Sök

Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-24

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-24

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 104 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om olika lagändringar inom socialförsäkringsområdet.

Ändringarna innebär bland annat att:

• Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska beräkningen av överskott av inkomst av kapital göras utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt.
• Pensionsmyndigheten ska få fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattats i ett ärende.
• För att få ersättning vid ideell skada inom ramen för statligt personskadeskydd ska skadan ha godkänts av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Till ideella skador räknas exempelvis sveda och värk.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01

Utlänningslagen ska ändras så att en asylsökande som har fått ett beslut om överföring till ett annat land kan begära att en domstol inhiberar, avvaktar, beslutet. Det gäller om personen överklagar beslutet inom överklagandetiden. Personen måste själv begära att beslutet avvaktas för att det inte ska börja gälla i väntan på resultatet av överklagandet. Detta gäller endast första gången utlänningen begär inhibition.

Förändringen innebär att utlänningslagen anpassas till den omarbetade Dublinförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 23 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Tillståndsprocesserna inom miljölagstiftningen borde förenklas och förkortas. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Verksamheter som riskerar att påverka miljön negativt måste söka och beviljas tillstånd för att få utföra sin verksamhet. Sådana verksamheter ska prövas noga och hårda krav ska ställas för att skydda miljön. Riksdagen anser dock att det är mycket viktigt att tillståndsprocesserna utformas på ett mer effektivt sätt än i dag. Bland annat borde handläggningstiderna i många fall kortas. Enligt riksdagen borde det också övervägas om företag som vill göra miljöförbättrande åtgärder skulle kunna premieras genom att få en snabbare handläggning, en "grön gräddfil". Riksdagen uppmanade regeringen till detta.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

20, 76 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Utrikesutskottet har granskat regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2016. Regeringen skriver i sin skrivelse bland annat att kontrollen av export av krigsmateriel och av produkter med dubbla användningsområden är viktig för att säkerställa att produkter som förs ut ur Sverige går till acceptabla mottagarländer.

I utskottets granskning påminns bland annat om att riksdagen bett att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag till ny krigsmateriellagstiftning för att skärpa exportkontrollen gentemot stater som inte är demokratiska. Utskottet säger i granskningen att det förväntar sig att ett sådant förslag kan behandlas av riksdagen under riksmötet 2017/18.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till alla motionsförslag som behandlades samtidigt, främst med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 63 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-22

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Utrikesutskottet har behandlat regeringens skrivelse om det nordiska samarbetet 2016 samt Sveriges delegation i Nordiska rådets redogörelse för arbetet under 2016. Utrikesutskottet konstaterar att det nordiska samarbetet vilar på en djup folklig förankring och flera samarbetsområden. Med tanke på de ökade nationalistiska och protektionistiska strömningarna är det allt mer viktigt att värna om ett starkt, öppet och värdegrundsbaserat nordiskt samarbete. 2018 tar Sverige över ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och då blir det nordiska samarbetet än mer aktuellt. Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

19, 94 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-22

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01

Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.

Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.

Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

11, 45 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-19

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Under 2016 fortsatte Riksbanken att föra en historiskt sett mycket expansiv penningpolitik för att få upp inflationen mot inflationsmålet. Det konstaterar finansutskottet efter att ha granskat penningpolitiken för perioden 2014-2016.

Utskottet konstaterar också att inflationen och inflationsförväntningarna fortsatte att stiga under 2016, bland annat till följd av stigande energipriser. Inflationen låg däremot fortfarande en bra bit under inflationsmålet på 2 procent, och långt under målet för perioden 2014-2016. Riksbankens alternativ för att få upp den låga inflationen har varit starkt begränsade.

När det gäller ekonomins utveckling i stort konstaterar utskottet att tillväxttakten i den svenska ekonomin fortfarande är hög. Det är en följd av den expansiva penningpolitiken, samtidigt som arbetslösheten har gått ner ännu mer.

Utskottet välkomnar Riksbankens analys över penningpolitikens effekter. Analysen tillför viktig information om penningpolitikens genomslag i ekonomin. Enligt utskottet skulle den dock vinna på att kompletteras med en analys av penningpolitikens fördelningseffekter.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.

Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-16

Datum

2017-05-17

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Energiskatten ska sänkas för fler producenter som tillverkar solel lokalt och i liten skala. Sedan tidigare gäller skattefrihet för den som producerar upp till 255 kW förnybar el. Förändringarna innebär att producenter som har flera små anläggningar som tillsammans producerar 255 kW eller mer får sänkt skatt. Energiskatten sänks från 29,5 till 0,5 öre per kWh.

