Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Betänkande 2020/21:SfU2Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Betänkande 2020/21:SfU2

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2020-12-14
Beslut fattades
2020-12-15

Hela betänkandet

Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom(pdf, 2 MB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

37,7 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2)

Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Riksdagen sa också ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen med förtydligandet att anslaget 1:4 Äldreförsörjningsstöd ska uppgå till 1 190 100 000 kronor
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 6 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 26 november 2020, justerades 3 december 2020 och fick trycklov 9 december 2020.

Alla beredningar i utskottet

2020-11-19, 2020-11-26

37,7 miljarder till ekonomisk trygghet för äldre (SfU2)

Cirka 37,7 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid ålderdom.

14,1 miljarder ska användas till garantipension till ålderspension, 9,3 miljarder till efterlevandepension för vuxna, 10,3 miljarder till bostadstillägg för pensionärer och 1,2 miljarder till äldreförsörjningsstöd. Knappt 2 miljarder går till den nya förmånen inkomstpensionstillägg. Pensionsmyndigheten får 778 miljoner kronor i anslag. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i olika budgetmotioner.

Utskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa förmånen inkomstpensionstillägg, från och med den 1 februari 2021. Socialförsäkringsutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslag som regeringen lämnat om fortsatt utbetalning av garantipension för vissa personer bosatta inom EES-området, Schweiz samt Storbritannien.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 11 december 2020 och debatterades i kammaren 14 december 2020.
Stillbild från Debatt om förslag 2020/21:SfU2, Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Debatt om förslag 2020/21:SfU2

Webb-tv: Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 200 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Tack, alla föregående talare, för att vi i socialförsäkringsutskottet får nöjet att tillbringa kvällen här i kammaren!

Fru talman! Tre och en halv timme – med så mycket ökar medellivslängden varje dygn. Det är nästan hisnande att ta in att ett barn som föds i dag lever i snitt tre och en halv timme längre än ett barn som föddes i går.

Det är glädjande att vi lever allt längre och att vi är allt piggare. Men det är också en utmaning för vårt pensionssystem, som är det vi debatterar här i dag.

För moderaterna är grundprincipen att det ska löna sig att jobba. Men det ska också löna sig att ha jobbat. Därför måste vi stärka pensionerna för dem som har jobbat och slitit ett helt liv. Det går att göra på olika sätt.

Vill man ha förändringar på kort sikt, här och nu, ska man genomföra förändringar i statens budget. Antingen skjuter man till pengar, som vi nu gör med ett pensionstillägg, eller också sänker man skatten för pensionärer, som vi moderater också gör.

Regeringen har i sin budget för nästa år valt att sänka skatten bara för den halva av pensionärskollektivet som tjänar allra mest. Den så kallade pensionärsskatten avskaffas alltså inte av regeringen under den här mandatperioden, trots att Socialdemokraterna lovade att göra det under mandatperioden både inför valet 2014 och inför valet 2018 och trots att januariavtalet slog fast att klyftan skulle vara borta redan 2020. Det är mycket lättare att lova än att infria löften.

I Moderaternas budgetmotion föreslår vi att skatten sänks för alla som tjänar minst 13 000 kronor per månad. På en genomsnittspension sänks skatten med Moderaternas förslag med 300 kronor per månad, och vi föreslår skattesänkningar upp till maximalt 550 kronor på högre pensioner. Moderaternas skattesänkning är alltså fyra gånger så stor som regeringens skattesänkning – nära 10 miljarder kronor.

De moderata skattesänkningarna skulle göra att det inte längre skulle finnas någon skillnad i beskattning mellan pensionärer och dem som jobbar. Vi sluter alltså skatteklyftan helt mellan dem som jobbar och dem som har jobbat, för det är rätt och rättvist.

Rättvisa handlar också det så kallade respektavståndet om. Det ska synas i pensionen om man hela livet har ställt klockan, fixat matlådan och sömndrucken tagit sig till jobbet. I dag är det alldeles för liten skillnad mellan den som har jobbat ett helt liv med låg lön och den som inte har jobbat alls.

I vår budget föreslår vi därför att man tar bort det undantag som finns i garantipensionen och som gör att de som kommer hit som invandrare inte behöver kvalificera sig till systemet. Samma regler ska gälla för alla, för det är rätt och rättvist.

Fru talman! Ska vi på sikt få robusta pensioner som speglar livsinkomsten och som kan hantera ökningen i medellivslängd, då krävs det långsiktiga förändringar i pensionssystemet och inte bara i statsbudgeten. De frågorna hanteras av Pensionsgruppen.

För oss moderater är det viktigt att förändringar i pensionssystemet görs med bred förankring i Pensionsgruppen. Pensionsgruppen garanterar en stabilitet över tid som gynnar framtidens pensionärer. Just pensionerna lämpar sig väldigt illa för kortsiktiga politiska beslut. Pensionsgruppen får därför aldrig bli en arena för politiskt spel. Det drabbar bara framtidens pensionärer.

För att stärka pensionerna behövs en rad åtgärder som vi just nu jobbar med i Pensionsgruppen.

Det handlar bland annat om att värna valfriheten och tryggheten i premiepensionssystemet, där en god ekonomisk utveckling kan göra stor skillnad.

Det handlar om att göra det enklare för dem som vill och kan att jobba längre. Men då måste också arbetsmiljön stärkas så att vi orkar med.

Det handlar om att motverka åldersdiskriminering, så kallad ålderism. Med tanke på hur gamla vi blir i Sverige är det märkligt hur snabba vi är att bortse från den rutin och kompetens som följer med ålder och livserfarenhet.

Vi måste också sätta ljuset på jämställdheten. En starkt bidragande orsak till skillnaderna i pensioner mellan kvinnor och män är att kvinnors karriärer fortfarande år 2020 till viss del tenderar att stanna upp när det första barnet har fötts. Fram till dess är vi väldigt jämställda, både i lön och i karriär, men sedan händer något. Vi kvinnor är generellt sett hemma längre tid med barnen och tar större ansvar för vab. Det hämmar våra karriärer, vilket också får effekter på våra pensioner och vår ekonomiska självständighet som seniorer.

De var några av alla de frågor som vi jobbar med. De är otroligt viktiga, men jag vill återigen betona hur viktigt det är med bred samsyn och förankring i Pensionsgruppen.

Fru talman! Moderaternas budgetförslag är en sammanhållen helhet, och eftersom riksdagen i rambeslutet har ställt sig bakom regeringens ramar deltar vi inte i det aktuella beslutet utan hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Jennie Åfeldt (SD)
Anf. 201 Jennie Åfeldt (SD)

Fru talman! För Sverigedemokraterna är det viktigt att varje person som uppnår pensionsålder inte ska behöva nöja sig med en pension motsvarande det så kallade existensminimum. Svenska pensionärer ska inte ständigt behöva oroa sig för hur de ska klara kostnaderna fram till nästa utbetalning.

Ingen person ska heller behöva arbeta långt över pensionsåldersnivå för att övergången mellan lön och pension ska bli ekonomiskt hållbar. Det är en viktig fråga att se till att skyddsnäten är så täckande att begreppet fattigpensionär inte längre existerar.

