Sök

Totalt cirka 11,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 5,3 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,1 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

78, 211 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-03

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 62,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, knappt 32,3 miljarder kronor, går till anslaget Garantipension till ålderspension. Det näst största anslaget, drygt 14,4 miljarder kronor, går till Bostadstillägg till pensionärer. Anslaget Efterlevandepensioner till vuxna får knappt 7,8 miljarder kronor.

Riksdagen sa nej till tre förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024 med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2024-12-03

Datum

2024-12-03

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Totalt cirka 16,9 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 2,4 miljarder kronor går till statsbidrag till folkhögskolor. Cirka 2,1 miljarder går till stöd till idrotten och cirka 1,6 miljarder går till bidrag till regional kulturverksamhet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

78, 268 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-11

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2023. Utskottet framhåller vikten av att författningar meddelas i god tid innan de börjar gälla för att både enskilda och myndigheter som berörs ska få möjlighet att anpassa sig efter de kommande förändringarna. Utskottet konstaterar att myndigheternas behov visserligen också delvis kan tillgodoses genom att de deltar i beredningen och hålls underrättade underhand av Regeringskansliet. Utskottet framhåller samtidigt vikten av att detta sker i de fall en författning som påverkar en myndighet börjar gälla nära inpå att beslutet har fattats.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om att bilda eller utvidga naturreservat. Granskningen har rört handläggningstid och andra förvaltningsrättsliga aspekter av handläggningen. Handläggningstiderna är långa i flera av ärendena i granskningen. Utskottet har förståelse för att flera ärenden har krävt omfattande utredningsåtgärder och svåra avvägningar. Det finns dock ärenden som har lång handläggningstid utan att de synbara utredningsåtgärderna har varit särskilt omfattande. Utskottet anser att handläggningstiden borde kunnat vara kortare i några ärenden. Långa handläggningstider medför inte bara osäkerhet för de inblandade utan kan även leda till personliga och ekonomiska förluster.

Utskottet har också på nytt granskat utnämningsmakten. Granskningen är som tidigare inriktad på politisk bakgrund respektive kön. Även så kallade öppna rekryteringsförfaranden och förekomsten av förflyttningar av myndighetschefer uppmärksammas. Granskningen visar att andelen utnämnda myndighetschefer i Sverige med politisk bakgrund har legat mer eller mindre konstant sedan 2006 (omkring en femtedel eller lägre). Även bland utnämnda chefer för utlandsmyndigheterna har andelen med politisk bakgrund varit i stort sett densamma (omkring 10 procent eller lägre). Utskottet står fast vid sin tidigare uppfattning, att politisk bakgrund inte ska vara diskvalificerande vid tillsättningen så länge beslutet bygger på sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. När det gäller kön konstaterar utskottet att andelen kvinnor sedan flera år har legat omkring eller strax under hälften. Utskottet ser positivt på att andelen kvinnor har ökat över tid så att könsfördelningen numera är mer jämn. Granskningen visar också att öppna rekryteringsförfaranden tillämpas i stor utsträckning. I fråga om omförordnande och förflyttningar framhåller utskottet i likhet med tidigare vikten av att beakta vilken dokumentation som kan behövas i dialogen med myndighetschefen.

En annan granskning har gällt propositionsavlämnandet. I granskningen uppmärksammas tiden mellan bordläggningen av en proposition och datumet för lagförslagets ikraftträdande samt förekomsten av förkortad motionstid under riksmötena 2011/12–2023/24. Utskottet noterar en ökning vid tiden för covid-19-pandemin och Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, av både antalet propositioner som bordlagts kortare tid än 85 dagar före föreslaget ikraftträdande och antalet propositioner som behandlats med förkortad motionstid. Efter pandemin är antalet propositioner som lämnas sent inte påtagligt större än före pandemin men de lämnas senare än före pandemiutbrottet. Utskottet har förståelse för att det i vissa fall kan finnas skäl för brådskande beredning men vill på nytt understryka att det behovet åtminstone i viss utsträckning bör kunna undvikas genom kontinuerlig omvärldsbevakning och god framförhållning och beredskap. Utskottet tar även upp vikten av goda kunskaper i Regeringskansliet om tidsåtgång för riksdagens arbetsprocesser.

