarbete med EU som en bra grund.
Stockholmsprogrammet som antogs under Sveriges ordförandeskap ritade upp en politik för solidaritet och mänskliga rättigheter och för att skapa enhetliga principer för uppehållstillstånd i hela EU. Kommissionen under Cecilia Malmström agerar också, som sagt, aktivt för att stödja länder som får särskilt stora flyktingströmmar, och ett stödkontor för flyktingar har inrättats.
De propositioner vi beslutar om i dag gäller tekniskt-juridiska detaljer inom migrationspolitiken men är ändå ganska viktiga. Det handlar, som vi har hört, om hur vi reglerar resandet till och från EU och mellan EU-länder. Som helhet tycker jag att det är uppenbart och självklart att EU ska ha gemensamma regler för visum och för uppehållstillstånd. Med de här betänkandena anpassar vi oss efter EU-direktiv om hur viseringar ska gå till med två huvudtyper av visum. Det är allmänna så kallade Schengenviseringar för hela EU och nationella viseringar. När det gäller de allmänna viseringarna ska man, som vi hörde, ha rätt att överklaga avslag till migrationsdomstol.
Sverigedemokraterna vill, som vi har sett, avslå propositionen eftersom de anser att EU sätts över svensk lag. Om man tänker efter lite mer tycker jag att det är självklart att inse att det är bra att vi har de här gemensamma reglerna för hur vi hanterar tillstånd för människor att komma till EU. Det är praktiskt, och det underlättar för kontakter med affärsförbindelser, turister och studenter. Det underlättar också för ett gemensamt agerande och mottagande av flyktingar.
Vänsterpartiet har en annan utgångspunkt. De reserverar sig därför att de tycker att det är för hårt att kunna avslå en visumansökan därför att man inte verkar hederligt ha angett avsikten med resan. Jag tycker inte att det är särskilt konstigt när man ansöker om visum att de uppgifter man lämnar ska stämma med verkligheten. Sedan är det en annan sak att vi på många nivåer, inte minst vi liberaler i EU-parlamentet, arbetar för att minska visumtvånget till EU, vilket vi tänker fortsätta att göra.
Det känns på något sätt, herr talman, som att riksdagens två EU-negativa partier riktigt slår knut på argumenten även i de här juridiskt-tekniska frågorna för att kunna gå emot allt som har med EU att göra.
Det andra huvudförslaget som vi har att ta ställning till handlar om foton och fingeravtryck, så kallade biometriska kännetecken, som ska kunna användas i hanteringen av ansökan om uppehållstillstånd. Det är inte heller konstigt, tycker jag, att man vid en gränskontroll kan kontrollera om de sparade uppgifterna stämmer och att de kan kontrolleras genom en datorstödd jämförelse. Sedan förstörs, som sagt, foton och fingeravtryck.
Här menar då Vänsterpartiet, som vi hörde, att det kan leda till ökad främlingsfientlighet eftersom utlänningar behandlas annorlunda än svenskar. Jag tycker att det är ganska långsökt. Så länge det går till på ett korrekt och respektfullt sätt är det inte ovant för någon av oss som har varit utanför Sveriges gränser att det är någon form av annan och noggrannare kontroll för andra medborgare än för dem som bor i det land dit man kommer. Det kallar inte jag diskriminering.
Här blir det tvärtom när Sverigedemokraterna vill att riksdagen ska uttala hur det alternativt ska lösas för de människor som det på grund av handikapp eller av någon annan anledning inte går att ta fingeravtryck på. Jag är övertygad om att för de få människorna kan praxis utvecklas utan att svenska riksdagen lägger sig i och ger praktiska förslag om hur det ska gå till.
Herr talman! Jag slutar som jag började. Dagens beslut med ett antal juridiska detaljer får inte skymma grundidén att det blir lättare både att resa mellan EU-länder och att ha kontakter med länder utanför EU om vi har tydliga, enkla gemensamma principer för hur visum och uppehållstillstånd beviljas i EU. Besluten om dagens två betänkanden är några små steg på vägen mot ökat samarbete mellan länderna i EU - små steg men några av många.
