Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Fru talman! I dag ska vi debattera skatteutskottets betänkande SkU20 som handlar om skärpt miljöstyrning inom bonus malus.

Regeringen föreslår i propositionen att bonus malus-systemet åter ska skärpas. Det bakomliggande motivet för regeringen är att omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta ska påskyndas. Ändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 juni i år.

För att sänka koldioxidutsläppen behöver miljöåtgärderna ha en tydlig effekt. Miljö- och klimatpolitiken behöver mer av kostnadseffektiva åtgärder och mindre av symbolpolitik. Miljövänliga transporter är en hörnsten för en lyckad klimatomställning, och för det behövs bland annat utbyggd laddinfrastruktur i hela landet samt satsningar på utbyggd kärnkraft för att tillgodose det ökade behovet av el.

Fru talman! Bonus malus är inte någon effektiv åtgärd. Den bestraffar innehav av fordon och inte utsläppen i sig, vilket väl måste ha varit tanken från början.

Nej, bonus malus-systemet har inte infriat förväntningarna, och enligt flera myndigheters beräkningar går det inte att utläsa någon tydlig positiv effekt vad avser minskade utsläpp.

Både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har kritiserat bonus malus-systemet bland annat för att vara dyrt och ineffektivt. Det är synpunkter som verkligen borde ha beaktats när regeringen nu fortsätter att bygga ut och försämra ett redan dåligt skattesystem. Det finns mer effektiva styrmedel och åtgärder för att minska de totala utsläppen än att bygga ut bonus malus-systemet.

Fru talman! Även i den mån någon form av bonus malus-system betraktas som ett lämpligt styrmedel är regeringens hantering och justeringar av systemet olyckliga. Bonuspengar har bland annat försvunnit utomlands i stor omfattning.

Regeringen har återkommande under bonus malus korta livstid justerat nivåer och gränser för bonus och för malus, och det har definitivt skadat skattesystemets legitimitet och förutsägbarhet. Vi måste kunna lita på fattade beslut och på att de gäller under en rimlig tid. Hur ska man kunna planera sina bilinvesteringar om det inte finns någon långsiktighet?

En annan kritik har varit att systemet inte särskiljer mellan olika typer av fordon och inte heller tar hänsyn till transportnyttan. En minibuss träffas till exempel av samma bonus malus-regler som en liten personbil, trots att minibussen kan transportera betydligt fler och i det avseendet faktiskt är effektivare.

Den aktuella propositionen är ytterligare ett exempel på att bonus malus-skatten inte är vare sig långsiktig eller förutsägbar. Den har dessutom en inbyggd orättvisa i att vissa ska straffbeskattas år efter år för att andra personer köper elbilar. Detta system är i grunden mycket orättvist.

Bonus malus-skatten drabbar landsbygden hårt. Moderaterna är tydliga med att kostnaden för klimatomställningen inte ska övervältras helt på gles- och landsbygden, där många är mycket beroende av bilen. Sverige är ett land med stora avstånd där bilen är en nödvändighet. Skatterna på bilen har höjts kraftigt de senaste åren av den sittande regeringen, vilket den aktuella propositionen är ytterligare ett exempel på. Utöver kraftigt höjda fordonsskatter har även diesel- och bensinskatten höjts rejält sedan år 2014.

Fru talman! Svensk diesel är nu dyrast i världen. Därtill har skatten på tjänstebilar höjts av regeringen. Det är även uppenbart att reduktionsplikten har lett till höga bränslepriser. Vi har betydligt högre krav på reduktion än vad EU har på grund av hur regeringen har infört plikten, och detta har kraftigt drivit upp priserna. Inom kort väntas regeringen även avskaffa det nuvarande reseavdragssystemet, vilket kan innebära en ny skattechock på flera tusen kronor om året för någon som pendlar ett antal mil till jobbet med bil. Regeringens föreslagna skärpning av bonus malus-systemet kan innebära en höjd malusskatt om flera tusen kronor om året.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Moderaterna vill avskaffa bonus malus-systemet. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om skärpt bonus malus, som är ytterligare en försämring av ett redan bristfälligt skattesystem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till vår reservation 1.