För Sverigedemokraterna är pensionspolitiken en prioriterad fråga. Den ekonomiska tryggheten har för våra äldre tyvärr gått i fel riktning under en längre period. I tidningen Senioren kan vi i en artikel från september läsa att en allt större grupp pensionärer löper risk för fattigdom. Jämfört med våra grannländer har vi en oacceptabelt hög andel fattiga pensionärer.

Därför har vi valt att satsa totalt 3,4 miljarder kronor mer än regeringen inom utgiftsområde 11 under den kommande budgetperioden. Då ramarna redan är satta framför vi våra budgetförslag i detta betänkande i ett särskilt yttrande.

Den grupp som har lägst pension utgörs främst av kvinnor. Ofta har de arbetat deltid eller varit hemma och tagit hand om barn, eller också är de av andra skäl såsom sjukdom eller skador i dag beroende av garantipensionen och har en pension som knappt går att leva på.

För den kommande budgetperioden har vi därför lagt ett förslag på en höjning med 800 kronor av garantipensionen, som då totalt landar på 1 000 kronor med regeringens tidigare höjning med 200 kronor. Avsikten med detta är att stärka ekonomin för de mest utsatta pensionärerna.

Förutom att höja garantipensionen för de mest utsatta samt sänka skatten finns det andra åtgärder vi vill göra som kanske sträcker sig något utöver våra satsningar i utgiftsområde 11 men likväl är viktiga för en stärkt pension som helhet.

Vi anser att pensionen i dag är för låg för den som arbetat och slitit i hela sitt liv. Vi vet att målbilden om 80 procent av slutlönen i pension är något som få erhåller. Därför påkallar pensionsproblemet både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.

Pensionssystemet är inte långsiktigt finansiellt hållbart i den meningen att medborgarna inte får en tillräckligt hög pension mätt som andel av slutlönen. Vi menar att det ska finnas ett så kallat respektavstånd och göras skillnad på pensionen om en person har arbetat i hela sitt liv eller inte arbetat alls.

Fru talman! Sverigedemokraterna är kritiska till den kvalificeringsregel inom garantipensionen som finns i dag. Den innebär att invandrare som beviljats uppehållstillstånd genom flyktingskäl eller övrigt skyddsbehov kan tillgodoräkna sig tid i hemlandet vid avgörande av garantipensionens storlek. Vi anser att samma regler ska gälla för alla som bor här och att det är tiden i Sverige som ska tillgodoräknas. Detta innebär en besparing på 800 miljoner kronor inom garantipensionen.

Fru talman! Alla förbättringar av pensionen är bra, och det är positivt att regeringen stärker pensionen genom pensionstillägget. Vi står bakom detta i vår budget. Frågan är bara om det är en långsiktigt hållbar lösning.

Sverige har en av världens högsta skatter, och jag tror att de flesta som bor här är positiva till att betala skatt om man vet att det verkligen går till en hållbar och generös välfärd. Vår gemensamma skattekaka ska fördelas på ett sätt som är värdigt människor som bor här, bland annat dem som nått ålderdom. Därför har vi länge drivit på för att den så kallade pensionärsskatten ska tas bort och att pensionen ska betraktas som uppskjuten lön. Det är bra att också regeringen äntligen börjat inse detta och tagit steg i den riktningen.

Fru talman! Jag vill avsluta detta anförande med en varm hälsning till alla som tar ett stort ansvar under denna pandemi, i synnerhet till er äldre som isolerar er för att undvika att bli smittade. Vår kamp för en bättre ekonomisk situation, minskad smittspridning på våra äldreboenden och en på alla sätt mer värdig pension och livssituation på ålderns höst kommer att fortsätta.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 202 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Det här året har regeringen sett till att utifrån den överenskommelse som slöts i Pensionsgruppen höja grundskyddet med upp till en bit över 1 000 kronor i månaden för de pensionärer som har det sämst ställt – ett betydande tillskott för dem som har vridit och vänt på varje krona för att ha råd att köpa julklappar till barnbarnen.

I opposition hör det väl lite grann till att bjuda över. Jag förstår att det är i den andan som Jennie Åfeldt och Sverigedemokraterna föreslår en ytterligare höjning av garantipensionen med 800 kronor. Jag noterar dock samtidigt att Jennie Åfeldt inte är lika angelägen om att berätta att de samtidigt vill sänka bostadstillägget. Dessutom får deras förslag till följd att det blir mindre lönsamt för den som arbetat och slitit ett helt arbetsliv.

Fru talman! Jag är lite intresserad av att höra vad Jennie Åfeldt har att säga om dessa båda delar.

Jennie Åfeldt (SD)
Anf. 203 Jennie Åfeldt (SD)

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten! Det är så här att det är inte jag som har dessa frågor. De är inte mina. Jag har ställt upp för en partikamrat som inte kunde vara med i dag. Jag ber alltså om ursäkt om jag inte kan ge ett svar.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 204 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Då ska jag inte ta alltför mycket tid med det här replikskiftet. Vi kanske kan få svar i ett annat forum.

Ida Gabrielsson (V)
Anf. 205 Ida Gabrielsson (V)

Fru talman! Pensionärerna har fått stå tillbaka i år. Coronapandemin har lett till att 70-plussares liv kraftigt begränsats. Kanske firas julen ensam. En del kanske deltar i gemenskapen digitalt via nätet. Andra har inte den förmånen.

För flera av oss blir det ett helt annorlunda firande i år. Vid många julbord kommer mor- och farföräldrar att vara saknade.

Skillnaden människor emellan fortsätter att växa, inte minst med regeringens och samarbetspartiernas förslag till budget. Vi blir allt äldre, sägs det, men det gäller inte alla. Vi kommer inte att dö samtidigt, du och jag. De ökade klasskillnaderna har lett till att korttidsutbildade kvinnors förväntade livslängd till och med sjunker. För våra coronahjältar som jobbar i vården och omsorgen innebär den höjda pensionsålder som nu börjar gälla att de får jobba en allt längre del av sina allt kortare liv.

Och låt oss säga som det är: Hur kan en höjd pensionsålder genomföras när kroppen för många av dem som jobbar inom dessa branscher inte ens håller till 65? Tendensen är i dag precis tvärtom: Arbetslivet blir allt tuffare, och fler bestämmer att de måste gå i pension tidigare trots att det ekonomiskt är mycket ogynnsamt. Det borde man ta tag i.

Fru talman! Pensionssystemet funkar inte, inte för att pensionsåldern har varit för låg utan för att pensionerna är för låga. Var fjärde person får ångest av att få hem det orangefärgade kuvertet, och 13-åringar känner att de måste börja spara till sin pension. Det är en befogad oro. De som går i pension i dag kommer endast att få halva slutlönen.

Fru talman! Varför är det alltid de äldre som ska få det sämre? De som har slitit och byggt landet får betala när de som har vill ha ännu mer. Det är skamligt.

