Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Debatt om förslag 26 november 2014

Protokoll från debatten

Anföranden: 9

Anf. 75 Karin Svensson Smith (MP)

Herr talman! Detta är det andra betänkandet från trafikutskottet om yrkestrafik. Jag yrkar för Miljöpartiets räkning bifall till förslaget i betänkandet.

Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Det handlar om klampning. I förra debatten var det en diskussion om vilken regering som hade gjort vad. Jag kan bara konstatera att jag lärde känna begreppet klampning som ny ledamot 1998. Den debatten har alltså förts ganska länge.

Svenska åkerier som kör i andra EU-länder har tydligt fått erfara att det kostar att överträda bestämmelser. Sverige har åtminstone fram till nu varit ett av de mest liberala - man kanske skulle kunna säga släpphänta - länderna när det gäller att beivra överträdelser av bestämmelser på väg.

Det här är viktigt av många skäl. Det finns ett jättetydligt samband mellan risker för medresenärer på vägen, dåliga arbetsvillkor och dålig miljöprestanda. För mig som miljöpartist är det överordnade självklart miljön och att få transporter som långsiktigt klarar de villkor som planeten ställer. Men detta hänger ihop med att följa regler och bestämmelser om villkor för personalen när det gäller säkerhet på vägen. Det finns ett tydligt samband.

Därför känner jag mig väldigt nöjd med att detta med klampning, som vi jobbade med redan på 90-talet, nu äntligen kan bli verklighet. Jag är glad att vi kunnat samarbeta i utskottet och enas över block- och partigränser om det som enligt så många vittnesmål är nödvändigt för att reglerna ska kunna följas på vägen.

Men vi tycker också att det är viktigt att ge regeringen till känna att man bör utreda möjligheten att göra det här längre än 24 timmar samt utreda om både polisman och tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Som många har erfarit är det begränsat med resurser när det gäller rättstillämpningen. Att gå över åklagare eller annan myndighet innebär ett dröjsmål som är onödigt i sammanhanget. Vi behöver med kraft säga att den som färdas på vägen ska följa bestämmelserna. Det gör vi inte bara för de anställda chaufförernas och trafiksäkerhetens skull. Det gör vi också för att de åkeriföretag som följer bestämmelserna ska få rimliga arbetsvillkor.

Som Monica Green så tydligt visade i sitt anförande är detta i dag inte fallet. Jag vet att det kanske inte finns någon allmän image för Miljöpartiet att vi är positiva till lastbilstransporter. Men vi är mycket väl medvetna om att lastbilstransporter är helt nödvändiga för att handeln ska fungera, för att varorna ska komma till hamn och för att varorna ska komma till en tågterminal. Då vill vi ha rättvisa regler och ordning på vägen.

Fair trade och sjysta transporter kommer i allt fler näringar. Sjysta bananer har blivit ett bra slagord. Sjysta transporter inom sjöfarten är någonting vi möts mer av när vi kommer till Almedalen. Att man nu också innefattar lastbilstransporter i någonting som ska vara fair trade ingår i det som vi har ansvar för som enskilda medborgare när vi frågar om hur en vara har kommit till affären.

Vi måste ta ett mycket större ansvar. Den som beställer en transport har givetvis det största ansvaret. Men även som privatpersoner måste vi nog i större utsträckning våga fråga efter: Hur har varan kommit till affären där jag ska handla den?

Självklart är det vi som sitter i Sveriges riksdag som kanske har det allra största ansvaret för att se till att det finns lagar och regler som är rimliga och bevis för att det är vad som behövs för att transporterna ska bli hållbara.

Det krävs också att det finns möjlighet att beivra brott. Då räcker det inte med att ha en lagstiftning. Då måste också rättsväsendet, som jag påpekade i mitt tidigare anförande i dag, det vill säga poliser ute på väg, vara tillräckligt många och ha tillräckligt mycket tid för att göra klampningar när så är erforderligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Jag är övertygad om att regeringen kommer att hörsamma våra tillkännagivanden och återkommer till riksdagen med de förslag som behövs för att färden på vägen ska vara säker, hållbar och rättvis för dem som deltar i trafiken.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Pia Nilsson, Leif Pettersson och Suzanne Svensson (alla S).


