Totalförsvaret 2021-2025

Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Vi lever i en osäker tid. Hoten och riskerna mot och sårbarheterna i Sveriges säkerhet har ökat på ett dramatiskt sätt under de senaste åren. Beredskapshöjningen som Försvarsmakten genomförde på Östersjön i höstas och de oroligheter som vi ser i Belarus är bara några exempel på det.

Dagens debatt och morgondagens beslut i den här kammaren är slutpunkten på en tre år lång beredningsprocess om totalförsvaret men också startskottet på en närmare tio år lång resa som ligger framför oss.

Vi måste bygga upp ett starkare försvar som både värnar Sveriges säkerhet och gör att vi kan bidra till stabilitet och säkerhet i närområdet tillsammans med våra internationella partner.

Moderaternas linje har i hela den här processen varit tydlig: Inga fler underfinansierade försvarsbeslut. Vi föreslår därför att försvaret ska få väsentligt högre anslag fram till 2030 än vad regeringen föreslår i sin proposition.

Med detta sagt, fru talman, finns det också en bred politisk enighet kring inriktning och ekonomi för Sveriges försvar under perioden 2021-2025. Denna inriktning står vi moderater bakom. Den har möjliggjorts genom att januaripartierna i höstas enades om att tillföra ytterligare 3 miljarder fram till 2025. Det var något mindre än vad vi krävt. Å andra sidan användes de här medlen också för att genomföra viktiga moderata prioriteringar för det framtida försvaret. Låt mig ta några exempel.

Försvarets radioanstalt får nu extra medel för att stärka cyberförsvaret och följa stridskraftsutvecklingen i vårt närområde, flygvapnet ska tillföras långräckviddiga kryssningsrobotar som ökar Sveriges krigsavhållande förmåga och fler korvetter ska tillföras för att åtminstone vidmakthålla vår marina förmåga.

För detta vill jag tacka Liberalernas försvarspolitiska talesperson Allan Widman, som drev på för att hitta lösningen och samsynen kring inriktning och ekonomi i det korta perspektivet. Moderaterna är villiga att ingå i breda lösningar. Vi kommer inte att flytta målstolparna när andra partier är villiga att närma sig oss, framför allt inte i säkerhets- och försvarspolitiken.

Fru talman! Försvarsberedningen har genom ett gediget arbete lagt grunden för det försvarsbeslut som ligger framför oss. Den har hela tiden arbetat utifrån ett tioårsperspektiv. Målet har varit att återta förlorad mark och lägga grunden för en utvecklad försvarsförmåga på sikt. Det är därför som det långsiktiga perspektivet är helt grundläggande. Försvarsmakten har ju också efterfrågat ett långsiktigt ekonomiskt perspektiv, framför allt för tillväxt för åren 2026-2030. Det är här, fru talman, som regeringen inte levererar.

I försvarspropositionen anger regeringen en lång rad åtgärder som ska genomföras under perioden 2026-2030, men utan att förbinda sig att betala kostnaderna för detta. Samtidigt ska man ge uppdrag till Försvarsmakten att planera det här arbetet. Det är precis så här, fru talman, som man underfinansierar försvarsbeslut. Vi har en lång tradition i Sverige av att fly in i framtiden. Man beslutar och ger uppdrag till Försvarsmakten men förbinder sig inte till kostnaderna.

Vi moderater har lärt oss en läxa av detta, inte minst i samband med försvarsbeslutet 2015. I praktiken innebär det att militära förmågor som både en enig försvarsberedning och Försvarsmakten har sagt är helt nödvändiga för att hantera det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget nu står utan finansiering i den här propositionen.

Det handlar till exempel om nya stridsbåtar till amfibieförbanden, handburet luftvärn till armén, fler robotar till flygvapnet, nya sensorer och radarkedjor, stärkt telekrigsförmåga, mer och tyngre utrustning till hemvärnet och inte minst också om handeldvapen och mer mängdmateriel till de enskilda soldaterna ute på förbanden. I grunden innehåller propositionen förslag som det bedöms saknas cirka 35 miljarder kronor för att genomföra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Till detta ska läggas att regeringen till synes inte heller tar höjd för riskerna med fördyringar för strategiska materielprojekt. Redan i veckan kom uppgifter om kostnadsfördyringar för flygvapnet. Det har senare också konfirmerats av Försvarsmakten. Nu verkar detta räddas upp på kort sikt av en gynnsam pris- och löneomräkning för Försvarsmakten nästa år. Men det är inte långsiktigt hållbart att Försvarsmakten tvingas hoppa från tuva till tuva inom försvarsekonomin.

Jag ser också, fru talman, andra risker när det kommer till fördyringar, inte minst för marina plattformar, och det faktum att själva grundorganisationen blev större och dyrare än vad som först var planerat. Jag delar därför inte försvarsministerns uppfattning att detta försvarsbeslut vilar på en solid grund.

Den krigsorganisation som föreslås kommer inte heller att vara färdigställd fram till 2030 med den ekonomi som regeringen avdelar.

Allt detta är oroande och otillfredsställande.

Vi moderater har lovat att vi ska kunna finansiera och genomföra Försvarsberedningens förslag och ÖB:s militära råd till 2030, och de står vi fast vid.

Moderaterna och Kristdemokraterna förbinder sig därför redan i det här försvarsbeslutet att ge tydliga besked om ekonomin. Vi föreslår en anslagsökning på 5 miljarder extra 2026 och ytterligare 5 miljarder extra 2027. Det innebär att vi sammanlagt tillför 35 miljarder mer än regeringen för samma period, just för att kunna säkra finansieringen av genomförandet av Försvarsberedningens förslag i dess helhet.

Fru talman! Jag vill göra en utblick på försvarssatsningarna i vårt närområde och jämföra dem med de kommande svenska satsningarna.

Nästa år kommer fem av åtta länder i vårt närområde att ha försvarsutgifter som uppgår till 2 procent av bnp. Vid sidan av detta lägger Ryssland dubbelt så mycket, 4 procent av bnp, på försvaret.

Sverige är det land i norra Europa som lägger minst andel av den totala ekonomin på försvaret. Enligt Sipri lade vi förra året 1,1 procent på försvaret, detta trots att vi inte är återförsäkrade i någon försvarsallians och trots att vi har till ytan Europas tredje största land att försvara.

Just detta perspektiv, fru talman, att förhålla oss till andra länders försvarssatsningar snarare än att hylla våra egna relativa ökningar är väsentligt. Det är just därför som jag tycker att det blir missledande när vi från oppositionen anför riskerna med underfinansiering och regeringen säger att det är de största försvarssatsningarna på 70 år. Jag vill då bara påminna om att vi började från en låg nivå i Sverige. Trender inom försvarsområdet är alltså enbart relevanta i förhållande till andra länders satsningar, och det är det som är det viktiga och väsentliga.

Avslutningsvis, fru talman, ser jag tre viktiga skiljelinjer inom svensk försvarspolitik i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

För det första är vi fem partier som står bakom att Sverige på sikt bör ha upp till 2 procent av bnp som försvarsutgifter. Det är en viktig ledstjärna för oss för att vi ska hänga med i utvecklingen i närområdet.

För det andra är vi fem partier i Sveriges riksdag, snart tror jag i alla fall, som står bakom att Sverige likt Finland bör ha en Nato-option i sin säkerhetspolitiska linje. Här välkomnar jag Sverigedemokraternas positionsförflyttning. Jag har respekt för att de har en annan uppfattning och inte vill gå med i Nato. Men vi ska naturligtvis ta alla de möjligheter som finns att fördjupa det säkerhets- och försvarspolitiska samarbetet med Finland.

För det tredje är vi fyra partier som anser att Sverige bör bli fullvärdig medlem av Nato. Ett svenskt och gärna finskt Natomedlemskap vore det enskilt viktigaste beslutet för att stärka svensk och nordisk-baltisk säkerhet.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 52 av Moderaterna och Kristdemokraterna om den framtida ekonomiska utvecklingen för försvaret. I övrigt hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Jag ska börja med att säga att det finns risk för att jag något överskrider den anmälda talartiden 8 minuter. Jag ska också inledningsvis yrka bifall till reservation 10, under punkt 16, från Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. I övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! När jag för några år sedan kom in i försvarsutskottet och blev försvarspolitiker var mitt första och tydligaste intryck av försvarsutskottet att man gärna har tydligt fokus på detaljer. Och det är väl så att det är där djävulen sitter. Å andra sidan får det inte bli ett argument eller skäl för att missa helheten. Därför kommer jag i mitt anförande i dagens debatt att måla med en lite bredare pensel.

Just nu! Så heter Försvarsmaktens senaste informationskampanj. Den handlar om vad som görs just nu för att säkra fred och frihet i vårt land. Den handlar om hur kvinnor och män i Försvarsmakten tränar, övar och samarbetar för att vara förberedda.

Informationskampanjen illustrerar på ett utmärkt sätt vad det är som ska försvaras: Sverige och vår territoriella integritet, men framför allt vårt sätt att leva och vara, rätten att få vara den man vill, tycka vad man vill, säga vad man vill och älska den man vill - försvaret av den svenska välfärdsmodellen och ytterst vår frihet och vår suveränitet. Varje bild och varje ton skapar en väv av nationell solidaritet, självkänsla och sammanhållning. Så byggs folkförankring och försvarsförmåga. Den sätter också fingret på vad försvars- och säkerhetspolitik ytterst handlar om: att upprätthålla freden.

Vi förebygger hot och risker mot vårt land när vi bidrar till stabilitet i det internationella samfundet genom diplomati och politik, med samtal och demokratiskt beslutsfattande och genom samarbete och handel. Om anständigheten tar slut finns motsvarigheten till ekonomins lender of last resort till hands, nämligen försvaret, krigsmakten och vår förmåga att möta ett väpnat angrepp.

Dagens utmaningar och hot mot vår säkerhet är föränderliga, gränslösa och komplexa. När tidigare syn på säkerhet utgick från stater och en militär hotbild har säkerhetsbegreppet i dag vidgats. Hoten kan vara både militära och icke-militära och också komma från icke-statliga aktörer. Den säkerhetspolitiska utvecklingen har dessutom i flera delar av världen försämrats över tid. Säkerheten i Europa och vårt närområde har utmanats. Det ställer nya krav på vår försvarsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! För fem år sedan, i juni 2015, debatterade och beslutade riksdagen om försvarets inriktning för perioden 2016-2020. Det var i stora stycken en historisk händelse. Upprustningen av det svenska försvaret påbörjades. Detta arbete fortsätter nu. I stället för ett insatsförsvar skiftades fokus mot den nationella förmågan. Höjd beredskap, utveckling av krigsförbandens operativa förmåga samt planering för ett sammanhängande totalförsvar har varit utmärkande för försvarsbeslutet 2016-2020. Frågor som rör fördjupade internationella samarbeten, inte minst med Finland, har också varit prioriterade.

Försvarsbeslutet innebar en långsiktig förändring, eller med den moderate ledamoten Hans Wallmarks ord i den debatten: "Från olika håll, inklusive överbefälhavaren, används ordet 'trendbrott'." Tiden med sjunkande försvarsanslag kunde brytas och substantiella medel tillföras försvarsekonomin. Med den totalförsvarsproposition som ligger på bordet kan vi nu fortsätta på den inslagna linjen.

Fru talman! Anslagen till det militära försvaret uppgick till knappt 45 miljarder kronor 2014. Anslagsökningar under perioden 2015-2025 innebär en ökning med 87 procent i fasta priser mellan 2014 och 2025. Under perioden 2021-2025 ökar ramanslagen till det militära försvaret med ytterligare 27 miljarder kronor. Det i sig är en ökning av anslagsnivåerna på mer än 40 procent. Det är den största satsningen på det militära försvaret sedan 1950-talet.

Fru talman! Vi måste ha respekt för att det tar tid att bygga militär förmåga. Samtidigt går det väldigt fort att rasera den. Det militära och civila försvaret har under lång tid inte varit utformat eller dimensionerat för att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. Försvaret rustas nu upp efter totalförsvarstanken, där militärt och civilt försvar är beroende av varandra. Det är en princip som sträcker sig bortom den krisberedskap som vi tidigare har organiserat oss utifrån. I totalförsvarstanken är folkförankring och försvarsvilja centrala. Där existerar inte synen på försvaret som särintresse. Den enskilt viktigaste uppgiften framför oss är nu att öka den operativa förmågan i krigsförbanden och säkerställa den samlade förmågan i totalförsvaret.

Genomgående för det militära försvaret är att samtliga delar inom krigsorganisationen behöver förstärkas. Den utveckling som föreslås innebär en avsevärd förmågeökning inom såväl det militära som det civila försvaret inom de närmaste fem respektive tio åren. Låt mig ge ett antal exempel.

Under perioden 2021-2025 ska de nuvarande två brigadstrukturerna organiseras i två mekaniserade brigader. Därutöver påbörjas organiseringen av en tredje mekaniserad brigad.

Nya regementen i Arvidsjaur, Göteborg, Uppsala, Kristinehamn, Sollefteå och Falun, med utbildningsdetachementet i Östersund, inrättas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Ubåtsdivisionen vidmakthålls och utvecklas genom en ökning av antalet ubåtar i krigsorganisationen från dagens fyra till fem.

Korvettdivisionerna vidmakthålls och utvecklas genom att halvtidsmodifiering av korvetterna av Visbyklass påbörjas.

Nuvarande sex stridsflygdivisioner vidmakthålls. Parallellt med Jas 39 C/D påbörjas förbandssättningen av det nya stridsflygsystemet Jas 39 E.

Ny materiel tillförs hemvärnet, till exempel fordon, sensorer och mörkermateriel. Det frivilliga engagemanget är centralt för vår försvarsvilja och försvarsförmåga. Hemvärnets numerär behöver därför öka.

Antalet värnpliktiga ökar till 8 000 till 2025. Det totala antalet befattningar i krigsorganisationen kommer att uppgå till 90 000 när organisationen är personellt och materiellt uppfylld.

Sveriges cyberförmåga ska stärkas ytterligare. Ett nytt nationellt cybersäkerhetscenter inrättas för att bidra till att höja den samlade förmågan att möta cyberhot och effektivt stödja både offentliga och privata aktörer.

Vi står, fru talman, inför en historisk satsning, och med det en hel del utmaningar såsom personalförsörjning, infrastruktur och kostnadseffektivitet.

Det finns nämligen alltid risker när tillväxten går för fort. Det är en sak att rada upp reformer i inriktningspropositionen, och det är en helt annan sak att implementera dem, vilket framkom i motsvarande debatt 2015. Därför blir en av de största utmaningarna att kunna absorbera de stora ekonomiska tillskotten. En av regeringens och riksdagens viktigaste uppgifter de kommande åren blir att följa upp det som ligger framför oss.

Betydelsen av en kontrollstation 2023, som kan utvärdera om förstärkningen och kostnadsutvecklingen är i fas enligt riksdagens beslut om inriktning och ekonomisk ram för totalförsvaret, kan inte underskattas.

Fru talman! Återinförandet av värnplikten för folkförsvar och folkförankring, totalförsvarsplaneringen hos alla berörda myndigheter och de stora ekonomiska tillskotten är centrala delar i återuppbyggnaden av totalförsvaret. Utifrån en militärt alliansfri position bygger vi ett säkerhetsnätverk kring Sverige. De bilaterala förbindelserna har vi fördjupat, särskilt med Finland.

Om Sverige och Finland i framtiden därtill gemensamt skulle operera Gripen E skulle detta skapa nya möjligheter för vårt samarbete. Finland ska givetvis välja det stridsflygplan som bäst motsvarar landets säkerhets- och försvarspolitiska behov. Men om Finland landar i att det är Gripen som är den bästa lösningen kommer vi att verka för att även Sverige gör allt som krävs för att få en så bra samverkan som möjligt mellan våra flygvapen.

Fru talman! När det gäller vår gemensamma säkerhet, att försvara vårt lands suveränitet och våra demokratiska fri- och rättigheter, måste vi agera både ansvarsfullt och pragmatiskt. Sveriges säkerhetspolitik är för viktig för att användas som bricka i ett partipolitiskt och inrikespolitiskt spel. Förslaget till inriktning för det militära och civila försvaret den kommande femårsperioden fortsätter i den riktning regering och riksdag tog ut redan 2015. Ansenliga ekonomiska tillskott, tillväxt i alla led och stärkta förmågor stärker den svenska säkerhetspolitiska linjen för att beskydda och upprätthålla vårt sätt att leva - det som är vår svenska välfärdsmodell. Detta skapar trygghet för framtiden och slår vakt om demokratin och rättsstatens principer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Förtjänsten hos inriktningen vad gäller Finland och flygvapnet tror jag att det finns en bred samsyn kring. Det är en styrka och tillgång. Jag tyckte dock att Niklas Karlsson föll i den fälla som jag tidigare tog upp. Han anförde att 2015 innebar ett trendbrott. Ja, det var ett trendbrott i förhållande till vår egen militära förmåga. Men mellan 2015 och 2019 växte den ryska militära förmågan mer än den svenska. I relativa termer stod vi oss sämre 2019 än vad vi gjorde 2015. Den ryska militära förmågan har ju också fortsatt att öka. Detta har att göra med en fördröjningseffekt inom försvarssatsningar. Jag vill alltså bara påtala risken med att referera till trendbrott utan att förhålla sig till omvärldens trender och i stället bara titta på den egna förmågan.

Fru talman! Det jag faktiskt ville lyfta var dock att Niklas Karlsson berörde cybersäkerhet och cybersäkerhetscentret. Här har vi rätt stora och allvarliga problem. Vi i Sverige är väldigt duktiga på digitalisering - vi ligger trea eller fyra i världen - men vi är ibland inte med på topp trettio i världen när vår cybersäkerhet utvärderas.

Regeringen har hela tiden pratat om att det är viktigt att få cybersäkerhetscentret på plats, och statsministern har sagt det vid två regeringsförklaringar. Man lovade att det skulle vara operativt under 2020. I torsdags gick regeringen ut och berättade att man nu ska etablera centret. Man har inte förklarat var det ska ligga, och man har inte tydliggjort exakt vilket samarbete man kommer att ha med näringslivet - och inte heller hur det ska funka i relation till Regeringskansliet.

Jag tycker att detta är beklämmande, och jag kan bara beklaga att regeringen har varit saktfärdig i sitt agerande när det kommer till att etablera det här nya cybersäkerhetscentret. Det gäller inte minst mot bakgrund av att alla andra nordiska länder faktiskt har ett sådant center på plats.

Fru talman! Låt mig först tydliggöra att det vi nu gör med svensk försvarsförmåga, att vi stärker det svenska försvaret, sker med hjälp av ansenliga anslagsökningar. Det är en historisk satsning; vi har inte sett en sådan på 70 år, sedan 1950-talet. Det är viktigt och nödvändigt med tanke på det som händer i vår omvärld. Om det är vi helt överens.

Som opposition kan man naturligtvis klaga på att det är för lite, och man kan klaga på att det är för sent. Det är på något sätt ganska slående numera att moderata politiker när de sitter i Regeringskansliet inte har förmåga att genomföra det de så gärna ville göra när de satt i opposition. Moderaternas facit efter åtta år med regeringsmakten är inget som imponerar. Nu ska väl kanske inte i första hand Pål Jonson behöva klä skott för det, och jag ska säga att det samarbete vi har i försvarsutskottet är mycket gott - inte minst mellan Pål Jonson och mig - vilket bådar gott för framtiden. Jag kan dock ganska enkelt leva med att man från oppositionens sida tycker att regeringen gör för lite och att den gör saker och ting för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag konstaterar att beslut om cybercentret nu är fattat. Nu kommer det att inrättas, och det kommer att börja arbeta omedelbart. Det kommer inte att vänta till någon gång under våren eller till sommaren. Sedan är det naturligtvis så att det kommer att behöva växa. Vi kommer att behöva justera inriktningen, och vi kanske också behöver justera en del direktiv - liksom möjligen även organisationen. Men det är i så fall en fråga som regeringen äger, och den får regeringen svara på.

Jag konstaterar att vi nu är på väg. Riktningen är uttagen, och jag tycker att den är bra. Jag ska göra vad jag kan för att hjälpa till att hålla ett så högt tempo det bara går i att stärka våra förmågor när det gäller cybersäkerhet och cyberförsvar.

Fru talman! Låt mig återgälda uppskattningen för det konstruktiva samarbete jag uppfattar att vi har i försvarsutskottet, inte minst mellan mig och Niklas Karlsson. Det är i grunden bra. Sedan får jag ju erkänna, motvilligt, att det är över sex år sedan som Moderaterna satt i Regeringskansliet. Jag tycker ändå att regeringen ska bära ansvaret för många frågor snarare än referera till politisk historieskrivning.

De problem jag har med det nya cybersäkerhetscentret är egentligen två ytterligare saker som jag inte tycker att regeringen levererar på.

För det första har man ingen tydlig fodervärd. Vi har från Moderaternas sida sagt att det är mycket viktigt att Försvarets radioanstalt får huvudansvaret för det här centret, och det har ju att göra med att den som vill bli riktigt duktig på cybersäkerhet måste ha förmågan att kombinera cybersäkerhet, informationssäkerhet och signalspaning, och det är bara Försvarets radioanstalt som kan göra det.