Därmed yrkar jag bifall till förslagen i betänkandena SfU8 och SfU9.
Anf. 37 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! Om Ulf Nilsson hade valt att lyssna på mitt anförande hade han kanske lagt märke till att det inte var något EU-kritiskt anförande i sig utan att det handlade om farhågor kring integritet - något som Folkpartiet brukar vara ganska måna om. Jag tycker att vi fortsätter på det spåret och pratar om det jag talade om, nämligen integritetsfrågan.
Jag kan fortsätta med frågan om visering. Det var situationer till exempel under inbördeskriget på Sri Lanka när personer som sökte visum för att komma till Sverige fick frågan vilken grupp de tillhörde. Vi vet alla att en grupp regelmässigt förtrycktes av staten och regeringen där, och de som tillhörde den gruppen kunde inte få komma till Sverige. Då fanns det risk att de skulle söka asyl - något som man ansåg var ohederligt. För dem som tillhörde den majoritet som förtryckte den andra gruppen gick det väldigt bra.
Detta är enligt min och Vänsterpartiets uppfattning helt fel. Så kan det inte gå till. Det var det mitt anförande gick ut på - det samt integritet. Därför ber jag dig svara: Ska det vara beroende av vilken folkgrupp man kommer från?
Anf. 38 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Jag känner inte till det exemplet. Men enligt min uppfattning kan det inte vara så att man går efter vilken folkgrupp människor tillhör. Det finns naturligtvis inte heller inskrivet i någon form av reglering eller bestämmelse i Sverige. Ibland har saker och ting säkert gått fel historiskt i olika exempel, men det finns inget sådant regelverk i Sverige.
Som jag sade tidigare arbetar vi liberaler både i diskussionerna här hemma i Sverige och inte minst på EU-nivå när det gäller de gemensamma EU-direktiven om viseringar för att vara så öppna som möjligt från EU:s sida i fråga om viseringar. Men själva principen att en visering där man uppger ändamålet med resan som ska vara ärligt menat har alltid gällt. Det är det som är själva idén med viseringar: Om man skriver att man kommer till ett land för att studera avser man att studera.
Det är därför jag menar att det inte är någon drastisk förändring av gamla principer att vi får en gemensam kodex för detta. Även om Christina Höj Larsen personligen inte sade någonting negativt om EU tycker jag att detta problem förstoras i och med Vänsterpartiets reservation. Detta är egentligen bara en formalisering av ett gemensamt hanterande av en princip som alltid har funnits. Själva idén med ett visum är att man uppger ändamålet med resan hederligt.
Anf. 39 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! Ja, det är just frågan om hederlighet som är lite svår när det gäller asylsökande. Om man lever i en förtryckande och svår situation är det inte alltid enkelt att ange att man tänker resa till Sverige för att söka asyl. Detta torde vara väldigt självklart. Och det är just när vi har detta krav som det blir väldigt svårt för människor som faktiskt står i behov av vårt skydd, och har rätt till det, när de inte har den möjligheten.
Något som Folkpartiet också brukar stå upp för är just rätten till asyl och att värna den. Det är just detta frågan handlar om, att hederligheten knyts till rätten till asyl, och det är det vi tycker är problematiskt. Det var detta jag försökte anknyta till i mitt anförande, inget annat.
Anf. 40 Ulf Nilsson (Fp)
Herr talman! Man kan föra en bred och intressant diskussion - som jag hoppas att vi kan återkomma till - om motsättningen mellan att ha effektiva och riktiga gränskontroller och att samtidigt leva upp till kraven i fråga om asyl. Jag noterar med tillfredsställelse att regeringen och ministern i diskussioner om EU:s gränsbevakning alltid brukar lyfta fram att man ska problematisera och se problematiken med att ha en effektiv gränsbevakning samtidigt som det är viktigt att bevaka att människors möjlighet till asylprövning finns med.
