Sök

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Justitieombudsmannen, JO, har lämnat sin årliga redogörelse för verksamheten till riksdagen. Redogörelsen gäller verksamhetsåret 1 juli 2018-30 juni 2019. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under perioden registrerades 9 152 nya ärenden hos JO. De områden som har ökat mest under året är ärenden som rör kriminalvård och migration. Antalet nya inspektionsärenden och andra ärenden som JO själv har tagit initiativ till ökade från 70 till 104 ärenden.

Konstitutionsutskottet, KU, gör en rad olika uttalanden med anledning av de ärenden JO tar upp i sin redogörelse. KU påminner bland annat om att den tillsyn som JO utövar är extraordinär och utskottet betonar att det är viktigt att den ordinarie tillsynsverksamhet som finns internt hos vissa myndigheter eller hos särskilda tillsynsmyndigheter fungerar. KU påminner också om respekten för individens värdighet i den offentliga verksamheten och betonar betydelsen av att myndigheterna kontinuerligt arbetar med frågor om bemötande och grundläggande rättsstatliga principer.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska inte längre få rätt till kompensation för inbetald moms vid representation och liknande ändamål. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

Beslutet innebär att de här myndigheterna får samma regler om kompensationsrätt för moms som regeringens myndigheter.

Ändringen börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Skrivelsen handlar om den granskning Riksrevisionen har gjort av hur regeringen styr länsstyrelserna.

Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är ett bra underlag för regeringen i arbetet med att utveckla sin styrning av länsstyrelserna. Riksdagen anser också att regeringen bland annat bör vara tydligare med att ange vilken roll länsstyrelserna ska ha i statsförvaltningen, vilka frågor länsstyrelserna ska prioritera, och ge länsstyrelserna större möjlighet att ta hänsyn till regionala förhållanden och förutsättningar i sitt arbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2020-01-16

Datum

2020-01-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.

Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

33, 121 minuter

Justering

2019-12-18

Datum

2020-01-15

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2018. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2018 lämnades 149 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Det är det högsta antalet lagförslag som lämnats från EU till riksdagen sedan EU-ländernas parlament för tio år sedan fick uppdraget att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen. De 149 subsidiaritetsprövningarna under 2018 ledde till att riksdagen lämnade tolv motiverade yttranden. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar invändningar till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

De senaste tio åren har totalt 862 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Tre förslag av dessa har lett till ett gult kort. Riksdagen har haft invändningar mot knappt 9 procent av förslagen. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Jämfört med första gången konstitutionsutskottet granskade EU-kommissionens motiveringar till hur subsidiaritetsprincipen tillämpas kan utskottet se en klar förbättring av motiveringarna. Motiveringarna varierar dock fortfarande till omfattning och innehåll och utskottet kommer att följa utvecklingen.

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2020-01-14

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-19

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om förvaltningen av de statliga företagen under 2018. Regeringen redogör bland annat för hur statens bolagsägande har utvecklats under 2018 samt för statens ägarpolicy och de riktlinjer som gäller för bolag med statligt ägande.

Riksdagen välkomnar att regeringen har utvecklat innehållet i skrivelsen så att riksdagen på ett bättre sätt ska kunna få en bild av utvecklingen i de statliga bolagen. Riksdagen betonar att det är viktigt att detta arbete fortsätter. Med det lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till olika motioner om statliga företag. De handlar om den övergripande förvaltningen av statliga företag, hur förvaltningen av vissa av de statliga företagen ska bedrivas och om statens ägande av vissa företag. Ett av motionsförslagen rör att regeringen bör ge Vattenfall i ägardirektiv att stoppa avvecklingen av kärnkraftsreaktorerna Ringhals 1 och 2.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

47, 153 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-19

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-22

Den 18 december 2019 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2020. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2019-12-18

Datum

2019-12-19

Riksdagen sa nej till förslag i motioner om att utvärdera lagstiftningen om sjöfylleri. 2010 utvidgades straffansvaret för sjöfylleri och en nedre fast promillegräns infördes. Enligt riksdagen är tillämpningen av lagstiftningen nyligen utvärderad och därför finns inte skäl att föreslå någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionerna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-18

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om myndighetsgemensamt arbete mot organiserad brottslighet. Riksrevisionen har bland annat granskat om regeringen i arbetet mot organiserad brottslighet har styrt de samverkande myndigheterna på ett tydligt och samordnat sätt. Riksrevisionen anser att regeringens styrning bör samordnas regelbundet för att förtydliga styrningen.

