Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Sök

Sök bland riksdagens alla dokument och publiceringar. För att avgränsa sökningen, använd filter eller välj att sortera efter kategori. Via Populära sökningar kommer du snabbt till innehåll som många efterfrågar.

Behöver du hjälp med hur du ska söka?

Kategori

Kategori

12 416 träffar på “rättegångsbalken” med vald kategori, sorterat efter relevans

  • Tingsrätts sammansättning i vissa mål

    Motion 1986/87:ju712 Margareta Gard m. fl. (m)

    … Hemställan Med hänvisning till vad som ovan anförts hemställer vi att riksdagen beslutar att i 1 kap. 3 och 2 kap. 4 rättegångsbalken samt i 15 kap. 29 och 30 a giftermålsbalken införs bestämmelser om att bland tjänstgörande nämndemännen båda könen skall vara representerade. Stockholm den 27 januari 1987 Margareta Gard m Birgitta Rydle m Elisabeth Fleetwood m Ann-Cathrine Haglund m …
    Datum
    1987-01-27

  • Underrättelse om dom i brottmål

    Motion 1986/87:ju710 Marianne Andersson och Gunnar Björk i Gävle (c)

    … Ett omistligt inslag i rättssäkerheten för den som döms i ett brottmål är att få reda på skälen till varför han dömts. I detta avseende tillgodoser reglerna i rättegångsbalken och anknytande författningar inte fullständigt den dömdes intresse i saken. I fråga om skriftlig underrättelse om domens innehåll innebär reglerna nämligen att domstolen inte är skyldig att sända hela domen till den dömde. …
    Datum
    1987-01-23

  • Åtgärder mot snatteri

    Motion 1986/87:ju626 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)

    … Det är inte säkert att något straff följer även om polisrapport upprättas och överlämnas till åklagare. En åklagare har nämligen enligt rättegångsbalken rätt att meddela åtalsunderlåtelse. Detta kan bl. a. ske under förutsättning att något väsentligt allmänt eller enskilt intresse inte åsidosätts och det kan antas att brottet bara kan leda till böter. Allmänt uttryckt gäller att åtal bör underlåtas om
    Datum
    1987-01-27

  • Ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, m. m. (prop. 1986/87:81)

    Motion 1986/87:ju103 Bengt Harding Olson (fp)

    … Därutöver uppkommer uppenbara rättssäkerhetsrisker på en punkt som endast marginellt berörs i lagförslaget. Detta gäller möjligheterna till beslag av fordon som föreslås ske enligt de allmänna reglerna i rättegångsbalken. Härav följer att det kan ske redan om det skäligen kan antas att fordonet kan vara på grund av brott förverkat. Här förutsätts alltså en skälighetsprövning av ett antagande om resultatet av en framtida oskälighetsbedömning. …
    Datum
    1987-03-02

  • Villkorlig dom

    Motion 1986/87:ju610 Göran Ericsson (m)

    … Under huvudförhandlingen skall överläggningen ske muntligt och förhandlingen skall klaras av i ett sammanhang. Rättegångsbalken utgår således ifrån att det inte finns någon egentlig rätt för domstolen att uppskjuta straffmätningen till någon gång i framtiden och kanske till en annan domstol. När man såsom sker i dag avger en dom som saknar straffmätning och endast upptar eftergiften, lämnar domstolen faktiskt en del av vad som skall förekomma i huvudförhandlingen därhän. …
    Datum
    1987-01-16

  • Stärkt rättssäkerhet

    Motion 1986/87:ju404 Bengt Westerberg m. fl. (fp)

    … Skälen får grundas på och de skäl i övrigt som dock utelämnas helt eller delvis. har bestämt utgången, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis.1 1. att riksdagen beslutar om sådana ändringar av rättegångsbalken och lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare att reglerna om åtalsunderlåtelse och förundersökning återgår till den lydelse
    Datum
    1987-01-14

  • Anhållande och häktning, m. m.