Fru talman! Det vi debatterar här i dag är en förstärkning av bonus malus-systemet. Detta är ett system som har för avsikt att bidra till att minska utsläppen från Sveriges transportsektor med 70 procent från 2010 års nivå till år 2030.

Sverigedemokraterna är och har alltid varit bestämda motståndare till bonus malus-systemet och menar att det snarare borde avvecklas i sin helhet. Enbart det faktum att regeringens avsatta medel för de så kallade bonuspengarna för 2022 tog slut redan under januari månad är ju ett tecken på att fordonsutbytet hade fortgått även utan skattesubventioner och straffbeskattningar.

Fru talman! Nu skärper alltså regeringen gränserna för vilka bilar som ska träffas av malus, och det kommer sålunda att bli fler bilägare som drabbas av straffbeskattning.

Vilka bilar är det då som främst kommer att drabbas av det förslag vi debatterar i dag? Det är primärt små och bensinsnåla bilar - många gånger den andrabil som många familjer som inte har kollektivtrafik för att åka till och från jobbet, hämta och lämna barnen på förskolan, åka och handla och så vidare har.

En liten, bensinsnål bil som i dag kostar 360 kronor i årlig skatt kommer med förslaget att få en skattehöjning de tre första åren med hela 450 procent. Detta kommer ytterligare att förstärka incitamenten för dem som inte har råd med en ny elbil att skjuta på sitt nybilsköp, vilket leder till att den svenska fordonsflottan med fossilmedelsdrivna bilar kommer att stiga i ålder snarare än att bytas ut mot nyare och renare, om än fossilmedelsdrivna, bilar.

Enligt professionella bedömare ökar regeringen med sin politik den genomsnittliga bytestiden för fordon med flera år till följd av de omvända effekter som uppstår i samband med bonus malus.

Att bilparken kommer att bli äldre visar också efterfrågeökningen och prisökningen på begagnade bilar. Enligt bilhandelssajten Wayke steg begagnatpriserna under 2021 med drygt 20 procent jämfört med 2019.

Ett annat bevis på detta fick jag under det möte några av oss hade med Svenskt Näringsliv och företagare från hela landet häromveckan. Den företagare jag pratade med letade aktivt efter just begagnade servicebilar till sina anställda som var minst tre år gamla och som då inte längre träffades av malus straffbeskattning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Fru talman! Samtidigt som vi skattesubventionerar priset på nya el- och miljöbilar blir en naturlig följd att även begagnatpriset på just dessa fordon sjunker i motsvarande grad. Om man väljer mellan en ny och en begagnad miljöbil räknar man givetvis med den bonus man får om man köper en ny bil.

Vad blir då konsekvensen av detta lägre andrahandsvärde? Det önskvärda scenariot hade varit att de som inte har råd att köpa en ny elbil i stället kunde köpa en begagnad elbil. Men i stället visar det sig att vi exporterar en stor del av den skattesubventionerade begagnade elbilsflottan från Sverige till Norge och norska bilister.

Chalmers har forskat på detta och kommit fram till att en av tre svensksålda klimatbonusbilar exporteras efter två år, vilket medför att Sverige går miste om koldioxidutsläppsminskningar på cirka 200 000 ton samtidigt som de svenska skattebetalarna kommer att gå miste om cirka 45 miljarder i miljöbilspremier om exporten fortsätter på samma sätt fram till år 2030. Detta leder inte bara till att svenska skattebetalare ofrivilligt subventionerar koldioxidminskningar för andra länder utan även till att man fördyrar och fördröjer Sveriges utsläppsminskningar jämfört med om bilarna hade stannat kvar i Sverige under hela sin livstid.

Även tunga remissinstanser som Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har i rapporter oberoende av varandra utpekat bonus malus-systemet som ineffektivt, kostsamt och orättvist fördelat mellan stad och landsbygd. De poängterar att det är ytterligare en beteendestyrande skatt som i förlängningen riskerar att urholka statens skatteintäkter från vägtrafiken.