Vi som parti har tidigare - utan att nu aktualisera det i regeringsförhandlingar eller så - diskuterat möjligheten till flyktingvisum och annat. Det finns många saker att ta upp.
Jag tycker inte att detta är något principiellt nytt negativt. Det innebär snarare att vi får ordning och gemensamma regler, så att man inte upplever att visumansökningar hanteras på ett annat sätt när man kommer till ett visst land. Dessutom införs möjlighet till överklagande.
Just i den sakfråga som vi diskuterar i dag blir det ingen väsentlig försämring för dem som söker asyl.
Anf. 41 Fredrick Federley (C)
Herr talman! Vi har två betänkanden framför oss som är av ganska teknisk natur. Jag ska försöka anlägga en vinkel som inte redan har framförts i denna kammare - jag ser ingen anledning att står här och återupprepa goda argument som mina meddebattörer redan har anfört.
Från Centerpartiets sida vill jag börja med att yrka bifall till förslagen i betänkandena 8 och 9 från socialförsäkringsutskottet.
Den aspekt som jag kan tycka saknas i diskussionen hittills och som jag tycker bör tillföras är just hur vi i och med dessa två betänkanden faktiskt stärker rättssäkerheten för den enskilde. Migrationsrätten såsom den ser ut är knuten till att enskilda personer är de som får beslut om att få stanna eller inte få stanna. Då är det just den individens enskilda skäl som är de väsentliga. Därför är det viktigt att man vet att personen är just den som den uppger sig vara, så att man kan få en bättre och smidigare process.
På flera sätt skulle det också kunna tänkas underlätta en asylansökan om man vet att personen de facto är den som den uppger sig vara och man slipper den typ av diskussioner som riskerar att bli väldigt misstänkliggörande av den enskilde och som vi tidigare har fått rapporter om. Detta är ett sätt att säkerställa att person A, som kommer hit och söker asyl, har korrekt identitet, så att vi vet vem personen är.
Det handlar inte om att man ska gå i riktning mot mer av övervakning eller kontroll av den enskilde. Det är precis som att vi alla här när vi reser måste ha med oss ett pass som anger vilka vi är eller behöver legitimera oss när vi köper något och då måste kunna visa att det är just vi som står bakom våra Visakort eller vad det handlar om. Därvidlag är diskussionen inte så märklig eller svår på något sätt.
Det är också ett naturligt steg - i och med att vi ska gå mot mer av en harmoniserad migrationspolitik i Europa - att se till att inte bara regler och möjligheter ska bedömas lika inom unionen utan också att man kan veta att de personer som kommer till unionen är de personer som de har uppgett att de är.
Med detta, herr talman, nöjer jag mig, så vi kan gå vidare i debatten.
Anf. 42 Emma Henriksson (Kd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i de båda betänkandena.
Jag är också glad att Erik Almqvist nu har kommit in i salen. Eftersom du inte var närvarande när debatten började var jag orolig över att jag inte skulle få möjlighet att ställa de frågor som jag har till dig.
Jag tycker att det mesta av de motiv som vi har för de slutsatser som vi har kommit fram till i utskottet har framförts av mina allianskamrater, så jag tänker inte gå in på det utan tänker gå in direkt på det som har framförts i Sverigedemokraternas motion.
Sverigedemokraterna är självfallet i sin fulla rätt att ha synpunkter på olika saker i propositionen, skriva en motion om det och motivera sina förslag. Det jag tycker är otroligt anmärkningsvärt är att man här har skrivit en motion där man helt och hållet underlåter att motivera det man föreslår.
Ni begär fyra tillkännagivanden.
Det andra är att ni begär ett tillkännagivande om vad som sägs i motionen och vill inte att man ska utöka möjligheten för tredjelandsmedborgare att överklaga ett beslut om avslag om Schengenvisering. Ni hänvisar till vad ni skriver i motionen om detta - men i motionen står det inte en enda rad om detta. Det står ett antal floskler om hur illa ni tycker om EU men inte en rad om varför ni inte vill att tredjelandsmedborgare ska kunna överklaga.
