Snabbare omval

Fru talman! Jag kommer inspringande med andan i halsen. Jag ska försöka samla mig lite grann och se om det går bra att hålla det här anförandet. Det gick lite snabbt med både partiledardebatten och den efterföljande debatten.

Fru talman! Då jag är först ut i debatten vill jag börja med att hälsa mina utskottskollegor och talmanspresidiet en sen men väl en god fortsättning på det nya året. Såklart yrkar jag också bifall till Sverigedemokraternas reservation 3 under punkt 4.

I år är det dessutom valår, så ämnet snabbare omval är väl lämpat att inleda det nya riksåret. En sammanfattning av förslaget kan såklart vara på sin plats.

Omval ska hållas så snart det kan ske och senast inom tre månader efter att Valprövningsnämnden beslutat om omval. Vid omval ska inga nya partier kunna anmälas, och endast partibeteckningar från valet som omvalet avser får användas. Ett partis anmälan av kandidater för ett visst val ska som utgångspunkt gälla även för omvalet, även om det ska gå att ändra nomineringarna om behov verkligen uppstår. Inget av detta är heller särskilt konstigt. Annars hade det hetat nyval i stället för omval. Propositionen omfattar även vissa frågor om röstkort och överklagande.

Fru talman! Frågor kopplade till valen ligger i tiden, inte bara för att det är val i år utan även för att frågor om röstpåverkan, censur och så kallade fake news också ligger i tiden. Det finns ju en del ibland ohederliga debattörer som anar en ryss bakom varje stubbe och som snabbt klistrar Putinepitet på alla som inte tillhör de rätta åsikternas ryggdunkande gemenskap. Frågan om Rysslandspåverkan på valet i exempelvis USA verkar ha lamslagit hela debattklimatet på andra sidan Atlanten, där båda kandidaterna i omgångar har anklagats för samröre med Putin, trollfabriker och andra mer eller mindre skumma typer.

Om det är något vi kan lära oss av det är det att vi i Sverige nog inte ska göra som de har gjort i USA. Där används nämligen begreppen "fake news" och "hate facts" - hatfakta - för nyheter som man helt enkelt inte gillar eller uppskattar. Detta, fru talman, görs tyvärr av båda sidor och riskerar således att urvattna begreppet "fake news" på samma sätt som ett flertal begrepp har urvattnats i den svenska debatten. Jag hoppas att vi kan hålla den svenska debatten över den nivån. För mig är det glädjande att vi åtminstone inom detta utskott enligt min uppfattning håller en betydligt bättre ton gentemot varandra.

I Tyskland har man valt en annan väg och försökt lagstifta bort dålig ton genom att ålägga till exempel sociala medier att radera innehåll som skulle kunna strida mot den tyska lagen. Det innebär att man lämpar över tillämpningen av yttrandefriheten till multinationella företag. Dessa ska inom 24 timmar avgöra om innehållet strider mot lagen eller inte. En jämförelse kan såklart vara på sin plats. Om detta låter som lång tid kan ni föreställa er hur det skulle ha låtit om till exempel Justitiekanslern vid allmän domstol låtit åtala någon för ett yttrande och domstolen sedan friat eller fällt inom 24 timmar efter dess publicering. Följden har blivit att nätjättarna raderar såväl verkligt lagstridiga yttranden som parodier på dessa yttranden. Nätaktivister sätter i vissa fall i system att anmäla innehåll de helt enkelt inte uppskattar, och kort därefter försvinner det här innehållet. Jag tror inte att detta är vägen att gå i Sverige. Jag hoppas som sagt att vi kan hålla det svenska debattklimatet på en saklig och mer informativ nivå.

Men med detta sagt, fru talman, finns det saker i Sverige som vi behöver se över och förbättra för att stärka demokratin. Det jag syftar på nu är det valfusk som tyvärr alltför ofta har förekommit.

