Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Fru talman! För polisens brottsutredare är en mobil ofta det som innehåller allra mest information för att lösa ett brott och samla in bevis och sådant som kan resultera i en fällande dom.

När Europol tillsammans med bland annat svensk polis knäckte Encrochat resulterade det i att kriminella gängledare kunde häktas och många brottsoffer få sin upprättelse. Oavsett om informationen är krypterad, gömd i appar eller helt öppen och läsbar är tekniska apparater viktiga.

Problemet är bara hur polisen ska kunna ta del av kommunikationen. Där finns många frågor att ställa, till exempel den om hemlig dataavläsning och vilka trojaner och program som polisen egentligen använder. Det är svårt att få svar på. Andra frågor som jag brukar ställa är varför svensk polis inte utvecklar egna krypteringsnycklar och varför det inte anställs fler it-tekniker.

Men polisen kommer i dag att få ett litet verktyg för att kunna öppna mobiler, nämligen möjligheten att få en misstänkt att skanna av fingeravtrycket eller ansiktet genom biometrisk skanning. Det finns betänkligheter även med det, och Vänsterpartiet lyfter fram dem i sin motion.

Förslaget har kritiserats av flera remissinstanser, bland annat eftersom det anses strida mot rätten att inte belasta sig själv och kravet på en rättssäker rättegång.

Sveriges advokatsamfund skriver i sitt remissvar att en reglering som tvingar en misstänkt att öppna ett avläsningsbart informationssystem för genomsökning inte bara strider mot de grundläggande principerna om den misstänktes rätt att vara passiv och inte belasta sig själv utan också innebär ett väsentligt avsteg från de principer som hittills styrt det allmännas våldsutövning mot enskilda individer.

Fru talman! Sammantaget står Vänsterpartiet huvudsakligen bakom regeringens förslag om modernare regler för användning av tvångsmedel. Men det gäller inte den del där det föreslås att tjänstemän inom brottsbekämpande myndigheter ska få använda våld för att tvinga en person att till exempel låsa upp en mobiltelefon. Om han eller hon vägrar ska en polis få genomföra denna öppning. Om polisen möter motstånd ska hen få använda våld enligt bestämmelserna i polislagen.

Våldet kan enligt regeringen till exempel bestå i att hålla fast personen en kort stund så att avläsning kan ske eller att trycka ned hens finger mot en mobiltelefon för att låsa upp den. Även en brottsmisstänkt under 15 år ska vara skyldig att på tillsägelse medverka till en biometrisk autentisering om det finns särskilda skäl.

Vi har full förståelse för att det kan vara mycket utmanande att utreda brott utan att få tillgång till bevisning som antas kunna finnas i till exempel en mobiltelefon. Men vi tror att polisen kan använda sig av andra och bättre metoder än våld, till exempel via förhörsteknik, för att få personer att självmant öppna upp informationsbäraren.

Jag yrkar bifall till reservationen.

Fru talman! Det är bara jag och den tappra vänsterpartisten Linda Westerlund Snecker som har anmält oss till denna debatt, trots att den handlar om något så viktigt som bättre verktyg i kampen mot brottsligheten.

Jag ska också säga att jag har den djupaste förståelse för att alla partiers ledamöter inte prioriterar att vara med i denna debatt. Debatter där de allra flesta är helt överens om att det är väldigt bra förslag som regeringen har lagt fram har en tendens att bli bekväma och trevliga men kanske inte så underhållande och spänstiga - ungefär som en avslagen läsk. Men det är lite riskabelt att allmänheten då ibland missar viktiga framsteg som görs. Även om vi är överens om dem är de fortfarande väldigt viktiga och angelägna.

Vi har gjort en enorm resa i svensk rättspolitik under vår nuvarande socialdemokratiska justitieminister. Steg för steg, lag för lag har vi gjort ett skifte, vill jag påstå. Ibland måste vi zooma ut och se den sammantagna kraften i det som vi har åstadkommit. Det handlar om hundratals lagändringar som alla har gett svenska myndigheter nya verktyg, inte minst gentemot de kriminella gängen.

Vad är det då som vi ska rösta om? Jo, det handlar om att utreda brott genom att komma åt information i det så kallade digitala molnet och att utreda brott genom att komma in i misstänktas telefoner. Det handlar om att kopiera och spara den information som myndigheterna kommer åt. Det handlar om en större skyldighet att lämna ut handlingar och föremål för att de ska kunna användas i rättsliga processer. Och det handlar också om att göra internationella samarbeten konsekventa med dessa ändringar.

Jag ska inte gå igenom allting i detalj, men jag vill kortfattat nämna några saker.

När det gäller genomsökning på distans gör vi så att kriminella inte ska kunna skydda sig genom att förvara information i det digitala molnet i stället för på den egna datorn. Detta är en bra illustration av hur lagboken alltid måste vara ett levande dokument. Dagens lagstiftning är skriven i en molnfri tid. Men nu finns molnet där, och då måste vi ha regler för det så att vi inte tappar initiativet.

Det är nämligen vanligt att elektroniska uppgifter som kan ha betydelse som bevis är lagrade på en annan plats än i det föremål, till exempel en dator eller en mobiltelefon, som har tagits i beslag eller som har påträffats vid en husrannsakan eller vid en kroppsvisitation. Uppgifter finns ofta lagrade i det digitala molnet eller på en extern server och kan därmed inte sägas vara lagrade i det fysiska föremål som den som gör beslaget eller husrannsakan har framför sig.

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Rättsläget är för närvarande oklart i fråga om huruvida brottsbekämpande myndigheter får ta del av sådana uppgifter. Den dominerande uppfattningen är att den som under en husrannsakan eller efter ett beslag söker igenom innehållet i en elektronisk kommunikationsutrustning inte får bereda sig tillgång till annan information än den som finns lagrad just där.

För att ge de brottsbekämpande myndigheterna effektiva utredningsverktyg föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet att söka efter handlingar som är lagrade i ett avläsningsbart informationssystem utanför den elektroniska kommunikationsutrustning som används för genomsökningen. Förfarandet, som utgör ett nytt tvångsmedel, ska benämnas genomsökning på distans.

Jag fortsätter lite grann med sakupplysningen.

Modernare regler för användningen av tvångsmedel

Föregående talare var inne på den biometriska autentiseringen. Om det finns anledning att anta att någon har möjlighet att öppna ett avläsningsbart informationssystem genom biometrisk autentisering ska han eller hon enligt förslaget vara skyldig att på tillsägelse av en polisman medverka till detta om en genomsökning av ett beslagtaget föremål, en husrannsakan eller en genomsökning på distans annars försvåras. Om han eller hon vägrar ska en polisman få genomföra autentiseringen.

Förutom en polisman får även en tjänsteman vid Tullverket och en kustbevakningstjänsteman verkställa eller biträda vid exempelvis ett beslag eller en husrannsakan, och de har i dessa fall samma befogenheter som en polisman att använda våld. Dessa tjänstemän har samma behov som en polisman av att genomföra en biometrisk autentisering och bör i dessa delar ges samma befogenheter som en polisman. I likhet med vad som bedöms gälla för en polisman behöver det inte regleras att de i vissa fall får använda våld för att genomföra detta.

Sammanfattningsvis är detta viktiga och efterlängtade nya verktyg i myndigheternas verktygslåda i kampen mot brottsligheten.

Med detta yrkar jag bifall till propositionen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 27 april.)

Riksrevisionens rapport om polisens och åklagarnas arbete mot internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn