Några frågor om alkolås

Herr talman! I dag kommer vi att behandla ett förslag om ändring av körkortslagen, en lagändring som är en förutsättning för att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv, det så kallade tredje körkortsdirektivet. Jag yrkar bifall till utskottets förslag när det gäller den frågan. Jag tycker inte att den är särskilt komplicerad i den delen. Detta är en naturlig följd av vårt medlemskap i EU och inte minst en förbättring.

Jag tänkte faktiskt i första hand fokusera på de andra ärenden som vi också behandlar i samma betänkande. Först gäller det regeringens hantering av riksdagens tillkännagivande om införandet av alkobommar i gränshamnar. Det är en fråga som har hanterats under en längre period av trafikutskottet och som har följts av utskottet med stort intresse från bägge blocken. Den har också hanterats väldigt noggrant med beredning och annat.

Nu är detta färdigt för införande. Regeringen har i budgetpropositionen för 2018 anslagit 63 miljoner till investeringar och 15 miljoner till ökade driftskostnader under perioden 2018-2020. Trafikverket har fått ett tydligt uppdrag: att införa de här anläggningarna. Det kommer att ske stegvis. Minst en anläggning ska vara i drift senast den 1 juli 2018, det vill säga i sommar. Hela uppdraget ska slutredovisas till regeringen den 31 december 2020.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Det här är en fråga som jag tror att vi i utskottet kanske har varit naiva kring. Vi har trott och förväntat oss att det ska gå snabbare än vad det har gjort. Vi ska komma ihåg att många av de hamnar som detta nu kommer att införas i är kommunalt ägda. Det finns flera intressenter i ägarstrukturen. Det gäller också naturligtvis att ha med hamnbolagen i det ställningstagande som man har gjort.

När det gäller tillkännagivandet om längre och tyngre fordon - och till följd av detta generösare dispensgivning - har riksdagen under våren fattat beslut om att detta ska genomföras. Det pågår nu ett omfattande arbete i Regeringskansliet med förordningsförändringar till följd av detta. Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2018, det vill säga om ungefär en och en halv månad. Regeringen beslutade också den 30 november 2017 om ändringar i trafikförordningen för att under en provperiod möjliggöra färd med längre och tyngre fordon eller fordonståg. De ändringarna trädde i kraft den 1 februari 2018 och ger bättre förutsättningar för att utveckla nya tekniker och konstruktioner.

Som ni som lyssnar på debatten hör har regeringen levererat på området, vilket är väldigt angeläget för alla oss som färdas ute i trafiken, både för att stärka den svenska trafiksäkerheten och inte minst för att utveckla godspolitiken.

Jag vill med detta också yrka bifall till den gemensamma motivreservationen från oss socialdemokrater och Miljöpartiet.

(Applåder)

Herr talman! Jag har lite svårt att tala på grund av förkylning och svår hosta. Jag vill därför bara i korthet yrka bifall till vår reservation nr 1, som gäller frågan om alkolås. Vi tror att det behöver ligga kvar som det ligger i dag, eftersom det hjälper många människor och är funktionellt. Jag stannar där, eftersom jag har lite problem med rösten.

Herr talman! Med hänvisning till de föregående partiföreträdare som varit uppe i talarstolen kan jag säga att vi i stora drag är överens när det gäller det här betänkandet. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det vi har diskuterat är egentligen hur tillkännagivandena har skett och hur snabbt man har jobbat. Där har vi väl lite synpunkter. Det kanske inte har varit det längsta benet som har ställts framför det andra benet, utan det har gått rätt så trögt inne i Regeringskansliet.

Men nu är vi i alla fall här med detta betänkande, och jag tycker att det är bra. Vi har i våra hamnar och gränsstationer problem med att det kommer in chaufförer som sätter sig i sina bilar, kör ut på våra vägar och utgör en oerhört stor olycksrisk, både för sig själva och framför allt för andra människor som finns ute på vägen. Detta måste vi få stopp för. Jag tycker att detta är bra. Nykterheten på våra vägar är helt avgörande för trafiksäkerheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Vi startade projektet med alkobommarna 2012 under alliansregeringen. Sedan jobbade vi vidare med en utvärdering under 2014. Denna utvärdering visade väldigt positiva resultat, vilket gjorde att vi ville sätta upp alkobommar i hamnarna. Efter det, herr talman, har det nu gått nästan fyra år, men vi har fortfarande inga alkobommar i våra gränsstationer eller våra hamnar. Det är väl det som jag tycker är lite anmärkningsvärt, framför allt med tanke på de höga toner som hördes från socialistiska företrädare före valet. När vi hade genomfört provomgångarna nere i Göteborgs hamn och uppe i Stockholm fick vi höra: Varför plockar man ned de här bommarna i stället för att låta dem sitta kvar permanent? Nu har det som sagt snart gått fyra år, och vi ser fortfarande inga permanenta bommar.

Jag tycker ändå sammanfattningsvis att det är bra att vi har kommit så här långt. Vi är överens om att vi måste se till att få upp de här bommarna. Sedan är jag lite orolig för takten på utbyggnaden. Den kunde kanske vara lite snabbare, med tanke på att det inte får råda en konkurrenshämmande situation mellan våra olika hamnar och gränsstationer i Sverige. När vi sätter upp bommarna behöver det ske relativt snabbt över hela landet, så att konkurrenssituationen inte förvrids.

Herr talman! En annan fråga som man kanske också behöver ta upp i detta sammanhang, när vi ändå talar om alkolås, alkobommar och annat, är de oroväckande siffrorna när det gäller antalet utandningsprov här i Sverige. De har sjunkit drastiskt under den här regeringen. Från drygt 123 000 utandningsprov år 2015 har det sjunkit ned till strax över 30 000 år 2016. Därför kanske man behöver ta tag i även det arbete som måste ske ute på våra vägar när det gäller utandningsprov. Om människor som dricker och kör bil känner sig säkra på att det är minimal risk att åka dit i Sverige är det självklart stor risk att de också åker omkring onyktra. Man behöver kanske ha en lite bättre ambitionsnivå när det gäller utandningsproven. Detta har ramlat ned långt.

Men vad gäller alkobommarna tycker jag att det är bra att vi har kommit så här långt. Jag hoppas att vi kommer att bevaka väldigt noga att de kommer upp i tid, att det blir bra och att vi får stopp på de onyktra chaufförerna, som tar sig ut på våra vägar i Sverige på det ena eller andra sättet.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Sten, för ditt inlägg!

Jag håller inte riktigt med om din historiebeskrivning när det gäller framför allt alkobommarna och hanteringen av detta. Det är mycket riktigt så att den tidigare borgerliga regeringen påbörjade arbetet 2012. Det visar väl att det tog mycket längre tid än vad man hade tänkt sig. Det kom inget aktivt förslag under mandatperioden 2012-2014.

Det är vad vi nu har berett fram i den delen. Som jag sa i mitt anförande handlar det väldigt mycket om ägarstrukturerna i de olika hamnarna. Sten, som tidigare har varit kommunalt aktiv, vet att det krävs att en hel del andra frågor måste hanteras - bygglov, tillfarter och andra delar. Det är en del kopplat till detta.

Vi har nu, som jag sa inledningsvis, finansierat införandet av bommarna. Det är ett sätt för att det inte ska vara konkurrenshämmande. Jag håller med dig om att det är viktigt att hantera det så att man inte väljer andra hamnar i den här delen. Det är en angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Sten tog också upp polisens hantering av utandningsprov. Det är bara att påminna Sten om att det inte är riksdag och regering som ger direktiven till Polismyndigheten på det sättet, utan det är polisen själv. Vi var överens om en polisorganisation. Den innebär att det blir en tydligare struktur där politiken inte ska vara inne och peta. Däremot påtalar vi med jämna mellanrum och följer frågan hur trafikpolisen ska kunna hantera det.

Min fråga till Sten i den delen är: På vilket sätt driver ni från ert håll frågorna när det gäller framför allt polisverksamheten?

Herr talman! Tack för frågan! Jag vidhåller fortfarande att det var brösttoner innan vi var färdiga med detta 2014 om att det bara var att sätta upp alkobommarna i hamnarna. Det var saktfärdigt från den gamla regeringen som höll på i två års tid med att göra utvärderingen och proven. Sedan har det nästan gått fyra år innan man kom fram till att de ska sättas upp, och de är fortfarande inte uppsatta.

Ambitionen är att den första bommen ska vara uppsatt den 1 juli. Det tycker jag är bra. Men i det läget ska Socialdemokraterna kanske påminnas om att det är väldigt lätt att sitta i opposition och lova saker och ting som man sedan inte klarar att leverera i majoritet. Detta är ett ypperligt bevis.