Fru talman! Det finns ytterligare ett fundamentalt problem med regeringens politik kopplat till en önskad elektrifiering. Regeringen har drivit - och driver fortfarande - en energipolitik som leder till att vi allt oftare under året ser tidpunkter med el- och effektbrist i det svenska kraftnätet. Detta ska samtidigt mötas av regeringens ambition att allt fler ska köra elbilar.

Det handlar dessutom inte bara om att bilar ska köras på elektricitet. En allt större del av samhället och näringslivet förväntas elektrifieras och datoriseras, samtidigt som vi läser om industrins uteblivna investeringar i södra Sverige på grund av att man inte kan garantera elförsörjningen.

Stabiliteten i elförsörjningen är redan hotad genom att regeringen stänger ned, eller rättare sagt straffbeskattar bort, svenska stabila strömkällor som inte släpper ut koldioxid och tänker sig att ersätta dem med källor som dels är väderberoende, dels släpper ut mer koldioxid.

Mer koldioxid? undrar naturligtvis vän av ordning. Ja, det oljedrivna Karlshamnsverket slog under 2021 sitt förra rekord från 2010. Man använde inte mindre än 28 000 ton olja. Man eldar alltså upp mer än 30 miljoner liter olja för att säkra elförsörjningen i Sverige. Det var åtta gånger mer än vad som användes 2020, och det innebar utsläpp av 90 000 ton koldioxid. Detta, fru talman, anser inte vi vara en effektiv miljöpolitik.

Vi i Sverigedemokraterna önskar självklart sänka utsläppen från transportsektorn. Dock tycker vi att dessa uppsatta sektorsmål blir både ineffektiva och dyra. Självfallet borde de lägst hängande frukterna plockas först.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

När det gäller elektrifiering av fordonsflottan behöver vi först och främst se till att det finns tillräckligt med inhemsk fossilfri el och tillräckligt med effekt i nätet året runt för att ladda elbilarna. Vi behöver också se till att det finns en laddinfrastruktur värd namnet i Sverige, även vid sidan om de stora Europavägarna.

Fortfarande kommer dock förbränningsmotorn under överskådlig tid att spela en stor roll för transportsektorn i Sverige. Här behövs det mer forskningsinsatser för att utveckla inhemskt producerade biodrivmedel att fylla tankarna med i stället för de 85 procent som vi importerar i dag.

Slutligen är bonus malus en symbolåtgärd som främst premierar dem som har råd att köpa nya dyra elbilar och som lämnar notan till dem som av olika anledningar inte kan köpa ny elbil. Systemet har även gett biltyper såsom husbilar och lätta lastbilar orimligt höga fordonsskatter, samtidigt som det fortfarande inte finns några motsvarande bonusalternativ för de biltyperna.

Även om Sverigedemokraterna står bakom våra båda reservationer i betänkandet, dels om ett avslag på propositionen, dels om ett avskaffande av bonus malus-systemet, väljer jag att yrka bifall endast till vår reservation nummer 2.

Fru talman! I dag debatterar vi propositionen om skärpningar av styreffekterna i bonus malus-systemet. Jag vill börja med att yrka bifall till propositionen.

Sverige har höga ambitioner i klimatomställningen, framför allt för att det är fråga om att inte sätta våra barns och barnbarns framtid på spel genom att inte agera med anledning av behovet av klimatomställning. Som ett litet land med framstående industrier har vi också sett till att säkra utvecklingen och därmed arbetstillfällena genom att ligga i omställningens framkant.

Målet att minska växthusgasutsläppen från inrikestransporter med 70 procent till 2030 jämfört med 2010 kräver fler insatser. Bonus malus är ett verktyg. För att nå nollutsläppen av växthusgaser senast år 2045 behöver omställningen till en fossiloberoende fordonsflotta fortsätta genom att man ökar kraven i takt med den tekniska utvecklingen inom fordonsindustrin.