Det här är ett första steg för att på sikt helt avskaffa energiskatten på solel som framställs i små anläggningar på den plats där elen förbrukas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla stegvis, den 1 juli 2017 och den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-05-04

Datum

2017-05-17

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Samverkan mellan domstolarna ska bli bättre. Regeringen vill bland annat att justitieråd ska kunna tjänstgöra korsvis i Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen. Dessutom ska det bli ökade möjligheter att delegera beredningsåtgärder, det vill säga förberedandet av ett mål, i hovrätt, tingsrätt, kammarrätt, förvaltningsrätt och hyres- och arrendenämnd. Syftet är större flexibilitet och mer effektiv handläggning, samt att frigöra tid för migrationsdomstolarna som har ett kraftigt ökat antal mål och långa handläggningstider. Riksdagen sa ja till förslaget och att den nya lagen börjar gälla den första juli 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-16

Datum

2017-05-17

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-16

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Försäkringskassan ska i större utsträckning kunna hålla inne utbetalningar av statligt tandvårdsstöd till en vårdgivare som inte lämnat tillräckliga upplysningar i ärendet. Försäkringskassan kan redan i dag hålla in med ersättning på detta sätt, men nu får de göra detta i fler fall.

I dag kan Försäkringskassan bestämma att en vårdgivare alltid ska begära förhandsprövning hos Försäkringskassan för att få ersättning för vissa tandvårdsåtgärder. Problemet med denna sanktion är att den är väldigt resurskrävande vilket inneburit att Försäkringskassan ytterst sällan använt denna sanktion mot någon vårdgivare. Därför ändras nu detta till att Försäkringskassans beslut om förhandsprövning får begränsas till en specifik tandläkare eller tandhygienist, en viss mottagning eller en viss åtgärd.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-12

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om regler som rör elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare. De nya reglerna anpassar svensk lag till EU:s regler på området.

Reglerna innebär bland annat att tillverkare och importörer måste göra en produktanmälan av de e-cigaretter och påfyllningsbehållare som de kommer att göra tillgängliga på den svenska marknaden. Tillverkare och leverantörer blir ansvariga för att produkterna uppfyller kraven på innehåll och utformning samt att förpackningarna innehåller informationsblad, innehållsdeklaration och hälsovarning. Dessutom införs begränsningar för att göra reklam för e-cigaretter och påfyllningsbehållare.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-09

Datum

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-16

Debatt

2017-05-17

Beslut

2017-05-17

Skatteverket ska i en del fall hjälpa brottsbekämpande myndigheter att förebygga brottslighet. Nu ändras reglerna för hur Skatteverket ska behandla personuppgifter i den brottsbekämpande verksamheten. Det görs också ett tillägg i lagen om att bedrägeribrott ska ingå i de brott som Skatteverket ska hjälpa till med att förebygga och upptäcka. Det om bedrägeribrotten har koppling till Skatteverkets verksamhet.

Syftet med förändringarna är att ge Skatteverket bättre förutsättningar att jobba mer effektivt med den brottsbekämpande verksamheten, samtidigt som den enskildes integritet värnas. Förändringen ska också underlätta samarbetet med andra myndigheter.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen, skattebrottsdatalagen, och lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen har samtidigt beslutat att säga ja till regeringens förslag om en ny tullbrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU28.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 3 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Tullverket ska få bättre möjligheter att behandla personuppgifter på ett effektivt sätt i sin brottsbekämpande verksamhet. Myndigheten ska få lagliga förutsättningar att utnyttja informationsteknik som gör det möjligt att samla in stora mängder information. Det kan till exempel gälla uppgifter om misstänkta vittnen. Samtidigt ska den personliga integriteten hos den misstänkte värnas. Den som är personuppgiftsansvarig ska inte ha någon kontroll över vilka uppgifter som lämnas ut. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om en ny lag skattebrottsdatalag som börjar gälla samma dag. Det beslutet rör ärende SkU29.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Det ska bli tydligare när en kroppsbesiktning ska kunna göras för att reda ut hur gammal en person som är misstänkt för brott är. Vid en kroppsbesiktning undersöks kroppen in- och utvärtes och prov kan tas från personen. Enligt förslaget ska en kroppsbesiktning kunna göras om åldern har betydelse för påföljden. Det kan exempelvis handla om att avgöra om den misstänkte är straffmyndig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 25 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17

Brottslingar som på ett systematiskt sätt skickar ut ett stort antal bluffakturor ska i högre utsträckning kunna straffas. Regeringen har föreslagit straffrättsliga ändringar som ska göra det möjligt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget går också ut på att straffskalor och beteckningar ändras på en del brott, bland annat ska snatteri framöver rubriceras som ringa stöld. Dessa förändringar ska börja gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Den första uppmaningen går ut på att inbrottsstöld med ett minimistraff om fängelse i ett år borde införas som en ny brottsrubricering. Riksdagen uppmanade regeringen att lämna förslag i frågan senast den 1 april 2018.

Det andra tillkännagivandet handlar om att upprepade stölder borde ses i ett större sammanhang. Riksdagen tycker att det är nödvändigt att se med större allvar på denna typ av brottslighet. Straffen borde i större utsträckning än i dag stå i proportion till den samlade brottsligheten. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om detta till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-12

Debatt

2017-05-16

Beslut

2017-05-17