Även politiska samordningsfunktioner inom Regeringskansliet över tid har granskats. Utskottet konstaterar att den nu aktuella perioden (2014–2024) kännetecknas av en högre grad av kontinuitet jämfört med tidigare. Samordningen är förlagd till Statsrådsberedningen, och dess arbetsformer framgår av en promemoria som har uppdaterats under varje statsminister. Vidare uppmärksammas systemet med kollektivt fattade regeringsbeslut, som enligt utskottet har stora fördelar. Inom Regeringskansliet tillämpas både delning och gemensam beredning. Granskningen visar att den gemensamma beredningen av ett ärende ska vara slutförd innan det samordnas och det anses viktigt att den politiska samordningen hålls skild från sakberedningen av ett ärende. Utskottet anser att detta är en god ordning.

Statsråds användande av sociala medier har också granskats. Statsrådens kommunikation sker i dag genom sociala medier i större utsträckning än tidigare. Att använda egna konton i rollen som statsråd kan enligt utskottet innebära särskilda utmaningar när det gäller att bedöma i vilken utsträckning det utgör ett led i tjänsteutövningen. Utskottet framhåller vikten av att statsråden i så stor utsträckning som det är möjligt tydliggör detta vid användandet av egna konton i sociala medier. Utskottet uttalar också bland annat att det bör säkerställas att officiell information från regeringen regelmässigt kommuniceras i regeringens kommunikationskanaler och att statsrådens egna konton i sociala medier används som komplement.

Utskottet har också genomfört en övergripande granskning av det konsulära stödet till frihetsberövade utomlands. Antalet inkomna ärenden har sedan 2010 varierat mellan cirka 210 och 460 per år. Regeringskansliets bedömning är att antalet komplicerade ärenden har ökat och att det beror på omvärldsläget och att fler svenskar reser utomlands. Utskottet konstaterar att ärenden om konsulärt stöd till frihetsberövade utomlands är av rättslig natur, men det kan även finnas en utrikespolitisk dimension som påverkar hur de hanteras. Vissa ärenden bedöms utifrån omständigheter vara särskilt komplicerade och av dem behöver vissa tas upp på politisk nivå. Enligt utskottet är det angeläget att utrikesförvaltningens organisation är rustad för att med kort varsel kunna involvera den politiska nivån.

Slutligen har utskottet granskat myndigheters underrättelser om införlivande av EU-rättsakter. Granskningen visar att regeringen får denna information på olika sätt. Det kan ske enligt förordningen om vissa skyldigheter för myndigheter vid ett medlemskap i Europeiska unionen. Ett annat sätt är att informationen ges i den årliga förteckningen över föreskrifter som myndigheterna ska lämna till regeringen enligt författningssamlingsförordningen. Ytterligare ett sätt är att departementen följer myndigheternas författningsarbete och därigenom får informella underrättelser om de myndighetsföreskrifter som beslutas. Granskningen visar dock att förutsättningarna är olika mellan departementen genom att mängden EU-rättsakter som införlivas eller kompletteras genom myndighetsföreskrifter varierar. På grund av detta framstår det som naturligt att vissa skillnader i hur myndigheterna informerar regeringen kan uppkomma.

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2024-12-12

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2025-01-21

Debatt

2025-01-22

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Totalt fördelas drygt 20,1 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 10,4 miljarder kronor. Drygt 4,2 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och cirka 1,1 miljard till riksdagens ledamöter och partier.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2023 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen har beslutat om rättelse i lagar om ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen.

Den 27 november 2024 tog riksdagen ett beslut om försöksverksamhet med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken i syfte att förbättra möjligheterna att upptäcka narkotikapåverkade förare.

