Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Vi har i dag för låga straff när det kommer till olovlig körning och rattfylleribrott. Den som gång på gång gör sig skyldig till dessa brott möter i dag alldeles för låga straff. Det är djupt provocerande att den som upprepat uppvisar en ansvarslöshet och likgiltighet inför andra människors liv kommer så lätt undan och kan fortsätta med sitt beteende. Att skärpa lagstiftningen handlar ytterst om att skydda människors liv.

Fru talman! Därför fick en utredare i uppdrag av regeringen att bland annat utreda och utvärdera behovet av ett starkare straffrättsligt skydd mot upprepad trafikbrottslighet och att särskilt överväga om det bör införas ett nytt, samlat brott i trafikbrottslagen. Uppdraget redovisades den 19 november 2019.

Utredningens förslag innebär att lagboken skulle få ett nytt brott kallat grov trafikbrottslighet som tar sikte på den som upprepat och särskilt hänsynslöst gör sig skyldig till vissa trafikbrott. Straffet föreslås vara fängelse i lägst sex månader och högst fem år.

Fru talman! Detta låter till en början strålande. Högre straff för upprepad trafikbrottslighet är precis det vi alla vill ha. Men förslaget fick skarp kritik från olika remissinstanser. Denna kritik föranledde att regeringens lagrådsremiss utformades annorlunda än utredningens förslag.

Det är en viktig del av svensk demokrati att de lagförslag vi tar fram har satts under lupp av experter och organisationer utanför den partipolitiska sfären för att just fånga upp invändningar som i detta fall. Men vad är då problemet med utredningens förslag? Jo, konstruktionen kräver att det döms gemensamt för den sammantagna brottsligheten. Utredningen har inspirerats av den lagstiftning som finns för fridskränkningsbrotten där flera mindre allvarliga brott konstituerar ett betydligt grövre.

Men att jämföra upprepat våld och kränkningar i en nära relation med trafikbrott är som att jämföra äpplen och päron eftersom misshandel i en nära relation ofta uppdagas och anmäls vid en tidpunkt då kränkningarna redan pågått över tid. Om en rattfyllerist stoppas kommer han förhoppningsvis att lagföras för sitt brott. Om han efter lagakraftvunnen dom gör sig skyldig till ett nytt brott blir det återigen ett relativt milt straff för en isolerad händelse med en sådan konstruktion som utredningen föreslår.

För att tillämpa utredningens lagförslag och få önskad verkan måste åklagaren vänta in ytterligare förseelser, om dessa över huvud taget kommer, för att vid en rättegång kunna döma enligt det allvarligare brottet. Så fungerar inte rättsväsendet i praktiken. Det är endast då flera fall av allvarliga trafikbrott upptäcks i så nära följd att rättsväsendet inte hunnit avkunna dom för dem som det skulle ge den önskade effekten.

Fru talman! Vad regeringen i stället föreslår är en lag där upprepade trafikbrott som det dömts särskilt för i tidigare domar ska kunna föranleda ett högre straff. Det är i praktiken en mycket tuffare väg än den som utredningen föreslår. I utkastet till lagrådsremiss föreslår regeringen att det i straffbestämmelsen om grovt rattfylleri ska införas en ny kvalifikationsgrund som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har gjort sig skyldig till rattfylleri eller grovt rattfylleri.

Brottsbeteckningen grov olovlig körning införs samtidigt som det ska föreskrivas särskilda kvalifikationsgrunder för brottet som innebär att det vid bedömningen av om brottet är grovt särskilt ska beaktas om föraren tidigare har haft ett körkort som blivit återkallat, föraren tidigare har gjort sig skyldig till olovlig körning eller grov olovlig körning eller gärningen annars har varit av allvarligt slag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Regeringen föreslår även att maximistraffen för grov olovlig körning och rattfylleri ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i ett år samt att maximistraffet för grovt rattfylleri ska höjas från fängelse i två år till fängelse i tre år. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023. Regeringen har aviserat att en proposition om skärpta straff för olovlig körning och rattfylleribrott kommer att överlämnas till riksdagen i september.

