Sök

Skatteverket blir ansvarig myndighet för ärenden som gäller att inrätta exportbutiker på flygplatser. Förändringen syftar till att minska antalet förvaltningsärenden som regeringen hanterar. Det innebär inga förändringar i sak.

Definitionen av så kallade tredje territorier i mervärdesskattelagen ändras i enlighet med ett EU-direktiv. Huvudmannen för en mervärdesskattegrupp som använder en särskild ordning för moms för tv- och radiosändningar samt telekommunikationstjänster ska redovisa och betala skatten till Skatteverket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-03

Debatt

2014-12-04

Beslut

2014-12-04

Riksdagen sa delvis ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om cirka 12 miljarder kronor i anslag för utgiftsområdet Rikets styrelse för 2015. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet, presstödet och sametinget.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att några av Presstödskommitténs förslag bör genomföras tidigare än 2017. Regeringen bör redan nu överväga om inte Presstödsnämnden kan infogas i Myndigheten för radio och tv.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 68 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-12

Debatt

2014-12-15

Beslut

2014-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i statsbudgeten för hösten 2014. Beslutet innebär ändringar av nivån på ramarna för 12 utgiftsområden. Ramen höjs för elva utgiftsområden och sänks för ett. Nivån på 41 anslag inom 15 utgiftsområden ändras också. Anslagen ökar med ungefär 10,5 miljarder kronor. Minskningarna ligger på 1,9 miljarder kronor och ska användas till att finansiera en del av anslagsökningarna. Dessutom blir det förändringar av vissa bemyndiganden att ingå ekonomiska förpliktelser. Även användningen av ett anslag ändras.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-28

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

I en skrivelse berättar regeringen om fördelningen av medel från Allmänna arvsfonden under 2013. Allmänna arvsfonden stödjer ideell verksamhet till förmån för barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning. Under året har 546 miljoner kronor fördelats till 386 projekt. Regeringen anser att medlen har fördelats på ett bra sätt och i enlighet med de ändamål och prioriteringar som Allmänna arvsfonden har. Det kan dock finnas skäl att prioritera de lokala förebyggande och främjande insatserna för ungas fritid och organisering ytterligare.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att genomföra det så kallade Fatca-avtalet. Det är ett avtal mellan Sveriges regering och USA:s regering om ömsesidigt utbyte av information inom skatteområdet.

För Sveriges del innebär avtalet bland annat att svenska banker och andra finansiella institut måste lämna information till Skatteverket om konton som tillhör amerikanska medborgare. Skatteverket ska sedan lämna informationen till den amerikanska skattemyndigheten, IRS. Vidare innebär avtalet att IRS lämnar motsvarande information om svenska medborgares kontouppgifter i USA till Skatteverket.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2015.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2015-02-10

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2015-02-17

Debatt

2015-02-18

Beslut

2015-02-18

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en granskning av regeringens och ministrarnas arbete gällande vissa administrativa delar. Här följer ett urval av den granskningen.

I KU:s granskning inom området förvaltningsärenden har det bland annat gjorts en genomgång av listan på ärenden som har väckts för mer än ett år sedan och som ännu inte har avgjorts. Här har utskottet granskat de ärenden som gäller överklagande från enskild part eller begäran om att få ta del av enskild handling. Det gäller ärenden som Arbetsmarknadsdepartementet, Justitiedepartementet, Miljödepartementet och Näringsdepartementet handlagt.

Utskottet konstaterar att handläggningstiderna i flera fall är långa och att det i flera fall har varit förseningar utan att det finns någon dokumentation kring hur ärendet har hanterats. Utskottet menar att det inte är godtagbart att ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda försenas för att personalsituationen på departementet inte är tillfredsställande. KU noterar att JO i sin granskning av Utrikesdepartementet ger kritik för att otillräckliga personalresurser har orsakat långa handläggningstider när det gäller utlämning av handlingar enligt offentlighetsprincipen. Utskottet understryker hur viktigt det är att Regeringskansliet har välfungerande rutiner och dokumentation när det gäller detta. Det är en förutsättning för öppenhet och möjlighet till kontroll.

En del av KU:s granskning gäller beredningstiden för ett lagförslag efter att Lagrådet har lämnat synpunkter. KU anser att det är viktigt att det, efter att Lagrådet gett sina synpunkter på ett lagförslag, ska finnas tillräcklig tid för bearbetning av lagförslaget. Detta speciellt om Lagrådets synpunkter skulle vara av principiellt eller kvalificerat slag, samt i de fall regeringen väljer att inte följa Lagrådets synpunkter. Utskottet nämner också skäl som kan vara godtagbara för att en beredningstid ska kunna vara kortare.