Man gjorde lite fel i de här sammanhangen och var inte tydlig nog mot Trafikverket med att tala om: Vi ska ha upp dem. Man gav förutsättningslöst Trafikverket i uppdrag att titta på om de gick att sätta upp. Man tappade nästan ett år i utredningstid innan man fick fart på det igen. Det är regeringens ansvar att se till att hålla tempot. Det är bra att det är finansierat. Det är nästan förutsättningen för att kunna sätta upp dem. Det är självklart, och det ligger med i den andra delen.

När det gäller polisens arbete tycker jag att Johan passar rätt kraftigt i sammanhanget. Vi har väl ändå några former av ambitioner att man även måste kolla utandningsproven ute på våra vägar. I detta läge sjunker antalet drastiskt. Det ger en sådan tydlig signal där ute att det är väldigt liten risk att åka dit om du kör onykter.

Både regeringen och riksdagen borde vara upplysta om att det just nu görs väldigt få utandningsprov där ute. Det ökar risken för att det är människor som kör omkring onyktra som inte blir tagna. I det läget behöver ministern och andra påpeka detta för polisen. Det kan vara en allvarlig brist.

Herr talman! Tack så mycket, Sten, för ditt svar! Vi ska kanske inte träta i talarstolen om vem som är mest god av oss när det handlar om trafiksäkerhet och annat. Vi står inför en kommande valrörelse. Skulle olyckan vara framme på valdagen att det blir ett majoritetsskifte får vi se vilken situation som kommer att företes efter valet.

Jag kan bara här konstatera att nu levererar regeringen genom framför allt budgeten. Jag håller med Sten i den delen. Det är kanske det absolut viktigaste instrumentet att tydligt anvisa medel till detta. Sedan kommer vi från utskottet att följa arbetet med ett stort intresse som jag ser det.

När det gäller polisens situation jobbar vi med det från majoritetens sida. Vi har ingångar direkt till departementet och följer frågan med stor uppskattning och ser vad som händer. Jag känner mig inte heller tillfreds med att antalet utandningsprov har minskat. Det är en sådan fråga som vi får hantera på bästa sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Återigen är det strikt så att vi har reformerat Polismyndigheten, och det är nu en tydligare styrning i den delen. Det är viktigt att ha med sig det utifrån våra roller som förtroendevalda och med den organisation som i dag finns för att hantera frågorna.

Herr talman! Jag kan svara på den fråga som Johan Andersson ställde till mig tidigare om hur vi ser på polisens arbete framåt. Vi moderater tycker att trafikpolisen behöver ha ett tydligare uppdrag och en tydligare roll. Vi tittar rätt mycket på den tyska varianten på detta som heter BAG där man har en mer särpräglad trafikpolis som jobbar mycket mot yrkestrafiken. Det är en modell som tilltalar oss och som vi tittar vidare på. Det skulle kunna vara bra för att komma åt det olagliga när det gäller ren yrkestrafik att vi har specialiserade poliser som kan slå till på ett helt annat sätt.

När det gäller polissituationen som sådan vet vi hur den är. Vi behöver ha fram fler poliser, och då behöver vi ha fler utbildningar. När jag ändå står här kan jag passa på att trycka på för att vi kanske behöver ha en till ny polisskola i Sverige. Vi har slagits rätt hårt från Västsverige för att vi vill ha en sådan placering i Borås. Vi har fortfarande inte sett några tendenser till att den skulle landa. Det vore bra om vi fick fram fler utbildningsplatser i olika områden av Sverige för att attrahera fler att välja detta yrke.

Vi behöver börja där. Det handlar om ekonomi och utbildningar så att vi får fram fler poliser. I detta läge är det den sittande regeringen som har ansvaret för att leverera. Jag önskar att det vore lite mer verkstad.

Herr talman! I dag behandlar vi frågor som rör alkolås. Vi har också i debatten varit inne på alkobommar.

Herr talman! Av de motorfordonsförare som dör i trafikolyckor har ca 20 procent alkohol i kroppen. Vid singelolyckor är det nästan hälften. Det är en självklarhet för de flesta att inte dricka alkohol eller använda andra droger och sedan sätta sig bakom ratten.

Ändå har vi i Sverige minst 15 000 resor varje dag med förare som är så påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes, allt detta enligt Trafikverket. Olycksrisken för alkoholpåverkade förare är ungefär 100 gånger större än för nyktra förare. En onykter förare utgör också en stor risk för andra människor i trafiken.