Det finns flera exempel på det i närtid; på övertramp som varit så stora att det till och med har lett fram till omval. Ett vanligt förekommande fusk är att valsedlar försvinner eller att valsedlar från ett parti placeras ovanpå ett annat partis valsedlar. Det finns också exempel på hur brevbärare har slängt valsedlar och valmaterial i protest för att de helt enkelt inte sympatiserar med det politiska partiets synpunkter eller informationen som framkommer av materialet.

Vi välkomnar därför de slutsatser regeringen dragit i propositionen. Det gäller i synnerhet att man inte avser att gå vidare med oskicket att placera valsedlarna bakom valskärmarna då detta i än högre grad inbjuder till att demokratimotståndare har möjlighet att sabotera eller manipulera valsedlarna.

Fru talman! Sverigedemokraterna föreslår en enkel men också mycket effektiv lösning på problemet med valfusket. Mycket av fusket skulle nämligen kunna åtgärdas ganska enkelt genom att alla partier som sitter i Sveriges riksdag delar på en gemensam valsedel. Möjligheterna som finns i dag att rösta på vem man vill av partiets kandidater kan kvarstå, exempelvis genom att valsedelns baksida upplåts för det ändamålet.

Därför, fru talman, är Sverigedemokraternas mening i detta läge väldigt tydlig. Sverige borde införa ett system med gemensamma valsedlar. Exakt hur systemet med en gemensam valsedel ska utformas i praktiken är så klart en öppen fråga som bör utredas vidare och således också diskuteras.

Inget annat parti i Sveriges riksdag är berett att ens diskutera frågan om gemensamma valsedlar vidare. Därför är jag tyvärr övertygad om att vi även nästkommande val kommer bevittna hur den här typen av valfusk från antidemokrater kommer fortsätta.

Fru talman! Allmänna och hemliga val är tillsammans med ett antal grundläggande rättigheter demokratins absoluta kärna. I idealfallet går allting rätt till, och valsystemet är effektivt och rättvisande. Väljarnas utslag får avgöra vilka som ska få förtroende att styra över det som behöver styras gemensamt, och styrningen kan ske på ett förutsebart och stabilt sätt. Sedan finns det situationer där det blir mer komplicerat och där det inte är lika enkelt. Då är det särskilt viktigt att vi har fastställt tydliga och kloka regler för hur vi hanterar uppkomna situationer.

En sådan situation är just när omval behöver genomföras. Politisk stabilitet är önskvärt ur så många perspektiv, inte minst för ekonomin. De största hoten är alltid de okända hoten. När vi hamnar i det läget att omval behöver genomföras, finns goda skäl att tillse att det kan ske så snabbt som möjligt givet de höga krav på konstitutionell rättssäkerhet som måste ställas.

Den här frågan har behandlats tidigare. I samband med att konstitutionsutskottet formulerade sitt betänkande Snabbare omval under riksdagsåret 2012/13 beslutade riksdagen att tillkännage för regeringen att förutsättningarna för omval ska vara i princip desamma som för det ordinarie valet. Riksdagen tillkännagav också att en tidsfrist ska bestämmas som är så kort som det praktiskt är möjligt. I betänkandet framhöll konstitutionsutskottet att de bästa möjliga förutsättningarna för ett snabbt omval till exempel är att röstlängden är densamma, och likadant gäller valsedlar, partier och kandidater.

I förslaget som nu ligger, som inte alls saknar förbättringar, är det dock endast de deltagande partierna som inte kan ändras. Förslaget innebär att partierna får möjlighet att driva nya nomineringsprocesser, ta fram nya valsedlar och att en ny uppdaterad röstlängd ska gälla.

Det kan kännas bra ur ett demokratiskt perspektiv. Ju fler val, desto bättre. Men samtidigt urholkas själva idén med ett snabbt genomfört omval. Ett omval ska vara just ett omval och inte ett extraval. Sedan kan det som vi har sett också finnas anledning att ha sådana, men det är en annan sak.