KU har också granskat vissa regeringsprotokoll från 2013. Tiden mellan att en författning, det vill säga lagar och bestämmelser, trycks upp till att den börjar gälla bör vara minst fyra veckor. Endast i undantagsfall får det gå mindre än två veckor. Granskningen visar att det kan finnas vissa fall där kortare tid än två veckor kan accepteras, men att det krävs mycket goda skäl för att det ska godtas. Utskottet kommer att fortsätta att följa hur utgivningen av författningar går till.

En granskning har även skett gällande försenade interpellationssvar. En interpellationsfråga ska besvaras inom två veckor. KU är kritiskt till att utvecklingen går mot att andelen försenade interpellationssvar ökar. Utskottet välkomnar därför att Statsrådsberedningen är positiv till att en schemaläggning av interpellationssvar prövas.

Riksdagen lade KU:s anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2014-12-16

Datum

2014-11-27

Bordläggning

2015-01-20

Debatt

2015-01-21

Beslut

2015-01-21

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2014-11-04

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen antog hösten 2013 regler som handlar om att bensinbolagen ska se till att det finns en viss andel biodrivmedel i den bensin och diesel som de levererar. Samtidigt ändrades vissa energi- och koldioxidskatteregler. Reglerna skulle ha börjat gälla den 1 maj 2014.

Sommaren 2013 kontaktade svenska regeringen EU-kommissionen för att få godkänt att de föreslagna svenska lagändringarna inte stred mot EU:s regler om statsstöd. Men diskussionerna med kommissionen har inte lett fram till ett beslut. Därför föreslår regeringen nu att reglerna om biodrivmedel och ändrade energiskatter tas bort och aldrig börjar gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Grenada om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-10-23

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-04

Debatt

2014-11-05

Beslut

2014-11-05

Det finns i dag tre tillfälliga lagar om användningen av hemliga tvångsmedel för att utreda eller förhindra vissa särskilt allvarliga brott. Bestämmelserna i de tidsbegränsade lagarna görs nu permanenta. Till hemliga tvångsmedel räknas hemlig rumsavlyssning, hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation och kameraövervakning som sker i hemlighet.

Vissa ändringar görs i förhållande till de tillfälliga lagarna, bland annat följande:

• Tillstånd till hemlig rumsavlyssning ska kunna ges även vid utredning av spioneri och så kallat statsstyrt företagsspioneri.
• Om en påtaglig risk för brottslig verksamhet av vissa slag kan knytas till en organisation eller grupp ska tvångsmedel kunna användas mot någon som tillhör eller jobbar för organisationen eller gruppen. Detta gäller om det befaras att personen medvetet främjar den brottsliga verksamheten.
• Åklagare ska i undantagsfall kunna fatta tillfälliga beslut om andra hemliga tvångsmedel än hemlig rumsavlyssning.

Regeringen föreslår också några fler lagändringar, som ska stärka rättssäkerheten och skyddet för den personliga integriteten. Bland annat blir förbudet mot att avlyssna vissa samtal mer omfattande och domstolar får inte längre fatta beslut om hemliga tvångsmedel utan att ett offentligt ombud har varit med vid beslutet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 59 minuter

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken, utgiftsramarna och beräkningen av statens inkomster för 2015 som Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna lämnat i sitt gemensamma budgetförslag. Beslutet innebär riksdagen sa ja till allianspartiernas reservationer i budgetbetänkandet FiU1. Det innebär också att riksdagen sa nej till regeringens förslag till statens budget, finansplan och skattefrågor.

Budgetförslaget innehåller riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, förslag till statens inkomster och utgiftsramar för 2015, förslag till preliminära utgiftsramar och inkomstberäkningar för perioden 2016-2018 samt förslag till utgiftstak för 2015, 2016 och 2017.

Statsbudgetens utgifter uppgår till 870 miljarder kronor och inkomsterna till 837 miljarder kronor 2015. Statens budgetsaldo blir därmed -33 miljarder kronor. Utgiftsramarna är styrande när riksdagen senare fattar beslut om anslagen för de 27 utgiftsområdena.

Den svenska ekonomin är bland de starkaste i hela Europa, konstaterar riksdagen. Sverige är det enda landet i EU där den offentliga skulden väntas minska mellan 2006 och 2014.