Min lilla förhoppning var att det i reservationen skulle komma en förklaring. Ni skriver i reservationen att ni inte vill, att ni inte tycker att det ska vara möjligt. Det är en enda mening som säger att ni inte vill - men ingen motivering! Varför ska inte tredjelandsmedborgare ha möjlighet att överklaga ett beslut om avslag?
Det är samma sak med det tredje tillkännagivandet. Här skriver ni att man inte ska låta privata tjänsteleverantörer fatta myndighetsbeslut och hänvisar till vad ni skriver i motionen om detta. Men det står absolut inte en enda rad om detta - det nämns över huvud taget inte. Vad är det ni menar? Vad är det ni hänger upp er på?
Det är samma sak här: I reservationen sägs ingenting. Det är bara en mening om att ni inte vill. Det är i princip rubriken som är innehållet i reservationen - ingen motivering, ingen förklaring.
Vad är ni rädda för? Vilken typ av privata institutioner är ni rädda för? Det är en lagstiftning som har funnits i Sverige sedan 1993 som anger att det här är möjligt.
Det handlar om att den svenska exportmyndigheten Exportrådets institutioner i länder där vi inte har någon svensk beskickning, där det inte finns någon ambassad, ska kunna sköta behandlingen av visum för någon som vill komma hit och besöka en släkting en vecka, någon som vill komma och semestra, någon som vill studera eller någon som vill komma hit och gå på idrottsaktivitet.
Det handlar inte om några stora mängder, utan det handlar om vissa ställen i världen - vad jag känner till är det bara Taiwan. Är det detta ni är rädda för?
Jag tycker att det hör till anständigheten att om man föreslår att det ska göras tillkännagivanden ska man också åtminstone med någon liten rad säga vad man vill och varför.
Anf. 43 Tobias Billström (M)
Herr talman! Den europeiska harmoniseringen fortgår på asyl- och migrationsområdet. Utgångspunkten för vårt europeiska samarbete är genomförandet av Stockholmsprogrammet. Sverige verkar för en gemensam politik i Europeiska unionen.
Denna gemensamma politik ska vara human, rättssäker och effektiv. Asylsökande och andra som söker uppehållstillstånd ska behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett vilken medlemsstat de söker asyl i eller till medlemsstat vilken de lämnar en ansökan om uppehållstillstånd.
I april 2008 antogs en EU-förordning som innebär att bevis om uppehållstillstånd till medborgare i tredjeland ska utfärdas som en separat handling, ett uppehållstillståndskort, med ett lagringsmedium innehållande innehavarens ansiktsbild och fingeravtryck. EU-förordningen är bindande och direkt tillämplig i Sverige.
I propositionen
Biometriska kännetecken i uppehållstillståndskort
lämnar regeringen förslag till de kompletteringar i utlänningslagen som EU-förordningen föranleder.
Det föreslås att en utlänning som ansöker om uppehållstillstånd ska vara skyldig att låta Migrationsverket, en utlandsmyndighet eller Regeringskansliet fotografera honom eller henne och ta hans eller hennes fingeravtryck. Skyldigheten att låta en myndighet ta fingeravtryck gäller inte om utlänningen är under sex år eller om det är fysiskt omöjligt för utlänningen att lämna fingeravtryck.
Ett fotografi och två fingeravtryck ska sparas i ett lagringsmedium i uppehållstillståndskortet. Fingeravtryck som inte har sparats i ett sådant medium och de biometriska data som tas fram ur fingeravtrycken och ur fotografiet ska omedelbart förstöras när uppehållstillståndskortet har lämnats ut eller ärendet om uppehållstillstånd har avgjorts utan att utlänningen har beviljats uppehållstillstånd.