Fru talman! Den längsta tiden för genomförande av ett omval är enligt propositionen tre månader efter det att Valprövningsnämnden har beslutat att omval ska genomföras. Till det ska läggas tiden från valdagen tills valresultatet kungörs, normalt en till två veckor, tiden för möjlighet att överklaga valresultatet som är tre veckor och också den tid det tar för Valprövningsnämnden att utreda och besluta att omval ska genomföras.

Vi har under senare år haft några situationer där omval har behövt genomföras. Jag tänker till exempel på Västra Götalands landsting och i Örebro kommun. Där ägde omval rum tre månader och fyra dagar efter det att beslut om omval hade fattats. Det är fyra dagar mer än vad vi nu ska fatta beslut om. Problemet var där inte själva tidsutdräkten utan att det tog väldigt lång tid för Valprövningsnämnden att utreda frågan och fatta ett beslut. Nästan fem månader efter valdagen kunde man fatta ett beslut.

Det som vi nu fattar beslut om riskerar att bli ganska tandlöst för det syfte vi vill uppnå. Jag vill därför yrka bifall till Centerpartiets reservation 1 om att samma förutsättningar ska råda vid omval som för det ordinarie valet samt att ett omval ska ske inom två månader efter det att Valprövningsnämnden fattat beslut om att omval ska ske.

Fru talman! Liberalerna ställer sig till viss del bakom det betänkande om snabbare omval som vi nu debatterar. Omval är väl ingenting som en politiker vill ha, knappt ens om det gått dåligt för en själv i valet. Men samtidigt är möjligheten att både rättssäkert och skyndsamt kunna genomföra ett sådant när det behövs en klart fundamental del i en demokrati.

Så långt det är möjligt bör samma förutsättningar gälla vid omvalet som vid det ordinarie valet. Inga nya partier ska kunna anmälas till omvalet. Endast de partibeteckningar som användes i det val som omvalet avser får lov att användas. Ett partis ursprungliga anmälan av kandidater ska gälla även för ett omval, såvida det inte är just kandidaterna som utgör problemet och är grunden för omvalet. Då bör de naturligtvis också kunna ändras.

Liberalerna har ändå i detta betänkande två reservationer. De rör valhemlighet och valsäkerhet och valhemlighet för synskadade. Det svenska systemet för valförrättning har brister vad gäller valhemlighet och valsäkerhet. Vi som åker runt och granskar andra länders val kan också här hemma se att det förekommer familjeröstning där flera personer ställer sig bakom valskärmen och tillsammans gör i ordning sina valkuvert, trots att det formellt inte är tillåtet.

Många väljare känner sig också besvärade av att behöva plocka valsedlar som ligger öppet framlagda i vallokalen. Regeringen gav en statlig utredare i uppdrag att bland annat överväga och föreslå ändringar i fråga om hur valsedlar tillhandahålls och hur de ska placeras. Utredarens förslag att valsedlarna ska placeras innanför valskärmen mötte dock betydande kritik, bland annat på grund av den uppenbara risken för sabotage.

Vi delar regeringens bedömning att utredningens förslag i den delen inte bör genomföras. Samtidigt är vi kritiska till att så mycket dyrbar tid har gått förlorad vad gäller möjligheten att stärka valhemligheten och valsäkerheten. Regeringen säger visserligen i propositionen att: Frågan om att vidta åtgärder för att ytterligare förstärka valhemligheten bör bli föremål för fortsatta överväganden. Det är ett föga offensivt uttalande om en verkligt viktig fråga, tycker jag.

Inför 2018 års val är det tyvärr nu för sent att göra reformer. Men ansträngningar bör göras för att komma till rätta med bristerna åtminstone till Europaparlamentsvalet 2019, och därför kvarstår Liberalernas reservation.

År 2014 var det första år då myndigheterna skulle garantera att vallokalerna var tillgängliga för alla och därmed att individer med funktionsnedsättning inte skulle bli diskriminerade. Kommunernas dispens att kunna använda otillgängliga lokaler upphörde då. Men fortfarande 2018 kan personer med synnedsättning inte rösta med fullständig valhemlighet i vallokalen. Det går nämligen inte att personrösta på en kandidat utan att be om hjälp och då röja sin valhemlighet.

