Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Betänkande 2025/26:SkU7
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 22 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7)
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem.
Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Från regeringen
- Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skattSkrivelse 2024/25:184
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-16
Trycklov: 2025-10-16
Alla beredningar i utskottet
Behandling av skrivelse om tillfälliga anstånd med skatten (SkU7)
Skatteutskottet har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.
Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem.
Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning.
Skatteutskottet instämmer i regeringens bedömningar och föreslår att skrivelsen läggs till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutas.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-22
Debatt om förslag 2025/26:SkU7
Webb-tv: Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Dokument från debatten
- Onsdag den 22 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:23
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23 Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
- Onsdag den 22 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251022
Protokoll från debatten
Anf. 61 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 7, som handlar om Riksrevisionens rapport om de tillfälliga anstånden för inbetalning av skatt för företag under pandemin.
Pandemin kan tyckas höra till vårt förflutna, men det är ändå viktigt att vi nu analyserar den då förda politiken. Riksrevisionens rapport visar tydligt att mycket av den politik som bedrevs av den S-ledda regeringen under pandemin var klok, nödvändig och i grunden framgångsrik.
De tillfälliga anstånden för inbetalning av skatt var en åtgärd som i grunden hade lagstiftats redan nästan ett decennium innan den användes, men när den togs till under pandemin gjordes de sista handpåläggningarna på lagstiftningen i ett exceptionellt läge och under tidspress, framför allt när vi talar om helheten av åtgärderna.
Likväl kan vi konstatera att åtgärderna som helhet uppfyllde sitt syfte. Likviditeten stärktes för i grunden livskraftiga företag här i vårt land. Det var den typen av avvägningar som politiken stod inför under pandemin. Hur hjälper vi både företag och hushåll i kris? Hur skapar vi hjälp till livskraftiga företag utan att kasta goda pengar efter dåliga? Hur kan vi värna skattebetalarnas pengar och samtidigt kratta manegen för framtida tillväxt?
Så såg avvägningarna ut för fem sex år sedan. Så ser de ut i dag, och så såg de också ut när lagstiftningen i grunden kom till i slutet av 00-talet.
Herr talman! Konkret betydde den S-ledda regeringens politik att tusentals jobb faktiskt kunde räddas, att företag kunde fortsätta betala ut löner och att svensk ekonomi stod stadig genom en av de svåraste kriserna i modern tid.
Kontrasten till den nuvarande regeringen är bjärt. Med Kristersson vid rodret har 100 000 människor blivit arbetslösa. Tillväxten ligger i Europas botten, och var fjärde ung människa i vårt land är arbetslös – samtidigt som skatterna sänks för de allra rikaste. Det är slående att exempelvis Jimmie Åkesson har sänkt skatten för sig själv med 4 000 kronor – varje månad, herr talman. Varje ledamot i den här kammaren har sänkt sin egen skatt med 2 500 kronor, alltså 30 000 kronor per år. Samtidigt försämras a-kassan, och regionerna och sjukvården sätts på svältkur. Antalet arbetslösa ökar.
Jag kommer att tänka på en Muf-pin från 90-talet som var väldigt populär bland vissa: Gör statsministern arbetslös så slipper du bli det själv. För mig är det uppenbart när jag läser den här riksrevisionsrapporten att det gör skillnad om statsministern är moderat eller socialdemokrat.
Herr talman! Gällande pandemiåtgärderna är det såklart lätt att i efterhand säga att saker skulle ha gjorts på ett annat sätt. Men mitt under pandemin var verkligheten annorlunda. Då behövdes handlingskraft, inte efterklokhet. Då behövdes åtgärder, och därför är jag extra glad att besluten likväl blev välavvägda. Detta gäller också regleringen av tillfälliga anstånd för företag. Jag var själv riksdagsledamot i näringsutskottet under pandemin och minns hur vissa partier ville sprida skattebetalarnas pengar runt sig på ett sätt som hade fått Gunnar Sträng att vända sig i sin grav.
Herr talman! Riksrevisionen pekar likväl på vissa brister i träffsäkerheten och uppföljningen. Det måste vi naturligtvis ta på allvar. Men den övergripande slutsatsen blir i alla fall för mig ändå tydlig: Åtgärden var i grunden effektiv – de tillfälliga anstånden fyllde sitt syfte. Sammantaget måste man ändå säga att den S-ledda regeringens politik gjorde vad som krävdes för att skydda svenska företag och arbetstagare.