Fru talman! När det gäller eftersupning vill jag bara säga att det är utmärkt att vi nu går fram med ett ställningstagande. Har man en skyldighet i dag att stanna kvar vid en trafikolycka kan man i rimlighetens namn även ha en skyldighet att inte sänka en flaska vin, eller snarare påstå att man har gjort det, för att slippa ta ansvar för sitt brott, alltså rattfylleri.

Med det yrkar jag bifall till reservation 1.

(Applåder)

Fru talman! I dag ska vi fatta beslut om ett tillkännagivande om skärpta straff för grova trafikbrott. I frågan är Sverigedemokraterna och de forna allianspartierna överens om att straffen ska skärpas. Förslaget är ett steg i rätt riktning men tyvärr inte tillräckligt, inte minst ur ett brottsofferperspektiv.

Att framföra ett motorfordon är riskfyllt. Möjligheten att få behörighet att köra ett sådant i Sverige innebär en längre process som innefattar kunskap om trafikregler men också goda kunskaper i att framföra sitt fordon innan man slutligen får sitt körkort. Att framföra ett motorfordon med alkohol i kroppen är än mer riskfyllt. Detta är allmänt vedertaget bland såväl personer med körkort som bland personer utan körkortsutbildning. Alla känner till riskerna.

Sverigedemokraterna är därför av uppfattningen att regeringen bör utreda hur rattfylleri som leder till annans död ska anses vara mer allvarligt än nu. Utgångspunkten bör vara att en sådan gärning ska motsvara dråp snarare än vållande till annans död och därmed medföra en tydlig straffskärpning.

Jämfört med vållande till annans död krävs uppsåt eller att personen varit helt likgiltig inför att handlingen skulle kunna leda till en persons död för att någon ska dömas för dråp. Om en person sätter sig bakom ratten och framför sin bil onykter är personen också helt likgiltig till att förfarandet kan leda till andra människors död. Detta menar vi öppnar upp för en strängare lagstiftning.

I juni 2019 dömdes en 22-årig bilförare för vållande till annans död, grov vårdslöshet i trafik och grovt rattfylleri. Mannen körde hem från en fest och körde av vägen i hög fart. I olyckan omkom hans medpassagerare. Straffet blev fängelse i ett och ett halvt år.

I september 2020 dömdes en man i 30-årsåldern för vållande till annans död, olovlig körning och grovt rattfylleri. Mannens kamrat i bilen omkom. Föraren hade då en alkoholhalt på 1,75 promille. Straffet blev fängelse i två år.

I mars 2021 dömdes en man i 50-årsåldern på sex åtalspunkter, däribland två fall av grovt vållande till annans död och grov vårdslöshet i trafik efter att ha framfört en bil i 135 kilometer i timmen på en 70-väg med hela 2,19 promille alkohol i blodet. Mannen kom över på fel sida av vägen och frontalkrockade med en annan bil. Passageraren i mannens bil omkom i olyckan men också en femårig flicka i den mötande bilen. Straffet blev fängelse i ynka två år och nio månader för att ha bragt två människor om livet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Jag menar att detta är direkt skamligt. Och det går helt över mitt förstånd att man kan vara emot straffskärpningar inom detta område. Vi kan jämföra dessa påföljder med påföljder vid exempelvis jaktbrott. Maxstraffet i Sverige för att ha dödat en varg är fyra års fängelse, samtidigt som genomsnittsstraffet för den som döms för grovt rattfylleri och vållande till annans död i dag bara är två år.

Ett längre straff kan naturligtvis aldrig göra att anhöriga får tillbaka sin mamma, pappa, son eller dotter som har blivit offer för en rattfyllerist. Men dagens straffskala för den som sätter sig bakom ratten onykter och dödar en annan människa är helt absurd.