Bonus malus ökar andelen lätta fordon med låga koldioxidutsläpp i nybilsförsäljningen. De allra flesta laddbilar som i dag används har registrerats sedan bonus malus-systemet infördes. Sverige ligger i topp i europeiska jämförelser av andelen laddbara bilar vid försäljningar. Äldre fossildrivna bilar fasas ut. Den tekniska utvecklingen går snabbt, och allt fler fordonstillverkare ställer om till elektrifierade fordon.

Bonus malus-systemet innebär som bekant att bonus ges i samband med inköpstillfället för vissa fordon med låga utsläpp av koldioxid. Fordon med höga utsläpp av koldioxid får i stället förhöjd skatt, den så kallade malusen. Omställningstakten behöver öka, och nybilsförsäljningen är en viktig del för att vi ska klara av att ställa om den föråldrade bilpark som vi har.

Det framkommer en kritik där man vurmar för något slags fördelningspolitik i bonus malus-systemet. Låt mig säga så här: Ska vi prata fördelningspolitik är det inte nybilsinköp vi ska prata om. Till dem som vurmar för människor som har dålig ekonomi och svårt att köpa en ny bil kan jag säga att detta aldrig kommer att kunna justeras med det här systemet. Det handlar om att se till att människor har ett jobb att gå till. Då har de råd och möjlighet att köpa en ny bil. När det gäller de allra fattigaste familjerna, som har sämst ekonomi, hänvisar jag till regeringens vårproposition för dem som vill titta på fördelningspolitik. Det löser man inte med bonus malus-systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

(Applåder)

Sedan kommer vi till frågan om glesbygd. Jag bor i glesbygd i Norrbotten. Elbilar går att köra där vi bor också. Föreställningen om att elbilar inte går att köra i stora delar av landet måste man sluta upp med. Vi kör elbil i Pajala, Jokkmokk och Piteå. Det är klart som sjutton att det finns ställen i landet där det är svårt att köra elbil, men då handlar det främst om laddinfrastruktur. Den måste vi bygga ut. Sluta med snacket om att elbilar inte går att köra i stora delar av landet! Det är som att låtsas att elbilar är som en gammal före detta Iphone. Utvecklingen går snabbt, och vi hänger med där uppe där vi bor. I stora delar av vårt län och vårt grannlän handlar det faktiskt om att vi ser till att producera förutsättningarna för den gröna omställningen i bilbranschen.

Bonus malus-systemet är ett styrmedel. Som vi tidigare hört debattörer helt korrekt säga här i kammaren har Riksrevisionen riktat kritik, inte bara mot bonus malus utan mot det sammantagna, till exempel för att det saknas transparens. Men man konstaterar också - vilket den som läser igenom rapporten ser - att man på totalen ser att de vidtagna åtgärderna ger effekt på omställningen av bilparken. Den rapporten rekommenderar jag samtliga i den här kammaren att läsa.

Modellen för det svenska bonus malus-systemet kommer från den franska modellen för bonus malus. Det framförs kritik mot att det sker en omställning. Men det ligger i själva systemets karaktär. Modellen infördes 2008 i Frankrike, och man har reviderat den nio gånger sedan dess. Det har alltså varit en del av modellen från själva början. Vi har talat om att det här systemet behöver skruvas på. Vi tog ett beslut förra året och tar ett till nu, och det kommer att behöva tas fler. Det handlar om de långsiktiga förutsättningarna för branscherna. Att rycka undan och ta bort bonus malus är ju verkligen ett sätt att dra undan mattan. Men med en medvetenhet om att vi kommer att skruva i modellen för att uppnå bästa klimatnytta ger den långsiktiga förutsättningar. Vi talar om hur det ser ut.

I stort sett ska vi ändå säga att det finns en samsyn inom näringslivet och politiken om vad vi behöver göra på det här området. Det gäller både mål och styrmedel. Genom bland annat Fossilfritt Sverige har många viktiga strategier och metoder arbetats fram. Det är klart att vi i den här kammaren har lite olika åsikter om var justeringar ska göras. Frågan som nyss togs upp om att en del av bilarna åker till Norge är det klart att vi behöver titta på. Men att sedan kasta ut barnet med badvattnet är en helt annan sak.