Vi svenskar arbetar i dag längst i hela EU. Samtidigt ligger vi i botten när det gäller nivån på pensionerna. Vi har störst andel fattigpensionärer i Norden. Nära hälften av alla kvinnor som är ålderspensionärer i dag har del av garantipensionen, alltså det lägsta skyddet som finns.

Den höjda pensionsåldern kommer inte heller att betala sig i pensionskuvertet för den som jobbar som exempelvis undersköterska. Den kommer knappt att märkas i plånboken. Enligt Kommunals beräkningar ger varje enskilt arbetat år efter 66 års ålder bara ungefär 150 kronor mer i månaden för deras medlemmar.

Orsaken till att vi har den här situationen är att systemet är underfinansierat. Det är huvudorsaken till att vi har så låga pensioner. Det har en betydligt större påverkan än pensionsåldern. Det är därför du kan arbeta ett helt liv och ändå få en pension som inte är mer än hälften av din lön.

Vänsterpartiet vill att inbetalningarna till pensionssystemet höjs. Skatten ska också vara lika oavsett vad inkomsten kallas. Straffskatten som pensionärerna i dag betalar ska bort, och skatteklyftan mellan pensionärer och andra löntagare ska slutas. Det måste gå att leva på sin pension efter ett helt arbetsliv.

Fru talman! Över 300 000 svenska pensionärer riskerar att hamna under EU:s fattigdomsgräns. Varannan kvinna som jobbat hela sitt yrkesliv får så låg pension att hon har garantipension. Garantipensionen är i dag konstruerad så att de som lever på den halkar efter den övriga befolkningen. Sedan garantipensionen infördes 2003 har pensionärer med garantipension i genomsnitt haft en real inkomstökning på 15 procent, att jämföra med 45 procent för förvärvsarbetare.

Fru talman! Det är människor vi pratar om. I Expressen för ett tag sedan beskrev några pensionärer hur deras vardag ser ut:

Jag har inte råd att äta fisk, säger Jeniffer, 66.

Julklappar till barnbarnen köper jag bara vart femte år.

Jag önskar att jag kunde ha lite roligt för mina pengar, inte bara överleva, säger Kerstin, 66.

Fru talman! Regeringen skapar ökad ojämlikhet. Samtidigt som man gör på tok för lite för pensionärerna sänker man nämligen skatterna för de redan rika. Att ta bort värnskatten kostar drygt 6 miljarder per år. För bara lite drygt halva den summan hade man kunnat bifalla vårt förslag – men nej. I stället väljer regeringen att fortsätta ge till dem som har de allra högsta inkomsterna.

De nya skattesänkningarna för i år är enorma. Men pensionärerna får vänta. Hela straffskatten tas inte bort. I stället väljer januaripartierna till exempel att lägga den summan, och faktiskt lite till, på en nedsättning av arbetsgivaravgiften för alla unga mellan 19 och 23. Enligt alla bedömare är detta rena slöseriet. Inte ett jobb till kommer det att skapa, pengarna går i sjön och de äldre får stå tillbaka. Men man måste ju prioritera.

Jag tror nog, fru talman, att om man skulle fråga ungdomarna själva skulle de hellre se att mormor och morfar fick det bättre ställt. Det tycker nog alla, utom möjligen Sveriges riksdag och McDonalds restaurangkedja. För dem blir det julafton varje dag de kommande åren.

Fru talman! Varje pensionär ska ha råd att leva gott – julklapp till barnbarnen, den extra guldkanten till sig själv, äta lite godare mat, leva och inte bara överleva. Endast det bästa är gott nog åt pensionärerna.

Vänsterpartiet vill höja pensionerna. Vi vill ha ett annat, rättvist pensionssystem. Vi ser regeringens liggande förslag om att tillskjuta en slant till pensionen som någonting bra. Men det bevisar också det vi länge har sagt, nämligen att systemet inte fungerar. Det måste göras om. Höj inbetalningarna till systemet och se till att det blir en rimlig fördelning mellan pensionärer, är vad vi föreslår.

Vänsterpartiet gör inte skillnad på pensionärer och pensionärer, och därför föreslår vi givetvis också att ersättningen höjs och att straffskatten tas bort för landets så kallade sjukpensionärer, alltså de som har sjukersättning. Dessutom ska även de såklart omfattas av det höjda taket i bostadstillägget.

Fru talman! Vi vill höja garantipensionen med 800 kronor per månad i ett första steg. Det kommer framför allt att gynna arbetarkvinnor. Vi får höra att det är dåligt för att respektavståndet inte upprätthålls. Men det avståndet kan man väl inte upprätthålla genom att de som har det sämst får ännu mindre? Det är inte en klok politik. Det är inte att ta ansvar. Kvinnor som har jobbat deltid för att ta hand om barn och familj ska inte behöva betala ett högt pris för det.

Vänsterpartiet är här oenigt med bland annat Kristdemokraternas partiordförande som säger om kvinnor som har jobbat deltid och får lägre pension: ”Gör andra val, få annat resultat.”

Fru talman! Sångtexten går: ”Så låt de sista ljuva åren bli de bästa i vårt liv.” Men det gäller inte alla. Vänsterpartiet vill ändra på det. Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Hans Eklind (KD)
Anf. 206 Hans Eklind (KD)

Fru talman! En bra pension för både dagens och framtidens pensionärer – det är vad Kristdemokraternas politik syftar till. Hur vi tänker att vi ska kunna genomföra detta redovisas bättre i Kristdemokraternas partimotion än vad jag kan göra under de få minuter som jag tänkte uppehålla er här.

Vi har även ett särskilt yttrande som jag hänvisar till, och det beror på att vi inte deltar i det beslut som fattas i och med att våra egna ramverk för budgeten redan har fallit.

För oss kristdemokrater har pensionärernas ekonomi alltid varit ett prioriterat område. Möjligheten att som senior få leva ett aktivt och tryggt liv har många gånger med just ekonomin att göra. Under alliansregeringarna förhandlade vi fram fem sänkningar av skatten på pensioner och därutöver tre höjningar av bostadstillägget för pensionärer.

Vi kristdemokrater har sedan, i budget efter budget, lagt fullt ut finansierade förslag som visar hur man kan ta bort skillnaden mellan skatt på arbete och skatt på pension – i motsats till regeringens förslag där denna skillnad fortfarande kvarstår.

Tillsammans med Moderaterna och med stöd av Sverigedemokraterna såg vi till att alla pensionärer, inte bara de med en pension över 17 200 kronor, fick del av skattesänkningar genom budgeten 2019. I samma budget satte vi också stopp för den särskilda löneskatt för äldre som infördes av Löfvenregeringen, alltså extraskatten för de seniorer som kan och vill fortsätta jobba som sjuksköterskor, lärare och så vidare.

Vi vill gå vidare och införa något som vi kallar för förstärkt jobbskatteavdrag för dem som är 69 år och äldre. Det innebär att vi ser till att den som kan och vill jobba i den åldern får 1 000 kronor mer i plånboken vid en månadsinkomst om 20 000 kronor. Vi tror att det är viktigt att man skickar tydliga signaler om att svensk arbetsmarknad behöver seniorerna. Vi behöver uppmuntra dem, och det är också det som skattelättnaden syftar till.