Nu föreslås ett antal straffskärpningar. Det är bra, men det når inte hela vägen i mål för vad som är både rimligt och önskvärt. Det är därför Sverigedemokraterna driver på för att rattfyllerister ska kunna dömas för dråp snarare än vållande till annans död.

I Sverige är straffskalan för dråp mellan sex och tio års fängelse. Det kombinerat med straffen för rattfylleri, olovlig körning och vårdslöshet i trafik skulle kunna se till att straffen för de rattfyllerister som dödar en annan människa skulle hamna på en mer rimlig nivå.

Dagens förslag om straffskärpningar går som sagt åt rätt håll, men de förändrar trots allt bara på marginalen. Vi vill se ordentliga straffskärpningar. En person som har satt sig bakom ratten onykter och kört ihjäl en annan människa borde inte få komma ut igen efter bara ett par år. Jag kommer därför att yrka bifall till reservation nummer 2 från Sverigedemokraterna om rattfylleri och dråp.

Fru talman! Trots att Sverige är det land i EU som har lägst andel döda i trafiken i förhållande till befolkningen omkom förra året 192 personer på de svenska vägarna. I ungefär en fjärdedel av fallen var föraren som orsakade olyckan påverkad av alkohol eller droger. Därtill kommer de fall där föraren saknar körkort eller uppträder vårdslöst i trafiken genom att till exempel kraftigt överskrida hastighetsbegränsningar eller genomföra vårdslösa omkörningar. Vad gäller motorcykelolyckor saknar nästan en tredjedel av dem som omkommit körkort för fordonet. Det finns således ett starkt samband mellan trafikbrott och dödsolyckor i trafiken.

Men trots att personer som kör påverkade eller utan körkort ligger bakom en så stor del av dödsfallen i trafiken är påföljderna för dessa brott milda. Det är inte ovanligt att personer som har stoppats berusade eller utan körkort snart sitter bakom ratten igen. Dagens straffskalor innebär dessutom att det inte är möjligt att anhålla eller häkta misstänkta personer.

Mot den bakgrunden riktade riksdagen redan 2017 ett tillkännagivande till regeringen om skärpta straffskalor för rattfylleri, grovt rattfylleri och grov olovlig körning.

Utan att i detalj ha tagit ställning till alla förslag ser vi moderater positivt på att det i det utkast till lagrådsremiss som remitterades i december förra året föreslås flera straffrättsliga skärpningar när det gäller olovlig körning och rattfylleribrott. Men det är anmärkningsvärt att det ska ta fem år från att riksdagen riktar ett tillkännagivande till att regeringen återkommer med en proposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Vad gäller frågan om en ny straffbestämmelse om grov trafikbrottslighet menar vi att regeringen bör gå vidare med förslaget i promemorian, trots att det har mött viss kritik från remissinstanser. Kritiken är inte enhetlig, och vi bedömer i likhet med Åklagarmyndigheten att en ny straffbestämmelse skulle ge ytterligare möjligheter att ingripa mot de mest notoriska återfallspersonerna.

Utskottet föreslår också i enlighet med det att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen. Vi ser inte heller att en ny straffbestämmelse skulle stå i motsatsställning till att det också införs en ny straffskärpningsgrund vid upprepad brottslighet.

Med tanke på de stora risker som alkohol i trafiken innebär är det viktigt att förare som påträffas berusade i samband med olyckor kan lagföras. Det förekommer emellertid fall där föraren kan gå fri efter att ha hävdat att denne har druckit efter olyckstillfället, inte före. När en berusad person undkommer sitt straff ökar risken för att samma person ska orsaka fler olyckor. Ytterst innebär det en risk för andra personers liv.

Riksdagen har tidigare efterfrågat ett förbud mot så kallad eftersupning. Men regeringen har valt att inte gå vidare med ett sådant förslag. Utskottet föreslår därför ännu en gång att riksdagen ska rikta ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma till riksdagen med ett förslag om förbud mot eftersupning.

