Sök

14 Motioner i Andra Kammaren, N:o 52. På grund af hvad sålunda anförts får jag vördsamt föreslå, att Riksdagen beslutar, att kronoarrendena äfvensom grundskatterna måtte få erläggas på tvenne betalningstider, skilda från hvarandra minst 6 månader, samt att, dex-est första hälften af arrende- eller grundskattebeloppet

Motioner i Andra Kammaren, N:o 49. 1 N:o 49. Af herr W. Walldén, m. fl.om upphäfvande af eller nedsättning i vissa tullar på lifsmedel. Bland de grundsatser för vår tullagstiftning, hvilka gjort sig gällande ända till systemförändringen af 1888, hafva särskildt tvenne varit af allra största betydelse för vårt näringslifs

28 Motioner i Andra Kammaren, N:o 48. o 48. Af herr A- Johansson i Löfåsen, om ersättning of statsmedel till rusthållare för vid möten skadade nummerhästar. Genom arméförvaltningens intendents departements kungörelse af den 14 juli 1885 är ersättning af statsmedel tillerkänd rusthållarne vid indelta kavalleriet för

Motioner i Andra Kammaren, N:o 46. 1 N:o 46. Af herr J. Bengtsson i Gfullåkra, om antagande af lag avgående väghållning sbesvärets utgörande på landet. Huru svårt det är i vårt land att vinna rättvisa i fråga om gamla pålagor, längesedan föråldrade, ja äfven längesedan erkända såsom varande obilligt och otidsenligt

24 Motioner i Andra Kammaren, N:o 45. N:0 45. Af herr C. G. Andersson i Skeende, om ändrade bestämmelser rörande utarrendering af vissa lägenheter vid statens jernväg ar. Bland utarrenderade lägenheter, tillhöriga statens jernvägar, synas mig arrendeafgifterna för restaurationslokalerna ej vara till fyllest inkomstbringande.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41. 17 N:o 41. Af herr A. Göransson, om ändrad lydelse af 117 i gällande slef tesstadga. I 117 skiftesstadgan finnes föreskrifvet, att första domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt i hvarje härad eller tingslag, att domaren i orten är deri ordförande och att ledamöterna i rätten

Motioner i Andra Kammaren, N:o 39. 13 N:o 39. Af herr Fr. Pettersson i Tjärsta, om ändring af 23 och 39 i gällande bevillning sförordning. 23:e och 39:e paragraferna uti gällande bevillningsförordning bestämma, att valbarhet till ledamot i bevillniDgsberedningen och taxeringsnämnden tillkommer den, som under senast förflutna

12 Motioner i Andra Kammaren, N:o 38. N:0 38. Af herr P, G. PetGPSSOn i Blystamp, om ändrad lydelse af 14 riksdagsordningen. Då klagomålen öfver de många oegentligheter, som i den politiska rösträtten nu förefinnas, allt mer och mer tilltaga, och man ser att allt flera och flera föreningar bildas för erhållande af allmän

10 Motioner i Andra Kammaren, N:o 37. måtte egarne af skattefrälsehemman tillkomma på så sätt, att från statsverket erhålles ytterligare ersättning med 20 procent af frälseräntans belopp, beräknadt på sätt och efter de grunder, som i ofvannämnda Kongl. Maj:ts kungörelse föreskrifvas. Stockholm den 26 januari 1891. P.

Motioner i Andra Kammaren, N:o 36. 9 bidrag lika som nu är fallet med utbetalande af augmentsräntorna, och får derför vördsamt anhålla, att Riksdagen måtte bevilja, det egare till skattefrälsehemman hädanefter blifva berättigade, att mot aflemnande af det qvitto, som på skattefrälseräntans betalande erhållits från

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 35. N:0 35. Af herr P. G. Petersson i Brystorp, om ändring i sättet för utbetalning af den ersättning af statsmedel, som utgår till egare af vissa shattefrälsehemman. Genom kongkungörelsen den 3 februari 1888 har beviljats eu ersättning från staten med 30 procent af de från skattefrälsehemman

Motioner i Andra Kammaren, Av o 32. N:0 32. Af herr A. Andersson i Hakarp, om ändring i vilkoren för statsbidrag till torrläggning af vattensjuka marker. Som man vet finnas stora vattensjuka marker inom vårt land, som förorsaka frostskador, hvilka skador i väsentlig mån förminskades, om dessa marker torrlädes. Men kostnaden

Motioner i Andra Kammaren, N:o 31. 1 No 31. Af lierr G, W. Svensson i Rydaholm, å kaffe. om afskaffande af tullen Då kaffe numera har blifvit en nödvändighetsvara icke minst för den fattige då tullen å denna vara icke är en skyddstull till upphjelpande af en inhemsk industri, utan en skatt, som jemförelsevis hårdast

Motioner i Första Kammaren, N:o 10. 1 No 10. Af herr Wsern, om anslag för utarbetande af en förteckning öfver alla sedan år 1809 afgifna komitébetänkanden m. m. För den, som söker kännedom om utvecklingen af svensk lagstiftning och förvaltning under detta århundrade förefinnes en synnerlig rik källa i de talrika komitébetänkanden,

4 Motioner i Första Kammaren, N:o 9. No 9. Af friherre Klinckowström, om bildande af en Riksdagens besparingsfond. Vid 1888 års riksdag väckte jag i denna kammare en motion, n:o 81, angående dispositionen af motsedda öfverskott å statsverkets inkomster, för grundandet af en Riksdagens besparingsfond, stäld under riksbankens

Motioner i Första Kammaren, N:o 8. 1 N:0 8. Af lierr Andsrson, Albert, om öfverflyttande på bankoutskottet af skyldigheten att utse revisorer jemte suppleanter för granskning af riksbankens afdelning skontors räkenskaper och förvaltning. Såsom af 59 i reglementet för riksbankens styrelse och förvaltning inhemtas, har

8 Motioner i Andra Kammaren, N:o 74. N:o 74. Af herr J. Anderson i Tenhult, om ändring i tulltaxans bestämmelser rörande artiklarne kaffe och socker. Yid 1888 års riksdag, då tull å spanmål och eu del andra födoämnen åsattes, blef tull å kaffe nedsatt från 26 öre till 12 öre per kilogram, men deremot tull å socker oförändrad

Motioner i Andra Kammaren, N:o 43. 21 N o 43. Af herr 0. Anderson i Hasselbol, om ändrade lagbestämmelser angående byggnad och underhåll af prestgård. Genom antagandet vid 1884 och 1885 års riksdag af nu gällande lag angående byggnad och underhåll af kyrka, prestgård, tingshus och häradsfängelse har ett steg tagits

Motioner i Andra Kammaren, N:o 40. 15 N:o 40. Af herr P. Nilsson i Råby, om skrifvelse till Kongl. Maj:t med begäran om framläggande af förslag till ordnande af väghållning sbesväret. Frågan om lindring i den allmänna vägunderhållningsskyldigheten på landet har länge stått på dagordningen och ofta varit föremål för