Den kontroll av ett uppehållstillståndskort som sker vid gränskontrollen eller en inre utlänningskontroll bör omfatta en kontroll av att de uppgifter som finns sparade i kortet motsvarar innehavarens uppgifter. Utlänningen bör därför vara skyldig att låta en befattningshavare som genomför kontrollen ta fotografi och fingeravtryck av honom eller henne. När en kontroll av uppehållstillståndskortet har genomförts ska det fotografi och de fingeravtryck som tagits för kontrollen omedelbart förstöras. Detsamma gäller de biometriska data som tagits fram i samband med kontrollen. Detta är naturligtvis viktigt ur en integritetsaspekt.
Dessa förslag innebär inte - det kan vara värt att notera - att utländska medborgare behandlas grundläggande annorlunda än svenska medborgare. I passlagen finns en bestämmelse om svensk medborgares skyldighet att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för kontroll av uppgifter i passet.
Herr talman! Även på viseringsområdet verkar Sverige för en fortsatt europeisk harmonisering, både genom lagstiftning och genom praktiskt samarbete. Likaväl som asylsökande och andra som söker uppehållstillstånd ska behandlas lika ska även viseringssökande behandlas lika.
Viseringspolitiken ska skapa så stor frihet för rörelse över gränserna som möjligt inom ramen för den reglerade invandringen. Besök ska underlättas och mellanfolkliga kontakter främjas. Exemplen är många på hur detta kan bidra till såväl demokratisk som ekonomisk utveckling.
Samtidigt måste konsekvenser undvikas där viseringsfritt resande utnyttjas för andra ändamål än de avsedda. Organiserad brottslighet och förmedling av resor under falska förespeglingar om uppehållstillstånd i andra länder får inte dra fördel av vår öppenhet mot omvärlden.
I propositionen
EU:s viseringskodex
som riksdagen har att ta ställning till lämnas förslag till ändringar i utlänningslagen bestående av dels nödvändiga kompletteringar vad gäller de nationella bestämmelserna, dels borttagande av nationella bestämmelser som inte är förenliga med kodexen.
Bland de viktigare förslagen skulle jag vilja nämna att beslut om avslag på en ansökan om Schengenvisering nu får överklagas av alla. Tidigare har endast EES-medborgares familjemedlemmar och familjemedlemmar till medborgare i Schweiz kunnat överklaga negativa viseringsbeslut.
Utlänningslagens bevisregel avseende visering föreslås tas bort. I regeln anges att om det vid en samlad bedömning framstår som sannolikt att avsikten med vistelsen är en annan än den uppgivna eller att utlänningen inte kommer att lämna Sverige eller Schengenstaternas territorium efter viseringstidens utgång får visering inte beviljas.
Vilka beviskrav som ska gälla vid tillämpning av viseringskodexen är en fråga om tolkning av kodexens bestämmelser. Det är inte förenligt med kodexen att ställa upp nationella beviskrav.
Utlänningslagens bestämmelser föreslås också ändras så att regeringen ska få ingå en överenskommelse med en Schengenstat om att den statens behöriga myndigheter får besluta om Schengenvisering, såväl bifall som avslag.
Vidare föreslås att regeringen får besluta om samarbete med en extern tjänsteleverantör eller en kommersiell mellanhand i enlighet med viseringskodexen. Ett exempel är att ta upp biometriska kännetecken. Ett sådant samarbete kan nämligen underlätta för den sökande, öka tillgängligheten och dessutom minska köerna utanför ambassaderna. Det är dock inte meningen att beslutsfattandet i viseringsärenden ska överlämnas till externa tjänsteleverantörer.
Med dessa förslag tar vi några kliv vidare mot harmonisering. Individens rättigheter stärks samtidigt som vårt intresse av ordning och reda tillvaratas. Det är en sådan balans och ett sådant ansvarstagande som måste ligga till grund för den fortsatta harmoniseringen. Det förvånar mig därför inte heller att se reservationer och motioner från riksdagens två ytterlighetspartier.
Anf. 44 Erik Almqvist (Sd)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 1 och 2 i SfU8 och till reservationerna 1, 2, 3 och 5 i SfU9.