    Motion 1986/87:ju129 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)

    … Vid en eventuell överprövning i häktningsfrågan är det av vikt att inte endast protokoll föreligger, utan att också exempelvis en häktningspromemoria från åklagaren kan bli föremål för bedömning. I rättegångsbalken bör således stadgas att i samband med häktningsförhandling skall åklagaren till rätten samt till den anhållne och hans försvarare överlämna skriftlig häktningsframställning samt protokoll eller
    Datum
    1987-04-10

  • Anhållande och häktning, m. m.

    Motion 1986/87:ju128 Oskar Lindkvist och Karl-Erik Svartberg (s)

    … Att man i propositionen laborerat med risk”som beviskrav får också konsekvenser för propositionens förslag till bestämmelse för rättegångsbalken RB 24:6 och utredningsanhållandet. Vi föredrar lösningen i betänkandet, som anknöt till häktningsskälen och därmed gjorde det möjligt att i vissa fall anhålla någon såsom skäligen misstänkt”Eftersom risken för avvikande etc. inte är graderad i häktningsregeln
    Datum
    1987-04-21

  • Följdlagstiftning till äktenskapsbalken m. m. (prop. 1986/87:86)

    Motion 1986/87:l130 Per-Olof Strindberg m. fl. (m)

    … Det L130 finns vidare anledning att framhålla att då brottsbalken antogs 1962 föreskrevs att den skulle träda i kraft först i januari 1965. Nuvarande rättegångsbalk antogs 1942 men trädde i kraft först i januari 1948. Mot bakgrund av den betydelse nu aktuell lagstiftning kommer att ha för enskilda människor föreslår vi att äktenskapsbalken med följdlagstiftning skall träda i kraft först den 1 januari 1990. …
    Datum
    1987-03-26

  • Ändring i räntelagen (1975:635) m. m. (prop. 1986/ 1986/87

    Motion 1986/87:l126 Allan Ekström (m)

    … Motion till riksdagen 1986/87 L126 Allan Ekström m Ändring i räntelagen 1975:635 m. m. prop. 1986/ 1986/87 87:72 L126-127 Enligt 18 kap. 8 rättegångsbalken RB utgår i dag ränta på rättegångskostnad med 6 I propositionen föreslås att denna otidsenliga fasta räntesats ersätts med den vanliga dröjsmålsräntan. Genom förslaget som tillstyrks kommer borgenärens olika slag av fordringar gentemot gäldenären
    Datum
    1987-02-17

  • Register till första lagutskottets utlåtanden och memorial

    Register 1954

    … Maj ts regeringsrätt in. m.Revision se Koncerner 86 Register till första lagutskottets utlåtanden och memorial vid vårsessionen av 1954 års riksdag. Nr å uti. eller men. Rättegång se Rättegångsbalken 25Militära rättegångslagen 5, 25Lagsökningslagen 25Domstolsärenden 25Giftermålsbalken 25Vittnesersättning 25Frikyrkopastor 16Rättegångsbalken lag om ändrad lydelse av 4 kap. 5 och 6 rättegångsbalken 22 lag om ändring i rättegångsbalken.25 angående ändring

  • Fredagen den 4 maj. Sid

    Riksdagens protokoll 1951:17

    … Det är ju helt naturligt enligt min mening, att ordföranden i domstolen till tjänstgöring inte kallar någon sådan ledamot, som kan ha haft att syssla med ärendet tidigare och alltså är jävig. Det finns för övrigt också bestämmelser om jäv enligt 4 kap. 13 rättegångsbalken, och då har naturligtvis den, som haft att i annat sammanhang handlägga ett sådant ärende, som skall komma under domstolens prövning,

  • Kungl. Maj:ts proposition nr 34

    Proposition 1951:34

    … Maj.ts proposition nr 34. 13 36 Angående behörighet för styrelseledamot, så ock för den som eljest, ensam eller gemensamt med annan, bemyndigats teckna föreningens firma, att mottaga delgivning i rättegång mot föreningen är stadgat i rättegångsbalken och skall vad i sådant avseende gäller äga tillämpning jämväl då annat meddelande skall delgivas föreningen. Vill styrelsen väcka talan mot föreningen, skall

