Sök

Motioner i Andra Kammaren, N:o 7. 1 N:0 7. Af herr C. Saudqvist, angående förändrad lydelse af 6 uti lagen angående väghållningsbesvärets utgörande på landet. Uti lag af den 23 oktober 1891, angående väghållningsbesvärets utgörande på landet, 6, stadgas: I skyldigheten att bygga och underhålla allmän väg, bro och färja

Motioner i Första Kammaren, N:o 3. 1 N:o 3. Af herr TrefFenberg, angående ordnandet af gr ester skåpets inkomster m. m. Det lärer vara sjelfkärt att, om vår svenska kyrka skall kunna fylla sin uppgift att vara den förnämsta uppfostringsanstalten, både för den enskilde och derigenom medelbarligen jemväl för hela samhället,

Motioner i Andra Kammaren, N:o 90. 7 tf:o 90. Af herr JT. JÖ11SS011 i Gammalstorp, om upphörande af tullen å Icaffe. I den man som skyddssystemet utvecklats, hafva naturligen frihandelsperiodens så kallade finanstullar blifvit allt mer otidsenliga. Deras syfte var att bereda staten behöfliga inkomster, och normen för

Motioner i Andra Kammaren, N:o 29. 1 N:o 29. Af herr A. Hedin från Stockholm med flere, om afsättning af 8,400,000 kronor, utöfver den af Kongl. Maj:t föreslagna summan, till arbetareförsäkringsfonden. Vid sistlidne riksdag väckte trettioen ledamöter af Andra Kammaron en så lydande motion n:o 137Efter att 1888 års Riksdag

2 Motioner i Andra Kammaren, N:o 6. Häraf framgår tydligen, att landstingsmannen ha allt för knapp tid att studera och taga del af de många vigtiga framställningar, som vid landstingen förekomma. Saken kan dock afhjelpas genom att vidtaga den förändring i ofvan åberopade paragraf, att motionstiden förändras från fjorton

Motioner i Andra Kammaren, N:o 5. 1 N:o 5. Af herr A. Ericson i Ransta, om förändrad lydelse af 32 i förordningen om landsting. Kongl. Maj:ts nådiga förordning om landsting af den 21 mars 1862, mom. 1 och 2 af paragrafen 32, lyder: Rättighet att vid landstinget väcka nya frågor eller förslag tillkommer Konungens befallningshafvande,

6 Motioner i Andra Kammaren, N:o 36. N:o 36. Af herr F. Andersson i Helgesta, om höjning af anslaget till understöd åt mindre bemedlade elever vid folkhögskolorna. Om det är en sanning, att bildning och upplysning utgöra den säkraste grundvalen för ett folks utveckling och framåtskridande, så ligger det naturligen i

Motioner i Första Kammaren, N:o 2. 1 N:o Af herr Lithander, angående utredning i fråga om beKöfiiga ändringar i förordningen angående utvidgad näringsfrihet samt i andra näringslifvet berörande lagar. Då jag härmed går att fästa uppmärksamheten på vissa förhållanden, som röra handelsverksamheten i landet, det sätt på

Motioner i Första Kammar en, N:o 1. 1 N:o 1. Af friherre KlinckOWStrÖm, angående åtskilliga reservations- och förslagsanslags förändrande till bestämda anslag. Vid 1881 års riksdag- väckte jag en motion, n:o 2, i Riksdagens Första Kammare angående statsregleringen för år 1882. Vid 1884 års riksdag förnyade jag denna

Berättelse om hvad i rikets styrelse sedan sista riksdags sammanträde sig tilldragit gifven Stockholms slott å rikssalen den 19 Januari 1897. Den 14 Januari 1896 undertecknades i Buenos Ayres en deklaration inne- Deklaration hållande tolkning af vissa punkter i vänskaps-handels- och siöfartstraktaten ageDd®lk n J

KongIMIajrts tal på rikssalen vid riksdagens öppnande den 19 Januari 1897. Gode herrar och svenske män i.i 1 jVlottagen Min helsning då I nu, genom Edra medborgares förtroende kallade till vigtiga värf, samlens för att pligtenligt fullgöra dem. Våra förhållanden till främmande magter äro fortfarande goda. De bero, i

RIKSDAGENS PROTOKOLL 1897. Första Kammaren. N:o I. Sedan i kraft af 49 regeringsformen och 2 riksdagsordningen Riksdagen sammankommit till lagtima möte här i hufvudstaden fredagen den 15 januari 1897 samt chefen för kongl. justitiedepartementet tillkännagifvit, att han jemlikt riksdagsordningens föreskrift samma dag

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 50. X:o 50. Af herr 0. OlSSOn från Stockholm, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om utarbetande och framläggande af förslag i syfte att förekomma s. k. illojal konkurrens inom handels- och industriverksamheten. Då man af flerårig erfarenhet funnit, att konkurrensen i handelsoch

RIKSDAGENS PROTOKOLL 1897. Andra Kammaren. N:o I. Sedan Riksdagen i enlighet med riksdagsordningens 2 samlats i Stockholm fredagen den 15 januari 1897, sammanträdde Andra Kammaren Måndagen den 18 januari kl. 11 f. m. 1. Sammanträdet öppnades af representanten för Nora domsaga, herr Johan Johansson i Noraskog, såsom

Kongl. Maj:ts Nåd. Proposition No 20. 1 S:o 20. Kongl. Maj:ts nådiga skrifvelse till Riksdagen om förordnande för en statsrådsledamot att utöfva den befattning med riksdagsärender som enligt 46 af riksdagsordningen tillkommer en ledamot af statsrådet gifven Stockholms slott den 16 januari 1897. Kongl. Maj:t vill härmed

Motioner i Första Kammaren, N:o 14. 15 N:o 14. Af herr Ljungberg, angående tillägg i förordningarna om kommunalstyrelse ä landet, i stad och i Stockholm samt om kyrkostämma m. m. Det är uppenbart, och det finnes äfven i domarereglerna angifvet, att all dom skall befästas med skäl och bevis;ty domaren skall intet döma,

20 Motioner i Första Kammaren, N-o 16. N:o 16. Af herr Ljungberg, om tillägg till kongl. förklaringen den 9 juni 1893 angående förbud mot cigarrbods öppnande till salu å sabbatstid. Det är betänkligt nog, om en lag är ofullständig och behäftad med brister, som betaga densamma behörig verkan men ännu mera är att beklaga,