Tro för guds skull aldrig att man löser fördelningspolitiken med bonus malus! Det sker inom helt andra delar av skattesystemet. Det skulle jag bra gärna vilja höra mer om vid ett annat tillfälle, när man nu är så förtjust i att prata om fördelningspolitik och orättvisor.

Framtiden för oss som bor utanför storstaden är inte att hindra utvecklingen av den gröna omställningen i bilbranschen. Det är snarare omställningen som är förutsättningen. Det är ju där jobben i dag uppkommer. I Skellefteå, Luleå, Boden, Gällivare och Kiruna kommer det explosionsartat med arbetstillfällen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Vi behöver absolut bilen, men vi kommer också att behöva elbilen. Det behövs utbyggnad av elnätet och utbyggnad av elinfrastrukturen. Det gäller att se till att vi har fler möjligheter att köpa elbilar. Då kommer så småningom också andrahandsmarknaden till dem som inte har råd att köpa en ny elbil. Det är samma sak med fossilberoende bilar. Inte fasiken har de med lägst inkomst råd att köpa nya flotta bilar! De har ju samma förutsättningar oavsett detta. I stället handlar det om arbetstillfällen och fördelningspolitik på skattenivå.

(Applåder)

Fru talman, ledamöter och åhörare! Vi är här för att debattera bonus malus, en i grunden mycket bra princip för att minska utsläppen och uppmuntra effektiviseringar och innovation när det gäller fordonsflottan. Utsläppen kommer nämligen aldrig att kunna minska så länge man fortsätter att köpa nya fossilbilar.

Dagens system är dock otillräckligt. Det är meningen att det ska finnas en balans mellan intäkter och utgifter, men i dag är intäkterna för små. Det beror bland annat på att tidsrymden för malusbiten är för kort. Den är bara tre år, och det är för snålt tilltaget. Alltför många leasingbilar är utleasade på tre år, och när de väl kommer ut på andrahandsmarknaden har incitamenten att välja en miljöbil som begagnad bil drastiskt minskat. Centerpartiet har länge förespråkat att tiden ska förlängas till fem år för att motverka detta.

Ett mer kärt problem är att bonusutbetalningarna har blivit fler än förväntat. När Moderaterna säger att detta system slår mot landsbygden svarar Jämtlands län "håll min laddstolpe" och kvalar för 2020 in på en delad förstaplats i nyregistrerade elbilar.

Tyvärr har regeringen inte haft tillräcklig framförhållning när det gäller att justera detta system på det sätt vi ska göra här i dag. Detta borde ha funnits med redan i höstbudgeten, för man har länge kunnat se att nybilsförsäljningen av elbilar har varit högre än förväntat.

Med en bättre framförhållning kan vi också skapa tydligare förhållningsregler och förutsägbarhet för såväl konsumenter som företag.

Dagens proposition tar inte heller hand om problemet med att så många miljöbilar exporteras efter att de köpts in här i Sverige och den inledande bonusen har betalats ut. Detta systemfel måste givetvis åtgärdas för att inte pengarna ska fortsätta att läcka och för att systemet i sig självt ska motverkas.

Regeringen har i detta avseende tyvärr inte uppfyllt den klimathandlingsplan som man förhandlade fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna.

Bonus malus-systemet måste helt enkelt reformeras mycket mer än vad som faktiskt framkommer i dagens förslag. Dock är det enda som vore sämre än att bifalla detta otillräckliga förslag att avslå det, för då står vi kvar med ett system som är ännu mer otillräckligt. Någonstans är det ändå vad vi faktiskt beslutar om och vad som faktiskt blir verklig politik som räknas i slutänden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Av denna anledning ställer jag och Centerpartiet oss bakom regeringens förslag.