Riksdagen delar regeringens bedömning att en normalisering av ekonomin väntas ske 2018. Det är därför oroväckande att regeringen i praktiken överger överskottsmålet eftersom regeringen inte presenterat hur återgången till 1 procents överskott ska kunna ske i takt med att ekonomin återhämtar sig. Enligt riksdagen bör överskottsmålet ligga fast. Under de kommande fyra åren bör alla reformer därför finansieras krona för krona. Överskottet i de offentliga finanserna bör nå 1 procent av BNP när resursutnyttjandet är i balans. Detta kommer att kräva budgetförstärkningar på sammanlagt cirka 25 miljarder kronor under de kommande fyra åren utöver vad som ligger i budgetförslaget.

Jobbskatteavdraget är en förutsättning för jobbtillväxten åren framöver. Det behövs mer stöd till de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. För att kunna konkurrera på den globala marknaden behöver också villkoren för företag och entreprenörskap förbättras ytterligare.

Arbetet för mer kunskap i skolan bör fortsätta. Där ingår att arbeta för att höja statusen på läraryrket.

Ett samlat grepp bör tas om bostadsbyggande och infrastruktur. Utgångspunkten för sjukvården är att den ska vara präglad av kvalitet och tillgänglighet för alla. Här bör ytterligare reformer för ökad valfrihet övervägas för att patientmakten ska stärkas. Vidare behövs reformer för att ytterligare effektivisera asylprocessen och förkorta den tid det tar för den enskilde att etablera sig på arbetsmarknaden.

Klimathotet möts bäst genom effektiva styrmedel som bidrar till både teknikutveckling och förändrat beteende. Sveriges försvarsförmåga behöver också stärkas.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

114, 361 minuter

Justering

2014-11-27

Datum

2014-11-26

Bordläggning

2014-12-02

Debatt

2014-12-03

Beslut

2014-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en svensk militär styrka ska delta i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats RSM (Resolute Support Mission) i Afghanistan. Den väpnade styrkan består av högst 50 personer under 2015. Om det krävs ska det även vara möjligt att högst tillfälligt sätta in en förstärknings- och evakueringsstyrka som består av högst 200 personer.

Insatsen är en icke-stridande insats för utbildning, rådgivning och stöd. Den svenska styrkan får enbart använda våld i de fall då den behöver skydda sig själv. Riksdagen anser att det finns stöd för Nato att utföra denna insats genom SOFA-avtalet som har tecknats mellan den afghanska regeringen och Nato. Afghanistans regering har även samtyckt till att ett antal länder som inte är medlemmar i Nato, däribland Sverige, deltar i insatsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 64 minuter

Justering

2014-12-11

Datum

2014-11-25

Bordläggning

2014-12-16

Debatt

2014-12-17

Beslut

2014-12-17

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Justering

2014-11-11

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

De svenska bestämmelserna om när statslösa personer och personer från länder utanför EU ska få status som flykting eller annan skyddsbehövande ändras. Även vad skyddet innebär ändras. Det blir tydligare att endast staten, parter eller vissa organisationer i ursprungslandet kan erbjuda skydd mot förföljelse eller annan behandling som kan göra att en person behöver skydd. Det blir också tydligare att skyddet måste vara effektivt och inte tillfälligt. I vissa fall ska en skyddsbehövande fortsätta att vara skyddsbehövande även om omständigheterna har ändrats. När tidsbegränsade uppehållstillstånd förnyas för skyddsbehövande eller deras familjemedlemmar ska tiden som huvudregel vara minst två år.

De svenska lagändringarna är ett svar på EU:s omarbetade skyddsgrundsdirektiv, som syftar till ökad harmonisering och att förtydliga och förenkla reglerna inom EU när det gäller grunderna för skydd och skyddets innehåll. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Valsystemet ändras så att mandatfördelningen mellan partierna bättre speglar hur väljarna faktiskt har röstat. Ändringarna i regeringsformen gäller val till riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige.

Vallagen ändras också:

• En person som nomineras som kandidat för ett parti ska skriftligt ha sagt ja till detta för att kunna bli vald.
• Partierna ska få trycka sina partisymboler i färg på valsedlarna så att väljarna lättare ska kunna se skillnad på valsedlarna.
• Så kallade utjämningsmandat införs i kommuner som är indelade i valkretsar.
• Det införs en spärr som innebär att ett parti måste få minst 3 procent av rösterna för att få mandat i en kommun som är indelad i valkretsar, och minst 2 procent av rösterna i kommuner som inte är det.