Anf. 76 Leif Pettersson (S)

Herr talman! Jag kommer att hålla mig väldigt kort i ärendet. Det är ett ärende som vi i princip är överens om.

Låt mig först få konstatera att det är härligt att vi nu har en regering som är lyhörd och vill göra något åt problemen inom åkerinäringen. Det är väl härligt att vi har en regering som vi kan rikta tillkännagivanden till och att vi kan hoppas att vi ganska snart kan få tillbaka förslag. Det är väl härligt att den nuvarande oppositionen i sina inlägg får framföra sina saker och också med ganska gott mod kan säga: Det här kommer man säkert att lyssna på.

Det är jättebra att vi har kommit därhän. Det är jätteviktigt att vi har en regering som verkligen lyssnar på vad vi säger här i riksdagen och följer upp de tillkännagivanden vi gör och att vi får tillbaka bra förslag som vi från riksdagens sida kan bekräfta med instämmandebeslut.

Herr talman! I detta ärende vill jag uttrycka min stora tillfredsställelse över att vi uppnått just denna enighet när det gäller för åkerinäringen så viktiga frågor. Hindrande av fortsatt färd - eller klampning, som det heter lite mer populärt uttryckt - är viktigt för trovärdigheten för hela det svenska rättssystemet. Det är en viktig signal för dem som tror att i Sverige är det bara att köra på oavsett vilka bestämmelser som gäller. Påföljden kan de ändå smita ifrån. Det spelar ingen roll, utan de kör.

Genom att möjligheten att klampa nu införs för att säkerställa att böter och sanktionsavgifter betalas skickar Sverige en signal till omvärlden. Det går inte att smita ifrån - ni måste betala. Det betyder mycket för beteendet från dem som tänker sig att överträda bestämmelserna.

Min tro är den att när de första verkligen har klampats kommer det att sända en signal till övriga som tänker sig att överträda bestämmelserna att ändra sitt beteende och undvika att få lasten fastlåst efter vägen. Om inte annat tror jag att de som äger lasten - och det är sällan de som kör den, eller till och med aldrig de som kör den - kommer att se till att lastbilarna inte klampas efter vägen. De vill ha fram sin last i tid. Just-in-time är det som gäller.

Herr talman! Vi från utskottet vill gå lite längre än vad den gamla regeringen ville. Detta är trots allt en proposition som den regeringen skrev. Vi vill att man ska kunna klampa till dess betalning av avgifter eller böter har skett och inte bara i 24 timmar. Det är vi nu eniga om i utskottet, och det tycker jag är jättebra. Jag vill verkligen understryka enigheten i frågan.

Vi vill vidare att klampning ska kunna utföras av en polisman eller tulltjänsteman på plats. Det är vi också eniga om i utskottet. Det är en väldigt stark signal till regeringen om att komma tillbaka med förslag i de ärendena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Det är lite svårt att förstå varför just detta medel för hindrande av fortsatt färd inte skulle kunna användas av polistjänsteman eller tulltjänsteman när så många andra åtgärder som syftar till att hindra fortsatt färd kan utföras just av de personerna. Det är lite märkligt att man har hamnat i denna situation just när det gäller klampning. Men det är väl inte något som inte går att rätta till.

I övrigt har vi ingenting att invända mot propositionen. Jag yrkar med detta bifall till utskottets förslag i betänkande TU3 om hindrande av fortsatt färd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Johan Andersson, Monica Green, Lars Mejern Larsson, Rikard Larsson, Teres Lindberg, Pia Nilsson och Suzanne Svensson (alla S) samt Karin Svensson Smith (MP).


Anf. 77 Sten Bergheden (M)

Herr talman! Nu behandlar vi betänkande TU3 som handlar om klampning av fordon för att hindra fortsatt färd. Lagförslaget föreslås träda i kraft den 1 mars 2015.

Det har varit en lång process, precis som en del tidigare talare sagt, för att få igenom detta förslag med klampning. Först gjordes en utredning. Från början tyckte Rikspolisstyrelsen i det läget inte att vi skulle införa detta med fysisk klampning. Däremot var trafikpoliserna som arbetade ute på våra vägar mycket positiva till att få klampning som ett verktyg mot brottsligheten. Trafikutskottet och alliansregeringen stod ändå på sig, och nu har vi förslaget på bordet här i dag.