Med anledning av ett tidigare motionsyrkande från Liberalerna tillkännagav riksdagen 2016 vikten av att synnedsatta ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten. Ambitionen bör, enligt riksdagens mening, vara att en fullgod lösning ska finnas på plats så snart som möjligt, dock senast inför 2022 års allmänna val.

Liberalerna välkomnar att det finns bred uppslutning för detta i riksdagen. Därför är det mer oroande att regeringen fortfarande inte har vidtagit några konkreta utredningsåtgärder. Det räcker inte med att man understryker vikten av att alla kan rösta på ett värdigt sätt eller att sekretess ska gälla. Detta är inte acceptabelt i ett land som Sverige. Vi återkommer därför i samma fråga och yrkar på att regeringen skyndsamt bör tillsätta en utredning där det i direktiven ingår att ta fram konkreta förslag på hur valhemligheten för synskadade kan stärkas.

Jag yrkar bifall till reservationerna 2 och 4.

(Applåder)

Fru talman! Att man har ett valsystem som är tillförlitligt, som människor känner igen och som är stabilt över tid är ett viktigt fundament i en demokrati. Tilltron till demokratin och därigenom också att man avstår från att ge sig iväg på experiment med andra styrelseformer är ett väldigt viktigt fundament. Därför ska man vara försiktig med förändringar i valsystemet.

Fel får inte ske under ett val, men de sker ändå. Därför kan man överklaga val. Det görs, och vi har haft omval vid ett antal tillfällen i Sverige. Att omvalet kan ske så snabbt som möjligt är väldigt viktigt. Att omvalet sker under förhållanden som är så likartade det ordinarie valets förhållanden som möjligt är också viktigt för tilltron till demokratin.

En utredning har tittat på vilka sätt man kan få fram snabbare omval på. Det finns några punkter som man vill betona. Ett omval ska ske senast tre månader efter Valprövningsnämndens beslut. Det ska bara vara de partier som deltog i det ordinarie valet som kan delta i omvalet. Man ska bara i undantagsfall kunna ha nya kandidater. Tidsfristerna för utsändande av röstkort kortas, och man gör också en effektivisering av överklagandeprocessen för att kunna få ett snabbare resultat.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Jag hoppas att jag har återfått en lite lugnare andhämtning nu - jag var lite andfådd när jag stod här i talarstolen första gången i dag.

Som socialdemokrat representerar du i någon mening också såklart regeringen, Hans Ekström, och det är naturligt att regeringen yrkar bifall till förslaget i betänkandet och till propositionen i sin helhet.

Sverigedemokraterna har här en reservation till förmån för en följdmotion där vi argumenterar för ett system där man borde överväga att titta på det här med gemensamma valsedlar. Regeringen har också tillsatt en referensgrupp. Jag personligen satt i den referensgruppen, och där diskuterades egentligen aldrig den här frågan över huvud taget. Det finns andra länder som har en sådan här lösning, och jag tror att man skulle kunna komma till rätta med en del fusk på detta sätt. Vissa typer av fusk skulle bli helt omöjliga med en gemensam valsedel. Jag har egentligen inte hört några starka argument mot en sådan lösning eller mot varför man åtminstone inte skulle kunna utreda frågan vidare.

Några argument har möjligtvis lyfts om att det skulle vara mer komplicerat med personval och liknande, men jag är rätt övertygad om att vi skulle kunna lösa den knuten också. Från Sverigedemokraternas sida kan jag säga att jag väldigt gärna skulle sätta mig ned och diskutera hur man skulle kunna komma framåt och åtminstone titta på den här frågan mer förutsättningslöst.

Vi är nog alla överens om att det valfusk som har skett i det här landet är helt oacceptabelt och inte får ske. Vi har hamnat i system med omval på grund av att det har förekommit visst valfusk. Jag har en förhoppning om att vi alla kan dela synen att det här är ett problem som vi måste komma till rätta med.