På grund av ett förbiseende saknades ingresser i förslagen till ändring i kustbevakningslagen och tullbefogenhetslagen. Riksdagen ändrar därför sitt tidigare beslut i dessa delar och beslutar att lagarna ska ha den lydelse som utskottet föreslår, där de nödvändiga ingresserna förts in.

Lagändringarna ska gälla från den 1 mars 2025 till och med utgången av februari 2030.

Beslutet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från justitieutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Totalt cirka 87 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 45 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, knappt 20,5 miljarder kronor, går till Kriminalvården och knappt 8,2 miljarder kronor går till Sveriges domstolar.

Riksdagen sa nej till nio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2024, bland dessa ingår alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

49, 176 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-29

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,3 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,4 miljarder kronor. Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser får cirka 344 miljoner kronor och freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 185 miljoner kronor.

Riksdagen sa därmed nej till alternativa budgetförslag som inkommit i motioner under den allmänna motionstiden 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 67 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Enligt ett förslag från regeringen ska Statens institutionsstyrelse, Sis, få möjlighet att i vissa fall hålla barn och unga i avskildhet i anslutning till dygnsvilan på särskilda ungdomshem. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avskildhet i anslutning till dygnsvilan kan ske om det är nödvändigt med hänsyn till ordningen eller säkerheten på det särskilda ungdomshemmet. En annan anledning kan vara att förhindra att barnet eller ungdomen avviker från hemmet. Syftet med förslaget är att öka tryggheten och säkerheten.

Förslaget gäller barn och unga som vårdas på en låsbar enhet på ett särskilt ungdomshem med förhöjd säkerhetsnivå eller avtjänar sluten ungdomsvård.

Lagändringarna börjar gälla 15 december 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

9

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 86 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på kompletteringar till bestämmelserna om tilläggsskatt för stora nationella och multinationella koncerner.

I december 2022 antog EU ett direktiv om minimibeskattning för den här typen av företag. Direktivet bygger på ett förslag om global minimibeskattning som tagits fram inom OECD- och G20-länderna. Direktivet och följdlagstiftningen i Sverige syftar till att förhindra skatteflykt och aggressiv skatteplanering. Stora företag med en årlig intäkt på minst 750 miljoner euro ska betala minst 15 procent i skatt på sin vinst, oavsett vilket land som företaget verkar i.

Kompletteringarna börjar gälla den 1 januari 2025, med möjlighet för företag att tillämpa bestämmelserna retroaktivt.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 23 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Totalt cirka 14,8 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 9,1 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,1 miljarder går till Tullverket och cirka 2,4 miljarder till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

15, 81 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Totalt cirka 169 miljarder kronor ur statens budget för 2025 går till utgiftsområdet Försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 66 miljoner, går till förbandsverksamhet och beredskap. Drygt 59 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar och knappt 23 miljarder går till stöd till Ukraina.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2024. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2024-11-28

Datum

2024-11-28

Bordläggning

2024-12-03

Debatt

2024-12-04

Beslut

2024-12-04

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att licenshavare med licens för vadhållning ska få behandla personuppgifter om det är nödvändigt i syfte att upptäcka lagöverträdelser i vissa fall. Med vadhållning menas att man satsar pengar eller annat värde på utfallet av en viss händelse. Personuppgifter ska få behandlas om det är nödvändigt för att

• granska ett spel om pengar i syfte att upptäcka fusk, bedrägeri och annan brottslig verksamhet
• kontrollera och rapportera avvikande spelmönster och misstankar om manipulation av resultat inom sport med vadhållning
• kontrollera och rapportera om en spelare deltagit i vadhållning som strider mot idrottens regelverk om matchfixning. Med matchfixning menas exempelvis att en match kan vara uppgjord i förväg.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 februari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-19

Datum

2024-11-25

Bordläggning

2024-11-27

Debatt

2024-11-28

Beslut

2024-11-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om nationell säkerhetsstrategi. I strategin definieras Sveriges nationella säkerhetsintressen.