Fru talman! Slutligen vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Det är egentligen Johan Hedin, min kollega i Centerpartiet, som ska ta den här debatten. Men i fråga om just det här betänkandet har min kollega Johan Hedin och jag ett gemensamt engagemang.

Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet som just nu hanteras, JuU10 Skärpta straff för grova trafikbrott.

Engagemanget sträcker sig, utöver de målande beskrivningar som har givits här, till ett mycket specifikt fall i Småland under försommaren 2017. Det var en trafikhändelse som motsvarar det väldigt många har beskrivit. En kraftigt påverkad bilförare orsakade utöver egen skada också två dödsfall i ett möte - en stor tragedi, en familjetragedi, en bygdetragedi.

Riskbeteendet var väl känt i bygden. Förbrytaren, som jag väljer att kalla det, fru talman, var utöver den inträffade händelsen känd för 14 fall av olovlig körning - saknade alltså körkort - 9 fall av narkotikabrott, 4 fall av rattfylleri etcetera. Polisen hade punktbevakat vederbörande under lång tid men utan att det hade föranlett någon straffrättslig åtgärd.

Det uppfattades som oacceptabelt. Jag är rädd att detta inte är ett specifikt fall utan ett fall bland många. Det är tragiskt ur alla perspektiv. Men det blir obegripligt för en rättsmedveten allmänhet som känner till det frekventa bruket och missbruket. Man levde i skräck.

Det här föranledde Johan Hedin och mig att 2017 skriva en motion. Vi tog inte upp det specifika fallet men bakgrunden till det, utifrån att den som upprepat gör sig skyldig till olovlig körning inte sällan är en fara för andra. Det måste uppmärksammas med mycket större kraft av samhället när någon gång på gång begår ett sådant brott utan avsikt att göra någon förändring - både utifrån samhällets perspektiv och utifrån den som utövar brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Vi argumenterade för att straffskalan vid upprepade brott behövde ses över och att samhället som rättsvårdande myndighet behövde ha fler instrument än man då hade att tillgripa. Det mynnade ut i två konkreta att-satser om skärpta straff vid upprepade olovliga körningar och likaså skärpta straff för upprepad rattonykterhet och krav om ett tillkännagivande.

Fru talman! Därför är jag som företrädare för Centerpartiet i denna debatt egentligen bara väldigt glad att riksdagen nu tar ett steg i den riktning som Johan Hedin och jag argumenterade för. Jag vet att många fler har argumenterat för det, och nu har en majoritet i justitieutskottet har slutit upp bakom. Tack för det!

I dag finns ett förslag om ett tillkännagivande till regeringen om att gå vidare i lagstiftningsarbetet som innebär en straffskärpning för rattfylleri och grov olovlig körning och skärpta straffrättsliga åtgärder mot upprepad trafikbrottslighet. Dessutom uppmanar riksdagen regeringen att skyndsamt återkomma med ett lagförslag i enlighet med den tidigare nämnda promemorians inriktning som innebär att vid upprepad trafikbrottslighet ska man kunna mötas av en kraftigare reaktion än hittills.

Det här är bra, och det är ett steg i rätt riktning. Jag vill egentligen bara uttrycka ett tack till riksdagsmajoriteten som sluter upp bakom dels den motion som Johan Hedin och jag skrev för fem år sedan, dels den allmänhet som med stort oförstående åsåg återkommande brott, livsfara både för den som stod bakom brotten och framför allt för en allmänhet. Nu tar vi ett steg i en riktning som innebär att rättsvårdande myndigheter, alltifrån polis till åklagarväsen, och vård av den enskilde nu går i rätt riktning.

Fru talman! Dagens debatt handlar om en skärpning av straff för grova trafikbrott. Vi har debatterat detta tidigare och även riktat tillkännagivanden, men det är först nu som vi ser aktivitet från regeringens sida. Ett lagförslag är utlovat, och det ska komma under hösten 2022. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2023.