Fru talman! Jag konstaterar att det är lätt för den som vill att se och kontrollera att kristdemokrater prioriterar de äldres situation, inte bara när det är valrörelse.

Fru talman! Jag tänkte uppehålla mig vid det här med jämställda pensioner. Det är viktigt. Det är ett faktum att dagens kvinnliga ålderspensionärer i regel har lägre pensioner än männen. Det tittar vi nu på i Pensionsgruppen.

Samtidigt finns de som tror att kvotering av föräldraledigheten skulle kunna vara en lösning. Problemet är att det inte stämmer. I dessa coronatider är det många nyheter som inte uppmärksammas, så ock en rapport från KPA Pension som släpptes för nästan exakt en månad sedan. Där visar KPA att reformen, även i ett parhushåll där makarna delar nästan exakt lika på föräldraledigheten, inte leder till jämställda pensioner. KPA konstaterar i sin utvärdering av reformens effekter att de är små, särskilt på den framtida ålderspensionen.

Allt det här beror på att det ekonomiska utfallet för kvinnor blir alldeles för litet även om de tar ut väldigt mycket mindre av föräldraledigheten. Det beror på att det inte får någon effekt på löneinkomsten. KPA konstaterar att vill vi ha jämställda pensioner, och det vill väl alla i den här kammaren, tror jag, måste vi se till att löneinkomsten påverkas.

Fru talman! Jag vill passa på att nämna tre förslag som vi kristdemokrater driver på för och som skulle leda till mer jämställda pensioner.

Sedan 1999 finns i pensionssystemet, tack vare ett initiativ från oss kristdemokrater, en rätt att tillgodoräkna sig pensionsrätt för så kallade barnår. Vi vill utöka dagens gräns på fyra år till fem år för den förälder som haft en lägre inkomst. Dessa är oftast kvinnor. Vi vet också att många i dag fortsätter att jobba deltid även efter barnets fyraårsdag. Kvinnorna är överrepresenterade, så även här skulle kvinnorna få en bättre pension.

Vi vill också stärka pensionsrätten. Vi vill höja dagens 75 procent till 85 procent när det gäller den generella jämförelseinkomsten. Det skulle hjälpa dem med lägst inkomster att få en bättre och högre pensionsrätt.

Pensionsmyndigheten har kikat på de här två förslagen och konstaterar att gapet mellan mäns och kvinnors intjänande till den allmänna pensionen faktiskt minskar med de här förslagen.

Det tredje förslaget är att vi vill att premiepensionen med automatik ska delas lika mellan föräldrar så länge de har gemensamma barn som inte har fyllt tolv år. Vill man inte dela den lika får man ansöka om detta. Egentligen blir det alltså precis tvärtom mot hur det fungerar i dag.

Fru talman! Kristdemokraternas budgetalternativ när det gäller detta utgiftsområde innebär också att vi tar bort undantagsregeln för flyktingar och andra skyddsbehövande vad gäller kvalificering till garantipension. Vi har också en förstärkning av ekonomin för pensionärer med små marginaler genom att vi finansierar en höjning av taket i bostadstillägget till pensionärer till 7 500 kronor för ensamstående och 3 750 kronor per person för sammanboende.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 207 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Den som har arbetat och slitit ska kunna gå i pension och känna trygghet med en rimlig inkomst. Vi socialdemokrater gick till val på att höja pensionerna, för vi ser att alldeles för många får en alldeles för låg pension. Pensionerna måste höjas, och vårt mål är att de på sikt ska motsvara minst 70 procent av slutlönen. Vi kommer inte att ge oss förrän vi har nått dit.

Det här året har vi framför allt höjt inkomsterna för de pensionärer som har det allra sämst ställt, alltså de som av olika skäl inte har haft möjlighet att tjäna in en tillräcklig pension genom arbete. För dem, varav många är ensamstående kvinnor som tagit ett stort ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet i en tid då samhället såg annorlunda ut, finns ett grundskydd som är nödvändigt för att alla ändå ska ha en dräglig inkomst.

För knappt ett år sedan förstärkte vi det grundskyddet, både genom höjd garantipension och höjt tak i bostadstillägget, i enlighet med överenskommelsen vi tidigare hade slutit i Pensionsgruppen. Det innebar att 675 000 av landets pensionärer fick en stärkt ekonomi med upp till en bra bit över 1 000 kronor i månaden.

Nu tar vi nästa steg på agendan för höjda pensioner. Vi socialdemokrater infriar därmed vårt kanske viktigaste vallöfte. Vi inför ett nytt inkomstpensionstillägg för dem som jobbat och slitit ett helt arbetsliv men som ändå får ut en låg pension. Många gånger skiljer det sig faktiskt inte så mycket i inkomst mellan en pensionär som har arbetat och slitit hela livet med en relativt låg lön och en som inte har arbetat alls. Det så kallade respektavståndet är alltså orimligt litet i dag.

Det var visserligen angeläget att höja inkomsterna för dem som har det allra sämst ställt, men det ska naturligtvis också löna sig att ha arbetat. Det är en fråga om rättvisa och anständighet. Det är därför som vi inför inkomstpensionstillägget, som är riktat till de pensionärer som har byggt vårt land men som får en för låg pension, vilket är ungefär hälften av landets pensionärer. Det handlar om undersköterskor som har slitit i vården och omsorgen med att ta hand om våra nära och kära, barnskötare och förskollärare som har tagit hand om våra barn, busschaufförer som har sett till att kommunikationerna till och från arbetet har fungerat och väldigt många fler som har kämpat på dag efter dag, trots tuffa arbetsvillkor, deltidsarbete och låg lön. Det är omständigheter som påverkar pensionen negativt. För just den grupp som har en relativt låg inkomstpension, i spannet 9 000–17 000 kronor i månaden, kommer pensionen att höjas med upp till 600 kronor per månad.

Fru talman! Jag vill på förekommen anledning, eftersom jag får många frågor kring detta, passa på att understryka att pensionstillägget inte kommer att göra att exempelvis bostadstillägget sänks eller hemtjänstavgiften höjs. Det är något som vi särskilt har tagit hänsyn till i bestämmelserna kring inkomstpensionstillägget.

Fru talman! Det höjda grundskyddet och det nya pensionstillägget är och har varit viktiga steg för oss socialdemokrater i vår agenda för att höja pensionerna, men vårt mål är som sagt att pensionerna ska höjas betydligt mer än så. Vi ser att pensionssystemet är underfinansierat och menar att en rejäl pensionshöjning inom ramen för pensionssystemet snarare än via statsbudgeten kräver att vi också höjer avsättningarna till pensionssystemet. Högre inbetalningar skulle ge högre utbetalningar. Än så länge har det inte funnits politiska förutsättningar att göra det, men vi är mycket positiva till att Pensionsgruppen har kommit överens om att göra en översyn av avgiftsfrågan. Vi är mycket angelägna om att komma framåt i den delen.

