Sök

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen utifrån förslag i motioner om rattfylleri och olovlig körning.

Regeringen bör enligt uppmaningarna:

• skyndsamt återkomma med ett lagförslag om skärpta straff för grova trafikbrott
• återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot så kallad eftersupning. Med eftersupning menas att en person som misstänks för rattfylleri, men som anträffats en stund efter körningen, har druckit alkohol först efter färden eller påstår att hen gjort det.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 38 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-19

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen sa nej till dels cirka 50 förslag i motioner om arbetskraftsinvandring från den allmänna motionstiden 2021, dels fem följdmotioner till regeringens proposition 2021/22:134 Skärpta och förbättrade regler om arbetskraftsinvandring.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om lönekrav, missbruk av regelverket, administration och handläggningstider.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-12

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Flera av straffen i brottsbalken behöver skärpas. Det anser riksdagen som uppmanar regeringen, i så kallade tillkännagivanden, att återkomma med nio förslag i straffrättsliga frågor.

Tillkännagivandena handlar om

• skärpta straff för våldtäkt
• grovt sexuellt ofredande
• köp av sexuell handling av barn
• skärpta straff för grov stöld
• straffrättsligt skydd för skolpersonal
• skärpta straff för grov organiserad brottslighet
• skärpta straff för narkotikabrott
• översyn av bestämmelserna om preskriptionstid
• skärpta straff vid flerfaldig brottslighet, det vill säga när en person i en rättegång döms för flera brott.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 280 förslag från den allmänna motionstiden 2021 om straffrättsliga frågor. Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna är under utredning.

Behandlade dokument

140

Förslagspunkter

57

Reservationer

52 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-12

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen riktade fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Kompetensförsörjning innebär bland annat att på kort och lång sikt säkerställa att en verksamhet har tillgång till medarbetare med rätt kompetens.

Enligt uppmaningarna bör regeringen

• se över frågan om ett införande av ett krav på - och rätt till - en kontinuerlig fortbildning för personal inom hälso- och sjukvården. Det vill säga en löpande uppdatering av kunskaper och färdigheter inom områden som personalen redan har utbildning för, eller är verksam inom
• se över vissa övergripande frågor inom mödrahälso- och förlossningsvård
• se över frågan om att modernisera abortlagstiftningen i syfte att stärka kvinnors självbestämmande och möjliggöra medicinsk abort i hemmet
• se över frågan om könsstympning.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2021 om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till pågående arbete.

Behandlade dokument

152

Förslagspunkter

23

Reservationer

48 

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-11

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Detta främst med hänvisning till att pågående arbete inte bör föregripas.

Motionerna handlar bland annat om övergripande kulturpolitik, kultursektorns myndighetsstruktur, den konstnärliga friheten, kultursamverkansmodellen, återstart av kultur och återlämnande av konst.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-11

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen sa nej till cirka tjugo förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlighet, sekretess och integritet.

Motionerna handlar bland annat om en översyn av sekretessregleringen för att underlätta informationsutbyte mellan myndigheter och ökad insyn i användningen av skattemedel.

Riksdagen anser bland annat att arbete redan pågår inom vissa av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

6, 28 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-11

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att förarbevis för vattenskoter ska kunna återkallas tillfälligt. Detta om det finns misstankar att föraren har gjort sig skyldig till brott som allvarligt påverkar sjösäkerheten. Förarbeviset ska dras in om det framstår som sannolikt att föraren kommer att bli att dömd i ärendet.

Förslaget innebär att vattenskoterförare kommer omfattas av liknande regler som gäller körkort för fordon eller förarbevis för snöskoter. Den vattenskoterförare som inte överlämnar ett förarbevis som har återkallats tillfälligt ska dömas till penningböter.

Lagändringen börjar gälla den 15 maj 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-08

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om sjöfartsfrågor. Detta med hänvisning till att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, organisationsfrågor inom sjöfarten, sjöfartsavgifter samt vissa miljö- och klimatfrågor.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

22

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

16, 92 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-08

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagsstyrelsen har föreslagit lagändringar som gäller ersättningar till riksdagsledamöterna, arvoden för uppdrag inom riksdagen samt arvoden för uppdrag i riksdagens myndigheter, nämnder och andra organ.