Min fråga till Hans Ekström är helt enkelt: Är Hans Ekström beredd att överväga frågan om att titta på en lösning med gemensamma valsedlar?

Fru talman! Som jag sa tror jag att det är viktigt att man är väldigt försiktig med förändringar av valsystemet. Det är ingenting som inbjuder till experimenterande. Jag kan också på min kammare komma med spännande idéer om hur man skulle kunna ha valsystem som jag personligen kanske kunde tycka var käckare, effektivare eller bättre. Men jag tror att man ska vara väldigt försiktig vid förändringar, och om de ska göras ska de göras i brett politiskt samförstånd, för det är väldigt lätt att man annars trampar fel.

Det kommer naturligtvis ständigt att finnas reformbehov. Det kommer ny teknik som gör att man kanske kan hantera val på annat sätt, men försiktighet är likväl huvudlinjen vid förändringar.

Fru talman! Här står en socialdemokrat och här står en sverigedemokrat, och i det här fallet tycker vi nog till ungefär 99 procent likadant. Jag håller med Hans helt i analysen om att vi inte gör förändringar i valsystemet över en natt. Det ska ske med försiktighet. Vi ska alltid iaktta försiktighetsprincipen.

Det är precis så vår följdmotion och vår reservation är utformade. Vi vill att man ska utreda och diskutera frågan. Det stänger regeringen dörren för, trots att man konstaterar att det här fusket förekommer.

Jag tror att vi alla kan vara överens om att skulle ett system med gemensamma valsedlar införas i Sverige skulle det åtminstone omöjliggöra den typen av vanligt förekommande fusk. Det kan såklart finnas andra nackdelar, men skulle vi införa det skulle vi inte vara först i världen, så jag skulle inte säga att det är särskilt experimentellt.

Vår reservation är försiktigt skriven där det handlar om att titta vidare på frågan. Min förhoppning är att vi i alla fall kanske i utskottet eller vid något senare tillfälle kan återkomma till frågan och diskutera vidare eftersom vi alla är överens om att dessa problem med valfusk är någonting som måste stävjas för att stärka och säkra vår demokrati och yttrandefrihet.

Fru talman! Jag tror att man kan vara säker på att de här förslagen som läggs i dag inte är de sista förändringarna av valsystemet. Det kommer säkert att ske, och det kommer att ske steg för steg. Det är naturligtvis så att man i en framtida utredning också kommer att kunna titta på den här saken. Men precis som jag sa är frågan inte mogen för det nu. Det finns käcka förslag om att man ska kunna sitta och rösta hemma vid sin padda eller dator samtidigt som man har party med kompisarna, och vilka effekter det kan ha på valutslaget vet man inte.

Jag tror att försiktighet är huvudlinjen, men förändringar kommer säkert att komma.

Fru talman! God fortsättning till fru talmannen och god fortsättning till mina kära kollegor i konstitutionsutskottet!

Vi rivstartar våren i konstitutionsutskottet med att ta oss an något som faktiskt eventuellt kan komma att bli aktuellt även efter höstens val, men vi får hoppas att det inte blir så.

Sedan Valprövningsnämnden inrättades 1975 har sex kommuner och ett landsting haft omval av olika anledningar. Tre av dessa omval har skett i närtid - två i samband med valet 2010 i Västra Götalandsregionen och i en valkrets i Örebro, och ett vid det senaste valet, 2014, då det inte gick riktigt till i Båstad.

Vid alla de här omvalen tog det mellan fem och sex månader till att man kunde hålla omvalet. Det föranledde att konstitutionsutskottet tog initiativ till att tillkännage för regeringen att vi måste hitta former för detta. Det måste gå snabbare, för det uppstår självklart ett antal olika frågeställningar av både praktisk och formell karaktär som man måste komma till rätta med.