Jag vill också påminna om – och detta tycker jag är viktigt – att de tillfälliga anstånden inte var ett isolerat initiativ utan en del av en bred palett av krisåtgärder, som permitteringsstöd, omsättningsstöd och statliga garantier. Tillsammans bidrog de till att Sverige klarade krisen bättre än många andra länder.
Herr talman! Sverigedemokraterna har i sitt särskilda yttrande valt att lyfta fram ett annat verktyg än det vi diskuterar i dag, nämligen den så kallade carry back-modellen, där företag kan kvitta förluster mot tidigare vinster. Det kan för många låta tekniskt, men i praktiken innebär det att staten betalar tillbaka skatter som redan är intjänade.
Därför skulle jag vilja ställa några frågor till Sverigedemokraterna. Är detta ett förslag som ni står bakom även när det inte råder pandemi, eller ser ni det som en rimlig pandemiåtgärd? Den som söker svar på detta i ert särskilda yttrande får nämligen leta förgäves. Jag skulle också vilja veta hur ni tänker er att kontrollen av ett sådant carry back-system skulle fungera då risken för bedrägerier i ett sådant system är dokumenterat större än i det system som Sverige använde under pandemin. Detta får ledamoten Wiechel, som kommer efter mig, gärna svara på.
Herr talman! Vi socialdemokrater står för en ansvarsfull politik i vardag likaväl som i kris. Socialdemokraterna är ett parti att lita på och att luta sig mot när det blåser upp till storm. Det är ett parti som vågar ta beslut när det behövs och som är berett att agera, med omtanke om både löntagare och företagare. Men vi är också ett reformistiskt parti som i grunden vill utveckla vårt fina Sverige och inte rasera det som har byggts upp under generationer.
Pandemin visade att staten måste kunna agera när marknaden tvekar. Därför tycker jag att det är bra att regeringen i sin skrivelse markerar att tillfälliga anstånd kan vara motiverade även när osäkerheten är stor och inte enbart när kreditmarknaden faktiskt redan har havererat.
Herr talman! Vi ska självklart dra lärdomar av krisen, men vi ska också våga säga det som ibland glöms bort. Mycket av den S-ledda politik som bedrevs under pandemin var inte bara rätt – den var faktiskt helt avgörande för att Sverige skulle klara sig så väl under pandemin som vi faktiskt gjorde.
Anf. 62 Markus Wiechel (SD)
Herr talman! I dag diskuterar vi som bekant Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt, vilket är en åtgärd som infördes under finanskrisen 2008–2009 och som senare har anpassats, inte minst under covid-19-pandemin. Syftet har varit att stödja sunda och livskraftiga företag med tillfälliga likviditetsproblem. Riksrevisionens granskning har också visat att åtgärden i stort har varit effektiv. Men det finns ändå brister och därtill såklart också möjligheter till förbättringar.
Från Sverigedemokraterna har vi också, som tidigare nämnts, mot bakgrund av detta lyft ett förslag om att införa carry back som ett komplement till dagens system. Detta kommer jag naturligtvis att återkomma till strax.
Låt mig börja med en generell reflektion innan jag går in på vårt förslag. Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit ett viktigt verktyg för att ge företag det andrum som de behöver under kriser. Under pandemin kunde företag skjuta upp betalningar av arbetsgivaravgifter, avdragen skatt eller moms, vilket gav en snabb likviditetsförstärkning.
Riksrevisionen konstaterar att detta i många fall har fungerat väl, särskilt för företag som drabbades hårt av restriktioner eller av osäkerheten på marknaden. Men rapporten pekar också på brister. Träffsäkerheten har inte alltid varit helt optimal. Statens nettokostnad blev också tydligt högre än förväntat. Den landade enligt Riksrevisionen på 9,8 miljarder kronor, vilket är ganska stor skillnad jämfört med beräknade 2,8 miljarder. Det är alltså en skillnad på hela 7 miljarder vi talar om.
Herr talman! Låt mig nu gå över till det särskilda yttrandet från oss sverigedemokrater, där vi lyfter idén att införa en möjlighet till så kallad carry back i det svenska bolagsskattesystemet. Detta är en åtgärd som har använts framgångsrikt i flera länder, däribland USA, Storbritannien och Kanada, och som vi menar eventuellt kan komplettera anståndsbestämmelserna på ett effektivt sätt.