Vidare rekommenderar Riksrevisionen regeringen att regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten. Regeringen instämmer delvis i Riksrevisionens bedömning. Regeringen överväger därför flera åtgärder med anledning av rekommendationerna. Riksdagen, som finner att det myndighetsgemensamma arbetet utgör ett viktigt verktyg för att bekämpa organiserad brottslighet, anser att regeringen i större utsträckning än vad regeringen anger i skrivelsen bör följa de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar i rapporten. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade samtidigt ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen med anledning av flera motionsyrkanden. Enligt riksdagen bör regeringen dels på ett tydligare sätt än i dag säkerställa att styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet samordnas regelbundet, dels regelbundet följa upp den myndighetsgemensamma verksamheten.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 40 minuter

Justering

2019-12-17

Datum

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Cirka 12,6 miljarder kronor ur statens budget för 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet allmän miljö- och naturvård. Mest pengar går till klimatinvesteringar, cirka 2 miljarder kronor. Knappt 1,8 miljarder går till klimatbonus. Andra stora poster är åtgärder för havs- och vattenmiljö samt åtgärder för och skydd av värdefull natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen ger regeringen tillåtelse att ta bort de utsläppsrätter som Sverige kommer att tilldelas enligt EU:s ansvarsfördelningsbeslut och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för åren 2017 och 2018. Även de utsläppsrätter Sverige har tillgodoräknats som resultat av internationella klimatinsatser, under Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod, tillåts tas bort.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

68, 169 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-16

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Ungefär 17,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till området samhällsekonomi och finansförvaltning. Finansinspektionen får 623 miljoner kronor, Statistiska centralbyrån får 584 miljoner och Statens servicecenter får 699 miljoner. Mest pengar går till statliga tjänstepensioner, som får 13,9 miljarder kronor.

Regeringen får också rätt att ingå ekonomiska åtaganden. Bland annat får regeringen besluta om krediter och garantier för stabilitetsfonden och resolutionsreserven, som ger staten möjlighet att vidta förebyggande åtgärder inom banksektorn om det skulle uppstå en kris.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till sex motionsförslag om Agenda 2030 från allmänna motionstiden 2018 och 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-16

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Cirka 25,5 miljarder kronor miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Mest pengar, cirka 17,7 miljarder, går till studiemedel. Cirka 4,4 miljarder går till studiehjälp. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa även ja till en ändring i studiestödslagen som innebär förtydliganden om avskrivning av studielån.

Riksdagen sa nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

65, 138 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-13

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Cirka 84,2 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Mest pengar går till bidrag till läkemedelsförmåner, cirka 29,7 miljarder kronor medan 24 miljarder kronor går till statlig assistansersättning. Inom hälso- och sjukvårdsområdet avsätts strax under 3 miljarder kronor för att korta vårdköer, 3 miljarder kronor för att stödja primärvården och 3 miljarder kronor går till kompetensutveckling och kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. I utgiftsområdet ryms också anslag till myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa också nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner under allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om bemyndiganden, om ekonomiska åtaganden och regeringens förslag att godkänna Sveriges medlemskap i organisationen International Horizon Scanning Initiative. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till kompletterande mål för den nationella äldrepolitiken.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 125 minuter

Justering

2019-12-10

Datum

2019-12-13

Bordläggning

2019-12-17

Debatt

2019-12-18

Beslut

2019-12-18

Den maximala storleken på komplementbostadshus som får byggas utan bygglov ska bli 30 kvadratmeter. Idag får de maximalt vara 25 kvadratmeter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett komplementbostadshus är en självständig bostad som hör till ett en- eller tvåbostadshus, det kan till exempel vara ett så kallat attefallshus. Förändringen innebär att boarean blir cirka 27 kvadratmeter, att det blir lättare att få plats med de grundläggande funktioner som behövs i en bostad och att husen blir lättare att utforma utifrån olika behov och smaker.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 47 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-13

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Drygt 83 miljarder ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Det är bland annat anslag till universitet och högskolor, myndigheter inom utbildningsområdet, statsbidrag till skolutveckling och stärkt likvärdighet i skolan samt forskning och forskningsinfrastruktur som ESS (European Spallation Source).

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner från allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

83, 205 minuter

Justering

2019-12-10

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-13

Debatt

2019-12-16

Beslut

2019-12-17

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.

Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.

Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

29, 122 minuter

Justering

2019-12-05

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet migration. Mest pengar, drygt 4,9 miljarder, går till ersättningar och bostadskostnader. Drygt 4,4 miljarder kronor går till Migrationsverket och knappt 782 miljoner går till domstolsprövning i utlänningsmål.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2019.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

57, 156 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-18

Cirka 96 miljarder kronor ur statens budget 2020 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar går till aktivitets- och sjukersättningar, cirka 42,2 miljarder kronor. 36,9 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får cirka 8,8 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att regioner från och med februari 2020 blir skyldiga att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter.

Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2019-12-12

Datum

2019-12-12

Bordläggning

2019-12-16

Debatt

2019-12-17

Beslut

2019-12-17