Motioner i Första Kammaren, N:o 10

Motion 1891:10 Första kammaren

Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

1

N;o 10.

Af herr Wsern, om anslag för utarbetande af en förteckning öfver
alla sedan år 1809 afgifna komitébetänkanden m. m.

För den, som söker kännedom om utvecklingen af svensk lagstiftning
och förvaltning under detta århundrade förefinnes en synnerlig rik källa
i de talrika komitébetänkanden, jemte af dem föranledda utlåtanden af
embetsverk, hvilka sedan 1809 blifvit om dithörande förhållanden afgifna.
Man finner i dem ej blott omfattande historik och grundliga specialundersökningar
— deribland jemväl afhandlingar och utredningar angående med
de svenska jemförliga utländska förhållanden — samt talrika statistiska uppgifter
af intresse, utan också utförlig motivering af de förslag, på hvilka
nya lagar och vidtagna förvaltningsåtgärder blifvit grundade och hvilka
det derför för deras rätta förstånd är af synnerlig vigt att känna.

Den nytta, som af dessa betänkanden och utlåtanden kan dragas, är
derför långt ifrån att vara inskränkt till ledning för omdömet vid de
tillfällen, då af komitéerna framstälda och af embetsverken granskade förslag
föreligga till behandling eller då eu ny komité blifvit tillsatt för att vidare
fullfölja det arbete, som af en föregående komité blifvit gjordt. Det är
vid hvarje förekommande ärendes behandling af vigt att känna hvad som
i det ärendet, eller i ett dermed liknande, förut blifvit beslutadt, och då
man för vinnande af kunskap härom går till riksdagsprotokollen, finner
man esomoftast, att de förut fattade besluten varit grundade på eller haft
inflytande af komitéers arbete. De många speciella upplysningarne och
statistiska uppgifterna äro också ofta af lika stor vigt för ett rigtigt be Bih.

till Riksd. Prot. 1891. 1 Sami. 2 Afd. 1 Band. 5 Höft. 1

2 Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

dömande af de nya ärendena, som de varit för de äldre, på livilka de
blifvit utarbetade.

Men den kunskap, som ur komitébetänkanden eller embetsverks utlåtanden
är att hemta, kan icke förvärfvas utan att man vet, att den der
står att få, i kvilket af de många komitébetänkanden, som ofta i samma
ämne blifvit afgifna, den förekommer, och om den finnes i betänkandet
eller i något af dertill hörande bihang, som ofta äro talrika.

Antalet komitébetänkanden uppgår i en af mig känd samling till öfver
300, och jag har i riksdagens bibliotek, kongl. biblioteket och i förteckning
öfver sådana i en annan enskild samling funnit ett stort antal,
som icke återfinnes i förstnämda samling. Embetsverks i anledning af
komitébetänkanden afgifna utlåtanden äro i jemförelsevis få fall vidfästade
komitébetänkandena. Högsta domstolens utlåtanden i lagfrågor förekomma
jemte statsrådsprotokollen såsom bihang till kongl. propositioner till
Riksdagen. Många andra embetsutlåtanden hafva vid riksdagarne blifvit
utdelade och hafva på senare tider blifvit sammanbundna såsom eu del
af bihanget till Riksdagens protokoll, men före 1868 skedde detta icke.
Någon gång hafva embetsutlåtanden blifvit särskild^ ej för utdelning,
tryckta, t. ex. högsta domstolens yttrande öfver ett af komiterade utarbetadt
förslag till förordning om grufvor, i Naumanns tidskrift.

Stundom hafva komitébetänkanden blifvit vid riksdag utdelade och
förekomma i bihangen, men på helt annan tid än den, då de afgåfvos,
t. ex. det af komiterade 1844 utarbetade förslaget till föreningsaktmellan
Sverige och Norge i »Handlingar», utdelade 1862.

En fullständig förteckning öfver alla sedan 1809 afgifna komitébetänkanden,
jemte öfver dem afgifna utlåtanden af embetsverk, synes mig
derför vara af behofvet påkallad. Den synes mig böra upptaga:

Komitéernas benämning.

År och dag, då de blifvit tillsatta.

Ordförandenas och ledamöternas namn.

Sekreterares namn.

År och dag, då betänkanden blifvit afgifna.

Särskilda meningar eller reservationer.

Bilagornas antal, om de blott utgöras af tabeller o. d., men, om
de äro särskilda afhandlingar, dessas föremål, och, om de äro statistiska
utredningar, jemväl den tidsperiod dessa omfatta.

Tryckningsort och tid.

År, då de blifvit till Riksdagen aflemnade och del af Bihanget, i

Motioner i Första Kammaren, N:o 10.

3

hvilken de återfinnas, eller, om de ej blifvit utdelade, samlingsverk, i
hvilket de blifvit upptagna, eller annan uppgift om hvar de kunna återfinnas

Embetsverks utlåtanden öfver komitébetänkanden.

Särskilda meningar eller reservationer till dem.

Bilagor, om sådana finnas.

År och dag, då de blifvit utgifna, äfvensom tryckningsort och tid.

År, då de blifvit till Riksdagen aflemnade, samt i hvilken del afbihanget,
eller hvar de annars böra sökas, derest i dessa förhållanden olikhet
förefinnes med uppgifterna om komitébetänkandena.

Med komitébetänkanden förstås jemväl betänkanden af dem, som erhållit
Kong! Majrts uppdrag att afgifva sådant, utan att benämnas komité, och
derför vanligen kalla sig komiterade, hvilket naturligtvis bör gälla äfven
i det fall, att uppdraget lomnats åt blott eu person. En förteckning på
komitébetänkanden, som ej upptoge Öfverste N. Ericsons betänkande rörande
statens jernvägsbyggnader 1856, skulle vara synnerligen ofullständig.

Jag föreställer mig, att kostnaden för en sådan förteckning ej skulle
blifva stor, utan blott utgöra några hundra kronor.

Min vördsamma motion är,

att Riksdagen ville ställa ett extra anslag af, säg kronor
500, till Kongl. Maj:ts disposition för utarbetande af en
fullständig förteckning öfver sedan 1809 afgifna komitébetänkanden
jemte öfver dessa afgifna utlåtanden af embetsverk.

Stockholm den 26 januari 1891.

C. Fr. Wcern.