Nu verkar det som att regeringen inte riktigt ville ta i den här frågan, och därför landade man i en lösning där det inte ska finnas en tydligt utpekad fodervärd, som det brukar heta - en tydligt utpekad huvudman för centret. Det bådar inte gott. Försvarets radioanstalt måste engageras fullt ut i bildandet av det här centret, annars blir det tyvärr ingenting. Jag beklagar att regeringen inte satte ned foten där.

För det andra borde regeringen när det gäller cybersäkerhetscentret ha varit tydligare med kopplingen till näringslivet och hur man löser den. I dag har vi en situation där nästan all samhällsviktig verksamhet - vare sig det gäller transport, kommunikation, finans, handel eller telekom - ligger i händerna på privata aktörer. Har man inte en tydlig verksamhetsidé för hur man ska samarbeta med det privata näringslivet, vilket jag inte tycker att regeringen har presenterat, kommer bildandet av centret inte att funka tillräckligt bra. Det är beklagligt.

Jag upprepar att alla andra nordiska länder redan har ett sådant här cybercenter på plats. Det ankommer nu på Sverige att skyndsamt agera i den här frågan snarare än att sista veckan i december presentera ett förslag till bildande av ett center som man alltså lovade skulle vara operativt vid det här laget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Pål Jonson har naturligtvis rätt i en sak i sitt senaste inlägg, och det är att det är mer än sex år sedan Moderaterna satt i regeringsställning. Jag ska göra vad jag kan för att det ska ta minst sex år till innan ni är där.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen får naturligtvis ta ansvar för den tid som den har suttit i regeringsställning, det vill säga de senaste sex åren. Min poäng var ju den att Moderaterna agerar på ett annat sätt i regeringsställning än när de sitter i opposition. Det är det som är den stora utmaningen för moderata politiker. Möjligen ska inte i första hand Pål Jonson klä skott för detta, men han företräder ändå ett parti som inte lever riktigt som det lär.

Visst, man kan prata om fodervärdar. Jag kan enkelt svara att det är regeringen som styr riket och att det i första hand blir en fråga för den hur den väljer att organisera detta. Samtidigt har både utskottet och riksdagen ett ansvar att följa och se till att vi blir så effektiva som möjligt i det cybercenter vi nu bygger upp. Myndigheterna har besökt försvarsutskottet, och i de samtal vi har haft med myndighetsföreträdare och generaldirektörer har detta inte framstått som ett lika stort problem som Pål Jonson vill låta påskina.

Å andra sidan konstaterar vi nu att det är igång. Riktningen är uttagen, och arbetet är påbörjat. Nu är det viktigt att följa utvecklingen, och ibland är det kanske också bra att påminna sig om egna erfarenheter. Därför ska jag delge kammaren och Pål Jonson en sådan. Jag gjorde själv lumpen som artillerist, och jag fick ganska tidigt lära mig följande om att leda eld: Det viktigaste var inte alltid att man hade exakt perfekta koordinater på fiendens mål innan man började skjuta, utan ibland var det viktigare att få de ungefärliga koordinaterna - och sedan kunde man reglera elden. Risken var annars att uppgiften rann en ur händerna. Precis där är vi när det gäller cybersäkerhetscentret: Nu börjar det, och sedan justerar vi. Vi ska se till att göra detta riktigt bra.

Fru talman! Vi stöder vår reservation nummer 53.

Den 1 juni 2019 lämnade Försvarsberedningen över de sista två rapporterna till försvarsministern. Inom parentes ska jag säga att jag fortfarande tycker att du gör ett bra jobb, försvarsministern. Du har satsat rejält på försvaret i förhållande till tidigare - det ska vara sagt - och det sätt som du bedriver detta på är bra. Du har stöd från oss i många frågor och i det sätt som du har utvecklat samarbeten med andra länder. Du ska känna att du gör ett bra jobb.

Vi vill dock höja anslagen. Vi skrev under Försvarsberedningens rapport Värnkraft, som rör den militära delen. Det är det jag kommer att koncentrera mig på här och nu, och senare kommer Sven-Olof Sällström att beröra den civila biten. Vi trodde då, och ansåg, att det som var budgeterat skulle täcka värnkraft. Det visade sig efteråt att det saknades väldigt stora belopp för det. När detta blev känt fann vi anledning att lägga till ytterligare medel och gå tillbaka till vårt tvåprocentsmål, som vi började med den förrförra mandatperioden. År 2030 ska 2 procent av bnp uppnås, och då pratar vi om ungefär 120 miljarder. Man får göra en justering ungefär 2029 och se var vi landar, och detta ska uppnås 2030. Vi är ensamma om denna uppfattning, och vi bibehåller den. Det handlar om en långsiktighet för Försvarsmakten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Hur vill vi då göra så här i början, när det finns lite osäkerheter? Det gäller bland annat det civila försvaret, där det pågår en utredning. Hur mycket pengar ska vi lägga in där? Ja, vi lägger in 300 miljoner mer. Det har gått att läsa i tidningen att vi inte lägger in mer pengar, men det är 300 miljoner mer till det civila år 2021 och 400 miljoner mer år 2022 och 2023.

Eftersom det är en osäkerhet då utredningen inte är klar om de civila bitarna lägger vi fram en treårsbudget. Riksdagens utredningstjänst har kontrollerat det. Man kan flytta medel mellan de åren när det gäller både försvar och det civila. Det man inte gör av med nu får man använda 2022. Om man vill flytta från 2022 kan man göra det, men 2023 har man de här pengarna att använda. Redovisning ska naturligtvis ske kontinuerligt. Det är en stor skillnad som jag vill ta upp här. Det är väldigt viktigt.

Jag oroar mig lite grann över något, och det kan väl ni företrädare för andra partier gå upp i debatten och svara på. Mycket sägs om att vi med hänsyn till den utveckling som sker i omvärlden nu ska stärka försvaret. Jag vet att Liberalerna var ett av de partier som satsade rejält redan 2017, ungefär i paritet med oss då. Men i övrigt saknar jag kommentarer.

Om det blir lugnt i omvärlden, ska vi då börja rasera det igen? Jag har ställt den frågan förut, och jag får inte svar. Hur ser ni på att bibehålla ett starkt svenskt försvar över tiden, oavsett dagsformen i Ryssland eller hos någon annan angripare som vi inte känner till i dag?

Det är vår politik, och det är vårt mål. Det viktigaste för oss är att ha ett starkt svenskt försvar över tiden, och naturligtvis ett starkt svenskt totalförsvar.

Vi ser mycket positivt på förändringen. Någon journalist skrev i tidningarna - jag behöver inte nämna vem - att vi inte talar sanning om satsningarna på det civila förvaret. Det han inte begriper är att man måste se det i ett perspektiv.

Vi backade upp Försvarsberedningens delar. Vi backade upp Motståndskraft i de delarna. Vi lade fram samma budget som regeringen gjorde, i stort sett. Sedan visade det sig att pengarna inte fanns. Det var brister i detta. Då kom vi med helt nya anslag för detta. Nu ser vi vår reaktion på de uppgifter som gavs om att det var stora hål i budgeten och brister i de ekonomiska delarna.

Med vår politik och med våra satsningar på Försvarsmakten och det civila kan Försvarsmakten återlägga allt det som man nedprioriterade med hänsyn till den budgetram man fick, eftersom vi lägger fram en budget fram till 2030 med tre års början här. Det vill vi ha stöd för. Då blir vi trovärdiga mot tvåprocentsmålet. Vi är fortfarande ensamma om att lägga fast en budget för det.

Om man läser det vi har skrivit kan man se att vi satsar rejält på svensk försvarsindustri. Vi är ensamma om att ha som första punkt att lägga beställningar hos svensk försvarsindustri. Det gäller naturligtvis där det finns kompetens, och det gör det. Det finns spetskompetens på många områden. I andra hand gäller det sådant där svensk försvarsindustri kan vara med, och i tredje hand är det upphandling över disk. Den prioriteringen är solklar.

Jag har sagt det förut här. Några har sagt att man inte kan göra så, eftersom det är upphandlingsregler. Då har jag svarat att Frankrike lägger i stort sett alla sina beställningar på sin försvarsindustri. Det är en tolkningsfråga, fick jag till svar. Bra, då tolkar vi det som Frankrike gör och tar nästa fråga. Det är jätteviktigt att skicka den signalen till den svenska industrin, tycker vi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag vill gärna ta upp de satsningar vi gör. Dem kan ni läsa om. Jag skulle vilja framhålla en sak, och det är marinen. Nu satsar vi stort på armén. Det tycker vi är en bra satsning som regeringen gör. Det är helt nödvändigt för att få en ny taktisk ledningsnivå. Det hette förut fördelningsnivå, och nu blir det divisionsnivå. Det behövs för att leda krigsförbanden. Det behövs tre brigader och en divisionsledning.

Sedan saknas det saker, som Försvarsmakten har sagt. Det är en obalans med logistikförband och så vidare. Med vår budget behöver Försvarsmakten inte vara orolig längre. Vi återlägger de logistikförbanden. Jag kommer inte att räkna upp alla de delarna nu. Var och en kan själv läsa vilka det är.

Vi kommer att satsa rejält på marinen i nästa steg. Med vår budget blir det två logistikbataljoner, som avsågs. Vi ser inte att det finns medel för att göra detta. Det är fordon och en hel del utrustning som ska till i detta stycke.

Det blir också nya ytterligare korvetter med robotluftvärn. Där föreslog vi kamroboten med ett svenskt sensorsystem, vilket gynnar svensk försvarsindustri. Det är ett av världens bästa system. Jag pekar ut det redan nu. Vi kämpade i två år för att undvika ett i stort sett omodernt luftvärnssystem som heter Patriot. Till och med amerikanerna går ifrån det och utvecklar ett nytt system. Det finns ytterligare system, och det finns svensk teknik som kan implementeras i detta.

Det behövs stöd för strid som kan komma att ske till sjöss. Det är inte bara landbaserad strid. Då behöver vi vapenbärare. Det fanns ett system som hette Valkyria. Vart tog det vägen? Är satsningarna på Valkyria borta? Det är ett system som man måste ta tillvara, och sedan verkligen göra försök med det. Det är ett mycket bra system. Vi vill också utveckla en dataanläggning till Helikopter 14. Det handlar om ett nytt ledningssystem och satsningar på marinen. Vi kommer att återkomma till det. Det är mycket viktigt.

I fråga om Försvarsmaktens grundorganisation tycker vi att det är mycket bra att regeringen har gått på linjen som vi förfäktade och som även Centerpartiet ansåg var bra, om jag inte misstar mig. Nu blir det Sollefteå och Falun. Det är mycket bra. I det stycket vill vi också nämna att Falun är ett utmärkt ställe att utbilda brigadförband. I Sollefteå kan man utbilda skyttebataljoner, till exempel lokalförsvarsskyttebataljoner. Detta är ett mycket viktigt ställningstagande, och det är ett utomordentligt lämpligt ställe.

Det finns en brist på officerare, och det finns brist på skolor för att utbilda officerare. Med vår budget förstärker vi rejält möjligheten att hålla kvar officerare som annars tänker sluta och att återanställa officerare. Vi satsar rejält på detta. Vi vill också satsa på en ny militärhögskola, och den ska ligga i Boden. Vi vill dessutom öppna ett nytt rekryteringskontor, något som vi nu har sagt i fyra år, och det ska ligga i Luleå på F21.

Nu ser jag att mina åtta minuters talartid är slut. Jag tackar för ordet, fru talman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Det är fem och ett halvt år sedan jag senast var med om ett tillfälle att debattera Sveriges inriktningsbeslut. Då var det 2015, och vi lade efter en ganska ordentlig förhandling fast förutsättningarna för åren som vi snart är färdiga med, det vill säga fram till 2020.

De senaste tre fyra åren har Försvarsberedningen arbetat mycket gediget, förtroendefullt och ambitiöst med att analysera vår omvärldsutveckling och förutsättningarna på hemmaplan och också i andra länder vad gäller både det civila försvaret och det militära försvaret.

Jag vill rikta ett varmt tack till kollegor och medarbetare i Försvarsberedningen för de mycket viktiga insatserna. Jag har personligen lärt mig oerhört mycket om vad som behövs för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Men jag har också lärt mig av er övriga i arbetet, för vi gör detta tillsammans på många områden.

Det måste vara utgångspunkten när vi i Sveriges riksdag diskuterar förutsättningarna för vad som ska gälla långsiktigt men också på kort sikt när det handlar om att återta och utveckla militär och civil förmåga.

Vi lever i ett alltmer utmanande läge. Det är inte tid att vänta, utan vi måste göra det vi kan dag för dag för att hålla fokus och för att prioritera försvarsförmågan i Sverige.

Alltsedan nuvarande inriktningsbeslut, som gäller fram till och med nyårsafton, fattades handlar det om att stärka den militära närvaron och förmågan på hemmaplan. Vi tillförde då ekonomiska resurser och utökade krigsorganisationen på Gotland med ett nytt regemente och militär verksamhet.

Vi har sedan, under de år som gått, fått komplettera innevarande inriktningsbeslut flera gånger. Vi har lärt oss den här vägen att det vi ser inte alltid är tillräckligt. Så kan det också vara i dag när vi ser på den närmaste femårs- eller tioårsperiod som ligger framför oss.

Det vi har medverkat till och aktivt förhandlat fram till den här dagen är en oerhört viktig satsning för svenskt försvar. Vi tillför 5 miljarder per år ytterligare fram till år 2025 med tillägget år 2024 och 2025 så att det sammantaget blir 27 miljarder mer till det militära försvaret när vi kommer fram till och med 2025. Det blir också 4,2 miljarder till det civila.

Det här är betydande tillskott, och vi har också i god samverkan fått in kontrollstationer och uppföljningsverktyg för att efter vägen analysera hur vi ligger till med ekonomi och med genomförande av beslutet.

Allt som Försvarsberedningen har förhandlat fram är inte med i den första etappen. Men Centerpartiets utgångspunkt är att helheten i Värnkraft ska genomföras. Det kommer att kräva ytterligare resurser, och det kommer det att göra även fram till 2030. Där är vårt mål att 2 procent i andel av bnp ska gå till de militära utgifterna.

Vänner! Allt fler inser att de här frågorna behöver prioriteras. Detta bygger på att vi kan stärka folkförankringen för försvarsfrågor, att fler blir delaktiga och att fler får en relation till Försvarsmaktens verksamheter. Då är ökad synlighet och ökad närvaro i hela landet av väldigt stor betydelse.

Därför är jag glad över att det nu ligger ett tydligt mandat och ett uppdrag till Försvarsmakten i samband med detta inriktningsbeslut att krigsorganisationen ska växa vidare, att det ska bli återetableringar på tidigare förbandsorter och att det ska bli en utökad organisation med fler värnpliktiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Vi lägger i dag grunden till en långsiktig fortsatt tillväxt. Det här är platser där det finns mycket goda förutsättningar att växa vidare. Det gäller att komma igång, det gäller att etablera och det gäller att utveckla, att rekrytera och att formera vidare.

Fru talman! Hemvärnsförbanden är en del i att bygga förmåga i hela landet. Vi har en bred överenskommelse om nya fordon, om sensorer, om mörkerutrustning och om ytterligare materiel och insatser som ska förbättra möjligheterna för hemvärnet.

Krigsorganisationen kommer att växa till 90 000 befattningar och antalet värnpliktiga till 8 000 vid utgången av 2025. Det behöver finnas ytterligare stödresurser. Balansen mellan verkan och stödförband behöver också utvecklas de här åren.

Vi lade tidigt fast att vi behövde få en ökad amfibieverksamhet och lokalisering i Göteborg, att flygflottiljen i Uppsala skulle återetableras och att Arvidsjaur åter skulle bli ett regemente. Det kom vi fram till i Försvarsberedningen, och arbetet med detta kunde också sedan gå vidare. Det ligger i plan.

På slutet har det suttit längre in att få till de avslutande etableringar som nu ligger i denna försvarsproposition. Det handlar om att få till infanteriverksamhet både i Falun, i Sollefteå och i Östersund. Här har vi många fina möjligheter med skjutfält och tidigare gjorda investeringar som vi kan ta till vara. Också på Frösön finns infrastruktur sedan tidigare för att utveckla flygverksamheten. Det nämns och finns med på ett tydligt sätt i propositionen.

Ett annat område som Centerpartiet har kämpat för, och där vi tillsammans med andra har arbetat hårt för att det ska bli verklighet, är en utökad indirekt eldverksamhet - att artilleriet ska kunna växa, att vi ska återfå utbildningsverksamhet i södra Sverige och att det då blir en återetablering med ett regemente i Kristinehamn och ökad verksamhet i Villingsberg och skjutfältet.

Det här är rätt, och det kommer att möjliggöra en ökad flexibilitet och ökad redundans och närvaro i hela Sverige. Vi ser också att resurserna i norr behöver utökas och att vårt fokus på arktisk miljö och vinterförmåga inte får stanna av. Det är positivt med brigadstrukturens utveckling och att detta täcker landet i sin helhet, men mer behöver och kommer att behöva göras.

Fru talman! Det finns mycket att lyfta fram i samband med ett sådant här omfattande beslut. Men det som jag har sett de här åren och som jag också har med mig inför kommande år är hur viktigt det är att vi försvarspolitiker kan forma ett brett stöd för varför det här måste göras. Det här måste inte bara få genomsyra samhällets olika sektorer - ett totalförsvarsperspektiv ska finnas med i alla verksamheter - utan Sveriges riksdag ska också bli bärare av varför försvarsutgifter ökar och varför de måste öka. Det handlar om att vi måste ha en konstruktivitet och en hållbar hållning i de här frågorna.

Det har varit en hel del utmaningar fram till dagens beslut. Vi har kunnat se att det inte alltid har varit lätt att staka ut vägen. Men nu har vi kommit så här långt, och jag vill tacka för detta arbete. Jag vill tacka Försvarsmakten och övriga myndigheter för det viktiga arbete som görs men också uttrycka min förväntan på att man nu använder de resurser som anslås så effektivt som möjligt. Man ska få ut så mycket försvarsförmåga som möjligt och även i kommande utvärderingsarbete kunna ta de steg som behövs för att hela Värnkraft ska bli verklighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Vi lever i ett försämrat säkerhetspolitiskt läge. Dagens debatt och morgondagens beslut är oerhört viktiga för att kunna möta omvärldsutvecklingen i vår del av världen.

Fru talman! Det här kommer att bli mycket angeläget att få till.

Jag vill yrka bifall till liggande förslag i betänkandet med den reservation om civilplikt vi delar med andra partier.

Fru talman och ärade ledamöter! Hej till alla er som sitter och tittar och lyssnar där hemma! I dag debatterar vi regeringens stora totalförsvarsproposition, det femåriga beslutet om den försvars- och säkerhetspolitiska inriktningen för både det militära och det civila försvaret.

Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nr 34, som handlar om Försvarsmaktens stöd till det civila samhället.

Jag kommer att prata om Vänsterpartiets inställning till det militära och det civila försvaret. Jag ber er som vill veta mer om Vänsterpartiets inställning till säkerhetspolitiken och om alliansfriheten, Nato, kärnvapenförbud och sådana frågor att lyssna på Håkan Svenneling, som pratade i den tidigare debatten.

Fru talman! Vi lever i ett mer sårbart samhälle. De senaste åren har det blivit tydligt att det finns en lång rad civila hot mot Sverige. Det är naturkatastrofer i klimatförändringarnas spår, olika former av it-attacker, splittring mellan grupper i samhället, påverkansförsök och falska nyheter - och såklart det virusutbrott som har orsakat den allvarliga pandemi som vi fortfarande befinner oss mitt i.

För Vänsterpartiet är målet alltid ett jämlikt samhälle. Detta kan vi prata om även när det gäller försvars- och säkerhetspolitik. Vi menar att ett jämlikt samhälle är ett tryggare samhälle. Ett jämlikt samhälle är ett säkrare samhälle. Samhällets bottenplatta, välfärden, behöver vara stark för att vi ska klara oss och ha ett bra liv i Sverige.

Fru talman! Min första punkt i detta anförande handlar om att vi måste ha ett robust samhälle och en starkare välfärd. Vänsterpartiet ser, precis som alla andra, ett behov av att stärka totalförsvaret och ha en stark motståndskraft mot olika former av kriser. Ett starkt totalförsvar kräver ett robust samhälle i alla delar och en väl utbyggd välfärd som ger resurser så att man klarar både det dagliga arbetet och ansträngda lägen. Hur ska personalen klara av en kris om man går på knäna redan innan krisen har uppstått? Pandemin har visat att vi är väldigt sårbara i detta.

Vid en allvarlig och långvarig kris påverkas hela samhället. Pandemin har krävt prioriteringar, flexibilitet och omställning. Den kommunala verksamheten med äldreomsorg och förskolor måste alltid kunna hållas igång, även vid en kris.

Min andra punkt handlar om att samhällsviktig verksamhet måste ägas offentligt. Privatiseringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet har gjort att vi inte har rådighet över all den samhällsviktiga verksamheten i Sverige. Verksamheten blir svår att samordna och styra vid kriser.

Offentligt ägande är en del i att bygga samhället robust och säkert. Ett aktuellt exempel är 5G-näten, som planeras nu och såklart bör vara statliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Samhällsviktig verksamhet som är uppdelad på många olika aktörer, kanske rent av med utländskt ägande, gör att alla bara har koll på sin lilla bit i samhället. Detta gör oss väldigt sårbara. Att sälja ut offentlig och samhällsviktig verksamhet är därför faktiskt att utsätta både landet och medborgarna för stora risker.