  • Kungl. Maj:ts proposition nr 30

    Proposition 1951:30

    … Lämpligt torde då vara att överlämna prövningen till länsstyrelsen i det län, där fordonet är registrerat eller, i fråga om icke registrerat fordon, företrädesvis användes. 71 Enligt 19 kap. 1 rättegångsbalken är laga domstol i brottmål rätten i den ort där brottet förövades. Enligt samma lagrum må åtal för brott även upptagas av den rätt, där den misstänkte skall svara i tvistemål i allmänhet, om denna

  • Första lagutskottets utlåtande nr 37 år 1961

    Utlåtande 1961:L1u37

    … Maj t 4 Första lagutskottets utlåtande nr 37 år 1961 anhålla om utredning efter i reservationen angivna riktlinjer angående inrättande av ungdomsdomstolar närmare härom se utlåtandet, s. 144147Frågan om inrättande av särskilda ungdomsdomstolar har även eljest behandlats i lagstiftningssammanhang. Härom må hänvisas till processlagberedningens förslag till lag om införande arv nya rättegångsbalken in.

  • Första lagutskottets utlåtande nr 33 år 1961

    Utlåtande 1961:L1u33

    … Nämnderna erinrar i detta sammanhang om lagen den 19 maj 1944 om eftergift av åtal mot vissa underåriga, lagen den 30 december 1952 med vissa bestämmelser om påföljd för brott av underårig samt stadgandet i 24 kap. 3 rättegångsbalken angående häktande av den som är under aderton år. Enligt nämndernas uppfattning bör de hänsynstaganden, som ligger bakom ifrågavarande lagstiftning, tillmätas betydelse även när det gäller att taga ståndpunkt till förevarande motioner. …

  • om parts hörande vid besvär över beslut om häktning och reseförbud

    Motion 1976/77:636 av herr Hugosson

    … Med stöd av vad jag ovan anfört får jag därför hemställa att riksdagen hos regeringen begär ändring i rättegångsbalkens bestämmelser, innebärande att hovrätts beslut i ändring av underrätts häktningsbeslut icke må ske utan motpartens hörande, såvida icke synnerliga skäl föreligger. Stockholm den 25 januari 1977 KURT HUGOSSON s …

  • Register till första lagutskottets utlåtanden och memorial

    Register 1957

    Register till första lagutskottets utlåtanden och memorial vid vårsessionen av 1957 års riksdag 1 Register till första lagutskottets utlåtanden och memorial vid vårsessionen av 1957 års riksdag A Nr å uti. eller mem. Aborter: om en snar översyn av nu gällande abortindikationer 14 Ackordsf behandling: lag angående

  • Riksdagsbeslutet 1957

    Riksdagsbeslut (1949–1970) 1957: - höst

    … Lag angående ändrad lydelse av 7 lagen den 22 april 1938 nr 121 om hittegods skrivelse nr 310 . Lag om ändrad lydelse av 19 kap. 1 och 2 rättegångsbalken skrivelse nr 310 . Lag angående ändrad lydelse av 18 lagen den G juni 1925 nr 1/0 om polisväsendet i riket skrivelse nr 312 . Lag om jordfästning in. in. skrivelse nr 313 . Lag om ändring i strafflagen skrivelse nr 314 . …
    Datum
    1957-01-01

  • JUSTITIEOMBUDSMANNENS

    Framställning / redogörelse 1953:Jo

    … Som regler härom icke meddelats i rättegångsbalken, borde Ålund ha förstått, att desamma vore att finna i skiljemannalagen. Ålund gör gällande, att han haft att pröva ärendet med hänsyn blott till innehållet i 41 kap. rättegångsbalken och att han därför icke varit skyldig att kalla annan än sökanden. …