I våra reservationer framkommer några av Sverigedemokraternas ställningstaganden. Det här har redan bemötts av en del kritik. Jag tänkte börja med Eva Lohman som företräder Moderaterna och Alliansen och som menar att det inte är rimligt att man lagrar fingeravtryck i ett nationellt register. Det är inte rimligt att man tillgängliggör det här för rättsinstanser.
Jag tycker att det är ett ganska signifikant ställningstagande för de nya Moderaterna, att man inte vågar ställa krav, att man inte vågar vidta åtgärder för att kunna stävja internationell brottslighet som är ett stort problem i Sverige i dag.
Eva Lohman säger att det handlar om att skydda de laglydiga invandrarna, men jag förstår inte hur den som är laglydig skyddas av att vi har sämre förutsättningar att hantera dem som inte är laglydiga, dem som inte vill oss väl. För det är ett stort problem. Bland dem som får avslag och utvisningsbeslut är det en hög andel som avviker och stannar kvar i landet illegalt. I denna grupp är det endast 25 procent som polisen sedan lyckas verkställa avvisning av. Man har alltså inte de medel som behövs för att kunna fullfölja sitt uppdrag.
Om vi tittar på brottsligheten i Sverige kan vi se att det av de långtidsdömda i svenska fängelser bara är en minoritet som är av svenskt ursprung. Merparten har utländsk bakgrund. En hög andel är utländska medborgare. Det är alltså ett stort problem.
Biometri och lagring av biometri, fingeravtryck, dna eller liknande, skulle så klart underlätta för polisen att bekämpa den här typen av internationell brottslighet. Det skulle framför allt underlätta för de laglydiga invandrarna, som kommer till Sverige med goda avsikter, eftersom vi inte låser upp våra resurser vid illegal invandring och kriminell invandring men också därför att den allmänna attityden till invandrare så klart påverkas av vilka erfarenheter vi har. I Sverige är vi i dag väldigt dåliga på att sålla. Vi har bevisligen inte de metoder som behövs. Det här är ett förslag för att förbättra de möjligheterna.
Ulf Nilsson från Folkpartiet hävdar att EU-viseringen, Schengenvisering, är någonting bra för att det underlättar för invandring. Ja, om man ser invandring som ett självändamål kanske man tycker att allting som underlättar är bra. Men vi Sverigedemokrater menar, precis som det stipuleras i grundlagen, att makten i Sverige bör utgå från det svenska folket. Då tycker vi också att det är högst rimligt att det är det svenska folket som bedömer vilka som har rätt att bosätta sig i eller resa till Sverige.
I och med att vi inte vill ha Schengenvisering är det ganska logiskt att vi inte heller vill ha en överprövning av beslut om Schengenvisering. Det är kanske svar även på Emma Henrikssons fråga.
Anf. 45 Emma Henriksson (Kd)
Herr talman! Det gäller att vara snabb med att trycka på knappen när ett anförande avslutas snabbare än vad man har tänkt. Jag väntade nämligen på svar från Erik Almqvist på de frågor jag ställde.
Är det så att ni faktiskt har någonting på fötterna i de tillkännagivanden ni begär, eller är det så att ni inte har någon aning om vad det här handlar om?
Rubriken är: Privata tjänsteleverantörer. Det låter jättestort och vitt och brett. Här pratar vi om en bestämmelse där man ändrar en liten formulering i lagstiftningen, men innehållet är precis detsamma. Sedan 1993 har de som tillhör Exportrådet i vissa fall kunnat ge visum på de ställen där vi inte har en utlandsbeskickning. Är det här ett stort problem? Varför är det ett stort problem?
Uppenbarligen tycker ni att det är ett så stort problem att ni tycker att det ska göras ett tillkännagivande från riksdagen till regeringen om att det här ska ändras i lagstiftningen. Men om den här lagstiftningen, som har funnits sedan 1993, är så anmärkningsvärd och upprörande måste ni kunna motivera det. Ni måste veta varför ni vill ändra det här. Det nämns inte med ett ord. Du nämnde det inte heller med ett ord i ditt anförande. Det är något allmänt tal om att ni inte gillar invandring. Men här pratar vi om visum för någon som vill komma hit och hälsa på eller arbeta under en kortare period. Vill ni inte att människor ska komma och besöka Sverige heller? Är det en sådan utveckling Sverigedemokraterna är på väg mot? Det skulle vara intressant att veta.