Min tredje punkt, fru talman, handlar om folkförankringen och att göra saker tillsammans. Hanteringen av stora kriser kräver att samhället arbetar ihop mot samma mål. Detta gäller såklart alla som arbetar inom samhällsviktig verksamhet, men också alla som är frivilligt engagerade på olika sätt. I de frivilliga försvarsorganisationerna och hemvärnet finns personer med utbildning, kunskaper, engagemang och lokalkännedom. Men även i andra delar av civilsamhället, som Röda Korset, idrottsföreningar, religiösa samfund och stora organisationer som scouterna finns många frivilliga som kan mobiliseras vid både mindre och större kriser.

Vi är alla mycket tacksamma för det stöd som ges från civilsamhället under den pågående krisen och som getts under de skogsbränder vi sett och då det kom väldigt många flyktingar under kort tid. Försvarsmaktens, hemvärnets och de frivilliga försvarsorganisationernas hjälp har varit nödvändig för att vi ska kunna klara pandemin på bästa möjliga sätt.

Enskilda människors egen krisberedskap - att ha saker hemma och ha kunskaper om hur man ska göra i kris - är också väldigt viktig. MSB skickade 2018 ut broschyren Om krisen eller kriget kommer till alla Sveriges hushåll. Den bör kanske skickas ut med jämna mellanrum så att de kunskaperna hålls levande.

Under coronapandemin har Försvarsmakten bidragit med stora resurser, både materiella och personella. Vi ska använda alla våra gemensamma offentliga resurser i samhället på det bästa och mest effektiva sättet när vi ska möta olika hot. Försvarsmakten kan i dag inte planera i förväg för att stödja samhället vid civila kriser och katastrofer. Vi skulle behöva en lagändring om just Försvarsmaktens stöd till samhället för att hela samhället ska kunna organiseras på bästa sätt.

En hörnsten i ett folkförankrat försvar är värnplikten. Vänsterpartiet är för värnplikt för både kvinnor och män, och vi håller med om att antalet värnpliktiga måste öka. Försvaret av Sverige är en angelägenhet för hela befolkningen, oavsett vilken bakgrund eller vilka erfarenheter man har.

De värnpliktiga ska få bästa möjliga utbildning, och det är därför viktigt att det finns ett fungerande pliktråd, som väljs av de värnpliktiga gemensamt, och att alla rapporter om trakasserier eller missförhållanden tas på allra största allvar och utreds så att sådant aldrig upprepas.

Vi är glada över att det nu finns en majoritet i försvarsutskottet för att utreda återinförandet av en civilplikt. Detta kan bli ytterligare en hörnsten i ett folkförankrat försvar. En modern civilplikt skulle till exempel handla om utbildning i viktiga saker som sjukvård, transporter eller miljöskydd.

Fru talman! Min fjärde punkt handlar om Försvarsmaktens organisation. Försvarsmakten är en väldigt detaljstyrd myndighet. Vi politiker är ju representanter för allmänheten; vi är inte försvarsexperter på något sätt. Vi lär oss såklart väldigt mycket, och de som har suttit i utskottet länge kan givetvis mycket mer. Men vi måste lämna detaljerna till professionen - till dem som är utbildade och har erfarenhet av att leda verksamheten. Politiken ska peka ut riktningen och besluta om budget och lagar, men sedan ska professionen lösa uppgifterna. Vårens diskussioner i Försvarsberedningen visar att Försvarsmaktens verksamhet fortfarande handlar väldigt mycket om detaljstyrning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

För att Försvarsmakten ska kunna växa så mycket som vi tänker är det väldigt viktigt att myndigheten kan rekrytera, behålla och även locka tillbaka personal. De anställda ska kunna känna stolthet över sin arbetsplats. Det handlar om ett yrke som innebär risker, och arbetsvillkoren inom Försvarsmakten måste vara så bra som över huvud taget är möjligt. Vi ser även att lönerna behöver höjas.

Efter att ha läst Försvarsmaktens remissvar och lyssnat på de föredragningar vi har fått under våren har Vänsterpartiet landat i att vi inte vill återupprätta regementen i Sollefteå, Falun eller Kristinehamn. Att starta nya verksamheter är resurskrävande, och vi uppfattar att Försvarsmakten hellre vill växa där man redan har verksamhet och är igång. Sannolikt har regionalpolitik fått spela en alltför stor roll i förhandlingarna mellan partierna, och detta är inte ett ansvarsfullt sätt att bedriva försvarspolitik.

Fru talman! Min femte punkt handlar om jämställdheten. Vänsterpartiet är ett feministiskt parti, och det är därför såklart viktigt för oss att Försvarsmakten blir bättre på jämställdhet. Regeringen kunde gott ha utvecklat den delen av propositionen lite bättre, tycker jag. Andelen kvinnor bland de värnpliktiga 2020 är 17 procent, långt ifrån ens en minimidefinition av vad jämställdhet innebär.

Det pågår arbete för att modernisera krav på olika sätt och ta fram kläder och utrustning som passar kvinnor. Det är bra, men det krävs att man fortsätter arbeta med dessa frågor och gör det lite mer intensivt.

En eloge ska i sammanhanget ges till dem som arbetar med Försvarsmaktens utåtriktade material, där man är väldigt bra på att lyfta fram kvinnor. Detta är viktigt för att kunna visa upp förebilder.

Min sjätte punkt handlar om klimatförändringarna och detta väldigt allvarliga hot mot den globala säkerheten. Torka, översvämningar och extrema väderförhållanden och väderhändelser medför både direkta och indirekta risker för krig och konflikter. Att arbeta för att begränsa klimatförändringarnas effekter är därför att arbeta för en fredligare värld.

Det krävs kontinuerliga förbättringar i Försvarsmaktens interna miljöarbete. Vi har sett, bland annat i en rapport nyligen från föreningen Svenska Freds, att det är ganska svårt att följa det interna miljöarbetet på grund av hög sekretess.

Försvarsmakten måste vara med och ta ett gemensamt ansvar för Sveriges utbyggnad av vindkraft. Detta är något som många gånger stoppas av Försvarsmakten.

Vänsterpartiet kräver också att försvarsövningarna i och över Vättern avbryts. Vättern är en viktig dricksvattentäkt, och rent dricksvatten är en av våra viktigaste resurser.

Fru talman! Jag har några frågor. Den första handlar om att vi är ett av världens mest jämställda samhällen - det tycker jag är bra. Men hur ser Vänsterpartiet på att en myndighet deltar i politiska tåg och demonstrationer?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Den andra frågan är: Är Vänsterpartiet, liksom Sverigedemokraterna, för ett införande av civilplikt rakt över?

Min tredje fråga är: Hur ser ett feministiskt parti på det jag talade om tidigare, nämligen när representanter för regeringen åker till exempelvis Iran och klär sig i huvudduk och kläder anpassade för en religiös diktaturs sätt att förhålla sig till kvinnor? När ett sådant lands representanter kommer till Sverige skulle de aldrig drömma om att klä sig så som kvinnor här gör eftersom det inte är förenat med deras syn på kvinnor. Hur ser ni som feministiskt parti på detta? Har det över huvud taget någon betydelse?

Min sista fråga, om den hinns med: I ett historiskt perspektiv, anser Vänsterpartiet att de klimatförändringar vi ser är något nytt? Har det inte alltid varit klimatförändringar, även om det är långt mellan dem?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågorna och ska snabba på lite så att ledamoten får svar på dem alla.

När det gäller att gå i olika typer av tåg tänker jag att det är upp till varje myndighetschef att bestämma. När en myndighet agerar i samhället är det viktigt att få en trovärdighet hos de samhällsmedborgare man är satt att tjäna. Man ska inte delta slentrianmässigt utan alltid fundera igenom anledning och effekt. Det finns många vinster i att som myndighet visa upp att man är en del av samhället och att frågan är viktig. Samtidigt ska man inte springa runt på allt bara för att det är roligt.

Civilplikten är vi för. Det finns ett tillkännagivande i betänkandet som vi är med på och som därför får majoritet.

Kläder är kanske inte en försvarspolitisk fråga. Som feminist menar jag dock att alla människor måste få klä sig som de vill. Det är en absolut utgångspunkt. När myndighetspersoner eller höga politiker åker till länder där det finns lagar angående kläder är balansgången svår. I ena vågskålen ligger att bryta mot landets lag och i den andra att man alltid ska få klä sig precis som man vill. Det är en balansgång som en minister behöver fundera på. Men det är som sagt ingen försvarspolitisk fråga.

Klimatförändringarna är väl inte heller en försvarspolitisk fråga. Men ja, det finns klimatförändringar, och de blir värre på grund av människan.

Fru talman! Det är kanske ingen försvarspolitisk fråga, men Hanna Gunnarsson lyfter ju upp detta i den försvarspolitiska debatten.

Sverigedemokraterna tycker inte att varje myndighet ska få bestämma själv. Vi tycker inte att de själva ska få avgöra om de ska gå i politiska demonstrationer, typ pride. Det ska totalförbjudas, för det är en politisk organisation. Till exempel är Sverigedemokraterna inte tillåtna att gå med i sådana tåg eller demonstrationer. Jag säger inte att vi skulle göra det, men vi är inte tillåtna. Det är en politisk markering, ett tydligt nej.

Det finns inga lagar i Iran om att representanter från olika regeringar ska klä sig i deras klädsel. Det är ett påhitt. Det är inget feministiskt initiativ, och det står i direkt strid med deras egna bestämmelser.

Hanna Gunnarsson säger att vi inte ska kunna något utan överlåta det till tjänstemännen. Är det inte dags då att byta ut dem som anser det mot tjänstemän, så slipper man gå vägen över någon okunnig politiker, om det finns någon sådan? Ju mer kunskap man har i ett ämne, desto lättare är det att kommunicera med representanter för professionen. Här har vi tydligen helt olika uppfattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Man kanske inte kan lika mycket, men man bör vara vara väl insatt och inte tro att man bara kan svepa över med stora formuleringar utan att förstå konsekvenserna av de beslut man fattar. Ju mindre man kan, desto allvarligare blir konsekvenserna.

Min fråga om klimatförändringarna fick jag inget svar på mer än att de sker. Min fråga var: Har det i ett historiskt perspektiv alltid varit klimatförändringar, större och mindre än dem vi ser nu, bland annat istider, värmeböljor med mera?

Fru talman! Jag pratar om klimatförändringarna som ett hot mot vårt samhälle, och då ingår det ju i försvars- och säkerhetspolitiken. När vi ser ett hot, till exempel en stor skogsbrand som orsakats av att klimatet blir varmare, måste vi hantera det. Det är ett civilt hot, och därför pratar vi om totalförsvar på olika sätt.

Jag noterar att Sverigedemokraterna gärna vill bestämma över olika myndigheter. Jag har fullt förtroende för att våra myndighetschefer tillsammans med sina medarbetare själva kan bestämma vad man ska och inte ska delta i.

Detta med kunskap är intressant. Som politiker är kunskap om verksamheten givetvis extremt nödvändig. Vi ska inte sitta här inne och mögla, som en tjänsteman sa en av de första dagarna i riksdagen, utan vi måste vara ute och prata med folk. Det är en sak.

Det är en annan sak att bestämma något i rak motsats till det professionen, som är utbildad och har erfarenhet, råder oss att göra. Som politiker har vi denna rätt. Vi kan tacka myndigheterna för deras åsikt och sedan gå åt ett annat håll. Jag tycker att det är dåligt. Oftast är det bra att lyssna på myndigheterna. Professionen tycker kanske inte alltid som vi, men då får det väl vara så ibland. Det är dock en balansgång för varje politiker att avgöra hur mycket man ska lyssna och ta till sig råd och hur mycket man ska köra sitt eget race.

Fru talman! Vi debatterar nu försvarsutskottets betänkande om totalförsvaret fram till 2025. Jag yrkar bifall till reservation 52 under punkt 35. Kristdemokraterna och Moderaterna är nämligen oense med regeringen om den viktiga långsiktiga finansieringen.

I mitt anförande ska jag säga något om omvärlden, något om historien och något om Försvarsberedningens arbete, som mynnat ut i dagens beslut.

Vi ser ett försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge. Det pågår ett krig i östra Ukraina där tio personer i månaden dör. Det är visserligen lågintensivt, men vi behöver ändå påminna oss om att det pågår ett krig i Europa just nu. Det är oroligheter i Belarus, vi ser ett tuffare ryskt övningsmönster i Östersjön och Must säger att det finns en ökad risk för konfrontation i vårt närområde där incidenter kan eskalera. Det är i detta omvärldsläge vi har att hantera Sveriges säkerhet.

Låt oss titta tillbaka lite i historien. Under kalla kriget hade Sverige ett starkt försvar tack vare att försvaret var fullt utbyggt långt efter andra världskriget. Men i likhet med hela västvärlden var vi efter kalla kriget snabba med att avrusta. Den eviga freden rullade in i tankesättet, och det blev strategisk timeout och annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Till kommande generationer vill vi därför skicka med: Gör aldrig om detta! Som tredje största land i Europa måste vi ha en viss nivå på vårt försvar - på vår armé, vårt flygvapen, vår marin, vårt cyberförsvar och så vidare.

Vi kan inte pruta på detta. Det är ungefär lika dumt som att tänka sig att man ska pruta på hemförsäkringen. Bara gör det inte! Den som är ansvarsfull ser till att betala för trygghet. Trygghet bygger vi sedan med andra länder, men vi måste se till att göra vår del.

Försvarsberedningens arbete påbörjades för fyra år sedan i januari. Vi fick uppgiften att titta på omvärldsläget och göra en säkerhetspolitisk analys, titta på vilket försvar som finns i dag och bristerna i det samt lägga fram förslag på att rätta till dem.

Det gjorde vi också. Vi hade en förträfflig ordförande i Björn von Sydow, och vi var rörande överens om vad som skulle göras. Men av någon outgrundlig anledning i samband med sluttampen för ett och ett halvt år sedan ville Socialdemokraterna inte vara med och betala. Det är ingen bra idé, fru talman. Man måste betala räkningarna.

Sedan blev det lite olika krumbukter och piruetter, och sedan var Socialdemokraterna i augusti förra året beredda att tillsammans med Liberalerna och Centern göra en upptrappning med 5 miljarder fram till 2025.

Sedan kom det en annan historia med oundvikligheter; det fattades pengar. Det är viktigt att ta upp en hörnpelare här. Jag tror att det flesta förstår att riva ned någonting går snabbt men att bygga upp en försvarsförmåga igen tar tid. Det måste finnas ett tioårsperspektiv.

Här finns vår kritik. Kristdemokraterna har tillsammans med Moderaterna en reservation. Den går ut på att kunna betala för de försvarsförmågor vi är överens om, det vill säga fram till 2025, men för tiden fram till 2030 fattas motsvarande 35 miljarder. Det är inte bra. I det omvärldsläge som jag inledde med att ta upp har Sverige inte råd med underfinansierade försvarsbeslut eller förseningar.

Jag har ett par grundläggande frågor att ställa till regeringen. Om vi är överens om vad som krävs och vad det kostar, varför vänta med att ge besked om finansieringen? Varför ska vi vänta tre år i stället för att ge besked i dag? Det är ingen bra idé, och det stärker inte vår trovärdighet.

Detta är vår kritik mot det beslut som ska fattas. Därför har vi reserverat oss, och vi hoppas få stöd för en finansiering fullt ut så att det går att genomföra försvarsbeslutet utan förseningar. Sverige har inte råd med ett underfinansierat försvarsbeslut eller med förseningar. Vi måste göra vårt.

Jag vill också påpeka att ett Natomedlemskap är av yttersta vikt. Det pratade vi om i den förra debatten. Ett medlemskap skulle stärka vår trygghet, hjälpa vår omvärld och ge förutsägbarhet, precis som utredaren Krister Bringéus fastslog i sin utredning för fyra år sedan.

Det är viktigt att se fakta. Sverige är det land runt Östersjön som satsar minst på försvaret sett till bnp. Det är inte hållbart, och det funkar inte. Det kommer inte att funka. Därför har Kristdemokraterna tillsammans med flera andra partier fastslagit att Sverige måste gå upp mot 2 procent, och senast 2030 ska det ha inträffat. Då finns möjlighet att fullt ut finansiera det militära försvaret och det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Det civila försvaret är två sidor av samma mynt. Det är jätteviktigt att bygga ut det civila försvaret. Jag kan ta upp några exempel på kritik, till exempel beredskapspolisen. Vi tycker att det är dumt att beredskapspolisen kan användas enbart vid krig. Vi bör kunna anlita den vid kriser som en extraresurs.

Sedan var det frågan om ett cybersäkerhetscenter. Vi har stridit för detta, men vi tycker inte om att fyra myndigheter ska dela på ledarskapet. Det blir inte bra. Vi vill ha det precis som i Storbritannien; The National Cyber Security Centre, som är världsledande på sitt område. Där är det en myndighet som är fodervärd och tar befälet. Att det nu blir något slags konsensuspolitik är inte bra för något så viktigt som cybersäkerhet. Det har varit fragmenterat under alldeles för många år, och detta måste stärkas. Det gäller att få en säker marknadsplats. Det är i dag alldeles för lätt att få Sverige på fall i fråga om cybersäkerhet, och därför är det en brist att regeringen har visat en senfärdighet i ledarskapet i den frågan.

Sedan är det förslaget om att införa ett totalförsvarsdepartement. Vi vill att Försvarsdepartementet ska få huvudansvaret för hela totalförsvaret, inte att det som nu ska vara uppdelat på flera olika departement. Blir det en kris, eller i värsta fall krig, måste det vara en tydlig ordergivning. Det var också något som Försvarsberedningen hade med i sitt förslag. Detta finns med i vår kritik.

Låt mig sammanfatta. Omvärldsläget är tuffare. Vi får inte göra om tidigare gjorda neddragningar. Det beslut som vi ska fatta i morgon efter dagens diskussion och vår kritik gäller att regeringen inte har för avsikt att lägga till de pengar som krävs långsiktigt för de förmågor som pekas ut. Det är inte bra, och det riskerar att bli förseningar. Det har vi inte råd med.

Sedan är det vår kritik mot det civila försvaret.

Alla dessa frågor är viktiga. Vi måste bygga ett försvar som skapar trygghet åt oss och omvärlden.

Fru talman! Jag har några enkla frågor.

Vi är för att samordna mellan de fyra myndigheterna. Den frågan har ledamoten redan svarat på. Vi anser att det är viktigt att samverka, och det är bra. Men någon måste i slutändan fastslå vad som ska göras. Då får man samverka för att nå chefens mål.

Låt mig ta upp en annan fråga i stället. Vi har sagt att det behövs ytterligare en militärhögskola. Vi har föreslagit Boden. Varför just Boden? En viktig parameter är att det måste finnas värnpliktiga, skolor och lokaler. Hur ser Mikael Oscarsson på att placera en högskola i den norra delen av Sverige?

Hur ser Mikael Oscarsson och KD på att myndighetschefer tillsätts efter partibok, inte efter kompetens? Nu kan det vara ett sammanträffande, men det handlar alltså om att tillsätta myndighetschefer efter kompetens och inte efter partibok.

Fru talman! Först var det en fråga om samverkan. Jag redogjorde för den kritik vi har. Kristdemokraterna och jag själv har varit engagerade för att stärka cyberförsvaret. Vid studiebesök med Försvarsberedningen i olika länder har jag försökt att inhämta uppgifter. Det har visat sig att Sverige är det enda land som har det så uppsplittrat mellan olika myndigheter. I dag är det sju myndigheter som delar på ansvaret. Det blir inte bra. Ansvaret hamnar mellan stolarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Vi har föreslagit ett nationellt cybersäkerhetscenter. Det kommer nu, men problemet är att man försöker ha flera olika ledare samtidigt. Det är inte bra. Någon behöver vara fodervärd, ta befälet. Oavsett det behövs en ordförande. Det är vår kritik mot regeringen.

När det gäller frågan om personalförsörjningen är den ju en utmaning. Det var den information vi fick från Försvarsmakten för bara någon vecka sedan. Det finns utmaningar, så det behöver vi på olika sätt stärka upp. Sedan vet jag inte om svaret är att det behöver vara exakt lokalisering. Det är jag inte beredd att ge mig in på.

Den sista frågan får nog Roger Richthoff hjälpa mig på traven med. Vad är det för myndighetschefer han tänker på som i dag är utsedda med partibok? Jag tycker att det är helt uteslutet att det ska vara så. Kan du inte utveckla vilka det är, Roger Richthoff? Topp tre, kanske, av de värsta utnämningarna? Eller topp fem? Du kanske har en tio-i-topp-lista? Det vore intressant att höra i så fall. Sedan kanske jag kan utveckla svaret.

Fru talman! Jag svarar gärna på den frågan. Det som oroar mig är att chefen för MSB utsågs efter en lång rad uppdrag och resultaten av dem. Jag tar det som ett exempel.

När man ska söka chefer till myndigheter bör man ställa någon form av krav på vad de ska kunna. Det kan man ha ändå, men de bör också ha en bakgrund som borgar för det. Principen för att tillsätta myndighetschefer blir i sin förlängning ofta att myndighetschefen tillsätter sina chefer. Det måste inte vara fel. Det måste inte vara korruption. Men det leder tanken till hur man själv gör.