Samtidigt måste vi såklart komma ihåg att pensionen är en avspegling av arbetslivet. Därför är det oerhört viktigt att förbättra arbetsförhållandena så att alla faktiskt kan arbeta ett helt arbetsliv. Vi måste se till att möjligheterna att ställa om blir fler, men att den som är sjuk eller utsliten och inte har möjligheter att sadla om kan känna trygghet från kringliggande socialförsäkringar. I dag är det dessvärre många, framför allt kvinnor, som vittnar om motsatsen.

Ingen ska behöva nalla av sina pensionspengar i förtid, för det får katastrofala följder i form av låg pension på äldre dar. Pensionssystemet kan inte kompensera för vare sig ett ohållbart eller ojämställt arbetsliv. I stället måste vi se till att det är sjysta villkor, löner och förutsättningar som gäller på arbetsmarknaden, men det tror jag förtjänar en helt egen debatt.

Fru talman! Pensionen ska vara något att se fram emot. Vi ska ha ett tryggt och starkt samhälle som ger tillbaka när du har gjort ditt. Vi socialdemokrater är inte nöjda. Därför fortsätter vi det påbörjade arbetet med att höja pensionerna både för dagens och för morgondagens pensionärer.

Därmed vill jag passa på att yrka bifall till utskottets förslag.

Solveig Zander (C)
Anf. 208 Solveig Zander (C)

Fru talman! Ekonomisk trygghet vid ålderdom utgår i princip från två olika delar. Den ena är den pension vi får när vi har arbetat ett yrkesliv och tjänat in den, den andra är en ersättning som vi får från staten, den så kallade garantipensionen, om vi inte har kunnat arbeta. Syftet är att det ska vara arbetsinkomsten som ger det mesta, som vi hört alla föregående talare säga. Men det är då beroende av vilken inkomst vi har haft och om våra arbetsgivare har betalat in till tjänstepensionen. Det är det inte alla arbetsgivare som gör, och det är få som vet att man ska fråga om det betalas in till tjänstepension. Därför är det speciellt viktigt att vi informerar våra ungdomar om att man ska fråga arbetsgivaren om tjänstepensionen.

Om man har haft en låg inkomst, som de flesta kvinnor har, blir också pensionen låg. Det betyder att de personer som inte har haft en hög inkomst framför allt är kvinnor, och då kan man undra varför kvinnoyrkena ska vara de lägst betalda. Det har vi faktiskt ett ansvar att tillsammans göra något åt.

För ett år sedan höjdes garantipensionen, en ersättning om man inte har arbetat, och som vi hörde nyss höjdes också bostadstillägget. Det är bra, och jag är stolt över att ha varit en av dem som verkligen har drivit på i frågan. För mig handlar det om jämställdhet. Det är mest kvinnor som får ta del av garantipensionen, och det är dem oerhört väl unt. Men det behöver göras mycket mer.

Det är en rättighet att få ett bostadstillägg. Det är många garantipensionärer som inte ansöker om bostadstillägg. Jag vill betona att det är en rättighet och inte ett bidrag. Därför borde alla som har rätt till bostadstillägg få en uppmuntran att ansöka om det.

Herr talman! Höjningen av garantipensionen är som sagt väldigt bra, men den innebär att de som har jobbat ett helt yrkesliv inte får så mycket mer. Av det skälet har jag och Centerpartiet drivit på för att rätta till det. Jag beklagar att regeringen inte har prioriterat detta. Som vi hörde nyss av Teresa Carlvalho har regeringen i stället medverkat till att vi har fått ett pensionstillägg som ska betalas ut till dem som har en inkomst på 9 000−17 000 kronor, och naturligtvis går den största delen till dem som tjänar mest. Det är ett avsteg från pensionssystemet, där det är yrkesinkomsten som ska spegla vilken pension man får.

Vi i Pensionsgruppen har naturligtvis bifallit pensionstillägget, men vi är överens om att vi ska utarbeta ett långsiktigt sätt att öka respektavståndet. Regeringen har ännu inte tagit upp den diskussionen, trots att jag och flera med mig har framhållit hur viktigt detta är. Vi hörde också att Teresa Carvalho sa att det är viktigt. Då skulle jag vilja se ett initiativ från regeringens sida till just detta.

Fru talman! Just nu arbetar vi i Pensionsgruppen intensivt med och diskuterar hur ett upphandlat fondtorg ska bli verklighet. För mig och Centerpartiet är det valfriheten som är viktigast i sammanhanget. Det betyder att man måste informera och förenkla för alla som vill att kunna välja fonder, så att man inte automatiskt hamnar i förvalet, den så kallade Såfan som staten har hand om.

Ett litet tips till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi, som jag hoppas lyssnar till detta någon gång, är att kolla med LO, vilket borde vara en enkel kontakt. Deras tjänstepensionsavtal innebär att de varje år meddelar pensionsspararna att de kan byta från förvalet till ett eget val.

Jag måste nämna ytterligare en sak, och det är att regeringen måste informera om hur viktigt det är att förstå vårt pensionssystem. Regeringen hade som mål, vilket står i betänkandet, att fler skulle ha kunskap om livsinkomstprincipen för att kunna påverka sin pension. Trots att fler har gått in på minpension.se, den möjlighet som finns för att ta del av sin pension, har kunskap om livsinkomstprincipen inte ökat för vare sig kvinnor eller män. Detta konstaterar regeringen själv.

Det behövs med andra ord verkligen mer information. Det behövs på olika sätt både tidigt i livet och under hela livet. Man måste ge verktyg till människor om hur de kan påverka vårt unika pensionssystem.

Jag och vi i Centerpartiet har flera gånger påpekat detta och sagt att det viktiga är att man får veta vad som händer om man arbetar deltid eller om man tar ut lång föräldraledighet. Man måste få veta vad företagare ska tänka på och hur fort ungdomar måste komma in i yrkeslivet. Jag är ärligt bekymrad över detta och undrar varför regeringen inte jobbar med detta. De konstaterar ju att det är ett problem att svenska folket inte känner till pensionssystemet.

Detta var mina rekommendationer till regeringen. Det är dock ett betänkande vi har att behandla, och jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Maria Malmer Stenergard (M)
Anf. 209 Maria Malmer Stenergard (M)

Fru talman! Jag tänker inte ta replik på Solveig i sak. Det skulle jag aldrig våga när det gäller pensionsfrågan. Men framför allt tycker vi väldigt lika.

Jag begärde replik av en annan anledning. Du, Solveig, har nämligen lämnat det väldigt tråkiga beskedet att du tänker sluta i riksdagen vid årsskiftet efter 14 år i riksdagen och efter 14 år i socialförsäkringsutskottet.

Jag kommer aldrig att glömma första gången jag lyssnade till dig här i kammaren under en debatt om pensionerna. Det är inte lätt att bli trollbunden i en pensionsdebatt, men det blev jag faktiskt när jag lyssnade till dig. Du har enormt djupa kunskaper, och det märks verkligen att du brinner för att vårda vårt gemensamma pensionssystem och för att stärka pensionerna. Du delar väldigt frikostigt med dig av dina kunskaper.