Vi är alla överens om att rattfyllerister inte hör hemma i trafiken. Det är verkligen dags att skärpa straffen för dem som inte sköter sig.

Redan under min första interpellationsdebatt här i riksdagen efter att jag tillträtt efterfrågade jag av Morgan Johansson i februari 2019 högre straff för upprepad trafikbrottslighet. I debatten tog jag upp ett av de hjärtskärande exempel som finns på vad som kan hända i trafiken i dag.

Den 23 november 2017 kördes en 14-årig flicka ihjäl av en man i Mellansverige. Mannen ringde inte polisen efter att olyckan hade skett. Han stannade inte. Han såg inte efter om flickan överlevt eller om han kunde hjälpa henne. I stället smet han från platsen. Två månader innan detta hände hade han lovat domstolen att han skulle ordna upp sitt liv. Då stod han åtalad för misshandel men slapp fängelse. Domen blev i stället skyddstillsyn. Men det var inte första gången han stod inför domstol. Mannen var känd missbrukare av både narkotika och alkohol. Han var dömd för rattfylleri, smitning och vårdslöshet i trafik. Han hade inget körkort men ägde trots det 32 bilar; han fungerade som bilmålvakt. Ändå fick han skyddstillsyn. En 14-årig flicka på väg hem blev påkörd och fick sluta sitt liv alldeles för tidigt. Familjen frågar sig hur detta kunde ske.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

I interpellationsdebatten sa Morgan Johansson att han delade frustrationen och också ville se högre straff och hänvisade då, i början av 2019, till en utredning om straffhöjningar som skulle komma senare under året. Men tyvärr kan vi nu konstatera att som på många andra områden har ett lagförslag uteblivit. Det verkar nu vara på gång, men under den tid då vi har fått vänta på lagförslaget har ytterligare olyckor skett med oskyldiga offer som följd. Regeringens saktfärdighet i frågan skapar frustation och är i alla fall för mig ett exempel på att Sverige behöver en ny regering.

Fru talman! Under 2021 blev vi åter påminda om hur det kan se ut. En radiodokumentär, Döden på vägen, gav ytterligare exempel på hur individer begår trafikbrott utan att samhället har möjlighet att förhindra det. Ofta sker en fruktansvärd olycka. Man lyfte speciellt fram ett fall där två personer dödades och en familj och en hel bygd lämnades i stor sorg.

För oss kristdemokrater har det sedan lång tid tillbaka varit självklart att straffen måste höjas för att stoppa dessa oansvariga bilförare. Nu har regeringen till slut levererat ett steg på vägen genom en lagrådsremiss. Men tyvärr når man inte ända fram.

Fru talman! Enligt NTF kör cirka 14 000 personer rattfulla varje dag. Det är något att tänka på när vi sätter oss i bilen med nära och kära för att åka någonstans. Många av dem som kör rattfulla gör det vanemässigt och begår inte sällan andra trafikbrott som olovlig körning och vårdslöshet i trafik. Straffet för den som kör rattfull har hittills varit mycket lågt. Genomsnittsstraffet för rattfylleri, grovt rattfylleri, olovlig körning och rattfylleri under påverkan av narkotika har ofta varit endast en månads fängelse. Det är orimligt, inte minst med tanke på att många av dessa brott begås tillsammans och av samma gärningsmän. Vanligast är fortfarande att fängelse inte döms ut, utan straffet man får är böter, villkorliga domar eller skyddstillsyn.

Kristdemokraterna har tillsammans med många andra länge argumenterat för att samhället ska agera tydligare. Den som upprepade gånger kör rattfull ska inte komma undan med böter. Sedan hösten 2019 - under två och ett halvt år - har en utredning legat på regeringens bord, remitterad och klar för lagstiftning, utan att något hänt. Lika länge har vi kristdemokrater i riksdagen ställt upprepade skriftliga frågor till ansvarig minister Morgan Johansson som varje gång svarat undflyende. Ingenting har hänt. Lagförändringarna skulle om utredningen fått gälla trätt i kraft redan den 1 januari 2021.