Alla vi som har drivit företag med många anställda ser en skillnad här. När man startar företaget - även utomlands, även i Ryssland - startar man företaget med de närmaste som man känner och som är pålitliga och kunniga. Men när företagen växer söker man kompetens som man behöver.

Likadant är det här. Gör man inte detta utan tänker att "han är ganska duktig, och hon är ganska duktig", då leder det till att man skapar en grupp i en myndighet som är i total avsaknad av tjänstemannaansvar. Ingen tar ansvar. Det är ett exempel på hur man viker undan från ansvaret, och det ser vi tydligt i dag.

Myndighetscheferna måste stå starka, och de ska inte vara beroende av en partibok. Det är det jag menar, och jag tog MSB som exempel.

Fru talman! Det här är något som den borgerliga regeringen var väldigt noga med. Ta till exempel detta med landshövdingar - där fördes det in att det skulle minsann inte bara vara partibok, utan om man var en duktig chef på andra områden skulle man kunna bli landshövding. Det är ett fundament.

Sedan hade jag kanske förväntat mig en längre lista. När allt kommer omkring kanske det var bara en utnämning. Jag ska säga att hade jag varit statsminister hade jag nog inte låtit den dåvarande rikspolischefen gå vidare till MSB. Men så blev det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Generellt sett är det av yttersta vikt att vi hela tiden utnämner personer efter den duglighet de har för den uppgift de ska utföra. Det måste vara en bas i en demokrati.

Fru talman! Som ledamot av Sveriges riksdag är det fjärde gången jag är med och förlossar ett försvarsbeslut. Som flera varit inne på har det varit en lång grossess den här gången. Om några veckor är det jämnt fyra år sedan Försvarsberedningens arbete påbörjades. Värkarbetet, fru talman, har varit både svårt och utdraget. Det har tillförts både dropp och smärtlindring. Men till slut, i september, såg totalförsvarspropositionen äntligen dagens ljus.

Nu sitter kanske regeringen och funderar på om man efter voteringen i morgon ska få ensam vårdnad om det som har producerats. Jag vill redan här och nu försäkra regeringen om att vårdnaden kommer att bli gemensam. Det finns alla skäl för den här kammaren att natt och dag vaka över den nyss tillblivna telningen.

För ett par dagar sedan på Twitter gick en förutvarande försvarsminister ut och gjorde sin egen tolkning av försvarsbeslutet. Han menade att satsningarna på armén gör att vårt skalförsvar, det vill säga våra fjärrstridskrafter, utarmas. Han menade att följden skulle bli att vi för kriget in på egen, svensk, mark.

Fru talman! Det är min uppfattning att den förutvarande försvarsministern har fel - dubbelt fel.

Vi fortsätter lägga huvudparten av våra materielanslag på stridsflyg och ubåtar. Så kommer det att förbli under avsevärd tid, bedömer jag. Men det faktum att vi nu satsar en del på vår oanständigt lilla armé har väldigt stor betydelse.

Det finns inget som är så krigsavhållande som en armé av anständig kompetens och storlek. Vi har sett i väpnade konflikter de senaste 20 åren hur stormakterna hemskt gärna skickar sina örlogsfartyg och sitt stridsflyg. Men de vill inte gå in på marken. Sådana operationer kräver helt andra ledtider och är förenade med mycket stora risker och kostnader.

Därför behöver armén växa och bli större. Vi går i detta försvarsbeslut från 24 kanoner till 72. Det innebär fortfarande att Sverige har färre kanoner än stridsflygplan. Det är en helt unik mix - inget annat land på jorden ser ut på det här sättet, och man kan ju fundera över skälen till att det är så.

I det sammanhanget vill jag säga något apropå Niklas Karlssons kommentar att om Finland bestämmer sig för Gripen ska vi göra det bästa operativa samarbete vi kan. Jag vill ta tillfället i akt att säga att även om Finland inte väljer Gripen är det min uppfattning att vi ska skaffa oss det bästa operativa samarbete vi kan.

Fru talman! Försvarsmakten tillförs 200 miljarder extra under 20-talet. Det är det som redan nu är beslutat. Totalt uppgår försvarsanslaget fram till 2030 till drygt 800 miljarder.

Som folkvald känner jag alltid en stor oro när myndigheter snabbt tillför stora resurser. Det är viktigt att vi vakar över kostnadseffektivitet och rationalitet.

Liberalerna har inför det här beslutet slagits för bland annat att en ny anslagsfinansierad myndighet ska inrättas vars enda uppgift är att granska, följa upp och utvärdera vårt totalförsvar, både det militära och det civila. Den ska startas senast den 1 januari 2023 och kommer att väsentligt förbättra både regeringens, antar jag, och riksdagens uppföljning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Vi har också med detta totalförsvarsbeslut fått tillbaka något som kallas objektsramar. De ska finnas för undervattensförmågan och för stridsflyget. Objektsramar fanns en gång i tiden, ända fram till slutet av 90-talet. De innebär att man sätter en yttersta prislapp för dessa två förmågor, och ska den prislappen rubbas på något sätt måste regeringen få riksdagens godkännande för det.

Vi inför också en princip om design-to-cost. Det vill säga att den ekonomi som är avdelad för en verksamhet eller för ett materiellt objekt, den gäller. Riskerar man att hamna i fördyringar eller förseningar, vilket är samma sak, ska man hitta finansiering inom den berörda verksamheten - inom den berörda försvarsgrenen, säger jag för att vara extra tydlig.

Som flera varit inne på har vi också en kontrollstation efter valet 2022. Det är då vi ska fatta beslut om ekonomiska ramar för perioden 2026-2030. Liberalerna, och såvitt jag förstår även Centerpartiet, vill att vi ska fortsätta resan mot 2 procent. Jag bedömer, fru talman, att det nästan oavsett valutgång kommer att finnas en majoritet för det i denna kammare.

Den 30 augusti skrev tre borgerliga partier en ganska uppmärksammad DN Debatt-artikel med angivande av vad man ville genomföra, det vill säga helheten i Försvarsberedningens rapport Värnkraft. Varenda en av de punkterna, fru talman, finns nu med i den principöverenskommelse som ligger till grund för totalförsvarspropositionen. Enda skillnaden är att finansieringen åren 2026-2030 får vänta med beslut till efter valet 2022. Det tycker jag, fru talman, när jag ser det så här i efterhand, är ett mycket gott facit av det arbete som har skett.

Och det ska väl sägas: Socialdemokraterna står nu här och säger att de tillför resurser, men det var väldigt svårt att få Socialdemokraterna med på vagnen i budgetbeslutet 2018. Det var väldigt svårt att pressa fram ramökningarna på 25 miljarder i augusti 2019. På sluttampen fick vi närmast krama ur regeringen de sista 13 miljarderna som också tillförs. Man har, fru talman, i stort sett varit emot varenda krona i förstärkning.

Jag ska ta det avslutande fort. När det gäller vinsthemtagningar på det civila försvarsområdet får vi nu en bred utredning om personalförsörjning för civilförsvaret, innehållande även civilplikt. Vi har en ingång som innebär att väg- och vattenbyggnadskåren samt byggnads- och reparationsberedskapen ska återinföras. Den fanns under kalla kriget och hade stor betydelse. Vi får dessutom en utredning om en polisiär förstärkningsresurs. Det är dock inte avgjort ännu, Mikael Oscarsson, om den kan användas även i kristid eller inte.

Det är också viktigt för mig, fru talman, att vi nu har en rekommendation till alla svenska medborgare att kunna klara sin egen försörjning under en veckas tid vid en kris. Det är ett viktigt steg.

Med det yrkar jag bifall till reservation 4 och 54.

Fru talman! Jag har i dag drabbats lite av något som har att göra med det jag hade tänkt prata om, nämligen informationssäkerhet. Jag hade nämligen skrivit mitt anförande till den här debatten i ett Google Docs-dokument, som för ett tag sedan helt raderades medan de hade problem. När jag fick tillbaka min uppkoppling och kom åt systemet visade det sig att nästan allt var raderat. Jag hade skrivit ett ganska långt anförande, men nu får jag kommentera lite kortare i stället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

De förstärkningar som görs i propositionen behövs, speciellt på det civila försvaret. I den förra debatten om säkerhetspolitiken pratade jag ganska mycket om en breddad hotbild, och den vill jag understryka även nu. Jag kommer inte att gå in lika mycket på det jag såg som de stora fördelarna i det vi nu gör i det militära försvaret, och jag kommer inte heller att gå in så mycket i detalj på det civila försvaret. Jag tänker dock säga några ord om några punkter som jag vill understryka, som vi tycker är extra viktiga och som annars kanske riskerar att gå något under radarn.

Det är flera som har pratat om cybersäkerhetscentret här. Jag vill understryka att vi också tycker att det är otroligt viktigt att vi nu har ett sådant arbete på gång och att det finns en stor kraft bakom det. På detta område ser vi att mycket av framtidens hot kan komma att utvecklas, och då måste vi också ha ett rimligt försvar att möta det med.

En annan del är det psykologiska försvaret, med allt vad det innebär, mot fake news, påverkan på valsystem och andra delar som gör att vi inte kan nå den robusthet som vi annars skulle kunna få. Den satsning som här finns på det psykologiska försvaret är mycket bra.

En annan sak som vi behöver understryka är förbättringen av beredskapslager och den inhemska produktionen. Det gäller livsmedel, material, bränsle och energi. Pandemin har visat hur sårbara vi är för olika sorters störningar. Vi har förlitat oss på att vi kan få hjälp av andra när kris kommer. Om andra också drabbas av samma kris, som nu med coronan, ser vi att det blir en väldig kamp om resurser. Då måste vi helt enkelt se till att kunna klara mer själva.

Ett av målen för det militära försvaret är nu också att kunna bistå samhället med resurser och arbete vid andra typer av kriser. Det är otroligt viktigt, vilket jag också tog upp i den förra debatten, att vi nu använder de resurser som vi satsar på rätt sätt. Därför säger vi från Miljöpartiet att det är viktigt att vi försöker ha en flexibilitet och att man kan stärka upp där det behövs - inte bara att det är det civila försvaret som måste stärka det militära utan också tvärtom.

Här finns det ett arbete som är påbörjat. Både när det gäller bränderna och när det gäller pandemibekämpningen har försvaret gått in och hjälpt till - med brandbekämpning, fältsjukhus och så vidare. Detta är en väldigt bra sak att fortsätta utveckla.

Vi ser också hur de kraftiga förstärkningarna av det civila försvaret måste fortsätta. Bland annat gör situationen i sjukvården just i dessa dagar det väldigt tydligt att vi behöver ha en organisation som faktiskt klarar de utmaningar som vi kan ställas inför.

Den breddade hotbilden innebär också mer utsatthet för klimatförändringarna. Jag var inne lite grann på bränderna och hjälpen med dem. Här måste vi också se i det större säkerhetspolitiska perspektivet hur viktigt det är att vi hjälps åt och ser att det behövs betydligt mer för att möta det hotet.

I det ingår också att även Försvarsmakten måste bidra till Sveriges mål att bli ett fossilfritt välfärdsland. Vi ser utvecklingen av inhemsk energiproduktion som ett viktigt steg för att Försvarsmakten ska kunna komma fram där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Slutligen vill jag bara säga att det är bra att den här propositionen nu läggs på riksdagens bord så att vi kan börja arbetet med ett nytt och starkare totalförsvar. Framtidens hot måste mötas, och det gör vi med bättre beredskap och internationella samarbeten för mer frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.

Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet men också till vår reservation 10 under punkt 6.

Fru talman! Min första fråga till Miljöpartiet är: Vad är skälen till att Sverige har två Herculesplan stående i Cambridge i England? Enligt uppgift har de stått ute i väder och vind i ett par år. Vad är skälen till det?

Nästa fråga är: Vem anser Miljöpartiet ska ha huvudansvaret för utbildning av till exempel lokalförsvarsskytteförband, om det nu blir något sådant?

Fru talman! Jag måste tyvärr säga att jag inte har något svar på Roger Richthoffs frågor. Som Hanna Gunnarsson tidigare i den här debatten konstaterade är det målsättningar, budget och ramar som politiken ska stå för. Innehållet är det myndigheterna som ansvarar för, enligt de mål som vi har satt upp.

Därför har jag inte något svar på var vi har våra Herculesplan och varför eller vem som ska ha huvudansvaret för det ena eller det andra när det gäller detta.

Det ska tilläggas också att jag är lite för mycket av en inhoppare i den här debatten i dag för att ha den djupa kunskapen som kanske hade krävts för att svara på de här detaljerade frågorna.

Fru talman! Det är helt okej. Det är helt okej att inte kunna svara när man hoppar in så här. Det är inte lätt att svara på de här frågorna, och jag ska ställa dem till försvarsministern senare också - då är de redan kända.

Jag ställer inte mina andra frågor heller nu, för min avsikt är inte att försöka vara lustig här eller sätta er på pottan på något sätt. Jag stryker alltså de andra frågorna jag hade tänkt ställa.

Fru talman! Jag hoppas att Roger Richthoff kan få bättre svar av försvarsministern.

Fru talman! Janine Alm Ericson nämner beredskapslager. Det är en del av det civila försvaret. Den kritik som vi har haft från oppositionens sida när det gäller det civila försvaret är tyvärr att regeringen har kört fast i ett antal utredningar och att man blir svaret skyldig när man lämnar den här propositionen.

Jag tror att det är fem större utredningar som regeringen har lagt fram. Bland annat hade man en om näringslivets roll i totalförsvaret som pekade på de saker man inte kunde göra när det gällde statsstöd och konkurrensneutralitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

En annan sådan stor utredning, som nu tyvärr ligger framför oss, är den om hela utformningen av det civila försvaret, alltså Barbro Holmbergs utredning. Vi hade varit väldigt betjänta av att ha den utredningen i dag för att faktiskt kunna besluta om den här propositionen, om vi ska ha sektorsansvariga myndigheter, civilområden och civilbefälhavare. Jag tycker att ett av problemen med den här propositionen är att den är lös i kanterna när det gäller utformningen av och själva skelettet i det civila försvaret.

Men man har också tittat på beredskapslager, och det är ytterligare ett område där regeringen verkar utreda sig fram. Jag har förstått att man har beställt och fått en mycket gedigen förstudie från FOI på 180 sidor. Den pekar på att det är brådskande att införa de här beredskapslagren.

Jag undrar om Janine Alm Ericson har någon kommentar till det. Nu verkar det som att man inte kommer att besluta om beredskapslagren förrän efter valet.

Det andra jag skulle vilja fråga om är cybersäkerhetscentret. Om det nu är så viktigt som Janine Alm Ericson påstår - jag delar den uppfattningen - varför har man då bara gett myndigheterna hälften så mycket pengar som de har begärt för detta? Och varför tog det över ett år för regeringen att återkomma med anvisningar till myndigheterna om hur centret ska vara utformat?

Fru talman! Tack för frågorna, Pål!

Jag börjar med den sista frågan om cybersäkerhetscentret. När det gäller den måste jag också tyvärr säga att jag inte har tillräcklig kunskap om bakgrunden. Däremot tyckte jag att Niklas Karlsson svarade på detta på ett väldigt bra sätt.

Vi är överens om en hög ambition och att det här är otroligt viktigt, och så får vi se hur vi utvecklar det framåt. Jag hoppas verkligen att vi kan enas om en bra väg och se till att vi får bra kraft i arbetet, för som sagt är vi alla överens om detta.

När det gäller det civila försvaret och att man hade önskat att det fanns med underlag till den här totalförsvarspropositionen håller jag helt med. Det är en jätteviktig del. Även det militära försvaret har sagt att om vi inte får fram bättre och mer resurser till det civila försvaret kommer inte alla de pengar som är tilldelade att kunna användas på bästa sätt. De här två delarna är ömsesidigt beroende av varandra. Det ska vi verkligen ha med oss.

Samtidigt är det viktigt att vi inte går fram med förslag utan att ha ordentliga underlag. Vi tycker oftast om att bereda frågor för att veta vad det sedan är som vi ska besluta om. Oppositionen har också i den här delen kanske brutit lite mot det med sin Nato-option, men det pratade vi om i förra debatten.

Jag tror fortfarande på att gedigen beredning är viktig för att vi ska göra rätt saker framåt.

Fru talman! Det ankommer på regeringen att se till att utredningar kommer på plats, att de får tydliga direktiv och att de personalförsörjs så att vi verkligen kan få det underlag som vi är betjänta av. Jag kan bara beklaga att det underlaget, kopplat till själva utformningen av det civila försvaret, inte är på plats. Risken finns att vi kommer att gå i otakt, och det militära försvaret kommer inte att fungera om inte det civila gör det. Ett antal strukturfrågor ligger framför oss när det gäller det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Om jag utmanade Janine lite grann förut kan jag gå över på något där vi kanske kan enas.

Miljöpartiet brukar prata mycket om den breddade hotbilden. Jag tycker mer om att prata om att vi står inför en flerdimensionell hotbild. I dag finns olika hot och risker - dels det väpnade angreppet som ska vara dimensionerande för försvaret, dels ett antal hot, risker och sårbarheter i en gråzon mellan den totala freden och det totala kriget.

Från Moderaternas sida har vi sagt att vi behöver anpassa vår beredskapslagstiftning med utgångspunkt i den breddade hotbilden. Janine Alm Ericson vet att vi bara kan ha höjd beredskap vid krig och krigsfara. Det är de två rekvisiten som ligger till grund för att vi ska kunna använda fullmaktslagarna.

Från Moderaternas sida, och faktiskt i linje med vad Johan Hirschfeldt skrev på DN Debatt, tycker vi att den här lagstiftningen kanske måste moderniseras. Vi går fram med ett sådant förslag i det här betänkandet. Vi säger att till exempel storskaliga naturkatastrofer - till exempel skogsbränder orsakade av klimatförändringar - terrorangrepp och olika typer av gråzonsscenarier gör att vi måste modernisera lagstiftningen.

Nu vet jag att Miljöpartiet inte har stöttat det förslag som vi har lagt, men jag frågar ändå Janine Alm Ericson om hon är villig att se över rekvisiten för beredskapslagstiftningen, inklusive när man kan lägga in höjd beredskap bortanför krig och krigsfara.

Fru talman! Tack för frågan, Pål Jonson!

Jag tror verkligen att det här är ett samtal som vi måste fortsätta ha och att vi också behöver få en beredning av den frågeställningen. Det är nu väldigt svart eller vitt, och det finns vissa saker som tydligt måste uppfyllas. Samtidigt ser vi ibland, inte minst nu under pandemin, att vi kanske hade behövt andra verktyg än de vi faktiskt har att tillgå.

Jag kan inte ge något löfte om huruvida vi vill eller inte vill det framöver. Däremot vill jag gärna se ytterligare kunskapsunderlag när det gäller var vi i så fall skulle kunna hamna och om det skulle kunna göra att vår förmåga att stå emot kriser bättre ökar. Det tycker jag är en viktig väg framåt.

Fru talman! Många försöker beskriva sin bild av historien och hur det ena och det andra har vuxit fram i de här sammanhangen. Jag kan bara konstatera att när vi kom till regeringsmakten började arbetet med att förbereda en proposition som handlade om att gå från den gamla insatsorganisationen i huvudsak inriktad på internationella militäroperationer till en satsning på nationellt försvar.

Det som gjorts mellan 2016 och 2020 är att vi har brutit den nedåtgående trenden inom Försvarsmakten som har pågått i många, många år. Det handlar om ett perspektiv på 20-25 år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Vi har stärkt bottenplattan med en mängd materiel, fordon, personlig utrustning med mera. Vi har återetablerat verksamhet på Gotland. Vi har tillfört kvalificerad materiel där till exempel det medelräckviddiga luftvärnssystemet Patriot är ett mycket tydligt exempel som nu är under leverans.

Stridsflygssystemet Jas 39 E har utvecklats. Vi började med repetitionsutbildning av värnpliktiga och fortsatte därefter med grundutbildning. Aurora 2017 var den första stora försvarsmaktsövningen sedan början av 1990-talet där man kombinerade armé, flyg- och marin verksamhet.

Det här är bara några huvudpunkter. Under dem finns enorma mängder detaljer som man kan utveckla resonemanget kring.

Vi är betydligt bättre i dag än vad vi var 2014 och 2015. Vi har höjt den militära förmågan. Det handlar om en ekonomisk nivåhöjning 2016-2020 på 10,5 miljarder. Totalt har vi tillfört 33 miljarder jämfört med budgetåret 2015. Vi tog alltså i förra försvarsbeslutet ett avgörande steg mot att lägga om hela verksamheten.

Det finns tyvärr i debatten och i det som jag har hört hittills ett spår från en del borgerliga företrädare som vill förminska värdet av den satsning som vi nu genomför. Varför vill man spela ned och inte se den stora satsning som det här innebär? 27,5 miljarder är den största satsningen sedan 50-talet.

Man kan naturligtvis föra ett resonemang om vem som har sagt vad i olika förhandlingsskeden. Jag tänker inte gå in på det, utan jag är glad åt att det finns en överenskommelse som fyra partier står bakom och som man nu är beredd att driva igenom ett beslut om i riksdagen. Det skapar en reell plattform som har betydelse.