Ditt hårda arbete här i riksdagen, i utskottet och i Pensionsgruppen har verkligen gjort skillnad. Jag vet att du har gjort ett avtryck som kommer att märkas under många år framöver.

Eftersom vi inte träffas i utskottet i dessa märkliga tider tar jag tillfället i akt i denna din sista pensionsdebatt, i alla fall som riksdagspolitiker här i kammaren, att å utskottets vägnar rikta ett innerligt stort och varmt tack för ditt fina arbete och för gott kamratskap i utskottet.

Nu blir du snart själv pensionär. Jag är säker på att du kommer att vara mycket representativ för dagens pigga och aktiva seniorer och inte sitta still särskilt mycket. Men som du själv har sagt får du nu äntligen leva i nuet. Du behöver inte vakta telefonen hela tiden. Och du kan låta familjen få ta plats. Det är något som vi verkligen unnar dig.

Jag vet att jag talar för hela utskottet när jag säger att vi kommer att sakna dig väldigt mycket. Stort lycka till med allt som du tar dig för! Man ska naturligtvis lämna över en jättestor bukett, men vi vill inte att du glömmer oss. Jag har därför försökt att skaffa något som är lite mer varaktigt. Jag tänker inte lämna över det, för det gör man inte i coronatider. Den står här bredvid.

(Applåder)

Solveig Zander (C)
Anf. 210 Solveig Zander (C)

Fru talman! Vad säger man? Jag blir nästan gråtfärdig. Jag har verkligen tyckt att det har varit roligt att vara i riksdagen, varje dag och varje sekund. Jag har inte klagat en enda dag när jag har fått lov att åka hit.

Jag ska erkänna att det jag kommer att sakna allra mest är Pensionsgruppen och det jobb vi gör där. Det är på riktigt, och vi gör skillnad. Det är något som alla har nytta av. Jag önskar er i Pensionsgruppen ett varmt lycka till. Jag kommer att tänka på er många gånger.

Jag kommer att sakna riksdagen. Men jag ska delta i ytterligare en debatt – jag lovar att jobba till sista dagen – och därför tänker jag inte tacka för mig just nu.

Tusen miljoner tack, Maria! Du är fantastisk.

Bengt Eliasson (L)
Anf. 212 Bengt Eliasson (L)

Fru talman! Det är inte lätt att komma efter en sådan hyllning. Det är heller inte lätt att komma efter en sådan eminent talare i detta ämne.

Fru talman! Först och främst vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Ingen ska behöva vara orolig för sin ekonomi när man blir äldre. Vårt pensionssystem är ett av världens mest stabila, och det bygger på långsiktiga överenskommelser och på arbetet som gjorts av Pensionsgruppen. Gruppen har arbetat väldigt länge, och Solveig har absolut varit en av pelarna i detta.

Det lönar sig i Sverige att arbeta och betala till pensionssystemet. Sverige har ett av världens mest stabila pensionssystem. Enkelt uttryckt finansieras dagens pensioner av dem som jobbar i dag, bortsett från premiepensionen som var och en sparar till själv. Just nu arbetar vi för att hitta ett ännu bättre system för valfrihet och frihet. Ju mer man betalar in och ju senare man går i pension, desto mer får man i pension. Medborgarna skyddas på detta sätt mot politiska infall, och de tjänar på att arbeta mer och betala in skatt.

Nu tullas det dock lite på detta i och med det pensionstillägg som införs av regeringen, vilket Solveig Zander beskrev väl före mig. Det naggar systemet i kanten när man lägger in filer utanför systemet.

Det grundläggande är att alla kan ha en dräglig ekonomisk situation på sin ålders höst, oavsett om man som enda möjlighet har haft ett lågavlönat arbete under livet, om man bara haft möjlighet att arbeta en kort period av livet eller om man av någon anledning över huvud taget inte har haft möjlighet att arbeta under sitt liv. Grundtryggheten måste finnas till för alla genom det som kallas garantipension.

Det är här som det så kallade respektavståndet kommer in. Med ett vettigt golv i pensionen för alla måste det ändå vara en betydande skillnad om man arbetar under ett långt arbetsliv eller inte, men skillnaden ska vara uppåt från golvet. Man ska inte sänka golvet för dem som redan har det svårt.

Bostadstillägget är ett mycket viktigt stöd för pensionärer med låg pension. Det höjs för att stärka ekonomin för dem med låga pensioner. Det gäller både ersättningsnivån och taket för den högsta hyra som kan ersättas. Det ger mer pengar i plånboken och ökar pensionärers möjlighet att flytta till en trygg och mer tillgänglig bostad. Men det finns så många hinder för att det här ska kunna fungera fullt ut, till exempel den så kallade flyttskatten. Det finns en rad olika saker som vi måste fortsätta hyvla ned. Vi måste också se till att bostadsbidraget faktiskt söks. Solveig Zander var inne även på detta.

Det är bra att skatten sänks och att bostadsbidragen höjs för många ålderspensionärer nästa år. Det är dock inte tillräckligt, för det träffar inte tillräckligt många och inte tillräckligt bra. Sedan måste jag som funktionsrättspolitisk talesperson för Liberalerna ändå få framhålla i denna debatt att det är dåligt – för att inte säga mycket dåligt – att den sänkta skatten och de höjda bostadsbidragen nästa år inte gäller dem som har sjuk- och aktivitetsersättning, fru talman. Det handlar om dem som förr kallades förtidspensionärer. Detta måste regeringen återkomma till i kommande budgetar, och gärna redan i en tilläggsbudget. Det är nämligen viktigt; detta ställer människor med otroligt svag ekonomi utanför.

Fru talman! Äldre människors kunskap, kompetens och erfarenhet måste tas till vara inte bara i pensionärslivet utan redan i arbetslivet. Därför arbetar vi för att åldersgränsen som anger hur länge man har rätt att vara kvar på jobbet ska höjas, och det är nu bestämt att gränsen kommer att höjas från 67 till 71 år. På sikt bör pensionsåldern och rätten – inte skyldigheten, utan rätten – att stanna kvar i arbetslivet knytas till det som Maria Malmer Stenergard var inne på, nämligen medellivslängdens utveckling. Det borde bli en automatik i det. Den som arbetar efter 65 bör enligt oss liberaler inte betala högre skatt utan lägre.

Delegationen för senior arbetskraft, fru talman, har haft regeringens uppdrag att komma med förslag om hur vi kan verka för ett mer inkluderande och åldersoberoende synsätt. De konstaterar att en av tre seniorer vill arbeta längre, att äldres hälsa har förbättrats dramatiskt, att äldre är bättre utbildade, att arbetsmiljön har förbättrats och att det är ekonomiskt fördelaktigt att arbeta längre. Samhället, det vill säga vi alla, behöver dessutom den arbetskraften för att fortsätta ha råd med de sociala välfärdstjänsterna.