Den nationella säkerhetsstrategin är avsedd att ge en långsiktig inriktning av regeringens arbete med nationell säkerhet. Strategin ska också vara vägledande för arbetet med nationell säkerhet i Sverige lokalt, nationellt och internationellt. Strategin kommer också att ligga till grund för regeringens styrning av myndigheter och andra regeringsbeslut.

Riksdagen konstaterar i enlighet med regeringens strategi att riksdag och regering har det yttersta ansvaret för att värna Sveriges fred, frihet och säkerhet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

25, 114 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-28

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025.

Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget
• slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget
• sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt
• sänkt skatt på bensin och diesel
• avskaffad skatt på flygresor
• utvidgning av det s.k. växa-stödet
• en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring
• avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet
• ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar.

Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

81, 333 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-22

Bordläggning

2024-11-26

Debatt

2024-11-27

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en långsiktig reglering av vissa forskningsdatabaser.

Databaser har stor betydelse för forskningen, vid universitet och högskolor, som underlag till olika forskningsprojekt. Syftet med det nya regelverket är att förbättra förutsättningarna för registerbaserad forskning samtidigt som de registrerades personliga integritet skyddas.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändringar i en förordning. Ändringarna gäller personer som fått uppehållstillstånd enligt massflyktsdirektivet. De nya reglerna innebär att det för en sådan person inte längre ska kunna vara ett hinder för att få förlängt uppehållstillstånd att personen är folkbokförd i Sverige.

Riksdagen konstaterade att regeringen hanterat ändringarna enligt regelverket och lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutats.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-12

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-12-04

Debatt

2024-12-05

Beslut

2024-12-11

Bättre möjligheter att attrahera och behålla högkvalificerade arbetstagare från tredjeland. Det är syftet med det nya blåkortdirektivet från EU som innebär att Sverige och övriga medlemsländer ska införa nya regler om uppehålls- och arbetstillstånd för personer med högkvalificerade anställningar.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag att bland annat sänka lönetröskeln för EU-blåkort. Riksdagen anser att den sänkta tröskeln gör det möjligt för Sverige att bevilja fler eftertraktade yrkesgrupper ett EU-blåkort. Dessutom sade riksdagen ja till förslagen som handlar om att utvidga tillämpningsområdet och att öka flexibiliteten i regelverket för EU-blåkort.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2024-11-19

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-27

Debatt

2024-11-28

Beslut

2024-11-28

Sedan den 8 november 2024 har polis och åklagare större möjligheter att ta tillgångar från kriminella. Den nya lagen innebär att brottsbekämpande myndigheter kan ta ifrån en person till exempel pengar och lyxartiklar som personen i fråga inte kan förklara hur man anskaffat.

För att Kronofogden ska kunna driva in betalning enligt förverkandelagstiftningen, så behöver riksdagen besluta om en komplettering till lagen.

Riksdagen sade ja till regeringens ändringsförslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att låta det bli möjligt att vittna anonymt under förundersökning och brottmål i domstol. Enligt förslaget ska vittnen få lämna sina uppgifter under anonymitet om det finns en påtaglig risk för att de eller deras närstående utsätts för allvarlig brottslighet.

För att lämna uppgifter anonymt ska straffet för brottet i fråga motsvara minst två års fängelse. Skälen för anonymiteten måste också väga upp för svårigheterna det innebär för den misstänkta eller tilltalades möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.

Syftet med de nya reglerna är att stärka skyddet för vittnen och bryta tystnadskulturen i och runt de kriminella gängen. På så sätt ska förmågan att utreda och klara upp brott förbättras.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 98 minuter

Justering

2024-11-21

Datum

2024-11-21

Bordläggning

2024-11-25

Debatt

2024-11-26

Beslut

2024-11-27