Det vi står inför nu är en avsevärd förmågehöjning. Det är en stor förmågeutveckling det handlar om under de kommande åren. Det tycker jag att man ska vara mån om att framhålla i olika sammanhang, därför att det är en bra signal till svenska folket, till Försvarsmakten men också till våra partner och de länder som är intresserade av utvecklingen i Sverige.

Sedan är det sant att det tar tid att bygga militär förmåga. Försvarsmakten kommer att ha oerhörda utmaningar tillsammans med de övriga myndigheterna för att fullfölja intentionerna i det beslut som vi nu är beredda att fatta i Sveriges riksdag. Det kommer inte att bli någon enkel seglats. Vi kommer att ha utmaningar när det gäller ekonomi, personalförsörjning, materielsystem, leverans och utbildning.

Att växa är inte alltid helt enkelt. Det har under åren som gått etablerats en ny kultur i Försvarsmakten där man kan hantera den typen av frågor. Men nu ställs det ytterligare på sin spets med de stora satsningar som sker.

Jag har personligen många gånger upprepat att om vi nu bygger upp Försvarsmakten hoppas jag att vi i framtiden, även om den säkerhetspolitiska solen lyser lite mer, har förnuft nog att inte göra några drastiska neddragningar utan behålla det som vi har byggt upp på ett stabilt sätt, för det kan alltför snabbt komma andra dagar, och då står vi där. Jag tycker att det är viktigt att understryka detta, och det finns en bred uppfattning om att det ska gälla. Jag tolkar i alla fall en del inlägg på det sättet.

De nya regementena etableras på grund av geografiska, beredskapsutbildnings- och regionalpolitiska skäl. Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur etableras under perioden 2021-2025 och handlar om minst 35 arbetstillfällen. Älvsborgs amfibieregemente, Amf 4, i Göteborg etableras 2021-2025 och handlar om minst 95 arbetstillfällen. Upplands flygflottilj, F 16, i Uppsala etableras 2021-2025 och handlar om minst 10 arbetstillfällen. Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn med Villingsberg som skjutfält handlar om minst 125 jobb, etableras 2021-2025 och fullföljs i intervallet 2026-2030. Västernorrlands regemente, I 21, i Sollefteå med utbildningsstart i Östersund handlar om 125 arbetstillfällen i Sollefteå och minst 40 i Östersund, etableras 2022 och fullföljs i intervallet 2026-2030. Dalregementet I 13 i Falun, minst 125 arbetstillfällen, etableras 2022 och fullföljs i intervallet 2026-2030.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Det finns naturligtvis tydliga skäl bakom dessa etableringar. Etableringen av K 4 Arvidsjaur motiveras med den utökade grundutbildning som följer av organisering av två norrlandsjägarbataljoner. Amfibieregementet handlar om den permanenta närvaron på västkusten av viktiga operativa skäl, inte minst för att skydda stora hamnområden. Upplands flygflottilj ger en bas för permanent placering av stridsflyg så småningom. Dalregementet och Västernorrlands regemente etableras i kombination av geografiska skäl och beredskapsskäl.

Återinrättandet av Bergslagens artilleriregemente i Kristinehamn och Villingsberg har kopplingar till ansvaret för utbildning av två till tre artilleribataljoner för brigaderna i södra Sverige. Vi har tidigare i debatten också pekat på Östersund och Sollefteå som en del i förbindelsen till Trondheim. Det finns också den typen av aspekter på Dalregementsetableringen.

Den ekonomi som är anslagen till hela den här försvarssatsningen går över att vi satsar på brigadformatet, påbörjar utveckling i divisionsformatet och utökar artilleriet. Vi har sex stridsflygdivisioner. Vi går från fyra till fem ubåtar. Vi gör omfattande investeringar i korvettsystemen. Vi har robotluftvärn på korvetterna och stärker därmed luftförsvarsförmågan. Vi har långräckviddig markmålsbekämpningsförmåga. Det är en lång rad sådana här delar som ingår i beslutet.

Klarar vi då det här ekonomiskt? Budgeten bygger ju på Försvarsmaktens och myndigheternas analyser. Vi har verkligen ansträngt oss djupt för att få fram siffror som vi tror håller. Så här långt kan vi se att den ekonomi som ligger till grund för detta är solid och fungerande och att man kan hantera de här frågorna.

Däremot är det inte korrekt när man säger att när det ligger en massa andra saker i intervallet 2030 som inte är finansierade tyder det på någon sorts underfinansiering. Det står så här på sidan 30 i propositionen: Om den ekonomiska ramen höjs 2026-2030 ska Försvarsberedningens rapport Värnkraft i sin helhet genomföras, och medlen ska användas till att förverkliga nedanstående åtgärder. Sedan följer 17 punkter.

Det som ligger med i planen för 2021-2025 är kopplat till den finansiering som sträcker sig till 2025-2030. Däremot finns det, som en talare inledningsvis pekade på, sådant som kräver extra finansiering, vilket står i propositionen. Det tycker jag att man ska vara hederlig nog att redovisa, så att man inte ger en bild av att det inte finns någon linje på den här punkten.

Sedan är det ingen regering som har kunnat svära sig fri från fördyringar och materielutmaningar. Men man måste ha förmåga att tackla sådana problem när de kommer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

En myndighet ska följa upp Försvarsmakten. Vi har också lagt ned mycket jobb på ekonomistyrningen i Försvarsmakten. Vi vidtar olika åtgärder hela tiden när det gäller uppföljningar, och Försvarsmaktsledningen tar de ekonomiska utmaningarna på stort allvar. Det kan jag bestämt lova er. Myndighet och departement har återkommande pratat om detta.

Det här beslutet är genomräknat. Det står på en bra grund. Sedan kan ingen gardera sig mot alla eventualiteter som uppkommer. Men vi har både under resan fram till försvarsbeslutet och genom erfarenheter sedan tidigare fått utmaningar som vi har varit tvungna att på olika sätt hantera. Det känner ledamöterna till. Har man som regering inte förmåga att ta tag i den typen av problem blir det väldigt svårt. Men det är också omöjligt att i kristallkulan se allt som ska hända i en framtid.

Vi har försökt att arrangera det här nu så långt det går med olika typer av åtgärder. Och jag kan nog säga att inget försvarsbeslut har omfattats av så mycket av restriktioner och analyser och har så pass mycket med sig av uppföljningsmekanismer som det här. Vi har också en kontrollstation 2023 med en koppling till Försvarsberedningen. Då får vi utvärdera hur detta ser ut. Sedan tillkommer en ny försvarsberedning som ska jobba med ett nytt försvarsbeslut 2025. Det ska gälla under åren 2026-2030.

Jag är glad över det vi nu har som ett underlag och det beslut som står i begrepp att fattas. Det här kommer att innebära mycket för den militära förmågan i Sverige. Det kommer att vara en tydlig signal till omvärlden om att vi tar situationen på allvar. Jag är glad över att det finns ett antal partier som är beredda att ta ansvar för att vi ska komma vidare i dessa viktiga frågor.

Fru talman! Nu dödade försvarsministern min första fråga. Jag hade velat att försvarsministern lämnade en ytterligare kommentar om kontrollstationen och utvecklade det hela. Men nu nämnde försvarsministern det. Finns det något ytterligare att säga om det?

Sverigedemokraterna undrade annars om kontrollstationen kommer att kunna tillföra medel efter 2025. Finns det en sådan option? Är det möjligt? Vi tror att det är tveksamt. Detta var min första fundering.

Det finns även mindre betydelsefulla frågor men som på sikt ändå är viktiga.

Vi ska nu utbilda förband i Sollefteå och Falun. Vi tycker att det ska vara brigadförband i Falun och eventuellt lokalförsvarsskyttebataljoner eller skyttebataljoner i Sollefteå. Oavsett vad det blir för förband undrar vi var ansvaret för utbildningen ska ligga. Vi anser att detta bör ligga på arméchefen. Skälet till det är att militärdistriktens chefer och personal inte har några instruktörer. De får begära sådant från armén för att kunna utbilda. Därför bör ansvaret enligt vår uppfattning ligga där. Vad är ministerns uppfattning, om han har någon?

Det finns något annat som oroar mig lite grann. Många säger att spänningarna har ökat, och därför ska vi öka försvaret. Man kan inte förneka att regeringen gör stora satsningar på försvaret. Men ska vi rasera försvaret igen om det skulle bli lugnare i omvärlden? Eller ska vi bibehålla ett starkt försvar över tid?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Fru talman! Jag vet inte hur många gånger jag av eget initiativ har svarat på den sista frågan. Senast i mitt anförande tog jag upp att om vi nu bygger upp försvaret ska vi försöka behålla det stabilt och inte dra ned bara för att den säkerhetspolitiska solen tillfälligtvis lyser lite bättre. Detta har jag sagt många gånger, och jag kommer att säga det igen. Det är ett väldigt viktigt förhållningssätt inför framtiden då det tar så lång tid att bygga upp militär förmåga. Dessutom kan det svänga snabbt.

Vad gäller frågan om kontrollstationen och om den kan tillföra medel tänker jag inte föregripa en sådan diskussion. Däremot är det viktigt att det finns en kontrollstation för att vi ska se om utvecklingen håller rent verksamhetsmässigt, organisatoriskt, verkställighetsmässigt och ekonomiskt. När man har alla dessa parametrar får man föra en diskussion om vad vi då ska göra. Kanske klarar Försvarsmakten detta inom den plan som man kommer att redovisa. Jag föregriper alltså inte den ekonomiska frågan beträffande kontrollstationen.

Vad gäller frågan om ansvaret för att genomföra verksamheten i Sollefteå och Falun är tanken att det hela ska starta 2022. När de ska genomföra sin trupputbildning måste ansvaret ligga på det enskilda regementet. Det finns förstås ett samlat arméansvar för att all verksamhet genomförs enligt de intentioner som finns i planeringsanvisningar och direktiv från Försvarsmaktens ledning. Allt detta ligger på olika nivåer i Försvarsmaktens organisation.

Fru talman! Jag tackar för svaren.

Jag tror att försvarsministern underskattar de arbetstillfällen som kommer. Det brukar alltid vara så att underleverantörer ger fler arbetstillfällen i jämförelse med dem som anställs direkt, om man ska ha det som en parameter. Så har det varit vid de regementen där jag har arbetat. Jag tror att försvarsministern underskattar detta. Men jag bedömer att han inte har några problem med det.

Fru talman! Jag sa "minst" för att gardera mig. För varje ort finns det en spännvidd som ligger högre än de siffror jag nämnde. Jag vet inte om det beror på att jag är vis av erfarenhet, men det är bättre att hålla igen lite och säga exempelvis "minst 125". Visar det sedan att det blir 175 är det positivt. Jag hade alltså en viss försiktighetsmarginal.

Fru talman! Jag tänkte beröra ett tema som vi har varit inne på i debatten under de senaste två timmarna.

Som kommunpolitiker - vi har ju ofta börjat där - lärde jag mig att det är viktigt att lyssna på professionen. Vi politiker är inte experter och har inga krav på oss vad gäller utbildning eller erfarenhet. Det är anledningen till att vi har remissvar och föredragningar varpå vi får nya remissvar och nya föredragningar. Oavsett hur många remissvar man får eller hur många gånger man bjuder in toppchefer och experter för föredragningar har ingen större betydelse om man inte lyssnar till det som sägs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag tänker på de nya regementena i Mellansverige. Remissvar och föredragningar säger tydligt att man ska satsa på det man redan har och växa på de orter där man redan finns.

Hur ser försvarsministern på balansen mellan att lyssna på myndigheter och experter och att från politiskt håll driva på i en lite annan riktning?

Fru talman! Vad gäller regementsplaceringarna ligger en kombination av beredskapsskäl, militärgeografiska skäl, utbildningsskäl och regionalpolitiska skäl bakom och har styrt detta. Här ligger alltså inte bara produktionsrationella skäl bakom, utan här finns också annat.

Jag bedömer att den organisation som nu ska skapas har en kapacitet att växa i framtiden. Vi går fram till 2025 upp till 8 000 värnpliktiga. Den organisation som här skapas har säkert möjligheter, om man bestämmer sig för det, att öka antalet värnpliktiga i framtiden, vilket är troligt. Men jag ska inte föregå sådana diskussioner. Möjligheten finns dock att växa i organisationen.

Till det som tidigare har sagts vill jag också säga att det bakom beslutet finns ett direktiv om att man ska utreda förhållandena i norra Lappland för så kallade gränsjägarförband för att se om vi kan skapa en verksamhet som kan fungera i samverkan med Norge och Finland. Även detta finns således i beslutet. Detta bygger på att vi ser en utveckling i Arktis som inte är positiv.

Fru talman! Hur ser då försvarsministern på balansen mellan att lyssna på myndigheterna och de remissvar och föredragningar som vi får av dem som kan det här väldigt bra och att som politiker sedan välja att fatta andra beslut än de råd som faktiskt ges i remissvaren? Vi vet ju alla vad som stod i remissvaren vad gäller de nya regementena. Svaren ligger under sekretess, så jag kan inte berätta här vad som stod i dem, men vi vet ju det allihop.

Finns det en risk att regionalpolitiska hänsyn, till exempel arbetstillfällen, tar över de militärstrategiska råd och de remissvar som vi faktiskt får från myndigheterna - och som faktiskt var ganska tydliga i det här fallet? Finns det någon risk att regionalpolitiken, eller annat som kan finnas som inte är just försvarspolitik eller det militärstrategiska, tar över beslutsfattandet i det här fallet?

Fru talman! I det här sammanhanget har jag ju tagit upp de fyra punkterna beredskap, militär geografi, utbildning och regionalpolitik och att det är den kombinationen som präglar dessa orter. Sedan kan man alltid diskutera vad som är vad i sammanhanget, och man kan fråga sig om man gillar det som sägs.

När det gäller Sollefteå och Östersund finns det en tydlig bäring på införselvägarna från Norge och stödet från Natosidan. Det som sker i Falun kan man se i ett liknande perspektiv. När det gäller skyddet av hamnen i Göteborg tycker jag nog att det är väldigt tydligt. Man kan alltså väga in det så här: Om man inte gillar en viss typ av politiskt samarbete eller en viss typ av politisk utveckling kanske man inte heller tycker att vissa etableringar som tydligt har den bäringen ska genomföras. Jag vet inte, men även den aspekten på tillvaron kan ju finnas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag tycker att det förhandlingsresultat som har kommit fram är någonting vi kan stå för och som riksdagen kan besluta om. Sedan är det väl så i all politisk verksamhet att vi har politiker för att de ska ta det yttersta ansvaret. Så är det på kommunal nivå, så är det regional nivå och så måste det också vara i riksdagen. Skulle vi bara lyssna på myndigheter och på tjänstemän i kommuner och regioner vet jag inte om det skulle bli så mycket politik. Vi måste ha en klar bild av vad vi vill och sedan inrikta arbetet utifrån det. Professionen brukar i regel inte ha några problem att jobba ihop med politiken om det finns en tydlig politisk vilja, och i det här fallet är det väl väldigt konkret och tydligt.

Fru talman! Jag ställer mig lite frågande till att försvarsministern står här och berättar hur många arbetstillfällen som kommer att påverkas av att man får etablering på nya förbandsorter. Jag vill naturligtvis också skapa arbetstillfällen, men jag inser att det inte kan vara militär kärnverksamhet. Det kan inte heller vara kärnverksamhet för Försvarsmakten att skapa arbetstillfällen, utan det är ju att hantera väpnade angrepp. Jag hade varit mindre överraskad om det var arbetsmarknadsministern som berättade om dessa regionalpolitiska satsningar och hur många jobb de skulle skapa, men försvarsministern får gärna upplysa mig om balansen mellan regionalpolitik, säkerhetspolitik och försvarspolitik i det här försvarspolitiska inriktningsbeslutet.

Det andra jag ville lyfta, fru talman, gäller detta med de 35 miljarderna och de 17 objekten. Jag har ju suttit med i förhandlingar med försvarsministern där han hela tiden har anfört att man skulle kunna ge uppdrag till Försvarsmakten och sedan besluta om de tilldelade anslagen, och det är den ordningen vi har vänt oss emot.

Efter vad jag förstår står det i den överenskommelse som regeringen har gjort med Centern och Liberalerna att Försvarsmakten ska börja planera för de 17 olika uppdragen, och jag känner att det är precis på det sättet som det uppstår en risk att man får en underfinansiering - genom att man ger uppdraget till Försvarsmakten att börja planera för uppdragen trots att Försvarsmakten inte vet om det finns pengar eller inte för dem efter en kontrollstation 2023 och inför ett nytt försvarsbeslut 2024. Försvarsministern får dock rätta mig om jag har fel i att det står i propositionen att Försvarsmakten ska börja planera för de här uppdragen.

Fru talman! Jag vet inte; detta är ju så tydligt att jag inte tycker att det är någonting att diskutera. Det står i propositionen: "Om den ekonomiska ramen höjs åren 2026-2030, ska Försvarsberedningens rapport Värnkraft (Ds 2019:8) i sin helhet genomföras och medlen ska användas till att förverkliga nedanstående åtgärder. Myndigheterna ska från 2021 ges i uppdrag att planera för ett möjligt genomförande av denna helhet. Följande åtgärder ska vid utökad ekonomisk ram inplaneras."

Man måste ju påbörja ett förberedelsearbete, men ska man verkställa det krävs en utökad ekonomisk ram. Vi har alltså inte med automatik räknat in att alltihop nu ska verkställas, avsatt ekonomi för det eller tänkt tvinga in det inom en ekonomisk ram som inte finns. Jag tycker ändå att man på ett hederligt sätt bör redovisa att det vi har som skarpa förslag i propositionen är det som gäller fram till 2025 och att dessa 17 punkter sedan är någonting som ska genomföras om en utökad ekonomisk ram inplaneras. Där är vi inte än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

När det gäller förbandsorterna har jag inte hört att Moderaterna inte skulle kunna tänka sig att stå bakom den delen i beslutet. Det jag däremot redovisar är en bedömning av vad det här kommer att innebära verksamhetsmässigt när det gäller antalet arbetstillfällen, och det är väl en intressant uppgift att ta del av. Det måste ju hända någonting när det gäller antalet anställda om det är så att man etablerar en ny verksamhet; det är väl inget konstigt med det?

Fru talman! Det är just den risken jag ser, det vill säga den planeringsosäkerhet som jag ändå tycker att man utsätter Försvarsmakten för i och med att den ska börja planera. Jag förutsätter att "planera" innebär att också vidta åtgärder - men Försvarsmakten vet ju inte om pengarna kommer. Därför tycker jag att det hade varit en mer rättskaffens ordning att man förbinder sig vid de ekonomiska medel som krävs för att genomföra dessa 17 åtgärder. Vi har räknat på de 17 åtgärderna, och det ligger på omkring 35 miljarder. I det avseendet tycker jag att det finns en risk för underfinansiering.

Låt mig avslutningsvis ta upp det här med vad försvarsministern har sagt om att inte göra om misstag. Jag tycker naturligtvis att det är klokt att inte göra om misstaget att skära ned försvaret alltför långt, men min uppmaning till försvarsministern skulle vara att inte hantera den försvarspolitiska dialogen med oppositionen på det sätt som har gjorts under de senaste ett och ett halvt åren.

Vi har inte haft ett bra samtalsklimat, och vi har inte haft ett bra samarbetsforum. Vi har haft ett väldigt stökigt försvarspolitiskt år. Det började med att regeringen inte ställde sig bakom den överenskommelse om ekonomisk inriktning som fanns i Försvarsberedningen, och sedan ingick man en överenskommelse med C och L som inte var prissäkrad. Efter det fick vi sitta i en analysgrupp där vi inte fick ta del av hemliga handlingar. Därefter hade vi hundra timmar av försvarsförhandlingar och diskussioner i Försvarsberedningen, utan att vi kom framåt.

Jag skulle önska, försvarsministern, att vi i fortsättningen inte gör om heller de senaste ett och ett halvt åren inom försvarspolitiken. Det borgar nämligen inte för en bred samsyn och ett ömsesidigt förtroende. Det är också därför vi nu hela tiden följer upp de risker med underfinansiering som finns i det här försvarsbeslutet. Vi har nämligen upplevt att alla problem inte har kommit upp på bordet.

Fru talman! Det var väl så att vi lyfte upp befintliga problem på bordet och redovisade de realiteterna. Sedan handlar det om en process där frågan är hur olika saker ska tacklas och hur man ska finansiera det hela. När det gäller planeringsosäkerhet och dessa 17 punkter tycker jag att det sättet att argumentera är konstruerat i syfte att skapa en bild av försvarsbeslutet som inte stämmer. Det står tydligt att det vid en utökad ekonomisk ram är dessa prioriteringar som gäller, men de gäller först vid en utökad ekonomisk ram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Sedan är det väl så att det gäller att ha ett givande och tagande från samtliga håll när olika parter har att hantera så här svåra frågor. Det gäller också att kunna förmå sig att kompromissa om sina egna ståndpunkter. Jag ska inte gå längre nu, men jag har också min bild av hur detta har varit. Jag tog själv också ett beslut om att i ett givet läge avbryta diskussionerna. Sedan fortsatte vi i en förhandlingsprocess med fyra partier, och nu står vi här med ett försvarsbeslut. Det har nog alltså funnits många olika strategier från många olika håll i sammanhanget, men jag förstår ju att alla vill skriva historien på sitt sätt.