För att ändra en grundlag krävs att riksdagen fattar två beslut med likadant innehåll och att det hålls ett val till riksdagen mellan de två besluten. Under våren 2014 sa riksdagen ja till förslaget om ändringar i regeringsformen som vilande. Riksdagen sa nu på nytt ja till förslaget. Riksdagen sa också ja till förslaget om ändringar i vallagen.

De nya reglerna gäller från den 1 januari 2015 och tillämpas för första gången vid ordinarie val 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Regeringen redovisar i en skrivelse sitt och de statliga myndigheternas arbete för att nå målet för det finansiella systemet under åren 2012 och 2013. Skrivelsen är ett svar på att Finansutskottet uppmanat regeringen att redovisa hur målet för det finansiella systemet har uppnåtts när det gäller effektivitet, stabilitet, konsumentskydd, reglering och tillsyn.

Regeringen gör bedömningen att det svenska finansiella systemet är stabilt. Bolånetak och högre kapital- och likviditetskrav har bidragit till detta. Statens låga skulder är en styrka. Samtidigt finns vissa risker i form av hushållens skulder och bankernas beroende av marknadsfinansiering.

Finansutskottet delar regeringens bedömning att det finansiella systemet är stabilt, även om vissa risker finns och det behövs fortsatt arbete för att upprätthålla skyddet för konsumenterna. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-20

Datum

2014-11-20

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal mellan EU, EU:s medlemsstater och Ukraina. Avtalet är inriktat på att ge Ukraina stöd till centrala reformer som bland annat syftar till att främja en god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt genom politisk associering och ekonomisk integration med EU. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU och Ukraina stärks och ett frihandelsområde upprättas mellan parterna.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Ukraina och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att samarbetet som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar om demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen. Utrikesutskottet konstaterar att regionen kring Ukraina står inför stora utmaningar och ser avtalet som en bekräftelse för EU:s och Sveriges stöd till en demokratisk, fredlig och hållbar utveckling i Ukraina. Avtalet utgör en politisk signal om den stora vikt EU och Sverige fäster vid en positiv utveckling i Ukraina.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

EU har regler för att bestämma vilket lands lagar som ska gälla vid olika gränsöverskridande tvister, så kallade lagvalsregler. Rom I-förordningen gäller tvister kring avtal och Rom II-förordningen gäller tvister som inte har sin grund i avtal, till exempel om skadestånd. Båda förordningarna gäller privaträtt.

Nu ska vissa lagändringar göras för att anpassa svenska regler till de båda förordningarna. Det gäller bland annat regler om lagval för försäkringsavtal och avtal om sjötransporter.

Ändringarna börjar gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

En ny lag ska stärka skyddet för konsumenter som ingått avtal som förlängs automatiskt. Det är vanligt att ett tidsbestämt avtal mellan ett företag och en konsument förlängs om konsumenten inte säger upp avtalet till avtalstidens slut. Om konsumenten glömmer bort att säga upp avtalet blir konsekvensen ofta att han eller hon under en längre tid blir fortsatt bunden av det.

Nu måste företaget, inför förlängningen av avtalet, påminna konsumenten om att avtalet kommer att förlängas om det inte sägs upp. Påminnelsen ska vara skriftlig och lämnas senast en månad före den tidpunkt då avtalet senast måste sägas upp. Om företaget inte påminner konsumenten ska konsumenten ha rätt att säga upp avtalet.

Den nya lagen ska börja gälla den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-19

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen godkände ett associeringsavtal som ska gälla mellan EU och Moldavien samt mellan EU:s medlemsstater och Moldavien. Avtalet är inriktat på att ge stöd till centrala reformer i Moldavien, som bl.a. syftar till att främja god samhällsstyrning, ekonomisk återhämtning och ekonomisk tillväxt. Det politiska och ekonomiska samarbetet mellan EU, EU:s medlemsstater, och Moldavien ska stärkas genom avtalet och ett frihandelsområde upprättas. Vidare omfattar avtalet bestämmelser för hur Moldavien ska anpassa sina lagar till EU:s normer och standarder.

Utrikesutskottet konstaterar att avtalet leder till att de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan Moldavien och EU fördjupas. Utskottet välkomnar att det politiska och ekonomiska samarbete som avtalet syftar till bygger på EU:s gemensamma värderingar demokrati, respekt för grundläggande fri- och rättigheter samt rättsstatsprincipen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-11-13

Datum

2014-11-18

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26