Fru talman! Anledningarna till omval har varit felaktigt godkända budröster, förtidsröster som inte har räknats, att väljare inte har fått rösta, att Centerpartiets röster inte har kommit med i den slutliga sammanräkningen och att sverigedemokratiska valsedlar inte har funnits med när valnämnden har räknat samman resultatet.

När man har tittat på det efteråt har man sett att orsakerna bland annat var att man använt en del av valsedlarna som anteckningsmaterial, och sedan har det här blandats ihop. Det vill säga, till stora delar kan man hänvisa till den mänskliga faktorn. Icke desto mindre ska förstås detta i möjligaste mån undanröjas.

Inför 2018 års val, det vill säga i höst, kan vi självklart inte räkna bort risken att mänskligheten felar även denna gång, men vi har även stor anledning att tro att det kan finnas annat kan komma att påverka i olika former och som vi har anledning att uppmärksamma.

Jag har spenderat de senaste dagarna på Folk och Försvar, den försvars- och säkerhetspolitiska konferensen i Sälen. Där ägnades en hel dag och flera seminarier åt just detta ämne. Våra polisiära och militära underrättelse- och säkerhetsorganisationer har all anledning att tro att vårt val i höst kommer att bli föremål för olika former av påverkan. Det kan vara påverkansoperationer under själva valrörelsen, men det är inte heller uteslutet att påverkan kan ske inför valet gällande röstlängder, efteråt under sammanräkningen av avlagda röster och kanske även vad gäller våra olika datasystem. Det vill säga, även andra orsaker än rent mänskliga kan komma att vara en del av spelplanen.

Vi måste därför rigga för detta, och därför är det väldigt bra att vi får den här propositionen med ett antal olika ändringsförslag att ta ställning till i god tid inför höstens val så att vi kan vara beredda om det här skulle inträffa även under detta val.

Fru talman! I uppdraget till regeringen finns en hel del olika problemställningar som också har behandlats i den utredning som presenterades till underlag för den här propositionen och som man kanske inte riktigt tänker på i första hand. Man vill ha snabbare omval. Vad innefattar då det? Det innefattar till exempel att man kan ha flyttat eller hunnit fylla 18 år under den tid som gått och om nya partier har hunnit bildas. Under ett halvår kan en del nya frågeställningar ha dykt upp på den politiska spelplanen, och utifrån det kan nya konstellationer såväl som en vilja att bilda nya partier ha uppstått. Det kan också vara så att kandidater har hoppat av, bytt parti eller i värsta fall gått bort.

Allt detta har såklart kokat ned till ett antal förslag i den proposition som vi har behandlat i vårt betänkande och som vi moderater står bakom. Det finns en del utestående frågor som bland annat Liberalerna har lyft upp i sina reservationer som man självklart måste titta på. Det handlar om valhemlighet och tillgänglighet, två mycket viktiga frågor som självklart inte kommer att släppas.

Propositionen som sådan och dess förslag tycker jag att mina företrädare här i talarstolen har beskrivit på ett väldigt förtjänstfullt sätt. Vi moderater yrkar för vår del bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! År 2011 var ett dramatiskt år i Västra Götalandsregionen. För första gången blev det ett omval på landstings- och regional nivå. Innan dess har det varit omval på kommunal nivå vid ett antal tillfällen. Orsakerna har bland annat varit felaktigt godkända budröster, förtidsröster som inte räknats och väljare som inte fått möjlighet att rösta.

I Västra Götaland var det särskilt Centerpartiet som påverkades. Det var 16 röster som försvann på vägen mellan valförrättarna i Skövde och länsstyrelsen, röster som skulle ha kunnat flytta mandat. Dessutom var det också över 100 budröster i Göteborg som blev felaktigt godkända.

Vid det här tillfället tog det åtta månader innan omvalet kunde ske, något som väckte kritik. Denna hårda kritik har nu lett till att vi har lagändringar på riksdagens bord som ska strama upp och se till att det kan gå betydligt fortare med omval i framtiden. Förhoppningen är naturligtvis att vi i allra möjligaste mån ska undvika omval och att det redan i det första skedet ska gå helt och hållet rätt till.