Fru talman! Jag tycker att det är bra det försvarsministern säger om att om den säkerhetspolitiska solen är starkare i framtiden ska man inte göra om misstaget utan se till att ha en grundläggande förmåga oavsett vad. Det tycker jag är bra. Det är exakt så det måste vara.

Jag vill ställa en fråga. Vi var djupt överens förra våren i Försvarsberedningen, för ett och ett halvt år sedan, om den säkerhetspolitiska analysen och vad som behövde göras. Det gällde bristerna i vårt försvar, att vi inte kunde utesluta ett militärt angrepp och vad som krävdes.

Min fråga är: Varför kunde vi inte gå vidare på den vägen? Varför kunde inte regeringen ha varit med på att höja trappan med 5 miljarder 2026 och 2027 så att vi hade kunnat fullfölja de 17 åtgärderna? Om bristen inte hade funnits hade vi kunnat behålla det tioåriga perspektiv som har varit så oerhört viktigt för oss i Försvarsberedningen att ha.

Det tar en sådan tid. Vi har inte råd med förseningar i det säkerhetspolitiska läge vi har. Varför ska det bli bättre att vänta tre år och titta på saken när vi nu är överens om att det här skulle behövas? Varför vänta med det när vi nu vet prislappen?

Fru talman! En statsbudget består av väldigt många olika parametrar. Det är arbetsmarknadsfrågor, förskola, skola, sjukvård, utbildning, kommunikationer och infrastruktur. Det är en lång rad olika områden som ska tillgodoses.

Vi avsätter nu 27 miljarder kronor till Försvarsmakten. Det är ett oerhört stort åtagande som har gjorts i statsbudgeten i förhållande till och i konkurrens med andra viktiga områden. Till det har vi en situation där vi just nu har stora pengar som går ut i coronahanteringen. Man ska också ha det perspektivet när man bedömer detta.

Det som nu sker fram till 2025 är en avsevärd förhöjning av svensk militär förmåga. Försvarsbesluten gäller normalt sett fem år. Nu står vi i begrepp att fatta beslut om försvarsbeslutet som ska gälla fram till 2025. Sedan ska det dit ett nytt försvarsbeslut som gäller från den 1 januari 2026.

Det kan hända en hel del under de åren både när det gäller verkställighet av detta försvarsbeslut men också när det gäller vår omvärld och hur den utvecklas. Vi kanske också har en teknisk utveckling som kommer att påverka på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Med tanke på alla de bitarna menar vi att det mest balanserade och kloka nu är att hålla fast vid ett femårigt försvarsbeslut. Sedan får vi följa upp det i en ny försvarsberedning och återkomma med ett nytt försvarsbeslut som slutligen reglerar åren 2026-2030.

Man måste också tänka in storheten i det belopp som vi nu avsätter - i konkurrens med allt annat och dessutom med de belastningar som corona innebär.

Fru talman! Visst är det påfrestningar med corona. Men jag tycker att det är väldigt konstigt att ta corona som intäkt för någonting som gäller år 2026 och 2027. Det blir väldigt svårt att hänga med på.

Jag uppfattar att vi är överens om att det är ett skärpt säkerhetspolitiskt läge. Vi talar om att det pågår ett krig i östra Ukraina just nu. Vi ser ett skärpt läge.

Vi har talat om ett tioårigt perspektiv. Jag kan bara beklaga att regeringen inte vill ta det steget. Man kan läsa i historien hur det var inför andra världskriget. Jag säger nu inte att vi står inför ett nytt världskrig. Men då tänkte man att man hade all tid.

Det kanske är så att vi inte har all tid. Då är det väldigt farligt att skjuta saker på framtiden. Vi är alla partier överens om vad som krävs, men ändå vill man inte avsätta medel. Det allra mest viktiga är ändå att kunna se till att vi kan skydda vår frihet.

Jag vill också passa på att säga något nu inför att vi ska fatta förssvarbeslutet i morgon. Vi har vår reservation tillsammans med Moderaterna, och vi hoppas på stöd för den. Men det har nu också kommit fram uppgifter från olika håll. De kommer internt från Försvarsmakten och från andra håll. Där talar man om att det redan nu finns tydliga uppgifter om att det är fördyringar. Det är fördyringar när det gäller flygvapnet, Jas E och Jas C/D, vidmakthållandet och andra saker.

Jag tänkte passa på att ställa några frågor. Har det skett uppdateringar sedan vi sist hade mötet i försvarsutskottet? Har statsrådet information som gör gällande att det blir fördyringar, eller är läget detsamma som det var när vi sågs för ett par veckor sedan? Det är frågor jag vill ställa.

Herr talman! 27 miljarder är inte noll kronor. Det är en 40-procentig nivåhöjning. Jag tycker att Oscarsson borde kunna försöka ta till sig att det är en enorm satsning som här sker. Det har betydelse. Det kommer att avsevärt öka vår militära förmåga.

Både Försvarsmakten och myndigheterna kommer att ha fullt skubb med att försöka verkställa beslutet. Det innebär att vi kommer att ha en avsevärt starkare försvarsmakt 2025 än vad vi har i dag.

Det här talet om att vi inte tar situationen på allvar stämmer inte. Vi tar det på allvar. Sedan vi kom till regeringsmakten har det skett oerhörda satsningar på Försvarsmakten. Däremot hade vi ett läge under åtta år med Reinfeldt där KD satt i regeringsställning och där vi hade en hel del övrigt att önska när det gällde försvarspolitiken. Det är den högsta höjningen sedan 50-talet som vi håller på med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Det som har sagts i försvarsutskottet är det som gäller. Det finns ingen som kan garantera att inte fördyringar eller förändringar kommer att inträffa under de kommande fem åren. Det måste vi förstå, och det måste vi tackla successivt. Det har skett genom åren.

Detta är inte särskilt enkelt. Den uppgift vi har är att det som nu är känt går att hantera inom de ekonomiska ramar som föreligger. Det är vad som gäller, och det är vad som är redovisat. Det är ingenting som har förändrats på någon vecka i det här sammanhanget.

Herr talman! Det är en viktig milstolpe när vi i dag debatterar betänkandet Totalförsvaret 2021-2025. Jag är glad att jag får vara på plats här i riksdagen i dag. Det är trots allt historia som skrivs när vi debatterar och beslutar om ett nytt försvarsbeslut vart femte år. Det är säkert många som följer debatten hemifrån.

Jag kommer i mitt anförande att fokusera på den civila delen av totalförsvaret. För mig som inte har någon bakgrund med att diskutera försvarspolitik ska jag medge att det kändes svårt när jag kom in i försvarsutskottet. Många av de saker som debatterats här har tagits upp i Försvarsberedningen. Det är ofta fokus på detaljer som det kan vara svårt för en nybörjare att komma in i.

Inte minst nu under detta år med coronapandemin, när vi inte ska vara här fysiskt, har samtalen och inlärandet begränsats. Men om vi bortser från detta är det en bra tid ur ett informations- och lärandeperspektiv att vara ny i försvarspolitiken.

Många talar i dag om försvars- och säkerhetspolitik ur lite olika perspektiv. Men intresset och medvetenheten har ökat. Och nu gör vi den största satsningen i modern tid för både det militära och det civila försvaret.

Satsningar räknas i pengar, men jag skulle säga att även medvetenhet och kunskap om hoten mot vårt land och vårt sätt att leva är viktiga för Sveriges beredskap. Återinförandet av värnplikten har bidragit till det, och inte enbart genom att vi rustar Sverige med fler värnpliktiga och fler soldater. Det har också fått igång samtal hemma vid köksbordet, inte minst om man har en 17- eller 18-åring som har fått det där brevet om mönstring. Det är diskussioner som är nödvändiga i samhället för att höja beredskapen och kunskapen.

Herr talman! Sveriges förmåga att hantera kriser och höjd beredskap behöver stärkas på bred front. En viktig del är att stärka det civila försvaret. All den verksamhet som samhällets olika aktörer bedriver för att stärka Sveriges motståndskraft i händelse av höjd beredskap och krig - det är det som är det civila försvaret. Det är alltså både enskilda personer, organisationer, företag, kommuner, regioner och myndigheter.

Efter år av nedmontering är det dags att återuppbygga och stärka totalförsvaret. Med den här inriktningen för åren 2021-2025, som är grundligt förberedd av Försvarsberedningen, tar Sverige stora kliv framåt i bygget av ett starkt totalförsvar.

Det medför också utmaningar. Det behöver göras en översyn av personalförsörjningen även inom hela det civila försvaret. Viktiga steg har tagits genom att myndigheter har krigsplacerat sin personal, och vissa kommuner och regioner har också påbörjat detta arbete. Men det finns även ett stort antal privata aktörer som utför samhällsviktig verksamhet, och samarbetet mellan dessa olika aktörer behöver utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

När det nu uppstår ett ökat personalbehov är de frivilliga försvarsorganisationerna centrala. Det är de som bidrar med folklig förankring, resurser och försvarsvilja. De ska ses som en värdefull personalresurs i bygget av ett starkt totalförsvar.

När det gäller målen för det civila försvaret ska de vara att ha förmåga att värna civilbefolkningen, att säkerställa de viktigaste samhällsfunktionerna och att upprätthålla en nödvändig försörjning. Det civila försvaret ska stödja den militära förmågan och medverka i de samlade försvarsansträngningarna. De åtgärder som vidtas inom det civila försvaret ska också stärka samhällets motståndskraft och bidra till att förebygga och hantera svåra påfrestningar i fredstid. Resurserna ska också kunna användas i internationella insatser.

Det civila och det militära försvaret är ömsesidigt förstärkande, och det är viktigt att riksdagens möjligheter att utvärdera och följa upp de här målen och verksamheterna stärks.

Som jag nämnde är ett av målen för det civila försvaret att upprätthålla en nödvändig försörjning. För att beredskapen ska utvecklas ytterligare ska regeringen tillsätta en utredning om en nationellt samordnad försörjningsberedskap.

Det krävs en långsiktig samverkan mellan offentliga och privata aktörer på samtliga nivåer. Näringslivet har en central betydelse för totalförsvaret och för försörjningsberedskapen. Det ska därför inrättas ett näringslivsråd för informationsutbyte och för att ta fram en gemensam inriktning och villkor för samverkan mellan olika aktörer.

Herr talman! Det civila försvarets verksamheter bedrivs av många olika aktörer på central, regional och lokal nivå. Det ställer höga krav på en väl fungerande planering, samordning och uppföljning. Utredningen om civilt försvar ska redovisa sitt uppdrag senast i mars 2021. Den bör leda till beslut om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på samtliga nivåer.

När det gäller totalförsvaret har kommunerna, regionerna och länsstyrelserna grundläggande roller. Det är viktigt att de ges bra förutsättningar att delta i arbetet med att stärka beredskapen.

Det intensiva arbetet med civilt försvar hos statliga myndigheter kommer att påverka arbetet i kommuner och regioner, och därför blir Utredningen om civilt försvar väsentlig även för dem. Den ska bland annat bedöma kommunernas och regionernas behov av resursfördelning och lämna förslag om en enhetligare och tydligare ledningsförmåga.

Herr talman! Vi genomför den här debatten samtidigt som Sverige upplever en av sina värsta kriser i modern tid. Hela vårdkedjan är viktig för totalförsvaret. Den ska fungera i olika faser av kris och ytterst i krig. Erfarenheterna av coronapandemin blir viktiga för det fortsatta beredskapsarbetet.

Samtidigt som vi står här görs runt om i landet makalösa insatser för att minska smittspridning, och på sjukhusen kämpar vårdpersonalen med att rädda liv. Vi vill härifrån passa på att uttrycka vår stora respekt och tacksamhet till dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Med det vill jag från Socialdemokraternas sida yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! Äntligen - nu står vi här i dag och debatterar de här oerhört viktiga frågorna! Det är något som jag tror att många av oss verkligen har väntat på.

Jag ska i första hand uppehålla mig kring det civila försvaret men även kring en försvarsmakt för alla.

När det gäller civilt försvar har regeringens hantering hitintills varit ganska senfärdig. Underlagen inför försvarsbesluten för det civila försvaret kom nästan ett halvår efter att Försvarsmakten lämnat sitt underlag. Utredningen om ansvar, ledning och samordning i det civila försvaret kommer inte att vara klar förrän i mars nästa år. Över huvud taget är det viktigt att regeringen blir mer aktiv när det gäller att stärka det civila försvaret.

Att stärka det civila försvaret är inte bara viktigt när det gäller effekten i det samlade totalförsvaret i händelse av höjd beredskap och krig. Det civila försvaret är även en viktig resurs i händelse av kris, vilket vi inte minst har kunnat se under den pågående coronapandemin.

Uppbyggnaden av det civila försvaret är central om Sverige ska kunna ha ett fungerande totalförsvar. Vi moderater menar att det väpnade angreppet ska vara dimensionerande för det civila försvaret. Om Sverige klarar att hantera de krav som kriget kan ställa på samhället står vi naturligtvis också bättre rustade att hantera krisen.

Vi vill se tydliga riksdagsbundna mål och en bra resultatuppföljning, och vi moderater vill att det inrättas ett totalförsvarsdepartement med ansvar för både militärt och civil försvar. Med ett sådant ledarskap tror vi att det blir bäst synkronisering; så tror vi att vi får mest pang för pengarna.

Men, herr talman, om vi ska klara oss i händelse av kris eller krig behövs också mat och potatis. Då behövs sjukvårdsmateriel. Då behövs en massa saker som vi måste ha en tydlig plan för. Då räcker det inte med ett sms.

Det är en prioriterad uppgift att se till att försörjningskedjorna fungerar även vid allvarligare kriser. Covid-19:s framfart i världen påverkar många av Sveriges företag vad gäller tillgång till material och personal.

Här kan vi tydligt se att ett formaliserat näringslivsråd skulle vara en viktig och bra kontaktyta mellan näringsliv och stat för att proaktivt hantera krisberedskaps- och totalförsvarsfrågor, som effekterna av till exempel detta coronavirus. Men det handlar även om att i en pågående kris kunna dela information och problem för att komma fram till bra lösningar tillsammans.

Vi kan tydligt se att förutsättningarna för offentliga aktörer att samverka med näringslivet har ändrats sedan Sverige senast planerade för ett civilt försvar. I dag planeras många verksamheters lager för att möjliggöra kostnadseffektivitet genom principen lean production eller just in time. Detta gör man för att kunna producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt de behövs så att man inte ska behöva ha några större lager. Detta har jag själv sett både i sjukvården och inom livsmedelshandeln. Detta är smart ur många synvinklar men inte alls bra ur ett lagerhållningsperspektiv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Det är tydligt att Sverige behöver en säker försörjning även vid höjd beredskap. Det är lika tydligt att regeringen inte prioriterar dessa frågor, för då borde vi ha legat längre fram än vi gör i dag.

Herr talman! Världen ser väldigt osäker och orolig ut - mer orolig än på länge. Oförutsägbarheten ökar, och vikten av försörjningstrygghet i händelse av kris eller krig är något som inte nog kan understrykas. En säker försörjning även vid höjd beredskap är centralt.

I regleringsbreven till Försvarsmakten och Försvarets materielverk redan 2017 och 2018 gav regeringen dem i uppdrag att utarbeta ett försvarsförsörjningskoncept som inkluderade bland annat avtal och överenskommelser med privata aktörer. Sedan har detta utretts i utredningen Näringslivets roll inom totalförsvaret samt försörjningstrygghet i fråga om försvarsmateriel, vars enda egentliga skarpa förslag var att inrätta ett näringslivsråd. Det finns nu med i regeringens proposition om totalförsvaret att ett tvärsektoriellt näringslivsråd ska inrättas, men inte när eller hur.

Hela vårt samhälle är beroende av varor och tjänster som kommer från näringslivet. En stor del av våra samhällsviktiga verksamheter bedrivs av privata aktörer. Det handlar om energiförsörjning, livsmedelsförsörjning transporter och hälso- och sjukvård. Att det finns avtal med företag som kan garantera att Försvarsmaktens tillgång till materiel, förnödenheter och tjänster tryggas vid höjd beredskap är nödvändigt.

Vi behöver lära oss av de misstag som begicks när det civila försvaret lades ner. Sverige ska ha en långsiktigt hållbar försvarsförmåga. Ett starkt civilt försvar är centralt för att uppnå den ambitionen.

För oss moderater är det oerhört viktigt att vi har en försvarsmakt för alla. Arbetet med att öka andelen kvinnor i försvaret går långsamt, och uppropet Giv akt och bit ihop för tre år sedan, liksom FOI:s rapport Karriärhinder för unga militära kvinnor, visar att många kvinnor blivit utsatta för kränkningar inom Försvarsmakten. Även andra än kvinnor blir visst utsatta. Jag tänker på den senaste rapporteringen från K3.

Organisationskulturer är inget man ändrar med fina ord i ett dokument. Som förälder vet man ju att ungarna gör som vi gör, inte som vi säger. Att vara ledare handlar också om detta. Människor gör som vi gör, inte som vi säger. Det handlar om att föregå med gott exempel, att följa upp och kontinuerligt förbättra. Det handlar om att genomföra förtroendeskapande åtgärder.

Sedan har vi detta med materiel. I en försvarsmakt för alla behöver man ha behåar som funkar vid utlandstjänst i 50 graders värme. Då är inte merinoull så himla mysigt. Vi vill att materielrelaterade hälso- och säkerhetsrisker för kvinnor analyseras av en objektiv utredning som ska återkomma med förslag på omedelbara åtgärder.

Avslutningsvis måste Försvarsmakten för att nå ökad jämställdhet också se över fysiska krav på befattningar - om de är sakliga eller inte - samt kartlägga och förtydliga karriärvägarna inom myndigheten. Om man som regering kallar sig feministisk borde detta arbete vara högre prioriterat.

Avslutningsvis, herr talman, är jag glad att vi är flera partier som i dessa många svåra frågor enats om vikten av att regeringen utreder den moderna civilpliktens utformning, vilket nu är föremål för ett tillkännagivande under punkt 6. Civilplikten avskaffades 2008 och användes när den var aktiv för att utbilda förstärkningsresurser för det civila försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

I händelse av kris eller krig kommer det att finnas ett utökat behov av personal som kan utföra enklare uppgifter för att samhället ska kunna fungera. Det kan vi inte minst se i vården nu under coronans framfart i Stockholm.

Vi moderater anser att civilplikten bör återaktiveras, men det krävs en grundligare analys av hur den ska utformas och av syftet. Man behöver se över hur många som ska utbildas och till vilka positioner, hur civilplikten kan bidra även till krisberedskap samt naturligtvis kostnaderna.

Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men jag yrkar bifall till reservation nummer 24 under punkt 18.

Herr talman! Ett väl fungerande civilt försvar är en mycket viktig del av totalförsvaret och en förutsättning för det militära försvarets förmåga att försvara vår självständighet och vårt oberoende. Ett väpnat angrepp mot Sverige skulle innebära stora påfrestningar för civilbefolkningen. Att värna just civilbefolkningen är en central uppgift för det civila försvaret.

För att kunna hantera och minska påfrestningarna för befolkningen i händelse av ett väpnat angrepp behöver det redan i fredstid upprättas planer och avdelas resurser för det civila försvaret. Det är även av yttersta vikt att regelbundna övningar sker på alla nivåer.

Herr talman! I slutet av 80-talet och början av 90-talet påbörjades raserandet och nedläggningen av det civila försvaret. Att skrota dess beredskapslager, ledningscentraler och organisation är ett av de sämsta politiska beslut som fattats i Sverige efter andra världskriget. Ansvaret för detta ligger historiskt på ett flertal regeringar med varierande partifärg, något som vi alla i den här kammaren är väl medvetna om. Låt oss bara hoppas att vi aldrig någonsin hamnar där igen.

Försvarsberedningens fleråriga, gedigna arbete med rapporterna Motståndskraft och Värnkraft har utmynnat i det betänkande vi i dag debatterar. Det är positivt att det i riksdagen finns ett brett stöd för att återigen stärka det svenska civilförsvaret. Om mycket är vi överens, kanske till och med om det mesta.

Dock finns det skillnader där vi sverigedemokrater kanske framför allt har synpunkter på det civila försvarets framtida ledning och styrning, hastigheten på och omfattningen av implementeringen samt i vissa delar också dess utformning.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har hittills haft rollen att ansvara för samverkan mellan myndigheter. Det är Sverigedemokraternas mening att MSB ska ha ett mer övergripande ansvar som civilförsvarsmyndighet. Brandsommaren 2018 och den nu pågående pandemin har tyvärr visat stora brister i nuvarande ledningsfunktioner och det samlade ledarskapet när det gäller krishantering och samordning. MSB bör ges en tydligare roll när det gäller ledning, kontroll och samordning av krisberedskapen och det civila försvaret.

Herr talman! Under resans gång fram till dagens betänkande har ett antal utredningar tillsatts, varav flera redan har redovisat sina slutsatser för utskottet. Vi har i försvarsutskottet bland annat kunnat ta del av den för ändamålet särskilda utredarens syn på näringslivets roll i det framtida totalförsvaret. Jag måste dock tillstå att det som där framkom varken övertygade eller lugnade mig, tvärtom.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Regeringen och relevanta myndigheter har genomfört ett stort antal redovisningar och föredragningar för utskottet. Jag kommer särskilt ihåg när inrikesminister Damberg informerade utskottet om bevakningsansvariga myndigheters remissvar på Försvarsberedningens rapport Motståndskraft. Det står efter den redovisningen klart att ett återetablerat civilt försvar kommer att kosta väldigt mycket pengar.