Vi kunde inte längre acceptera regeringens passivitet. Därför initierade vi kristdemokrater ett utskottsinitiativ under slutet av 2021 för att få igång processen för en skärpt lagstiftning. Och det verkar som om utskottsinitiativet har gett resultat. Bara några dagar senare aviserade regeringen en lagrådsremiss med skärpt lagstiftning. Det är efter flera års påtryckningar från bland annat Kristdemokraterna välkommet.

Fru talman! Regeringens lagförslag möter till viss del det som vi kristdemokrater efterfrågat för att motverka dessa trafikbrott genom en höjning av straffskalan. Däremot har regeringen avstått från att gå vidare med utredningens förslag om att införa en straffbestämmelse om grov trafikbrottslighet. Även om förslaget har mött kritik anser vi kristdemokrater att fördelarna med förslaget överväger. Det gäller bland annat att upprepad trafikbrottslighet i vissa fall skulle mötas av en kraftigare reaktion än med hittillsvarande ordning. Därför föreslår en majoritet i utskottet ett tillkännagivande till regeringen att skyndsamt återkomma med ett lagförslag i enlighet med promemorians förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Fru talman! Kristdemokraterna har också länge drivit frågan om ett förbud mot eftersupning som innebär att det inte är tillåtet att dricka alkohol de första sex timmarna efter en trafikolycka. Regeringen har valt att gå på utredningens linje, det vill säga att det inte är ett brott i sig. Vi är tillsammans med många andra kritiska till regeringens slutsats och anser att människor som utsätter sina medtrafikanter för fara ska stoppas och inte komma undan på grund av ett kryphål i lagen. Vi anser därför att ett förbud mot eftersupning bör införas. Det är glädjande att en majoritet i utskottet delar denna bedömning och föreslår ett tillkännagivande till regeringen även på detta område.

Kristdemokraterna ställer sig bakom de tillkännagivanden som föreslås, eftersom det är viktigt att skärpa straffen för upprepade trafikbrott för att förhindra att oskyldiga drabbas då personer fortsätter med sin farliga trafikbrottslighet. Rattfyllerister hör inte hemma i trafiken. Det är verkligen dags att vi skärper straffen för dem som inte sköter sig.

Fru talman! Varje år dör 50-70 personer helt i onödan. Orsaken är påverkade förare som sätter sig bakom ratten. Ingen ska behöva uppleva den enorma sorgen och saknaden efter en anhörig eller nära vän.

Det är en självklarhet för de flesta att inte dricka alkohol eller använda andra droger och sedan sätta sig bakom ratten. Ändå visar Trafikverkets beräkningar att det görs ungefär 15 000 onyktra bilresor per dag i Sverige. Det handlar om förare som är så pass påverkade att de skulle dömas för rattfylleri om de upptäcktes. Det är även skrämmande att sätta Trafiksäkerhetsverkets beräkningar om 15 000 påverkade bilister per dag i relation till att det år 2020 enbart anmäldes 25 600 brott som rörde drograttfylleri och rattfylleri. För 2021 är siffran än lägre; då anmäldes 23 000 fall.

Polisen har sedan i mars 2020 kraftigt minskat de generella nykterhetskontrollerna med hänsyn till risken för smittspridning vid utandningstester. Skillnaden i antal utandningsprov är stor, från 1,2 miljoner före pandemin till 384 000 under 2020. Antalet utandningsprov har dock minskat avsevärt sedan långt före pandemin - under de senaste tio åren. År 2011 genomfördes 2,7 miljoner utandningsprov.