Vad innebär då carry back? I dag kan företag som gör en förlust bara kvitta den mot framtida vinster, så kallad carry forward. Problemet är att framtida vinster är osäkra, särskilt i en kris, vilket gör att företag kan tvingas bära en ekonomisk risk under väldigt lång tid. Det kan naturligtvis slå väldigt hårt mot dem. Med carry back skulle företag i stället kunna kvitta årets förlust mot vinster från tidigare år och få tillbaka redan inbetald skatt, redan året efter förluståret. Det skulle kunna ge en snabb injektion av likviditet och stärka företagens soliditet – det gäller särskilt företag som redan visat sig vara lönsamma innan krisen slog till.
Ta till exempel ett småföretag som har gått med vinst i flera år. Man har betalat skatt och byggt upp en stabil verksamhet. När en kris liknande den pandemi vi för inte alls så länge sedan genomled slår till och orsakar en tillfällig förlust kan företaget snabbt hamna i likviditetsproblem. Med carry back skulle företaget kunna få tillbaka en del av den skatt som man tidigare har betalat in, vilket ger företaget möjlighet att överbrygga krisen utan att behöva ta dyra lån eller riskera konkurs. Detta är särskilt viktigt eftersom kreditmarknaden, som vi sett, inte alltid fungerar normalt i kristider.
Herr talman! Carry back skulle inte bara hjälpa enskilda företag. Det hjälper också hela samhället, för företagen är samhällets motor. Det hjälper hela ekonomin, som vi är beroende av.
Genom att ge lönsamma företag en chans att snabbt återhämta sig minskar vi risken för konkurser och arbetslöshet. Det kan vara en träffsäker åtgärd som riktar sig till företag som redan har bevisat sin livskraft, till skillnad från mer generella stöd som riskerar att gå till mindre seriösa aktörer. Dessutom är det en åtgärd som kan implementeras relativt snabbt, vilket kan vara avgörande i en akut kris.
För att klargöra: Vi ser alltså carry back som ett potentiellt komplement till anståndsbestämmelserna. Medan anstånd ger en tillfällig lättnad genom att man skjuter upp skatteinbetalningar ger carry back en mer direkt likviditetsförstärkning genom återbetalning av redan inbetald skatt. Tillsammans kan dessa åtgärder skapa ett robust stöd för företag i kris utan att staten tar på sig oproportionerliga risker.
Som ett snabbt svar till Mathias Tegnér vill jag säga att det här är ganska komplexa frågor. Det är just därför som vi ser behovet av att lyfta fram detta som ett potentiellt verktyg i framtiden, så att vi kan arbeta med det gemensamt. Men vi har som bekant inget skarpt förslag av den enkla anledningen att det hela är ganska komplext.
Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit ett värdefullt verktyg för att stötta företag i kris. Riksrevisionens rapport visar dock att det finns utrymme för förbättringar. Vi behöver tydliga kriterier, bättre kontroller och en mer realistisk bedömning av kostnaderna. Samtidigt behöver vi våga tänka nytt. Det är därför vi har avgett vårt särskilda yttrande. För oss som företagsvänligt parti ska det bli väldigt intressant att följa denna fråga ytterligare.
Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 63 Boriana Åberg (M)
Herr talman! Den 27 februari fick skatteutskottet av riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg information om Riksrevisionens granskningsrapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt. Regeringen överlämnade sin svarsskrivelse om rapporten den 5 juni, och i dag, den 22 oktober, debatterar vi ärendet. Således har vi haft lång tid på oss att vässa våra argument, drygt åtta månader. ”Debatterar” är kanske inte rätta ordet eftersom utskottet inte har något att invända mot regeringens bedömningar. Förslaget till riksdagsbeslut är att lägga regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport till handlingarna.
Vi debatterar inte regeringens svar, men den som har lyssnat på debatten hittills har hört Mathias Tegnérs ohämmade stolthet över de åtgärder som kom under pandemin. Jag måste säga att även om vi då hade en socialdemokratisk regering kom initiativen till ändringsbudget och diverse stöd till företag, inklusive anstånden för inbetalning av skatter, på Moderaternas initiativ. Den dåvarande majoriteten har anledning att vara stolt för att man har kunnat samarbeta med oppositionen i en svår situation, men att ta åt sig hela äran är inte riktigt hederligt, tycker jag.