Det är orealistiskt att tro att staten via skattemedel ska kunna finansiera allt vi vill och måste göra. Det står för oss sverigedemokrater klart att framtidens beredskapslager i normalfallet måste hållas och finansieras av marknadsaktörer inom de olika segmenten, till exempel aktörerna inom livsmedelsbranschen. Vi anser också att beredskapslagren initialt måste klara tre månaders behov. För oss är uppbyggnaden av beredskapslager väsentlig. För att säkerställa att konkurrensneutraliteten bibehålls behöver lagstiftning och regelverk tas fram.

Även på en rad andra områden ser vi att marknadsaktörer behöver ta ett stort ansvar, antingen frivilligt eller genom lagstiftning och regleringar. Det gäller elförsörjning, transporter, apoteks- och sjukvårdsmateriel och många andra områden. Den svenska inhemska produktionen av livsmedel och andra produkter och tjänster som är nödvändiga för krisberedskapen och för det civila försvarets uthållighet behöver stimuleras och uppmuntras.

För detta kan det behövas lagändringar. Det gäller till exempel lagen om offentlig upphandling. Det kan krävas omförhandling av olika EU-direktiv och till och med en omläggning av EU:s jordbrukspolitik för att det ska gå att genomföra. Det är en svår och i vissa delar krävande väg, men det måste göras.

För att snabba på processen med beredskapslager har Sverigedemokraterna i sin budget för 2021-2023 anslagit 1,3 miljarder mer än regeringen. Tyvärr röstade en majoritet nej till det för ungefär en vecka sedan. Det var synd, inte minst efter insikten om att vi inte hade beredskap för en global pandemi.

Herr talman! Nästan all statlig, regional och kommunal verksamhet måste framöver anpassas till det civila försvarets behov.

Det är positivt att vi nu tar steg framåt för att stärka arbetet mot cyberhot mot såväl offentlig verksamhet som privata företag.

I betänkandet finns också ett tillkännagivande till regeringen om att utreda civilpliktens utformning, vilket är positivt - och nödvändigt för att kunna bemanna det framtida civilförsvaret.

Jag står bakom alla våra genomtänkta reservationer men yrkar bifall endast till reservation 20.

Herr talman! Det är en stor dag nu när vi tar debatten om ett kommande totalförsvarsbeslut. Centerpartiets roll denna mandatperiod är ju att förhandla, och vi är faktiskt väldigt stolta över resultatet. I dag läggs en proposition fram där 27 miljarder tillförs, och det har inte skett av sig självt. Någon sa att det har krumbuktats, men inget kan vara mer fel. Det är vanliga, hederliga förhandlingar mellan fyra partier som har gjort att vi är här. Utöver det tillför vi 3,8 miljarder till civilförsvaret i ett historiskt totalförsvarsbeslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag är extra stolt över Centerpartiets Daniel Bäckström och Liberalernas Allan Widman som har förhandlat med regeringen och tagit oss hit.

Vi har en lång resa framför oss vad gäller civilförsvaret. Det kommer att ta tid att återetablera ett civilförsvar. Vi har i praktiken inte haft ett sådant på 25 år. Vi måste också inse att vi inte vet exakt hur vi ska göra. Även jag hade önskat ett bättre utredningsläge, men detta är ändå en viktig start.

Man kan också dra slutsatser av pandemin. Den har lärt oss väldigt mycket. Det vi har upplevt i år är förhoppnings det närmaste en krigssituation vår generation kommer att vara med om. I våras, när pandemin var i sin linda, blev det en viss avstängning av världshandeln. På bara några veckor såg vi hur dramatiskt det blev. Vi har lärt oss att världens fabrik finns i Kina. Detta stämmer till eftertanke. Om vi skulle få en kris, eller i värsta fall krig, med längre avspärrningar av världshandeln förstår vi nu hur svårt det skulle bli att hantera.

Jag ska kommentera de tre största posterna i betänkandet, som Centerpartiet står bakom.

Mest pengar, 1 miljard, tillförs sjukvården. Det känns helt naturligt och rätt under pandemin. Det pekas tydligt på att det behöver tas fram ett nationellt sammanhållet system för läkemedel och sjukvårdsmateriel. Ja, det har vi lärt oss av pandemin. Det skrämmer mig också att mycket av läkemedelsproduktionen inte ens finns i Europa. Det handlar givetvis också om personalförsörjning på sjukvårdssidan.

Det näst största anslaget går till stöd åt kommuner, regioner och länsstyrelser. Fördelningen är inte riktigt klar, men anslaget är på 600 miljoner. Jag är glad över att vi får ett stort stöd till kommuner och regioner, för det är ju till stor del de som ska organisera och genomföra uppbyggnaden. Man kan dra stora lärdomar av den pilotverksamhet som Gotlands länsstyrelse genomfört, och det känns tryggt.

Den tredje största utgiftsposten i den civila försvarssatsningen är livsmedelsförsörjningen. Den är på en halv miljard. För mig som gammal bonde är det självklart att landet stannar ganska fort utan mat. Efter ett par veckor är det tvärstopp. Dagens beslut kan nog bli ett trendbrott från det jag har tyckt varit en överdriven globaliseringstrend i livsmedelsförsörjningen. Den gamla kunskapen var tydlig: Mat måste produceras lokalt. Denna kunskap återvinner vi nu genom att återupprätta civilförsvaret.

Jag ser också att det finns en tydlig koppling mellan riksdagens beslut om livsmedelsstrategin och att den faktiskt behöver genomföras. Vi har ungefär 50 procents självförsörjningsgrad i dag, och det kommer inte att räcka om vi ska ha ett trovärdigt civilförsvar framöver.

Jag ska också kommentera näringslivets roll. Ingen ska tro att vi ska bygga upp ett civilförsvar så som det såg ut på 90-talet när det lades ned. Väldigt mycket mer ligger på det privata näringslivet i dag. Man kan lära sig mycket av hur Finland jobbar och hur man där engagerar det privata näringslivet, som tydligt bidrar. Det är kö till de långa utbildningar som det finska försvaret har för näringslivsföreträdare.

Följer vi huvudprincipen att inte bygga upp parallella kedjor för försörjning tror jag att detta blir bra, och näringslivet ska ha huvudrollen vad gäller bland annat lagerhållning.

En viktig punkt där det behöver göras ett omtag är energi- och elförsörjning. Bara det faktum att vi till exempel 2015 importerade 24 miljoner kubik olja, mest rysk, säger att vi behöver göra något radikalt. Sverige ska öka all produktion av eget biobränsle, etanol, biogas, RME, HVO och på sikt elektrobränslen. På sikt ska vi också utvärdera om vi inte också ska ha en egen lagerhållning av inhemska bränslen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Civilt och militärt försvar är ömsesidigt förstärkande. Det är själva poängen med totalförsvarsbeslutet. Det känns tydligt att Försvarsmakten måste komma till insikt när vi pratar tillståndsfrågor och etablering av till exempel vindkraft och annan förnybar energi. Det är inte bara försvarsförmågan vi pratar om utan totalförsvarsförmågan. Det innebär att det måste finnas en balans mellan de två, och därmed måste man vara beredd att släppa fram förnybar energi i produktionsanläggningar i samexistens.

Jag tycker att man inte nog kan påpeka hur viktigt detta är för att stärka känslan av sammanhållning i landet. Jag tror mycket på sammanhållning tack vare frivilliga krafter som engagerar sig i frivilligorganisationerna. Jag tror verkligen på att frivilligorganisationer ihop med hemvärnet är centrala delar av beslutet.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Vårt land möter flera komplexa hot mot vår säkerhet och självständighet som vi måste ha beredskap för att hantera. Det globala säkerhetsläget är kraftigt försämrat, och det påverkar Sverige och vårt Europa.

I totalförsvarspropositionen konstaterar regeringen att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas. Totalförsvarets förmåga måste därför fortsätta att stärkas, och Sveriges förmåga att hantera höjd beredskap och ytterst krig behöver stärkas på bred front. I det arbetet har det civila försvaret en helt central roll.

Vi har hört det förut, men det tål att upprepas. Det militära försvaret är helt beroende av att ett antal funktioner i samhället fungerar. Det handlar exempelvis om energiförsörjning, sjukvård, transporter, livsmedel och dricksvattenförsörjning. Allt detta ska det civila försvaret kunna bistå Försvarsmakten med vid ett väpnat angrepp eller krig i vår omvärld.

Dessutom ska det civila försvaret ha förmågan att skydda civilbefolkningen. Detta är en av de viktigaste uppgifterna eftersom vi vet att i händelse av kris och krig är det oftast samhällets svagaste och mest utsatta som lider mest. Oavsett vem du är och var du bor ska du veta att när den svåra situationen inträffar finns samhället där för dig. Därför har vi höga ambitioner med vårt arbete att återuppbygga det civila försvaret.

I budgetpropositionen för 2021 och i totalförsvarspropositionen presenterade regeringen den största satsningen på civilt försvar i modern tid. Under 2021 förstärks det civila försvaret med 1 miljard kronor, och under kommande år ökar satsningen stegvis. Tillsammans med de medel som tillfördes 2018 innebär regeringens förslag att ett civilt försvar förstärks med totalt 4,2 miljarder kronor år 2025.

Regeringens förslag på inriktning och budget för det civila försvaret bygger helt på en överenskommelse mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna. Jag vill passa på att tacka för både konstruktivt och seriöst samarbete i de delarna. Jag vill också påstå att överenskommelsen ligger i linje med Försvarsberedningens bedömning, och jag vet att det finns en bred politisk enighet i kammaren om vikten av satsningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Herr talman! I början av 90-talet avvecklades stora delar av det civila försvaret i Sverige, samtidigt som flera viktiga samhällsfunktioner privatiserades. Den pandemi som vi befinner oss i har blottlagt brister i samhället som visar på behovet av en robust krisberedskap och ett motståndskraftigt civilt försvar. Inte minst har den visat behovet av starkare försörjningsberedskap.

Regeringen intensifierar nu återuppbyggandet av det civila försvaret för att säkerställa att samhällets motståndskraft stärks i grunden. De satsningar som regeringen föreslår kommer också att bidra till att stärka samhällets förmåga att förebygga och hantera svåra påfrestningar på samhället i fredstid, såsom pandemier, skogsbränder och cyberattacker.

Samtidigt som vi bygger ett starkare totalförsvar stärker vi också samhällets grundläggande robusthet och förmåga att hantera svåra påfrestningar i fredstid. Under försvarsbeslutsperioden är det särskilt viktigt att arbetet med att stärka motståndskraften i de viktigaste samhällsfunktionerna utvecklas. Låt mig ge några exempel på områden.

Oavsett om det handlar om fredstida kriser eller krig måste hälso- och sjukvården fungera. Därför är hälso- och sjukvården också det sakområde inom det civila försvaret som tillförs mest pengar under den kommande försvarsbeslutsperioden. Satsningar inom området kommer på sikt att innebära stärkt förmåga att snabbt öka antalet vårdplatser samt större lagerhållning av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Ett annat område som behöver vara robust är energiförsörjningen i vardagen, under fredstida kriser och vid höjd beredskap och krig. Vi är också alltmer beroende av elektroniska kommunikationer som fungerar och är stabila. Finansiella tjänster, till exempel pensionsutbetalningar, behöver också upprätthållas. Att detta fungerar förutsätter en fungerande energiförsörjning och stabila elektroniska kommunikationer.

Vidare är tryggare livsmedelsförsörjning och säkrare dricksvattenleveranser också förmågor som stärker vårt samhälle. Transporter måste fungera, annars uppstår snabbt bristsituationer och stora delar av vårt samhälle stannar upp.

Alla dessa områden är exempel på att det civila försvaret berör hela samhället och även områden som pekas ut särskilt i propositionen.

Under den kommande försvarsbeslutsperioden ser regeringen också ett stort behov av att tydliggöra ansvars- och ledningsförhållanden och skapa en starkare samordning inom civilförsvaret. Regeringen avser därför att fatta beslut om en struktur för ansvar, ledning och samordning inom civilt försvar på central, högre regional, regional och lokal nivå.

Vårt samhälle ska vara robust nog att möta hela hotbilden som sträcker sig längs en hotskala från fredstida hot till hot om väpnat angrepp och krig. Vi kan konstatera att så kallade hybrida hot riktas mot Sverige redan i dag. Det behöver ske en generell förmågeutveckling för att kunna hantera den bredare hotbilden och de hybrida hoten i fredstid. En viktig del i detta är att stärka informations- och cybersäkerheten. En central komponent i detta är det nationella cybersäkerhetscenter som inrättades förra veckan. Centret kommer att ge konkret effekt på Sveriges förmåga att förebygga, upptäcka och hantera antagonistiska hot.

Under krissituationer vet vi att risken för ryktesspridning kan öka därför att människor omedvetet eller av okunskap sprider felaktigheter. Men de kan också bli en grogrund för desinformation där avsändaren medvetet sprider felaktigheter. I händelse av kris och krig är det centralt att hela befolkningen får tillgång till korrekt och enhetlig information. Det civila försvaret ska ha förmågan att upprätthålla samhällets motståndskraft mot externa påtryckningar och bidra till att säkerställa försvarsviljan. Därför behöver Sverige ett starkt psykologiskt försvar. Regeringens inriktning, som också framgår av propositionen, är att 2022 inrätta en myndighet som ska ha det överordnade ansvaret för att utveckla och samordna Sveriges psykologiska försvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Innan jag avslutar vill jag särskilt nämna de frivilliga försvarsorganisationerna. När staten nedmonterade stora delar av det civila försvaret fortsatte de frivilliga försvarsorganisationerna att utbilda och att öva. De är i dag en viktig del av återtagandet av det civila försvaret. Därför satsar också regeringen på att förstärka de frivilliga försvarsorganisationerna under den kommande försvarsbeslutsperioden.

Vi har ett omfattande arbete framför oss. Det civila försvaret innefattar hela samhället, och återuppbyggandet behöver ske målinriktat över tid. Det kommer inte att ske över en natt, men med den historiskt stora satsningen tar vi viktiga steg i arbetet med att bygga ett starkare totalförsvar och därmed ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige.

Herr talman! Jag vill inledningsvis ge beröm till statsrådet. Det har varit lätt att få information, och vi har haft ett informationsutbyte. Utan namns nämnande har det gått lättare på den civila sidan än på försvarssidan. Där har det varit svårare att komma fram.

Jag ska inte recensera mer än så. Jag håller med om det sistnämnda om det civila. Kristdemokraterna har exakt samma uppfattning, nämligen att det är viktigt att använda det civila samhället.

Jag har tre konkreta frågor. Min första fråga rör Försvarsberedningen. En viktig fråga för oss var ordergivningen. Vi pekade särskilt på att det skulle behövas ett totalförsvarsdepartement. Hur ser regeringen på att ett departement har ansvaret? När ni tog vid låg frågorna som nu finns hos MSB under Försvarsdepartementet.

Jag har en annan fråga, nämligen cybersäkerhetscentret. Oavsett om det är fråga om en vägförening eller något annat är det bra med en ordförande. Nu ska det vara ett samarbete. I Storbritannien är det en myndighet, FRA:s syskonorganisation, som har så att säga fodervärdsansvaret. Är det inte rimligt att ge en myndighet huvudansvaret?

Till sist har jag en fråga om detta med beredskapspolisen. Är det inte mer rimligt när man gör det här arbetet att ha det också i krissituationer och i fredstid? Varför ska man bara ha det i krig? Det har visat sig flera gånger genom historien, också i närtid, att polisen behöver förstärkningar. Varför inte ge dem möjlighet att ha beredskapspolisen också i fredstid?

Herr talman! Tack, Mikael Oscarsson, för tre väldigt viktiga frågor - även om de är ganska omfattande, alla tre!

Jag börjar med den första. Det är alltid ett vägval hur man organiserar saker och ting i ett regeringskansli. Men man kan konstatera att när man talar om civilt försvar är det enormt komplext. Som jag sa i mitt anförande berör det i praktiken hela samhället. Då har vi valt att ha det civila försvarets organisation kopplad till den fredstida krisberedskapen och de insatser vi behöver nu. Men vi har ett gott samarbete med Försvarsdepartementet, och det är Försvarsmakten som samordnar det civila försvaret med det militära försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag tycker att den ordningen fungerar bra, särskilt när man tänker sig en utbyggnadsfas där väldigt många myndigheter måste vara involverade. Men det kan man ha olika uppfattningar om.

Jag tycker att den process vi haft för att ta fram den här inriktningen för ett civilt försvar visar att det går att jobba över departementsgränser och ha en inriktning som jag tror att det finns ganska bred uppslutning kring i den här kammaren.

Men ansvarsförhållandena behöver klargöras, för det är den andra delen av frågan. Det är därför vi har tillsatt en utredning. Den utredningen hade tillsatts snabbare om vi inte haft en viss kalabalik - som talmannen ledde - efter förra valet, när vi inte hade en ordinarie regering. Det gjorde att utredningar försköts i tid. Jag hade gärna haft de utredningarna på plats snabbare, men det är en sådan sak som en övergångsregering inte gör. Man tillsätter inte nya utredningar, och därför försköts det framåt i tid. Men det kommer, och därför säger vi tydligt i propositionen att vi ser framför oss att vi fattar beslut om ansvars- och ledningsförhållandena under försvarsbeslutsperioden. Jag tror att det är en helt nödvändig del i återuppbyggnaden av det civila försvaret.

Jag får ta de två andra frågorna i nästa replik.

Herr talman! Jag vill faktiskt fylla på med en fråga till, som är dagsaktuell.

Jag tror att jag och de flesta andra svenskar fick ett sms i dag - jag fick det mitt under debatten - med information från myndigheterna: "Följ de nya skärpta råden för att stoppa spridningen av covid-19. Läs mer på webbplatsen Krisinformation."

Jag vill bara skicka med en fråga. Jag förstår att det var presskonferens; jag vet inte om statsrådet själv var med på den. Danmark skickade ut det här för nio månader sedan. Då var det också en tydlig länk. Varför gjorde man inte på samma sätt här? Varför har man inte med en tydlig länk när man ändå gör en sådan här sak? Jag förstår att MSB, som ju ligger inom statsrådets ansvarsområde, avrådde.

Jag vill bara passa på att ta en dagsaktuell fråga för att förstå lite mer hur ni tänkte där. Det är ju en del i en krissituation att kunna använda sms. Det tycker jag är en bra idé. Men kan statsrådet ta sig lite tid och inviga oss i hur man tänkte? Jag tror att det är ganska många som undrar över det.

Herr talman! Jag tar den sista frågan först eftersom den är aktuell.

Regeringen ville jobba med att nå ut till människor i landet individuellt. Vi har talat om det under en längre tid. Vi har letat efter ett tillfälle när det uppfattas som helt korrekt att liksom påminna hela svenska folket, och nu blev det från och med i dag nya nationella riktlinjer för hur man måste bete sig i Sverige. Det var ett bra tillfälle att göra detta.

Rapporteringen handlar om att MSB har avrått från att skicka ut ett viktigt meddelande till allmänheten, vilket är något annat än det sms vi har skickat ut nu. Det är inte regeringen som ansvarar för innehållet. Vi har ansvaret för att se till att myndigheterna skickar ut sms:et, men innehållet ansvarar myndigheterna för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Vad jag förstår har MSB lyssnat på polisen, som var rädd för att det kan komma bedrägerier kopplat till sådana här utskick. Det påstås vara ett utskick från en myndighet, och man klickar på en länk och tror att man är på rätt sida men är inte det. Det kan finnas olika uppfattningar om detta, men det har inte regeringen tagit ställning till. Det är myndigheterna som avgör vad som står i meddelandet.

När det gäller organisationsfrågan om cybersäkerhetscentret kan man som sagt organisera saker och ting på olika sätt. Den svenska traditionen brukar vara att ha oändligt långa utredningar som vrider och vänder på allting och kommer fram till en exakt och perfekt lösning. Jag tyckte att vi skulle tappa för mycket tid på det, och därför var vi i regeringen överens: Vi fattar beslut redan nu. Vi börjar med centret och sätter igång det med de fyra mest berörda myndigheterna. Alla har kvar sina befogenheter och ansvarsområden, och de fyra myndigheterna vill arbeta i nära samverkan med varandra.

Om något år utvärderar vi om vi behöver ytterligare styrning av det här. Men jag tror att i grunden är det inte en myndighet som kommer att avvärja alla cyberhot mot Sverige. Det är flera myndigheter som måste involveras, och därför har vi valt att bygga på samverkan mellan fyra olika myndigheter i starten av det nya cybersäkerhetscentret. Då kommer vi igång snabbare och kan bygga upp det snabbare.

Herr talman! Som jag angav i mitt anförande har vi sverigedemokrater sett att ledningsfunktionen när det gäller krishanteringen av det civila försvaret inte är optimal. Vi vill ge MSB en tydligare roll att styra, leda och kontrollera krisberedskapen i det civila försvaret.

Delar inrikesministern vår bild av problemet? Jag fick en del av svaret under anförandet, men inrikesministern kanske kan utveckla hur man ser på den framtida ledningsstrukturen.