Herr talman! Propositionen från regeringen som berör frågan om ändring i körkortslagen står vi i Liberalerna bakom. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Lagändringarna syftar till att Sverige ska uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv.

Herr talman! Betänkandet behandlar också frågan om alkobommar. Det finns ett tillkännagivande som anses färdigbehandlat. Mellan 2013 och 2015 genomfördes försöksprojekt med automatisk nykterhetskontroll i både Göteborg och Stockholm. I mars 2015 agerade trafikutskottet och begärde att regeringen skulle agera skyndsamt för inrättandet av alkobommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Våren 2015 gav regeringen Trafikverket i uppdrag att analysera de juridiska, ekonomiska och praktiska förutsättningarna för att införa de automatiska nykterhetskontrollerna. Uppdraget redovisades 2015.

Frågan är vad "skyndsamt" innebär.

Hamnar och färjelägen har under lång tid betraktats som riskmiljöer för rattfylleri av såväl polis som tull och kustbevakning. Jag talade häromdagen med en person som har jobbat som sjuksköterska till sjöss och som tyckte att detta försök var bland det bästa som har genomförts, eftersom det också har en förebyggande effekt. Resultatet från utförda nykterhetskontroller i hamnarna förstärker denna bild och indikerar att rattfylleri kan vara flera gånger så vanligt i anslutning till dessa miljöer.

Det finns därför goda skäl att upprätthålla frekventa och effektiva nykterhetskontroller i hamnarna. Alkobommarna kan hindra rattfulla förare från att köra ut på våra vägar. Det kan rädda liv. Försöken med alkobommar visar att antalet onyktra yrkesförare minskade. Förutom att alkobommarna hindrar berusade förare att komma ut i trafiken har rutinmässiga alkoholtester i färjeterminaler även haft en avskräckande effekt. Kontrollerna innebär att personer som har kommit med bil på färjorna måste passera en alkobom innan de kan lämna hamnen. Alla som passerar kontrollstationerna måste blåsa godkänd färg för att få fortsätta att köra. Därför innebär en successiv utbyggnad av alkobommar en betydande insats för trafiksäkerheten. De legala förutsättningarna har utretts av Rikspolisstyrelsens rättsavdelning, och resultaten har redovisats.

Herr talman! Riksdagen har tillkännagivit för regeringen att regeringen skyndsamt ska återkomma med hur man ska införa alkobommar. När det gäller frågan om insatser mot alkohol vid bilkörning betonade utskottet i betänkande 2016/17:TU11 att det är angeläget att fortsätta att driva arbetet med införandet av alkobommar framåt. Utskottet har noterat detta vid flera tillfällen.

Därför, herr talman, tycker jag att det är beklagligt att det tar så lång tid att komma framåt i frågorna. Varför går det så långsamt? Jag noterar att det finns en motivreservation från regeringspartierna där man menar att det inte går långsamt. Men jag tycker att det går långsamt. När man, som har utlovats här, inför en alkobom i år - möjligtvis och någonstans - ska det dessutom slutredovisas 2020. Det går alldeles för långsamt.

Jag noterar att det står så här i motivreservationen från regeringspartierna: Vi anser inte att regeringen har brustit i skyndsamhet.

Det är beklagligt att det går så långsamt. Jag skulle gärna ha velat höra en kommentar från Karin Svensson Smith, som är ordförande i trafikutskottet, men jag noterar att hon inte är i kammaren. Kanske någon från Socialdemokraterna kan svara på frågorna: När kommer den första bommen? Var kommer den att sättas upp? Hur kommer fortsättningen att se ut? Vad innebär det att agera skyndsamt?

Herr talman! Jag tycker att man ska skynda på, för detta är en fråga om att rädda liv.

(Applåder)

Herr talman! Jag hade inte tänkt begära replik på Nina, för jag tyckte att jag var klar och koncis i mitt anförande vad gäller tidsplanen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Det som är beslutat är att senast den 1 juli 2018 ska minst en anläggning vara igång. Det är direktivet från regeringen, och det är också det beslut som har fattats. Dessutom har man anslagit 63 miljoner när det gäller investeringskostnader och 15 miljoner i ökade driftskostnader för 2018 till 2020. I och med detta budgetbeslut möjliggör man naturligtvis för fler bommar i fler hamnar.