Som ett svar på den kritik som fanns tillsatte regeringen 2015 års vallagsutredning, som i oktober 2016 lämnade betänkandet Snabbare omval och förstärkt skydd för valhemligheten. Delen om valhemligheten kommer regeringen att återkomma med.

Omvalsdelen av utredningen har alltså processats till en proposition som konstitutionsutskottet har hanterat, och vi behandlar i dag de föreslagna lagändringarna i konstitutionsutskottets betänkande KUl8. Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

I betänkandet föreslår utskottet att tiden som kan gå mellan att Valprövningsnämnden fattat ett beslut om omval och att omvalet sker inte får överstiga tre månader. För att snabba på processen föreslås inskränkningar som också tydliggör att det är ett omval som det handlar om och inte ett extra, eller nytt, val.

Endast de partibeteckningar som användes i valet får användas i omvalet. Listorna på kandidater som fanns på valsedeln i det ordinarie valet ska vara utgångspunkten, dock med möjlighet till smärre förändringar om en person till exempel inte är valbar av något skäl.

Det blir också en kortare tidsfrist för utsändning av röstkort, och eventuella överklaganden sker direkt till Valprövningsnämnden.

Parallellt har utskottet, utöver regeringens proposition, också behandlat ett antal motionsyrkanden från den allmänna motionstiden, liksom två följdmotioner.

Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Om det är någon som har slagit på tv:n, för många av våra riksdagskollegor följer den här debatten via tv:n, eller om folk ur allmänheten tittar in och ser vad konstitutionsutskottet sysslar med kan det ju låta som om det är en oväsentlighet - snabbare omval. Men låt mig ge bakgrunden.

Konstitutionsutskottet har som uppgift att värna demokratin. Vi har av våra partier fått uppdraget inte bara att granska regeringen utan att också vara garanter för att skydda, bevara och säkerställa demokratin. En väldigt viktig bit av demokratin är ju valen: att de blir legitima, att de får acceptans och att de inte går att kritisera.

Nu är det ju så att de omval som har varit har kunnat kritiseras. Det här är en utredning som har resulterat i regeringens förslag, en proposition, om snabbare omval. Den täcker dock inte alla problem. Kollegorna i Centerpartiet och Liberalerna har lyft upp frågor som inte är åtgärdade. Även Sverigedemokraterna har nämnt lösningar som är möjliga att diskutera. Ändå finns det inte stöd för dem. Hur kan detta vara?

Jo - vi måste ha en så bred majoritet som möjligt bakom varje ställningstagande. Det handlar ju om att få stöd och legitimitet, och då kan man inte förändra alltför snabbt.

Det vi har förändrat i och med detta betänkande är att omval ska hållas så snart det kan ske, och det är vi överens om, dock senast inom tre månader efter Valprövningsnämndens beslut om omval. Vi är också överens om att inga nya partier ska kunna anmälas till omvalet och att endast de partibeteckningar får användas som användes i det val som detta omval rör. Redan det är ett steg åt rätt håll för att åtgärda de problem som har funnits tidigare.

Vi föreslår också för kammaren att besluta om att ett partis anmälan av kandidater för ett visst val ska vara utgångspunkt för omvalet. Anmälan ska vara så lik de förhållanden som rådde i det ordinarie valet som möjligt. Precis som reservanterna har påpekat har utskottet inte nått fram hela vägen, men detta är vi överens om. Det är spelregler som gäller för alla partier och för alla som röstar. Därmed finns en trygghet för och ett skydd av demokratin.

I framtiden kan det bli förändringar, och vi kan göra justeringar - inte minst Hans Ekström lyfte upp den frågan. Vi gör dem när vi alla är överens. Det går inte att utesluta att de problem som har diskuterats kommer att få lösningar i en framtid. Men innan dess är detta så långt vi har kommit för att garantera demokratin och valen.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)