Delegationens bedömning är att seniorernas kunskaper och erfarenheter behöver tas till vara på ett bättre sätt. Arbetsgivares attityder till senior arbetskraft måste bli mer positiv, och här behöver staten faktiskt gå före. Staten är dålig på att ha kvar årsrik arbetskraft och kan bli mycket bättre på det. Den kan leda utvecklingen mot ett längre arbetsliv. Här har också regeringen en viktig uppgift att fylla – att faktiskt visa att man går före.

De årsrika som arbetar vidare i dag återfinns bland egenföretagare och människor i fria yrken. De arbetar så länge de är efterfrågade, orkar och tycker att arbetet är roligt. En god arbetsmiljö och flexibilitet i slutet av arbetslivet är väldigt viktigt. Det här förslaget påminner mycket om de förslag som före detta socialministern Gustav Möller lade fram i inte just denna kammare, men väl i riksdagens kammare, redan 1964. Nu, fru talman – 56 år senare – måste förslagen faktiskt bli verklighet.

År 2016 skrev nobelpristagaren Arvid Carlsson, 93 år gammal, så här i boken Årsrika: ”Vi lever i ett samhälle där vi är måna om att utnyttja resurser effektivt. Hos äldre finns en enorm mängd resurser tillgängliga, som dessutom inte har något emot att användas. Det är konstigt att vi i Sverige är så efterblivna och inte inser vilket slöseri det är. Att tvinga bort äldre från arbetsmarknaden är det värsta.”

Det tycker vi liberaler också, fru talman.

Mats Berglund (MP)
Anf. 213 Mats Berglund (MP)

Fru talman! Jag har ett ganska långt manus och hade tänkt börja med att prata om coronaåret, men jag tror att jag stryker det. Jag nöjer mig med att säga att den här pandemin och det här året har visat, om något, att vi behöver ta bättre hand om våra äldre och våra pensionärer. Jag tycker att det är viktigt att nämna i det här sammanhanget.

I Pensionsgruppen har vi enats om att arbeta för höjda, hållbara, trygga och faktiskt också jämställda pensioner. Det är saker som Miljöpartiet står bakom och som vi gick till val på. Vi vill genomföra dem. Vi har ett pensionssystem i Sverige som är i grunden robust, och vi har en politisk enighet och bredd bakom systemet. Finansieringen ligger huvudsakligen utanför budget, vilket garanterar långsiktighet, trögrörlighet och en trygghet.

Trögrörligheten är bra, men den har också ett pris: Nu, långt efter att överenskommelsen gjordes, ser vi att pensionerna halkar efter den allmänna löneutvecklingen, att det alltjämt finns ett glapp mellan vad kvinnor och män får ut i pension och att vi fortfarande har för många pensionärer som har det påtagligt knapert. Då blir det med det system vi har ganska komplicerat att få de åtgärder på plats som vi behöver för att bibehålla det starka och framför allt trygga pensionssystem vi vill ha.

För det första behöver vi höja pensionerna och se till att pensionärerna, framför allt de som har det svårt, får en högre inkomst varje månad. På lång sikt handlar det om att öka inbetalningarna till pensionssystemet. Vi behöver höja pensionsavgiften, och det är en diskussion vi behöver ta – snart. Men oavsett när det sker får det reell effekt först om många, många år. En något snabbare lösning, som vi nu genomför, är att främja ett längre arbetsliv. Genom att arbeta längre och betala in mer till sin egen pension får varje nybliven pensionär också en reell höjning.

Det hjälper dock inte dem som redan är pensionärer. För den gruppen, och för den mest omedelbara effekten, finns det andra åtgärder. MP-S-regeringen har sedan den tillträdde för sex år sedan successivt raderat den pensionärsskatt som den borgerliga majoriteten införde. Vi har under den här mandatperioden också förstärkt grundskyddet för de pensionärer som har allra lägst pension, och i och med den här budgeten tas nästa steg i form av det pensionstillägg som direkt när det träder i kraft ger mer i plånboken för mer än hälften av Sveriges pensionärer. Det blir en omedelbar förstärkning med upp till 600 kronor i månaden.

På så sätt förstärker vi pensionerna på kort, medellång och lång sikt. Vi höjer pensionerna och bibehåller tryggheten i systemet.

För det andra handlar detta om systemets långsiktiga hållbarhet. Vi blir allt äldre, och de äldre blir allt friskare. Här kommer de längre arbetsliven och de höjda åldersnivåerna in igen. Pensionsåldern höjs, och en riktålder införs som successivt väntas öka.

För bara någon vecka sedan lämnade Delegationen för senior arbetskraft sitt slutbetänkande. Det betänkandet, och de många rapporter som delegationen har lämnat tidigare, visar att vi har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv och ett produktivt arbetsliv upp i åren. Det är nyttig och bra läsning. De som vill, kan och har möjlighet att arbeta längre ska få ökade möjligheter att göra det. Men vi behöver vidta åtgärder, alltifrån att radera hinder till att jobba med kompetensutveckling, omställning och det livslånga lärandet.

Just det där sista har regeringen nu också aviserat en lagändring för som innebär att landets lärosäten kommer att behöva ta ett större ansvar för det livslånga lärandet. Men det gäller även andra utbildningar – Miljöpartiet gick till val på att underlätta studier på till exempel yrkeshögskolan genom ett riktat studiemedel för personer mitt i arbetslivet. Vi kallar det utvecklingstid. Det förslaget försvann tyvärr i ett, tycker jag, tragiskt politiskt spel där Vänsterpartiet gick ihop med Sverigedemokraterna och fick med sig M och KD.

Vi jobbar dock vidare med att möjliggöra för yrkesaktiva att studera vidare utan att gå ned alltför mycket i inkomst och därmed möjliggöra ett längre arbetsliv. Ett hållbart pensionssystem kräver nämligen ett hållbart arbetsliv där vi orkar arbeta till pensionsåldern, där vi har möjlighet att utvecklas i kapp med tekniken och kraven och där återhämtning ingår.

Fru talman! Det hållbara pensionssystemet handlar dock även om hur vi placerar våra pensionspengar.

Förra veckan fyllde Parisavtalet fem år. Det framstår tyvärr som alltmer hopplöst att klara 1,5-gradersmålet. Men med gemensamma insatser kan vi fortfarande klara åtminstone det alternativa 2-gradersmålet. Men då måste vi se till att motverka utsläppen.

Här spelar våra investerade pengar en stor roll. Vi har skärpt kraven på hur AP-fonderna kan och får placera. Vi kommer att behöva ytterligare skärpningar för klimatet, miljön och den biologiska mångfalden, men också för trygghet och mänskliga rättigheter globalt.

Fru talman! Samspelet mellan pensionssystemet och arbetslivet blir också tydligt när vi för det tredje diskuterar jämställdhet och jämlikhet.

Pensionssystemet är i grunden, eller åtminstone i teorin, könsneutralt. Det är inte i pensionssystemet, utan i arbetslivet, som orättvisorna växer. Men i praktiken fungerar ju pensionssystemet så att det reproducerar, och i vissa fall förstärker, orättvisorna från arbetslivet.