Lagändringarna innebär bland annat att reglerna som gäller ledamöters rätt till ersättning förtydligas. Exempelvis görs definitionen av ledamöters tjänsteställe tydligare och möjligheten till ersättning för eget boende ska bara finnas om Riksdagsförvaltningen inte kan tillhandahålla en bostad till en ledamot som har rätt till bostad. En bestämmelse om preskription införs som innebär att rätten till ersättning för resekostnader och traktamente upphör sex månader efter att en resa har avslutats. Vidare ska felaktigt utbetalda ersättningar i form av arvode, resekostnadsersättning, traktamente, logiersättning och pension under vissa omständigheter kunna krävas tillbaka.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag, med vissa mindre ändringar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022, med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-08

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen beslutade att ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2021. Riksbankens direktion gavs också ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken 2021.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2021 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur vinsten för 2021 ska fördelas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 3,9 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-08

Bordläggning

2022-05-04

Debatt

2022-05-05

Beslut

2022-05-05

Fyra nya lagar ska ersätta den nuvarande järnvägslagen i Sverige. Förändringen innebär att EU-lagstiftningen på området - det så kallade fjärde järnvägspaketet - införs i svensk rätt. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya lagarna bedöms göra järnvägslagstiftningen mer överskådlig och lättare att tillämpa, men de innehåller endast begränsade ändringar och nyheter. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen om järnvägsfrågor:

• Järnvägsförbindelserna mellan Stockholm och Oslo behöver utvecklas och regeringen bör därför ge Trafikverket i uppdrag att utreda möjligheterna att utveckla stråket Stockholm-Oslo, samt ge förslag på finansiering av åtgärderna. Detta ska ske i dialog med norska Jernbanedirektoratet.
• Regeringen bör säkerställa att längre och tyngre tåg inom kort tillåts på ett funktionellt och sammanhållet järnvägsnät i hela Sverige. Med längre och tyngre tåg utnyttjas järnvägssystemet mer optimalt, samtidigt som koldioxidutsläppen minskar och att konkurrenskraften för transportberoende näringar ökar.

Tillkännagivandet om att utveckla förbindelserna Stockholm-Oslo grundar sig på ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet, vilket innebär att förslaget kommer från utskottet och inte från ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Tillkännagivandet om längre och tyngre tåg gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 70 förslag i motioner om järnvägsfrågor från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

20

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2022-03-29

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Regeringen har föreslagit förändringar i det så kallade bonus malus-systemet för nya bilar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att det förhöjda koldioxidbeloppet (malus) ska tas ut då en bil släpper ut 75 gram koldioxid per kilometer eller mer. Med nuvarande regler gäller att beloppet tas ut om en bil släpper ut 90 gram koldioxid eller mer. Även gränsen för när den högre nivån av det förhöjda beloppet tas ut sänks, från 130 till 125 gram per kilometer.

Bonus malus-systemet innebär att köp av vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid ger en bonus medan fordon med höga utsläpp av koldioxid får förhöjd skatt (malus) under tre år. Systemet ska vara självfinansierande på så sätt att intäkterna från malus ska väga upp utgifterna för bonus. Detta är också anledningen bakom förslaget till justeringar; eftersom andelen laddbara nya bilar ökar snabbt ökar också utgifterna för bonusdelen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen beslutade att rikta två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör så fort som möjligt se över lagstiftningen när det gäller mervärdesskatt (moms) så att den inte i onödan minskar incitamenten till att göra om lokaler och kontor till bostäder.
• Regeringen bör snabbt utreda frågan om hur intern moms mellan föreningar i samma organisation kan lösas utan att orsaka en snedvridning av konkurrensen som strider mot EU:s lagar och utan att öka risken för fusk med momsen.

Riksdagens tillkännagivanden gjordes när riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag, som bland annat handlar om förändrade skattesatser, utredningar av olika effekter och aspekter av moms samt undantag från skattskyldighet på momsområdet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

6

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 50 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om ändrade eller nya punktskatter. Anledningen är att riksdagen redan har tagit ställning i frågorna, att arbete pågår inom de områden motionerna tar upp eller att tillkännagivanden inte behövs därför att Regeringskansliet redan tittar på frågorna. Motionsförslagen handlar bland annat om energiskatt, skatterna på drivmedel, fordon, kemikalier, alkohol, tobak, flygresor, avfall, socker, plastbärkassar samt trängselskatt.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

17

Reservationer

53 

Anföranden och repliker

6, 48 minuter

Justering

2022-04-05

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-21

Lägenhetsinnehavare och andra fjärrvärme- och fjärrkylekunder ska få en mer detaljerad information om sin energianvändning. Exempelvis ska uppgifter om faktisk energianvändning och växthusgasutsläpp framgå på fakturan. Det är ett av de förslag regeringen lagt fram för att öka energieffektiviteten i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar, som görs till följd av EU-regler på området. Lagändringarna ska börja gälla 1 juni 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-19

Debatt

2022-04-20

Beslut

2022-04-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en möjlighet att besluta om tillträdesförbud till badanläggningar och bibliotek.