Det är mycket bra att vi i trafikutskottet även i den här frågan inte har backat utan stått upp för att se till att det nu blir verklighet. Många länder i Europa har infört klampning och har klampning som ett hjälpmedel när man vill få stopp på olagliga fordon och brottslighet runt detta. Det har fungerat mycket bra där. Det kommer det säkert också att göra här i Sverige, om vi nu snabbt får igenom detta.

Det var glädjande att höra att Leif Pettersson sa att vi nu har en regering som tar frågorna på allvar. Jag utgår från att nu när vi är eniga i dessa frågor kommer tilläggstillkännagivanden och annat att behandlas mycket skyndsamt så att vi får tillbaka förslag till utskottet och riksdagen för beslut.

Herr talman! Det är också glädjande att vi är överens om frågan i trafikutskottet. Vi vill att den nya regeringen ser över möjligheten att införa en längre klampning än 24 timmar. Det var från början en diskussion om att införa en 24-timmarsgräns för att underlätta polisens arbete ute vid vägen. De kunde då klampa snabbare än om de var tvungna att gå via åklagare och annat för att få det godkänt. Det var därför man satte gränsen.

Vi är helt eniga om att gå vidare. Vi vill gärna ha klampningen längre än 24 timmar i de fall det är nödvändigt. Vi vill också att både tulltjänstemän och polisen ska ha möjlighet att klampa fordon när man bryter mot regelverket för att ytterligare öka möjligheten för polis och tull att agera direkt vid vägen och få stopp på de olagliga transporterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 78 Patrik Jönsson (SD)

Herr talman! Det är såklart av stor vikt att det finns en möjlighet att hindra trafikfarliga fordon från att framföras på våra vägar. Därför kan vi från Sverigedemokraterna se med tillfredsställelse på att vi nu får förstärkta möjligheter för såväl polis som tulltjänsteman att genomföra klampning och omhändertagande av nycklar för att få bukt med problemet med trafikfarliga fordon.

Dessa fordon utgör inte bara en risk för föraren utan även för tredje man. Därför är det bra att regelverket förtydligas och ger utrymme för mer omfattande åtgärder. Hittills har det saknats regler om vilka åtgärder som får vidtas när en polisman eller tulltjänsteman enligt författningarna ska hindra fortsatt färd med ett fordon. Det trafikfarliga fordonet ska inte kunna fortsätta färden förrän de fel som föranlett åtgärden har avhjälpts.

I regeringens proposition har dock funnits vissa brister som vi sverigedemokrater har pekat på att det är viktigt att få till stånd en förändring av. Den främsta rör tidsgränsen på 24 timmar för klampningen. Att man som polis eller tulltjänsteman ska genomföra en omfattande och tämligen omständlig åtgärd vilken endast ges rätt att verka i högst 24 timmar riskerar att resultera i att man i praktiken väljer bort att använda möjligheten.

Det är därför bra att utskottet nu har valt att föreslå ett avskaffande av 24-timmarsgränsen. För oss är det även glädjande att utskottet har lyssnat på våra synpunkter beträffande att låta polisman eller tulltjänsteman besluta om klampning. Med samarbete i utskottet kommer vi längst.

24-timmarsregeln kritiseras också av Lagrådet. Lagrådet menar - vilket vi också instämmer i - att det kan bli svårt att förklara för en förare eller fordonsägare att omhändertagandet eller klampningen upphör efter 24 timmar, men att det grundläggande och straffsanktionerade förbudet mot att framföra fordonet trots detta kvarstår. Lagrådet menar också att det framstår som principiellt omotiverat att det grundläggande beslutet är av sådan osäker räckvidd medan den verkställighetsåtgärd som i vissa fall ska användas i stället detaljregleras.

Genom propositionen och trafikutskottets tillkännagivande kommer framgent verktyg att finnas för att säkerställa att ett fordon som hindras från att fortsätta sin färd inte heller kommer att förflyttas.

Herr talman! Propositionen och trafikutskottets tillkännagivande ligger i linje med Sverigedemokraternas uppfattning, och jag yrkar bifall till föreliggande förslag.