Jag märkte också att Mathias Tegnér ville ta chansen att kritisera den nuvarande moderatledda regeringen för att man bedriver en politik som Mathias Tegnér inte gillar. Jag vill säga att vi är stolta över den politik vi för. Det är en politik för människor som arbetar. Det ska löna sig att arbeta, och det ska löna sig att ha arbetat.
Den politik vi bedriver har lett till att inflationen på över 10 procent, som vi ärvde av Socialdemokraterna, nu är på låga nivåer. Detta har lett till sänkta räntor – en mycket viktig faktor för människor som har lån på sina hus. Jag skulle kunna prata väldigt mycket om detta, men jag ska återgå till det ärende vi debatterar i dag.
Riksrevisionens rapporter är alltid läsvärda, och den vi diskuterar i dag är inget undantag. I rapporten granskas om möjligheten att få tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt har varit en effektiv åtgärd under pandemin och de år som följt. Det var onekligen svåra år. Utbrottet av covid-19 i början av 2020 var en chock för hela det svenska samhället och för ekonomin. Det rådde stor osäkerhet avseende effekterna på både folkhälsan och ekonomin.
Efter pandemin kom nästa kris med kraftigt stigande elpriser och en inflation på 10 procent. Syftet med tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt var att stödja i grunden sunda och livskraftiga företag under en tid då många fick likviditetsproblem.
Riksrevisionens övergripande bedömning är att de tillfälliga anstånden har varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Dock har man påpekat vissa brister i träffsäkerheten, till exempel att det inte tydligt går att säga vad som är ett sunt och livskraftigt företag. Granskningen har visat att företag som hade såväl låg lönsamhet som låg soliditet före pandemin var tydligt överrepresenterade bland dem som fick tillfälliga anstånd, vilket är tämligen logiskt då dessa löper störst risk att drabbas av likviditetsproblem. Men det kan också bero på att det inte krävdes någon kreditprövning motsvarande den som görs vid banklån för att få tillfälligt anstånd.
Riksrevisionen har utfärdat fem rekommendationer med anledning av granskningen. Regeringens bedömning är att dessa är framåtblickande ifall det ånyo skulle uppstå en allvarlig situation där tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt kommer att övervägas som en krisåtgärd. Avseende två av rekommendationerna gör regeringen dock en annan eller delvis en annan bedömning.
En av rekommendationerna handlar om att begränsa möjligheten att få anstånd beviljat till tidsperioder när kreditmarknaden inte fungerar normalt. Detta är en bedömning som regeringen inte delar. Man anser att åtgärden också behövs när osäkerheten om företagens ekonomiska utveckling försvårar bedömningen av kreditrisken och därmed begränsar tillgången till kapital till i övrigt livskraftiga företag.
Det skulle faktiskt kunna tilläggas att det snarare är just i ett sådant läge denna typ av åtgärder behövs som mest. Det är viktigt att regeringen inte begränsar sitt handlingsutrymme vid en eventuell framtida kris när kraftfulla åtgärder behöver sättas in med kort varsel.
Riksrevisionen rekommenderar regeringen att begränsa anståndens omfattning till ett fåtal redovisningsperioder. Regeringens bedömning är att ett flexibelt förhållningssätt är att föredra, med reservation för att den typ av stöd som anstånden innebär endast bör användas under perioder av ekonomisk osäkerhet.
Under pandemin gjordes kontinuerligt nya bedömningar om redovisningsperioderna allteftersom ny information om pandemins utveckling blev tillgänglig.
Regeringen instämmer i rekommendationen om att överväga att förtydliga skälen när anstånd inte ska beviljas. Det är mycket viktigt att undanröja riskerna för att oseriösa företag missbrukar systemet.
Regeringen instämmer också i rekommendationen om att överväga om anståndsavgift och kostnadsränta ska tas ut löpande, något som ligger i linje med syftet att stödja i grunden sunda och livskraftiga företag som bör ha möjlighet att klara av detta.
När det gäller förbättring av beräkningen av förväntade uppbördsförluster och redogörelsen för riskerna med skattekrediter instämmer regeringen i Riksrevisionens rekommendationer.
Slutligen, herr talman, vill jag än en gång understryka att ett enigt utskott inte har något att invända mot regeringens bedömning.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:23 Onsdagen den 22 oktoberProtokoll 2025/26:23
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Riksrevisionens rapport om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2024/25:184 till handlingarna.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.