Med ett tillträdesförbud menas att en person kan förbjudas att vistas i vissa lokaler och på vissa platser - även om allmänheten har tillträde dit. Anledningar till ett tillträdesförbud kan exempelvis vara sexuella kränkningar, brott eller allmänna ordningsstörningar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2021 samt följdmotioner med anledning av regeringens förslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-05-03

Debatt

2022-05-04

Beslut

2022-05-05

Riksrevisionen har granskat om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn bedrivs effektivt. Till de här brotten räknas framför allt barnpornografibrott, utnyttjande av barn för sexuell posering, kontakt för att träffa ett barn i sexuellt syfte och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Riksrevisionen konstaterar att det finns flera brister i hur arbetet bedrivs. Bland annat att visar granskningen att ärendena inte utreds enhetligt eller med samma kvalitet över hela landet. Revisionen lämnar flera rekommendationer till Polisen och Åklagarmyndigheten. Regeringen rekommenderas å sin sida att säkerställa att verksamheten vid barnahusen blir mer enhetlig, håller hög kvalitet och är tillgänglig för alla utsatta barn och unga.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser allvarligt på de brister i effektivitet som framkommit i rapporten. Samtidigt anser riksdagen att de åtgärder som har redovisats i regeringens skrivelse inte är tillräckliga.

Med anledning av rapporten beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Riksdagen vill att regeringen säkerställer att Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vidtar åtgärder enligt vad Riksrevisionen har rekommenderat. De övriga uppmaningarna rör verksamheten vid barnahus, utbildning för förhörsledare som arbetar med barn och en översyn av sekretessregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Den tekniska utvecklingen har lett till att bestämmelserna för att använda tvångsmedel behöver moderniseras. Regeringen har därför föreslagit nya regler som syftar till att polis och åklagare ska kunna säkra elektroniska bevis i större utsträckning än tidigare. Reglerna handlar bland annat om

• ett nytt tvångsmedel, genomsökning på distans, som kan säkra tillgång till elektroniska handlingar exempelvis i externa servrar eller i molntjänster
• att kunna ta meddelanden mellan den misstänkte och en närstående i beslag
• att i vissa fall kunna dröja med en underrättelse om att ett tvångsmedel har använts
• en skyldighet att i vissa fall medverka till så kallad biometrisk autentisering, till exempel med hjälp av sitt fingertryck, för att öppna en mobiltelefon
• att det blir möjligt att kräva att personer lämnar handlingar på ett tidigare stadium i förundersökningen
• att det blir reglerat i lag att kunna kopiera handlingar under förundersökning och rätt till domstolsprövning när en kopia förvaras hos en myndighet.

Riksdagen beslutade att säga ja till regeringens förslag.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-04-07

Datum

2022-04-07

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Det behövs fler satsningar på kriminalvården. Därför uppmanar riksdagen, i så kallade tillkännagivanden, regeringen att återkomma med sju förslag på hur kriminalvården kan bli bättre.

Tillkännagivandena handlar om

• ett avhopparprogram som fungerar och kan erbjudas i hela landet
• permanent finansiering av den hjälplinje som finns för personer med oönskad sexualitet
• påföljder och behandlingar för personer som begår sexualbrott mot barn
• kriminalisering av rymningar från fängelser
• fler fängelseplatser
• översyn av systemet med biträdande övervakare
• åtgärder för att fler dömda utländska medborgare ska avtjäna straffen i hemländerna.

Besluten om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 140 förslag från de allmänna motionstiderna 2020 och 2021 om kriminalvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till de övriga förslagen, bland annat eftersom frågorna redan är uppmärksammade.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

30

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

6, 45 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-06

Bordläggning

2022-04-20

Debatt

2022-04-21

Beslut

2022-04-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att alla nationella yrkesprogram på gymnasieskolan ska ge behörighet till universitets- och högskolestudier.

För många arbetsgivare är det i dag svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft. Riksdagen anser att yrkesprogrammen behöver bli mer attraktiva så att fler elever väljer sådana utbildningar. Ett sätt att öka attraktionskraften är att yrkesutbildningen ger högskolebehörighet. Den som väljer ett yrkesprogram ska vara helt säker på att man efter utbildningen ska kunna ha både de yrkeskunskaper som arbetsgivaren efterfrågar och grundläggande högskolebehörighet. För att det här ska vara möjligt behöver yrkesprogrammens omfattning utökas med fler gymnasiepoäng och mer garanterad undervisningstid.

Det ska vara möjligt för eleverna att välja bort grundläggande högskolebehörighet.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 januari 2023 och tillämpas första gången på utbildningar som startar höstterminen 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 87 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-05

Bordläggning

2022-04-05

Debatt

2022-04-06

Beslut

2022-04-06