Som Nina väl kommer ihåg var den första signalen att bommar skulle införas i mellan tre och fem hamnar. Detta ska, precis som du själv sa, slutredovisas den 31 december 2020.

Återigen: Jag räknar med att senast den 1 juli 2018 är detta infört i någon av våra hamnanläggningar. Vilken det blir återstår att se; det är en fråga som Trafikverket har att hantera. De gör naturligtvis en klok bedömning utifrån trafikvolymer och praktiska delar.

Jag sa i mitt inlägg till Sten Bergheden att det också handlar om det kommunala planmonopolet. Nina, som också har varit kommunpolitiskt aktiv, vet ju hur det fungerar med planeringsfrågor och annat. Men den 1 juli 2018 ska minst en anläggning vara i drift.

Herr talman! Det är jättebra att det kanske blir en bom någonstans i juli. Men det jag ställer mig undrande till är vad det är som har tagit så lång tid. Det finns egentligen ingenting nytt. Vi vet att det finns teknik för genomförandet och att det ska finansieras.

Jag kan inte riktigt se vad det är för grundförutsättningar som Socialdemokraterna inte kände till. Hela utskottet har varit pådrivande i detta. Man har tittat på faktorer, på de legala förutsättningarna, på de finansiella förutsättningarna och på mycket annat. Vad är det då som är en nyhet som har framkommit under beredning och som gör att det går så långsamt? Om tekniken och pengarna finns, och när det finns en gemensam målbild i samhället att vi måste förhindra att vi har onyktra förare ute på vägarna som kommer från hamnarna, borde målsättningen vara entydig.

Vad är det för någonting som gör att detta stoppar upp? Och varför är det bara en hamn som kommer att få en bom? Vi har här återigen frågan om konkurrensförutsättningar. Jag tror någonstans att nu när tekniken och pengarna finns skalar man upp snabbt. Vad är det man ska utvärdera 2020 om man inte har ett ordentligt underlag? Vad är det som stoppar upp?

Herr talman! Tack, Nina Lundström, för frågan! Jag vill inleda denna del med det jag också sa i mitt anförande: En fråga som säkert har varit ett tvistemål är att hamnarna inte på något sätt ägs av staten. De ägs oftast av kommunala hamnbolag, och det kan vara flera parter, lite olika driftsförhållanden och annat. Jag tror att detta säkerligen påverkar hela frågan, åtminstone i den bit som vi har fått beskriven för oss.

Visst är detta nytt i svenska hamnar. Vi har haft lite försöksverksamhet och annat. Det måste naturligtvis hanteras på ett bra sätt. Jag vill här passa på att tacka MHF, som har varit drivande i frågorna och jobbat intensivt för att påverka och få till detta. De har också haft sina försöksanläggningar uppe.

Jag kan återigen bara konstatera att den 1 juli 2018 kommer vi att ha bomverksamhet igång i minst en hamn. Vi har finansierat medel för ytterligare hamnar framöver. I och med det hoppas jag att detta kommer att kunna hanteras på ett bra sätt. Med den intensitet och glöd som finns i trafikutskottet kommer vi säkerligen att från bägge sidor noga följa hur detta kommer att utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Herr talman! Jag tycker att det är bra att det finns ett starkt engagemang i utskottet. Riksdagen kan vara pådrivande, precis som trafikutskottet har varit, så att det faktiskt händer någonting. Därför blev jag bekymrad över att Socialdemokraterna och Miljöpartiet inte kunde ställa sig bakom den text som finns i betänkandet och som handlar om att trafikutskottet fortsätter att driva på och visa sitt engagemang.

Det står så här i er motivreservation: Vi anser inte att regeringen har brustit i skyndsamhet. Tvärtom har regeringen genom en noggrann beredningsprocess tagit fram ett väl underbyggt underlag.

Därför blir jag förvånad när jag samtidigt i betänkandet från 2014/15 från ett gemensamt utskott läser: Utskottet har ett stort engagemang i frågan om införandet av alkobommar i hamnarna och efterlyser därför att regeringen med skyndsamhet bör se över frågan.

Frågorna om markägarförhållanden, om vem som äger hamnarna, om kommunalt inflytande, om pengar och om legala förutsättningar är viktiga. Men de har ju funnits där hela tiden!

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att ligga på och ha ett tryck i frågorna. Jag skulle verkligen ha välkomnat att utskottet även i år, med det engagemang som finns, hade visat att skyndsamt är skyndsamt. Här vill jag bara belysa den oro som jag känner. Om det blir ett försök i år och en utvärdering 2020 kommer det att dröja många år innan alkobommarna är på plats. Det tror jag vore väldigt olyckligt.

