Motioner i Andra Kammaren, N:o 41

Motion 1891:41 Andra kammaren

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

17

N:o 41.

Af herr A. Göransson, om ändrad lydelse af 117 § i gällande
slef tesstadga.

I 117 § skiftesstadgan finnes föreskrifvet, att första domstol i skiftesmål
å landet är egodelningsrätt i hvarje härad eller tingslag, att domaren
i orten är deri ordförande och att ledamöterna i rätten utgöras af tre
i landthushållning kunnige, inom häradet eller tingslaget boende, bofaste
män, hvilka inför häradsrätten genom socknefullmägtige efter förmedlade
hemmantalet utväljas.

För de sålunda valda ledamöterna finnes icke någon bestämd tid, för
hvilken de väljas, utan kan eu ledamot efter eget godtfinnande behålla
denna sin befattning under hela sin lifstid, oaktadt han icke är lämplig
eller innehar de för befattningen erforderliga egenskaper, och det förekommer
vanligen som regel att den, som blifvit invald till ledamot i egodelningsrätt,
bibehåller denna sin befattning, så länge han lefver.

Då det för behandling af de många vigtiga frågor, som enligt ofvan
åberopade stadga skola upptagas och afgöras af egodelningsrätt, måste vara
af synnerlig vigt och betydelse att hafva fullt lämpliga och dugliga personer
såsom ledamöter i rätten, anser jag det vara oegentligt, att man ej
skall kunna genom nytt val, efter en bestämd tid, rätta ett till äfventyrs
förut begånget misstag. Skulle deremot intet misstag blifvit begånget, utan
det förra valet varit godt, är jag förvissad om att personen blefve återvald,
för så vidt han vore villig att uppdraget å nyo emottaga. Vid val af såväl
nämndemän som gode män vid landtmäteriförrättningar, hvilkas uppdrag
närmast kan hänföras till ledamots af egodelningsrätt, är viss tid bestämd,
för hvilken de väljas. Och i det af lagutskottet till 1872 års Riksdag
afgifna utlåtande med förslag till den i juli månad samma år utfärBih.
till Riksd. Prat. 1891. 1 Samt. 2 Afä. 2 Band. 7 Häft. 3

18

Motioner i Andra Kammaren, N:o 41.

dåde förordning om ändring af 1 kap. 1 och 10 §§ rättegångsbalken, hvarigenom
blef stadgadt att nämndeman skulle väljas för sex år, anför utskottet
bland annat, att nämndemans rättighet att bibehålla sin befattning, så
länge han det ville, vore stridande mot den grund, folkets förtroende,
hvarpå institutionen bvilade, att, om misstag vid val af nämndeman blifvit
begånget, det borde finnas möjlighet att någon gång rätta misstaget, samt
att någon tid derför borde bestämmas, efter hvars förlopp nytt val borde
ega rum. Dessa af lagutskottet anförda skäl anser jag äfven vara fullt
tillämpliga på ledamot i egodelningsrätt, hvilken är en folkets förtroendeman
och icke en statens tjensteman. Med ordföranden i rätten eller domaren
är förhållandet helt annorlunda; han är en tjensteman, tillsatt af
Kongl. Maj:t på lifstid, och är ofta beroende af den löneinkomst, han uppbär,
och skulle troligen känna sig mera osäker, men mindre sjelfständig,
om lian vore vald på viss tid.

På grund af hvad jag nu anfört får jag vördsamt föreslå,

att Riksdagen täcktes för sin del besluta, att 117 §
af kongl. stadgan om skiftesverket i riket den 9
november 1866 måtte erhålla följande ändrade lydelse:

Förste domstol i skiftesmål å landet är egodelningsrätt
i hvarje härad eller tingslag. Ordinarie domaren
i orten är deri ordförande, derest icke, vid hans förfall,
efter hvad särskildt stadgadt är, annorlunda af vederbörande
hofrätt förordnas, eller Kongl. Maj:t, på invånarnes
gjorda anhållan eller eljest förekomna anledningar,
för större eller mindre distrikt, skulle i nåder
finna godt att särskild person dertill utse. Ledamöterna
i rätten utgöras af tre i landthushållning kunnige,
inom häradet eller tingslaget boende, bofaste män,
hvilka, på föranstaltande af domaren i orten, inför häradsrätten,
genom socknefullmägtige, efter förmedlade
hemmantalet utväljas för en Hd eif sex år. Afgående
ledamot kan återväljas. Uppstår laga förfall o. s. v.
(lika med nuvarande lydelse).

Stockholm den 26 januari 1891.

A. Göransson.