Då ratt- och drograttfylleri är ett upptäcktsbrott får minskningen av utandningsprov självklart konsekvenser. Vi vet att alkohol och droger är en av de absolut viktigaste orsakerna till olyckor i trafiken och att olyckorna ofta har svåra följder. Var fjärde dödsolycka i trafiken är relaterad till alkohol eller droger. Att bekämpa rattfylleri, drograttfylla och liknande brott handlar inte bara om brottsbekämpning - det handlar framför allt om att rädda liv i trafiken.

Trots att så stora mänskliga värden står på spel är lagstiftningen i dag dessutom inte effektiv när gäller att få bort alkohol- och drogpåverkade förare från våra vägar. Ett problem är att straffskalorna inte ger tillräckliga möjligheter att ingripa.

Straffskalan för grovt rattfylleri sträcker sig till fängelse i upp till två år. För rattfylleri av normalgraden börjar däremot straffskalan med böter, och högsta tänkbara straff är fängelse i sex månader även vid återfallsbrott. Detta innebär att reglerna om häktning inte kan tillämpas eftersom häktning förutsätter att ett års fängelse ingår i straffskalan. En vanemissbrukare som inte är grovt rattfull kan därför gripas gång efter gång för rattfylleri utan att för den skull riskera att frihetsberövas i väntan på rättegång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpta straff för grova trafikbrott

Kan man då inte hindra återfallsförbrytare genom att ta körkortet? Jo, rattfylleri leder så gott som alltid till att körkortet återkallas. Den som fortsätter att köra bil efter att körkortet dragits in gör sig skyldig till brottet olovlig körning. Men också detta brott har en straffskala som även vid grova brott inte sträcker sig högre än till sex månaders fängelse. Inte heller här är alltså häktning möjlig, och den som sätter olovlig körning i system kan inte lyftas bort. Detta är helt oacceptabelt.

Flera partier har drivit på för en förändrad lagstiftning. Med bifall till bland annat en motion från Liberalerna gjorde riksdagen i april 2018 ett tillkännagivande om en översyn av lagstiftningen om rattfylleri och olovlig körning. Sedan dess har en utredning tagit fram förslag till höjda maximistraff för både grov olovlig körning, rattfylleri och grovt rattfylleri. Likaså föreslår utredaren en ny straffbestämmelse om grov trafikbrottslighet.

Den lagrådsremiss som regeringen har tagit fram och som väntas kunna bli en proposition senare i år innehåller dock inte alla delar i utredningens förslag. Här har vi i utskottsmajoriteten en annan uppfattning. De olika delar som finns i utredningen kompletterar varandra på ett heltäckande sätt.

Jag välkomnar att det också finns en tydlig utskottsmajoritet för en skärpt lagstiftning mot så kallad eftersupning, alltså att en rattfull person efter en trafikolycka hävdar att hen har druckit alkoholen efter olyckan och inte innan. Man får då föreställa sig att föraren alltid åker omkring med en fickplunta i handskfacket för att lugna nerverna. Liberalerna har i många år arbetat för en lagstiftning mot eftersupning, vilket redan finns i bland annat Norge. Polisen där menar att lagstiftningen har effekt. Det ska inte vara möjligt att med svepskäl av detta slag slippa undan ansvar för rattfylleribrott.

En skärpt lagstiftning är viktig, men helt klart är att det stora problemet är att polisen inte har resurser att fokusera på ratt- och drograttfylleri, trots de fruktansvärda konsekvenserna för de oskyldiga barn och vuxna som varje vecka faller offer för förare som inte inser allvaret med att köra påverkad. Med alkohol eller andra droger i kroppen är du en livsfarlig bilförare. På ytterligare ett område blir det alltså tydligt att det i dagens Sverige är i stort sett straffritt att begå brott - i det här fallet att köra påverkad.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i dess helhet. Men återigen saknar jag handlingskraft från regeringens sida, och under tiden kommer fler oskyldiga att falla offer för påverkade bilförare.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 april.)