Herr talman! Jag vill inledningsvis betona att det råder en bred politisk enighet om att alkohol och trafik inte hör ihop. Det är viktigt att personer som har dömts för rattfylleri och lider av missbruk eller beroende även fortsättningsvis kommer att genomgå behandling och rehabilitering för att bli fria från sitt beroende.

Detta är ett ärende där EU-kommissionen vill att Sverige ska följa EU-direktiv och anser att vi inte efterlever gällande körkortsdirektiv. Regeringen har därför föreslagit förändringar som syftar till att de svenska reglerna ska vara i överensstämmelse med EU-direktivet.

Tyvärr kommer dessa förändringar att innebära en försämring i jämförelse med nuvarande regler i Sverige. Samtidigt är en anpassning till EU-direktivet och en tillämpning av det ofrånkomlig då kommissionen uppmärksammat detta. Men jag vill betona vikten av fortsatt arbete för att svenska erfarenheter på området ska få större genomslag inom Europeiska unionen.

Herr talman! Förslaget till förändrad lagstiftning innebär att personer med en fastställd och känd missbruks- eller beroendediagnos först ska kunna styrka varaktig nykterhet genom en intygad avhållsamhetsperiod innan de ska kunna gå in i alkolåsprogrammet. Det hade varit bättre med ett alkolåsprogram under tiden som man får behandling mot sitt missbruk och samtidigt intygar avhållsamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Vi kan konstatera att det finns utvärderingar och forskning som visar att personer som får körkortet återkallat på grund av rattfylleri normalt ökar sin alkoholkonsumtion. Många av dem fortsätter också att köra bil sedan körkortet har dragits in.

Herr talman! MHF skriver i sitt remissvar att man befarar att den föreslagna lagändringen kan leda till att många personer avstår från alkolåsprogrammet, ökar sin alkoholkonsumtion och dessutom fortsätter att köra bil utan körkort. MHF menar att detta skulle leda till försämrad trafiksäkerhet och försämrad framtida hälsa i denna grupp.

Vidare påpekar VTI i sitt remissvar att antalet återfall i rattfylleri under spärrtiden är större bland personer som inte har alkolås jämfört med dem som har alkolås.

Kristdemokraterna vill mot den bakgrunden starkt framhålla att det är viktigt att trafiksäkerheten inte försämras och att ohälsan inom målgruppen inte ökar. Vi vill understryka vikten av att personer med missbruksproblematik genomgår behandling för att undvika återfall i rattfylleribrott.

Kristdemokraterna vill uppmärksamma det faktum att det ofta är direkt efter att missbruket har fått en kännbar konsekvens, exempelvis en rattfylleridom, som motivationen att bryta missbruket är som störst. Därför är det viktigt att alkolåskravet råder samtidigt som man får behandling för sitt missbruk.

Herr talman! Jag vill kommentera regeringens hantering av några tillkännagivanden som omnämns i propositionen.

I propositionen redovisar regeringen sin hantering av fem tillkännagivanden. Riksdagen har tillkännagett för regeringen att regeringen skyndsamt bör se över frågan om hur ett införande av alkobommar i gränshamnarna ska kunna genomföras. Regeringen har i propositionen redovisat vilka åtgärder som har vidtagits och att riksdagens tillkännagivande om införande av alkobommar är slutbehandlat.

Det är beklagligt att det har tagit så lång tid för regeringen att fatta beslut om införande av permanenta och mobila alkobommar i gränshamnarna. Att regeringen har avsatt medel för införandet av alkobommar i gränshamnarna välkomnar vi, men frågan är när dessa kommer att finnas på plats, vilket tidigare har lyfts fram i talarstolen av en del talare.

Enligt svaret som vi har fått från Johan Andersson är det först 2020 som dessa alkobommar, permanenta eller mobila, kommer att finnas på plats. Regeringen har snart haft makten i fyra år, och det kommer alltså att ta ytterligare två år innan dessa alkobommar kommer att finnas på plats.

Frågan är dessutom på vilket sätt regeringen kommer att följa detta så att Trafikverket prioriterar installationen och färre förare därmed kan komma ut på vägarna med alkohol i kroppen.