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson och Jimmy Ståhl (båda SD).


Anf. 79 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Det är bra att det förutom att beslagta nycklar nu kommer att finnas möjlighet att fästa fordonen via klampning. Detta är viktigt för att vi inte ska ha trafikfarliga fordon eller trötta förare som kör på vägarna. Lastbilar är stora och tunga och kan ge mycket stora skador om någonting händer. Hela branschen har de senaste åren i konsumtionshysterins era pressat både arbetsmiljö och säkerhet över alla bräddar. Vi har alltför många oseriösa företag som utnyttjar sina anställda, och det pressar dem att köra trots att de behöver sin dygnsvila. Fordon som inte har en bra standard används ibland. Det är inte rimligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Som det ser ut i dag behöver detta regleras. Vi behöver hitta möjligheter att reglera branschen så att man tillgodoser behoven av rast och vila för förare och ser till att det finns säkra och bra fordon.

Det är viktigt att stärka de sunda företagen och se till att de skapar mänskliga, humana och ekologiska marginaler i våra verksamheter. Vinstintressen och girighet har gått så långt att vi i dag pressar både människor och natur till det yttersta. Det bidrar på många olika sätt till risker - i det här fallet till trafikfara och samtidigt till en fara för vår miljö och vår egen framtid. Vi måste börja sätta andra värden högre och inte endast se till ekonomin. Det handlar om de värden som har med liv, hälsa och säkerhet att göra samtidigt som vi skapar arbetstillfällen.

Att reglera lastbilsbranschen är en viktig facklig fråga, en viktig miljöfråga och en viktig fråga för den inhemska företagsamheten. Det är bra att fler och fler ser det orimliga i den utveckling som vi nu har sett och är beredda att ta till åtgärder för att reglera detta.

Både Sveriges Åkeriföretag och Svenska Transportarbetareförbundet vill införa klampning. Det ska finnas möjlighet att längre hålla kvar ett fordon som inte har följt reglerna när det utgör en säkerhetsrisk. Det är nu viktigt att de regler vi får på plats blir så tydliga att vi kan använda dem. Det här med särskilda skäl får inte bli för trångt så att man inte kommer att kunna använda det när man ser behovet utan måste invänta någon sorts bedömning som gör det hela krångligare. Det är viktigt att det finns tydliga regler som är effektiva så att de faktiskt får effekt.


Anf. 80 Lars Tysklind (FP)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Sedan kan jag komma med en liten kommentar till Leif Pettersson: Upp till bevis när det gäller vad den nyss tillträdda regeringen kommer att göra! Vi kan i alla fall vara överens om att dessa propositioner har lagts fram av den förutvarande regeringen; så långt är vi överens.

Det här handlar om samma sak: regelefterlevnad och hur man ska upprätthålla den. Då är vi tillbaka till vad det handlar om, nämligen konkurrens på lika villkor. Det har nämnts många gånger här, och det finns ingen annan utgångspunkt hos någon än att det är detta det handlar om.

Det vi talar om är alltså en lag om hindrande av fortsatt färd. Det blir en komplettering till annan lagstiftning. Själva beslutet om att färden inte ska få fortsätta är av en annan typ. Det grundar sig på trafiksäkerhet och på att man inte följer reglerna i övrigt. Det kan gälla brott mot cabotagereglerna eller någonting annat. Detta beslut ligger i grunden. Om man sedan misstänker att föraren inte tänker låta fordonet stanna kvar kan man ta till detta.

När vi jobbade med frågan i uppföljningsgruppen 2011-2012 var vi med polisen norr om Stockholm. Då var det uppenbart att polisen kände ett stort behov av att hålla kvar fordon. Fordonen var på väg mot Finlandsfärjan, och polisens sätt att arbeta gick helt enkelt ut på att man stannade kvar på platsen till dess att färjan hade avgått. Det var ungefär det högsta straff man kunde få för att man inte hade uppfyllt krav på vilotider och annat. Det var också det enda sätt polisen hade att få fordonen att stå kvar. Detta är alltså en angelägen lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Även denna lagstiftning bygger på den utredning som regeringen gav Transportstyrelsen i uppdrag att titta på. Det handlade om att göra en analys av regelefterlevnaden inom transportsektorn och yrkestrafiken. Lagförslaget innehåller förutom det som gäller då man går som längst, det vill säga klampning, även regler för omhändertagande av fordonsnycklar, frakthandlingar och registreringsskyltar. Om man inte ens då tycker att det är tillräckligt kan polismyndigheten och Tullverket, när det finns särskilda skäl, besluta om att helt enkelt klampa ett fordon och låsa fast det på lämpligt ställe.