Vi kan också konstatera att ett återetablerat civilförsvar kommer att kosta väldigt mycket pengar. Vi i Sverigedemokraterna har funderat på hur vi vill finansiera framför allt delen som gäller beredskapslager men också många andra delar. Vi anser att beredskapslager är en väsentlig del och något väldigt viktigt när det gäller det civila försvaret. Delar regeringen den bedömningen, och hur ser regeringens finansieringsplan för beredskapslager ut?

Slutligen har det under de senaste tre decennierna försvunnit väldigt mycket kunskap som funnits ute i kommunerna, länsstyrelserna, regionerna och myndigheterna. Hur avser regeringen att klara utbildningsbehovet för att skyndsamt komma till rätta med det?

Herr talman! Tack för frågorna, Sven-Olof Sällström!

Jag tar den sista frågan först. Redan av de 400 miljoner som vi avsatte 2018 har väldigt mycket gått till just den typen av investeringar i myndigheter och organisationer - till att anställa människor för att jobba kontinuerligt med att få upp kunskapsnivån brett i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Nu tar vi ett enormt kliv framåt med de 3,8 nya miljarderna. Det är klart att en del av de resurserna kommer att gå till specifika tjänster som kommer att jobba långsiktigt med detta, både på olika bevakningsansvariga myndigheter och i regioner och kommuner för att jobba med civilt försvar framöver. En del av pengarna kommer att fördelas lite senare, när ansvarig ledning och samordning är klar med sin utredning, för det är då vi ser var ansvaret ska landa.

Jag delar bilden att MSB:s roll är viktig i det civila försvaret. Det är därför den utredning som sitter också tittar specifikt på MSB:s roll i det civila försvaret. Jag ser fram emot att ta del av utredningens resultat. Jag vill inte föregå utredningens rapport eftersom den kommer i början av året.

Däremot kan jag konstatera att regeringen redan lagt fram förslag och fått igenom i riksdagen att MSB ska ha en tydligare roll när det gäller räddningstjänsten i Sverige. MSB har nu möjlighet att göra det som man egentligen tog sig rätt att göra under de stora skogsbränderna, att också fördela resurser runt om i Sverige, så MSB har de facto redan fått en ännu tydligare roll på det väldigt viktiga räddningstjänstområdet.

När det gäller försörjningsberedskapen tror jag inte att jag hinner med allt i dag, i alla fall inte på de 20 sekunder jag har kvar. Men det är en fråga som är central. Vi har redan gett FOI ett uppdrag. De har kommit tillbaka med en rapport om vad vi bör tänka på när vi nu ger en utredning i uppdrag att stärka den svenska försörjningsberedskapen. Det är rimligt att det blir en kombination av krav på olika aktörer men också avgiftsfinansiering, ungefär som Finland har haft det när man har byggt upp sin försörjningsberedskap.

Herr talman! Motståndskraft, som ligger till grund för bland annat det civila försvaret, kom ungefär två före Värnkraft, som ligger till grund för det militära försvaret.

Vi har i det här betänkandet och även i budgeten som lagts fram tidigare behandlat det militära försvaret. Där har man detaljerat klargjort finansiering och ledning och strukturen fram till 2025.

Jag uppfattade att inrikesministern i ett tidigare replikskifte skyllde på att det i tre och en halv månad inte fanns någon regering, att det var en övergångsregering då och att man av den anledningen inte kunde starta utredningar. Men man har haft lite drygt två år mer på sig än för det militära försvaret att få igång utredningar när det gäller ledningsstruktur och andra delar av det civila försvaret och finansieringen. Man borde ha haft det på plats nu, och det finns inte riktigt på plats.

Jag köper alltså inte riktigt den lösningen, och jag tycker att det finns ett ansvar där. Regeringen hade möjlighet att starta de här utredningarna och komma igång med arbetet under förra mandatperioden. Jag vill ha en synpunkt på det, för det vittnar ändå om lite senfärdighet.

När det sedan gäller det sms som har gått ut i dag fick jag av en god vän som är dansk en kopia av det danska sms:et. Jag tror att det gick ut redan den 13 mars. Det var ett omfattande meddelande, inte bara med en länk som tidigare angavs utan också med en väldigt omfattande text om hur man skulle förhålla sig i den nya pandemisituation som då rådde. Jag skulle inte ens kunna läsa upp hela, framför allt inte på danska, under de här två minuterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Då kan jag tycka att det som kom var lite futtigt. Vad var syftet? Om det var att regeringen ville visa handlingskraft var det åtta nio månader för sent. Jag tycker nog att man i så fall skulle ha tagit i, men man skulle ha gjort det för nio månader sedan om man ansåg att det var påkallat.

Herr talman! Man kan alltid fundera på när man skulle ha gjort saker och ting för att återuppbygga det civila försvaret. Jag kan bara konstatera att vi nu efter många års diskussioner har avsatt pengar och resurser för en kraftig utbyggnad av det civila försvaret och ett återtagande av förmåga. Det är jag stolt över. Jag uppfattar också att det finns en bred samstämmighet i riksdagen om det.

Det är dock mer komplicerat när vi ska bygga upp det civila försvaret än när vi växlar upp det militära försvaret. Det militära försvaret har vi under en längre tid haft planer för. Vi har haft idéer om vad vi ska göra med det militära försvaret, men vi har inte riktigt haft pengarna för expansionen av det militära försvaret. Nu får vi det, och nu växer det militära försvaret under väldigt kort tid. Det har gjort det, och det kommer att göra det under de kommande åren.

Det civila försvaret måste föregås av mer utredning, för samhället ser inte ut på samma sätt som när man avvecklade det civila försvaret. Därför ligger det civila försvaret något efter i utvecklingen, och det kan jag beklaga. Jag är dock stolt över att vi nu tar det här samlade greppet och har en plan för hur återtagandet ska ske.

Avslutningsvis och återigen: Jag och regeringen tar inget ansvar för innehållet i sms:et. Däremot tycker jag att det är helt rätt tid nu, med den belastning vi har i hälso- och sjukvården just nu. Vi ser en alldeles för stor smittspridning. Vi står nu inför jul- och nyårshelgerna, och människor har under lång tid hört att det finns råd och rekommendationer som man ska förhålla sig till. Det är dock nu man måste bestämma sig för att ändra sitt beteende, och då finns det ett tillfälle att faktiskt påminna folk.

Jag tror inte att detta är den avgörande insatsen när det gäller kommunikation, men det är ytterligare ett sätt påminna som vi inte har använt tidigare. Nu får människor tänka till och fundera: Hur planerar jag min julhelg? Hur gör jag med shoppingen av julklapparna? Det är nu det måste ske på ett korrekt sätt, så att vi inte får en ökad smittspridning och därmed fler dödsfall i Sverige.

Jag tror att det är rätt tid att göra detta nu för att se till att bryta smittspridningskurvan och klara hälso- och sjukvårdens behov framöver.

Herr talman! Jag vill börja med att gratulera regeringen till utskicket av sms:et. Alla pratar om det, så det var nog lyckosamt på så sätt. Jag har inte fått det än, men det kommer kanske.

Jag vill fråga inrikesministern om civilplikten. I det här betänkandet, som vi fattar beslut om i morgon, föreslås ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av en modern civilplikt. Det är jag väldigt glad över. Jag får förhoppningsvis i morgon en motion bifallen i riksdagen. Det är man som vänsterpartist inte särskilt bortskämd med, så det är roligt. Jag tror också att detta är en viktig fråga. Jag vill lite grann föregripa vårt beslut i morgon och höra vad regeringen har för inställning till en modern civilplikt som kompletterar den militära värnplikten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Herr talman! Inom många delar av det civila försvaret är personalen den absolut viktigaste resursen. När vi nu talar om att återuppbygga förmågan i det civila försvaret talar vi väldigt mycket om personalfrågan. Det handlar om att säkerställa en både fungerande och effektiv personalförsörjning både i kris och i händelse av krig. Jag tycker att frågan är väldigt viktig.

Det vi försöker beskriva i propositionen är att det finns flera olika delar i detta. Det basala är de anställda - i hälso- och sjukvården, i polisen, i räddningstjänsten. De får ännu större arbetsuppgifter i händelse av exempelvis ett krig, så det är viktigt. Men vi har också de frivilliga försvarsorganisationerna, och så har vi frågan om pliktsystemet.

Det vi skriver är att vi kommer att behöva göra en översyn av personalförsörjningen inom det civila försvaret. Inom olika delar av det civila försvaret har man kommit olika långt med behovsanalysen. Man har inte spesat exakt hur stora personalbehov man har i händelse av krig. Det måste man göra först, för att jämföra med den situation vi har i dag och se vad man kan lägga på men också om vi har ett behov av pliktsystemet.

Jag tycker att bedömningen också behöver dra erfarenheter av hur vi har jobbat med frågorna tidigare. Vi skriver i propositionen att tidigare erfarenheter från olika lösningar behöver beaktas. Civilplikten är en del av detta. Gången är alltså: först behovsanalys, sedan jämföra med dagens situation, en upptrappningssituation och de frivilliga organisationerna och därpå en diskussion om civilplikt.

Jag menar att propositionen tar höjd ekonomiskt för att i slutet av försvarsbeslutsperioden de facto kunna sätta igång civilplikt med de resurser som avsatts. Jag tycker att vi har tagit höjd för det. Men man måste göra personalbehovsanalysen först, innan man bestämmer exakt hur man ska göra med civilplikten.

Herr talman! Jag ser fram emot att regeringen återkommer med någon form av utredning om civilplikten eller något liknande system.

Jag tror att den pandemi vi har varit i har varit en ögonöppnare för många människor, framför allt för många unga som kanske inte har upplevt den här typen av kris tidigare. Jag tror att värnplikten när den nu växer också pekar på en möjlighet för många vanliga människor och vanliga ungdomar att faktiskt bidra och dra sitt strå till stacken. Jag hoppas att regeringen drar nytta av detta och återkommer - kanske inte superdupersnabbt, för det är ändå svåra frågor, men ändå relativt snabbt - och säger om detta är ett system som vi kan använda oss av.

Nu har vi en majoritet i riksdagen för någon typ av civilplikt som faktiskt innebär en plikt för ungdomar att bidra till samhället, att lära sig någonting som kan vara viktigt i en krissituation. Som statsrådet säger har vi stora behov av personal till hela välfärden. En civilplikt skulle kunna vara ett steg in för en ung person som sedan kan skaffa sig en vanlig utbildning, till exempel i vården eller i andra samhällsviktiga sektorer eller yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Jag hoppas verkligen att regeringen tar den här chansen och återkommer med någonting som är bra.

Herr talman! Jag kan garantera att personalförsörjningen blir ett av fokusområdena. Den är lite grann ryggraden i hela det civila försvarets utveckling.

Jag kan också bara konstatera, innan vi lämnar detta helt och hållet, att vi har gjort några saker fram till i dag. Den viktiga krigsplaceringen inom myndigheter är i princip klar. Myndigheterna har krigsplacerat sin personal och därmed gjort en behovsanalys av sin verksamhet. Kommuner och regioner är nu mitt uppe i ett arbete där de börjat krigsplacera sin personal. Det har gått lite olika snabbt och man har kommit olika långt, men den analysen är enormt central för nästa skede i behovsanalysen. Vi har alltså påbörjat ett arbete här.

Jag noterar också att intresset för att söka in på sjuksköterskeutbildningen har ökat. Jag kan inte ta gift på det, men jag såg i alla fall en nyhetsrubrik om det. Det visar att unga människor nu kan ha ett intresse av att göra någonting som verkligen betyder något i samhället och utbilda sig till någonting viktigt. Jag tror på det.

Vi måste också se pliktfrågan som en större helhet. Vi måste kunna värdera. Om vi ska hålla ihop samhället, ha en försvarsberedskap och en motståndskraft, bygger det på alla människors vilja och förmåga att bidra till försvarsansträngningar. En del av det kommer att vara militärt, andra insatser kommer att vara civila. Den frågan måste definitivt finnas med när vi gör en utredning som tittar på vårt behov av personal men också de planer vi behöver framöver.

Jag tycker också att det är intressant att fundera på hur mycket av denna översyn som ska handla om höjd beredskap och kanske lite grann gråzonsläget och vilka behov vi har då.

Herr talman! Jag är väldigt glad att inrikesministern pratar om en robust energiförsörjning. Det är det min fråga handlar om också.

I grund och botten ser jag en väldig fördel med den svenska klimatomställning som vi just nu gör. Den innebär att vi kan ersätta osäker, importerad energi med inhemsk, miljövänlig energiproduktion. Men det kräver att vi kanske tänker i lite nya banor.

Jag ska ta ett exempel. Hybrit och LKAB i Norrbotten går mot vätgasdrift, och ska det här bli möjligt måste man inte bara släppa fram själva anläggningarna, utan man måste faktiskt släppa fram stora vindkraftsparker. I praktiken är det vindkraft som vi ersätter kärnkraften med, och det blir ett väldigt stort behov av vindkraft.

Just nu blockeras Norrbotten till ungefär 90 procent av Försvarsmaktens intressen och det som kallas lågflygsområden. Det gör att vi kanske kan bygga anläggningar, men vi kommer inte att klara elförsörjningen.

Min konkreta fråga är: Är inrikesministern beredd att arbeta för ökad balans vad gäller Försvarsmaktens agerande vid tillståndsgivning så att man inte bara ser till de militära behoven utan även de civila behoven nu när vi har en totalförsvarsproposition?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Herr talman! Tack, Lars Thomsson, för en viktig fråga!

Risken med att ha en diskussion om totalförsvaret, särskilt det civila försvaret, är att den blir väldigt bred eftersom den täcker alla samhällsområden. Den här propositionen kommer inte att lösa alla de avvägningsfrågor som finns mellan olika intressen - då hade den inte tagit slut i omfång.

Men jag vill vara tydlig med att säga att det vi pekar på i propositionen är att den här klimatomställningen skapar nya möjligheter för en robust energiförsörjning. Jag tror att det är viktigt att se att genom den utbyggnad av fossilfri energi som vi har över hela Sverige skapas också större försörjningstrygghet i händelse av kris eller i värsta fall krig. Omställningen och de mer förnybara energikällorna som är mer lokalt spridda över landet skapar en ny möjlighet för Sverige som land och för totalförsvaret.

Jag tror att den här totalförsvarspropositionen genom att hålla ihop ett tänk om hur vi utvecklar vår försvarsförmåga också skapar momentum där man kommer att diskutera olika intressen och väga dem mot varandra. Men vi ska inte sticka under stol med att det militära försvaret också måste ha rätt att lyfta fram sina behov i en tillståndsprocess eller i avvägningsfrågan. Jag tror inte att vi kommer ifrån alla avvägningsdiskussioner som kan behövas i framtiden. Just den här propositionen är inte svaret på alla frågor.

Herr talman! Tack, inrikesministern, för svaret!

Jag hade inte förväntat mig att den här propositionen skulle vara svaret på alla frågor. Däremot vill jag pålysa, efter att ha jobbat i sju år som nationell vindkraftssamordnare under regeringen, att Försvarsmakten blockerar 45 procent av Sveriges yta för vindkraft att etableras. Det är inte rimligt att det fortsätter så, om man ska vara helt krass.

Vi har snart 50 terawattimmar vindkraftsproduktion, men vi behöver minst 50 till - kanske 100 till. Då blir det storskalig vindkraftsproduktion på land och till havs. Ska det här vara möjligt behövs nya tillstånd, för de tillstånd vi har som har gjort det möjligt att producera 50 terawattimmar är slut. Då måste man tänka totalförsvar och inte bara militärt försvar.

I dag har militären bara sett till den militära aspekten och till sina riksintressen. Nu måste man också väga in en robust energiförsörjning som är viktig och bra för vår säkerhet totalt sett.

Jag ser väldigt mycket fram emot den här diskussionen. Jag tror att den kommer att bli avgörande för en bättre balans mellan försvarets intressen, som vi verkligen ska fortsätta beakta, och totalförsvarets intressen.

Herr talman! Jag har väl inte mer att säga i sak i den här frågan än att jag har stor respekt för Lars Thomssons kunskap och erfarenhet på det här området.

Den samverkan vi har haft i Sverige när det gäller att försöka hitta platser där vindkraft kan byggas ut har än så länge visat sig vara väldigt framgångsrik. Vi har byggt ut vindkraften mycket snabbare än vad många trodde var möjligt. När jag var närings- och innovationsminister hade jag förmånen att vara med uppe i Piteå när Europas största landbaserade vindkraftspark byggdes ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Det här har stor betydelse för svensk ekonomi och för jobben, men det handlar också om vår energiförsörjning, både i fredstid och ytterst vid kris, att vi har ett robust energisystem.

Jag ser fram emot att höra mer av Lars Thomssons tankar kring de här frågorna framöver.

Herr talman! Jag kan bara instämma i Mikael Oscarssons beröm till ministern. Jag tycker att det här med det civila försvaret hanteras bra. Det är jag tacksam för, och jag uppskattar en god debatt.

Jag har några frågor om utredningen om ansvar, ledning och samordning. Den är försenad nästan ett år. Ser ministern några problem med den förseningen när det gäller att klarlägga ansvaret och ledningsstrukturen? Hur ska det här hanteras?

Sedan undrar jag också när det gäller det tillkännagivande om civilplikt som vi hoppas ska gå igenom i morgon: Hur snabbt tror ministern att vi ska kunna se något resultat och att vi faktiskt får någonting tillbaka? Vi ligger redan steget efter vad gäller det civila försvaret och behöver verkligen steppa upp i hastighet.

Avslutningsvis har jag också frågor om beredskapslager, som tidigare frågeställare har varit inne på. Tror ministern att det kommer att krävas samarbete med näringslivet? Är detta något som näringslivsrådet ska hantera, och när kan vi i så fall se ett näringslivsråd?

Herr talman! Jag rodnar nästan av allt beröm som jag får här i kammaren! Vanligtvis får man inte det när man har debatter här. Men det säger väl någonting om att det finns en ganska bred politisk enighet om inriktningen, att Försvarsberedningen gjorde ett bra förarbete i de här delarna och att det finns en inriktning som vi i stort är överens om även om vi kan fundera över detaljer och vissa delar.

Om det innebär stora problem att utredningen inte kom igång så snabbt och att den därmed levererar sitt resultat senare är mitt svar att det ju alltid är bättre om en utredning kommer snabbt än senare. Men jag ser att vi har planerat den här försvarsbeslutsperioden på ett sådant sätt att det finns resurser och pengar för att omsätta och fatta beslut om ansvars- och ledningsförhållanden inom det civila försvaret.

Jag ser som min roll som inrikesminister under den här perioden att ta detta framåt så att vi kommer så långt som möjligt och fattar beslut i regeringen framöver som jackar i de budgetsatsningar som vi har avsatt för försvarsbeslutsperioden. I den delen är jag inte så orolig.

När det gäller beredskapslager är samarbete med näringslivet helt avgörande eftersom flera delar av sektorerna som berörs drivs av näringslivet i dag. Då måste det finnas ett nära samarbete. I några sektorer har man redan samarbete och diskuterar ganska ivrigt. Man diskuterar transportsektorn och livsmedelssektorn och hur man ska se på lagerfrågan. Men det är därför vi vill ha en ordentlig utredning som tittar på vad som är samhällets samordnande roll och funktion i detta.

Jag ser fram emot att ha en dialog med näringslivet under hela resan, både med det nationella perspektivet och ännu mer inom respektive sektor, för det är där som väldigt mycket av de konkreta överläggningarna och uppgörelserna om ersättningsfrågor och annat framöver måste hanteras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2021-2025

Herr talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag håller verkligen med om att Försvarsberedningen kom fram till många bra saker. Jag tycker bara att det är synd att vi inte kan komma överens om en långsiktig finansiering av det här, för det tror jag att alla skulle vara betjänta av.

Jag hade inte tänkt ställa den här frågan, men flera ledamöter frågade tidigare om dagens sms. Ministern har redan svarat att regeringen ville nå ut till fler människor och att man har letat efter ett tillfälle att göra ett sådant här massutskick. Då är frågan: Har ni letat efter det i nio månader? Ni har sagt att ni inte tar ansvar för innehållet men ändå vill att människor ska ändra beteende. Kan ministern berätta hur ni tänkte?

Herr talman! Vi har fört diskussioner under en längre tid om tekniskt möjliga lösningar. Det löstes med det fina samarbete som vi hade med de stora operatörerna i Sverige, som har gett kapacitet och också står för kostnaden för det här massutskicket.

Det var en diskussion om vi skulle använda oss av viktigt meddelande till allmänheten, men vi valde att inte gå vidare med det därför att lagstiftningen nog är lite för snäv för att använda det på det här sättet i en pandemi som är långvarig och inte akut på det sättet.

Regeringen ger ett uppdrag om att det ska genomföras. Vi bestämmer inte, enligt den förvaltningsmodell som vi har, innehållet. Det är alltså inte regeringen som skickar sms:et, utan det är det andra som gör, och då har myndigheterna kommit fram till att det ska stå det som det står i meddelandet.

Jag tror att hela diskussionen blir en påminnelse om att vi måste tänka till. Det ger ytterligare ett tillfälle att snacka om vilka rekommendationer och råd som nu gäller. Det är inte några allmänna tips, utan det är nu dags att ändra sina beteenden. Och det gör du, jag och vi tillsammans de kommande veckorna. Det avgör väldigt mycket vilken smittspridning vi kommer att ha under jul och nyår, och det var det som var syftet med detta. Det är väl bra att det diskuteras.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 15 december.)