I propositionen redovisar regeringen även två tillkännagivanden som rör lastbilars och bussars längd och vikt. Riksdagen har tillkännagett för regeringen dels behovet av att skyndsamt utarbeta de regeländringar som krävs så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton tillåts att trafikera de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet, dels behovet av en fortsatt utredning när det gäller frågan om att tillåta fordonsekipage på upp till 30 meter.

Vi vill påminna om att en majoritet i utskottet har framfört att vägarnas bärighet ska vara avgörande för vilket vägnät som upplåts för lastbilar med en högsta bruttovikt på 74 ton och att detta bör genomföras skyndsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om alkolås

Herr talman! Denna fråga kommer vi att återkomma till då utskottet behandlar tunga fordon senare under våren i samband med beredningen av motionsförslag.

(Applåder)

Herr talman! Till Robert Halef vill jag säga att jag försökte vara så tydlig jag kunde i mitt anförande.

Senast den 1 juli 2018 räknar vi med att minst en anläggning ska vara i drift. Det som sedan ska ske är att hela uppdraget ska slutredovisas den 31 december 2020. Då förutsätter jag att det finns en struktur för var de här anläggningarna finns.

Jag vill påminna om att vi har anslagit medel i budgetpropositionen. Det är kanske det allra viktigaste instrumentet för att det här ska bli genomfört.

Sedan kan man alltid vilja tolka saker och ting på olika sätt. Jag förutsätter att Robert inte medvetet misstolkar den här delen, men jag kan bli lite misstänksam.

Det har tagit sin tid, och jag har också försökt förklara vad som har varit skälen till detta. Det är inte så att man har suttit och skådat navel, utan man har jobbat intensivt med frågan och stött på patrull i den här delen. Naturligtvis, vilket är brukligt i den statliga förvaltningen, ska det här ske hanteringsmässigt korrekt. Det är flera parter som är inblandade. Jag nämnde de kommunala hamnarna, och det finns andra delar också som går att foga till detta.

Nu förutsätter jag att det här kommer att genomföras, och jag är ganska övertygad om att så också är fallet.

Ibland kan det vara läge att vara lite eftertänksam. Under ert regeringsinnehav hade ni tid på er. Det fanns ett fönster som var öppet, men det tog sin tid även där. Det nya trafikutskottet och den nya regeringen tog sedan vid, och nu genomför vi detta.

Herr talman! Tack, Johan, för informationen!

Att dessa alkobommar ska vara på plats först 2020 innebär att ni har haft makten i snart fyra år och det kommer att ta ytterligare två år. Den här frågan har dragits i långbänk. Majoritetspartierna i riksdagen har haft några texter i tidigare budgetar som har lämnats för några år sedan. Inte mycket har hänt sedan dess, men vi välkomnar att det nu finns avsatta medel och att man verkligen menar allvar med att dessa alkobommar ska komma på plats.

Jag förstår byråkratin som det innebär med upplåtelse av mark och bygglov med mera, men att det har tagit så lång tid förstår jag inte. Jag tror dessutom att den första bommen som kommer att komma på plats kommer att bli någon sorts mobil variant. Det känns inte riktigt som att regeringen eller infrastrukturministern har fattat allvaret i införandet av dessa alkobommar.

Vi från Kristdemokraterna hade gärna sett en mer handlingskraftig regering så att man hade kunnat få de här bommarna på plats. Jag tror att det går att få dem på plats på bara några år. Det ska inte behöva ta sex år.

Några frågor om alkolås

Herr talman! Det finns ingenting som säger att det inte ska vara genomfört förrän 2020. Det ska vara slutredovisat till regeringen då. Och vi förutsätter att det i samband med slutredovisningen är infört i ett antal hamnar.

Om det skulle krävas mer pengar för att finansiera detta förutsätter jag att det, med tanke på det stora deltagande och den stora acceptans som nu finns, skulle gå igenom i denna kammare, oavsett vad som händer i kommande val och annat. Jag ser alltså med tillförsikt på att vi ska lösa frågan gemensamt.

(Applåder)

Herr talman! Jag ser också fram emot att vi gör det tillsammans, eftersom det är en fråga som alla i utskottet är överens om.

Men frågan kvarstår. Vi har haft försöksverksamhet i både Stockholm och Göteborg. Utifrån dessa försök och med tanke på enigheten i utskottet borde regeringen ha varit mer handlingskraftig, dragit igång och avsatt medel i tidigare budgetar för att få det på plats tidigare i dessa hamnar än man nu beräknar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 15.)