När vi talar om klampning ska man notera att det är teknikneutralt. Vi ser framför oss att man de facto låser fast fordonen med en ganska klumpig anordning, men jag tror att det i framtiden kommer att handla om elektroniska lås och sådant som man kan öppna själv med koder. Den invändning som polismyndigheten har haft när det gäller arbetsmiljö och så vidare tror jag är ganska snabbt undanröjd.

Herr talman! Det finns ytterligare två tillkännagivanden. Det gäller gränsen på 24 timmar, som är inskriven på grund av att man har fört en diskussion om proportionalitetsprincipen och så vidare. Från min och Folkpartiets sida anser vi att det är bra att man tittar vidare på detta och ser om det är lämpligt. Det står att tillkännagivandet handlar om att man ska utreda frågan vidare. Vi kan ju inte här och nu besluta om detta, utan vi får se vilket utrymme som finns. Det kan finnas vissa principer, EU-direktiv och annat, som kan styra detta.

Det andra tillkännagivandet gäller om vi ska låta polisman och tulltjänsteman besluta om klampning. Man säger att det är ett myndighetsbeslut. Det står så eftersom det är ett ganska vittgående beslut att låsa fast en bil. Av rättssäkerhetsskäl har man därför lagt det på myndighetsnivå. Och det är väl bra att titta även på den frågan.

Det är naturligtvis bra om man kan upprätthålla rättssäkerheten även om tjänstemannen fattar beslutet själv. Men vi får väl vara överens om att det i grunden handlar om ifall man kan åstadkomma effektiva åtgärder och få effektiva beslut. Det är det viktigaste. Vi har absolut inget emot att vi kan titta vidare på exakt hur det ska gå till.

Hindrande av fortsatt färd är viktigt. Det talas mycket om överträdelser när det gäller cabotage och sådant. Men jag tycker att trafiksäkerhetsdelen är minst lika viktig. Vi ska ha trafiksäkra fordon på våra vägar.

Sanktionsavgifterna som vi diskuterade tidigare måste ju betalas. Annars får de ingen avskräckande effekt. Det har visat sig att möjligheterna att driva in sanktionsavgifter inte är särskilt stora om fordonen sedan befinner sig utomlands. Då är de i princip förlorade. Därför måste vi ha det påtryckningsmedlet.

Det är bra att lagstiftningen är på gång. Och det är bra att vi ändå kan titta vidare på några delar av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

(Applåder)


Anf. 81 Robert Halef (KD)

Herr talman! De tusentals lastbilar som årligen körs i Sverige och som begår uppenbarliga trafikbrott måste stoppas. Det kan handla om slarv med lastsäkring, manipulation av färdskrivare och kör- och vilotider etcetera. Detta är allvarliga brott som slår undan benen på seriösa företagare som betalar avtalsenliga löner, skatter och avgifter på sin verksamhet. Dessa seriösa företagare löper stor risk att slås ut från marknaden.

Det är inte acceptabelt, och kraftfulla insatser måste göras för att komma till rätta med dessa missförhållanden. Att fuska med transporter på svenska vägar får inte löna sig. Vi har sett i andra länder att det går att motarbeta. Genom att polismyndigheten och Tullverket får kraftfullare och effektivare verktyg kan illegala och farliga transporter stoppas.

För att säkerställa efterlevnaden ges polisman eller tulltjänsteman möjlighet att bland annat ta fordonsnycklar eller föremål som behövs för att hindra färden. Och vid särskilda skäl ska fordonet förses med klampning i högst 24 timmar. Men om fordonet är en påtaglig fara för trafiksäkerheten ska åtgärden upphöra först när det inte längre finns skäl för den.

Herr talman! Genom att vid behov klampa lastbilar som bryter mot våra lagar och regler i högst 24 timmar och genom kraftfulla böter kan vi få stopp på detta missbruk mot trafikreglerna. Vi kan också få bort trafikfarliga fordon från våra vägar.

En sund transportnäring är av allra största vikt. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)


Anf. 82 Monica Green (S)

Herr talman! Jag kunde inte hålla mig borta från den här frågan heller eftersom vi jobbade så hårt med den under förra mandatperioden. Nu kom regeringen äntligen med en proposition om frågan! Trots att vi i trafikutskottet var eniga i frågan år efter år levererade inte den borgerliga regeringen en proposition förrän strax före valet. Dessutom står det i propositionen att klampningen bara ska vara i 24 timmar.

Jag är glad över att de borgerliga ledamöterna i trafikutskottet är klokare än den borgerliga regeringen var. Nu är trafikutskottet nämligen enigt om att förlänga de 24 timmarna. Det fungerar inte att låsa fast i bara 24 timmar eftersom det slår undan möjligheterna för de sjysta i branschen. Vi talade tidigare om de skrupelfria arbetsgivarna, som utnyttjar chaufförer under slavliknande förhållanden, låter dem bo i sina bilar i flera veckor i sträck, som säger till chaufförerna att ta sin veckovila och sedan åka vidare i morgon när klampningen låses upp igen. Det skulle också kosta mycket mer för arbetsgivare med sjysta villkor och kollektivavtal eftersom en skrupelfri arbetsgivare utan samvete skulle säga till chauffören: Nu får du löneavdrag eftersom det är du som inte har skött dig.

För att rädda den svenska och även den seriösa delen av den utländska branschen måste vi komma åt dem som inte är seriösa. Det finns utländska arbetsgivare som är seriösa, men väldigt många är inte seriösa. Därför måste vi ha klampning på riktigt.

Jag är glad över att de borgerliga ledamöterna i trafikutskottet har gått med på det så att utskottet kan bli enigt.


Anf. 83 Per Klarberg (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Åtgärder vid hindrande av fortsatt färd

Herr talman! Vardagen för en svensk åkare är mycket hårt reglerad. En lastbil kan inte flyttas en meter utan färdskrivare eller förarkort. Man kan inte flytta lastbilen på sin terminal, inte köra till besiktning och inte till verkstad utan förarkort. När man väl kör lastbilen kan man inte köra en minut utöver sina 4 timmar och 30 minuter. 4 timmar och 33 minuter genererar sanktionsavgift hos Transportstyrelsen. Vardagen ser ut på det sättet för svenska åkare som kör i Sverige.

En utländsk åkare som kör i Sverige kontrolleras inte av svenska Transportstyrelsen utan av sitt eget lands transportstyrelse som gör helt andra tolkningar. Den utländska åkaren som kör i Sverige riskerar bara att bli stoppad av trafikpolis på väg. Och inte ens det riskerar han i praktiken. I Sverige finns det inte ens 300 aktiva trafikpoliser. Risken att åka fast är försumbar, och om man vill vara riktigt säker på att slippa poliskontroll kör man under happy hour, det vill säga på natten. Då finns det nämligen inga poliskontroller av lastbil över huvud taget.

När det osannolika ändå inträffar och en utländsk lastbil fastnar i en poliskontroll och blir belagd med körförbud av någon anledning finns det bara två sätt för polisen att agera. Antingen hoppas polisen att föraren av det olagliga fordonet stannar kvar eftersom han blivit tillsagd att stå still, eller står polisen kvar och bevakar lastbilen så att den inte rullar iväg så fort de lämnar platsen.

Det är ju löjligt! Därför är det bra att det nu kommer förslag om att tillåta klampning av lastbilar för att hindra fortsatt färd. Förslaget borde ha kommit för länge sedan. Men nu är det här, och vi stöder förslaget.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i trafikutskottets betänkande.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Beslut

Lättare att stoppa fordon från att fortsätta att köra (TU3)

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Tillkännagivande om att utreda möjligheterna till att dels låta de föreslagna åtgärderna bestå i längre tid än 24 timmar, dels låta en polisman eller en tulltjänsteman besluta om klampning. Avslag på ett övrigt motionsförslag.