Det är samma sak när det handlar om den andra frågan. Jag fick inte något svar på den heller. Varför vill ni inte att tredjelandsmedborgare ska kunna överklaga sina beslut? Är inte det en ganska bra princip att man ska kunna överklaga om man får avslag? Eller vill ni göra skillnad på svenskar och invandrare? Tycker ni att det är bra för svenskar att kunna överklaga ett beslut, att det är en del av rättssäkerheten, men att det är någonting som inte ska omfatta invandrare?
Anf. 46 Erik Almqvist (Sd)
Herr talman! Det säger sig självt att om vi inte vill att Schengen ska utfärda visum till Sverige vill vi inte heller att man ska kunna överklaga Schengenbeslut om visering. Vi vill att visum ska utfärdas nationellt, i Sverige.
För oss är det viktigt att visering sker efter rättssäker prövning. Därför är det inte rimligt att man har kommersiella mellanhänder som hanterar viseringen - därav det ställningstagandet.
Det här är två tydliga ställningstaganden.
Anf. 47 Emma Henriksson (Kd)
Herr talman! Sverigedemokraterna menar alltså att det ligger stora privata intressen bakom att taiwaneser vill komma hit och studera en kortare period, besöka en släkting eller gå på en spännande fotbollsmatch och att det är ett stort och omfattande problem.
Kan Erik Almqvist ge ett exempel på ett tillfälle då det finns skäl att tro att det inte har gjorts en noggrann prövning och att det inte skett på ett rättssäkert sätt? Finns det något som tyder på att den av regeringen förordnade enheten som har rätt att göra bedömningarna och utfärda visum på uppdrag av svenska folket har misskött sig? Finns det något sådant exempel eller är det bara ett allmänt populistiskt uttryck från Sverigedemokraterna?
Anf. 48 Erik Almqvist (Sd)
Herr talman! Jag vet inte varifrån taiwaneser på fotbollsmatch kommer, men oavsett om man kommer från Taiwan för att gå på fotboll eller från Indien för att plugga eller från Afrika för att besöka en släkting är det rimligt att vi har en enhetlig process för visering.
Jag ser det inte som en åtstramning för den som vill komma till Sverige, snarare tvärtom. Det ger en ökad tydlighet om prövningen sker av ett statligt organ och inte av privata tjänsteleverantörer, till exempel resebyråer. Det är fullt rimligt. Framför allt ger det den som söker visum en tydlighet i processen.
Det blir också enkelt för oss som beslutsfattare att kunna utvärdera att processen fungerar när vi har en enhetlighet i systemet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 1 juni 2011.Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Permanent fysiskt hinder
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar 9 kap. 8 a § andra stycket regeringens förslag till
lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:123 i denna del och avslår motion 2010/11:Sf8 yrkandena 2 och 3.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 88 1 0 23 M 92 0 0 15 MP 21 0 0 4 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 0 19 0 1 KD 14 0 0 5 V 18 0 0 1 Totalt 272 20 0 57 Nationellt register
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2010/11:Sf8 yrkande 1.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 23 M 92 0 0 15 MP 21 0 0 4 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 0 19 0 1 KD 14 0 0 5 V 18 0 0 1 Totalt 273 19 0 57 Kontroll av uppehållstillståndskortet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) såvitt avser 9 kap. 8 b §.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:123 i denna del och avslår motion 2010/11:Sf9.- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 89 0 0 23 M 92 0 0 15 MP 20 0 0 5 FP 20 0 0 4 C 19 0 0 4 SD 18 0 0 2 KD 14 0 0 5 V 0 18 0 1 Totalt 272 18 0 59 Lagförslaget i övrigt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716) i den mån lagförslaget inte omfattas av vad utskottet har föreslagit under punkterna 1 och 3.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2010/11:123 i denna del.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.