Våra pensionärer är inte jämställda. Männen har högre pensioner. Kvinnorna har i högre utsträckning garantipension, och tillhör alltså den grupp som har det allra svårast. Den här ojämställdheten följer med upp i inkomstnivåerna.

Motsvarande problem finns mellan socioekonomiska grupper. Pensionssystemet vidarebefordrar, och förstärker, ojämlikheten. Vi har många pensionärer som har det rätt bra. Men vi har för många som har det riktigt knapert.

Åtgärder för en mer jämställd och jämlik ålderdom behöver göras genom hela livskedjan från förskolan och skolan, genom den högre utbildningen och arbetslivet, men också i pensionssystemet.

För att avsluta: Inkomstpensionstillägget är en åtgärd på kort sikt. På längre sikt behövs andra åtgärder för mer rättvisa pensioner. De diskussionerna behöver vi återkomma till. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Linda Lindberg (SD)
Anf. 214 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Jag vill passa på att tacka min goda kollega för ett tydligt och bra framförande av vår politik på pensionsområdet.

Jag vill samtidigt förtydliga att vi har en alldeles för stor del fattigpensionärer i Sverige. Vi har också flera hemlösa äldre, något som berör mig på ett dåligt sätt. Detta är inte minst resultatet av den förda politiken på området.

Här står Socialdemokraterna och slår sig för bröstet och tar fram åtgärder och förslag mot sin egen förda politik, om man tittar tillbaka. Men det är bra att man nu ser situationen med klara ögon och kommer med konkreta förslag, även om alla inte alla gånger är helt förankrade långsiktigt.

Vad som är anmärkningsvärt är att ledamöter i landets regeringsparti inte kan läsa en budgetmotion och i synnerhet inte en motion om ett utgiftsområde. Vi sverigedemokrater stärker garantipensionen i vårt förslag och ingenting annat.

Vi stärker garantipensionen med 800 kronor. Det resulterar i att man i andra ändan får sänkta kostnader inom bostadstillägget. Det är så det fungerar. Man tillför pengar i en pott, och då minskas det i en annan pott. Detta är klart och tydligt utifrån siffror från riksdagens utredningstjänst.

Det är vad jag vill förtydliga. Jag tycker att det är en ful retorik av Socialdemokraterna. Jag har inga problem att ta kritik om ni tycker att vår politik inte är korrekt. Men det är fult att man hittar på egen politik som vi inte står för.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 215 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Jag får tacka Linda Lindberg för förtydligandet på de frågor som jag tidigare ställde till Jennie Åfeldt, som dessvärre inte kunde svara på frågorna.

Jag vet inte om det i och för sig blev så mycket klarare utifrån det svar som gavs från Linda Lindberg. Jag får väl helt enkelt ställa samma fråga.

När man läser Sverigedemokraternas budgetmotion är det mycket riktigt tydligt att ni anslår ett högre anslag till garantipensionen. I andra änden sänks kostnaderna för bostadstillägget.

Fru talman! Det var just detta jag ställde min fråga om. Jag undrade hur Sverigedemokraterna resonerar när man gör på det sättet. Man ger med den ena handen och tar med den andra.

Man försöker ge sken av att den enskilda pensionären får en förstärkning med 800 kronor i månaden. Men det är så mycket man höjer garantipensionen med i det förslag som lagts fram.

För den enskilda pensionären är det inte nödvändigtvis det som blir resultatet, eftersom bostadstillägget samtidigt sänks. Det skulle jag gärna vilja ha ett svar på.

Linda Lindberg (SD)
Anf. 216 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Det är precis så det är. Det är ingenting som är unikt. Det är precis samma sak när regeringen höjer garantipensionen, till exempel. Det är klart att resultatet blir att bruttoinkomsten stärks för respektive pensionär, vilket resulterar i att man kan få ett sänkt bostadstillägg.

Detta är siffror som baseras på riksdagens utredningstjänst och ingenting som Sverigedemokraterna själva står och hittar på. Det står också ganska tydligt i betänkandet, inte minst på sidan 20, att det är effekter utifrån framlagda förslag.

Nej, vi sänker inte bostadstillägget för våra pensionärer. Vi går inte fram med sådana förslag. Vi går fram med ett förslag där vi höjer garantipensionen med 800 kronor.

Teresa Carvalho (S)
Anf. 217 Teresa Carvalho (S)

Fru talman! Nu säger Linda Lindberg i sitt replikskifte både att man inte sänker bostadstillägget och samtidigt att man gör det. Det är vad som blir effekten.

Jag vill också förtydliga att det inte var så när regeringen för ett år sedan höjde grundskyddet. Då tog vi det i beaktande i de bidragsgrundande bestämmelserna i bostadstillägget så att den inverkan inte skulle uppstå. Vi höjde samtidigt fribeloppet i bostadstillägget med motsvarande belopp som garantipensionen höjdes.

Det kan jag inte utläsa från Sverigedemokraternas budgetmotion eller RUT-rapporten som det hänvisas till och som Sverigedemokraterna har gjort. Då blir effekten att Sverigedemokraterna ger med ena handen och tar med den andra.

Linda Lindberg (SD)
Anf. 218 Linda Lindberg (SD)

Fru talman! Så kan man tolka det. Man kan absolut gå fram med ytterligare satsningar. Men saken är att vi inte går fram med förslag om att sänka och försämra det för landets pensionärer, utan snarare tvärtom.

Vad som också är anmärkningsvärt är att regeringen har styrt och att Socialdemokraterna har styrt landet i så många år, och vi ser en så stor andel fattigpensionärer.

Det är så många kvinnor som lever på existensminimum via garantipension eller väldigt låga pensioner. Det är ingenting som vi från Sverigedemokraterna i varje fall har någon skuld i. Jag tror nog att man ska vara lite mer ödmjuk i denna fråga.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 15 december 2020.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Stillbild från Beslut 2020/21:20201215SfU2, Beslut

Beslut 2020/21:20201215SfU2

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Statens budget inom utgiftsområde 11

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2021Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 11 enligt regeringens förslag i bilaga 2.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 11 punkt 7 och avslår motionerna

    2020/21:1307 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 11,

    2020/21:1834 av Oscar Sjöstedt m.fl. (SD) yrkandena 2 och 8,

    2020/21:2633 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 4, 13 och 14,

    2020/21:2969 av Jonas Sjöstedt m.fl. (V),

    2020/21:3106 av Julia Kronlid m.fl. (SD) och

    2020/21:3522 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 1 och 2.b) LagförslagenRiksdagen antar regeringens förslag till

    1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken med den ändringen att 6 kap. 6 § ska ha den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 4,

    2. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

    3. lag om ändring i lagen (2019:646) om ändring i socialförsäkringsbalken,

    4. lag om ändring i lagen (2019:648) om ändring i lagen (2019:168) om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen,

    5. lag om ändring i lagen (2019:168) om sociala trygghetsförmåner efter det att Förenade kungariket har lämnat Europeiska unionen.    Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 11 punkterna 1-5.c) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2021 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Pensionsmyndighetens behov av likviditet vid handel med fondandelar som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 8 000 000 000 kronor.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:1 utgiftsområde 11 punkt 6.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.