Fru talman! I propositionen och betänkandet som vi behandlar nu föreslås en del marginella skärpningar av bonus malus-systemet. Det tycker Vänsterpartiet är bra, men väldigt mycket mer behöver göras för att detta system ska bli robust, ha tillräcklig miljöintegritet och kunna stå på egna ben utan att varje år vara beroende av stora statliga finansieringar så som det är i dag.

Det som är bra med bonus malus är att det driver på tekniken mot nya miljöbilar. Av de ungefär 300 000 nya bilar som såldes i Sverige 2021 var nästan hälften laddbara fordon; 45 procent var rena elbilar eller laddhybrider. Det är mycket tack vare bonus malus-systemet som vi har en sådan hög andel, kanske Europas högsta andel, när det gäller försäljning av laddbara fordon.

Men som jag sa inledningsvis är det marginella förändringar regeringen gör. Det största problemet med dagens bonus malus-system är att det inte är självfinansierande. Ursprungligen var ju tanken att bilar med stora utsläpp skulle få högre skatt medan bilar med låga eller inga utsläpp skulle få en bonus. De smutsiga bilarna skulle alltså finansiera introduktionen av miljöbilar. Detta har dock inte fungerat under något år, såvitt jag vet, och i vårbudgeten föreslås nästan 4 miljarder extra gå till bonus malus-systemet. Det är inte rimligt; det är alldeles för mycket pengar.

Vänsterpartiet vill också ha ett övre tak för vilka bilar som över huvud taget ska kunna få en bonus. Detta har nu föreslagits, men det taket behöver vara lägre. Klimatbonusar ska inte delas ut till väldigt dyra bilar, för de som köper dessa bilar har råd att betala hela kostnaden. Vi vill få ut rena elbilar för vanligt folk, och det är dit dessa pengar ska gå.

Vi behöver också titta på något liknande system för andrahandsmarknaden så att vi kan få ned priset på rena miljöbilar även på denna marknad.

Bonusen borde också vara högre för biogasbilar. De glöms ofta bort i detta system. När vi i Vänsterpartiet förhandlade med regeringen om bonus malus-systemet då det skulle införas i Sverige 2018 var det vi som såg till att biogasbilarna kom med. Bonusen borde som sagt vara högre för rena biogasbilar eftersom man med biogas minskar utsläppen med ungefär 80 procent. Biogas är också ett helt cirkulärt drivmedel som gör stor nytta, inte bara för minskade utsläpp.

Fru talman! Bonus malus i all ära. Det driver fram nya miljöfordon, vilket är bra. Men väldigt mycket mer behöver göras för att vi ska nå våra klimatmål, i synnerhet målet om att transportsektorn ska minska sina utsläpp med 70 procent till senast 2030. Då behöver vi minska utsläppen från transportsektorn med ungefär 9 procent årligen. Då räcker förstås inte detta, utan väldigt mycket mer behöver göras.

Vi behöver till exempel bygga ut laddinfrastrukturen i hela landet, och det måste ske i en mycket mer strukturerad omfattning än vad som sker i dag. I dag ger regeringen bidrag till dem som sätter upp laddstolpar, men regeringen tar sedan inget ansvar för helheten. Det handlar om var laddstolparna sätts upp, om att ha ett enhetligt betalsystem för vår laddinfrastruktur och om att ha laddinfrastruktur över hela landet. Detta måste åtgärdas å det snaraste.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Vi behöver också reglera bort bilar med utsläpp. Därför vill Vänsterpartiet förbjuda nybilsförsäljning av fossildrivna bilar senast 2025.

Vi behöver satsa på ett transporteffektivt samhälle. Det är inte hållbart med den massbilism vi har i Sverige i dag. Vi behöver helt enkelt resa mindre med egen bil. Då behöver vi investera mer i kollektivtrafik och underlätta för människor att gå och cykla. Vi behöver ha bättre avgifter och skattesystem för att minska massbilismen. Det ska vara lättare att vara med i en bilpool, och vi ska ha mer av delade resor. Här finns extremt mycket att göra.

Avslutningsvis: Det har talats en del om fördelningspolitik, bland annat av Hannah Bergstedt från Socialdemokraterna. Jag håller med om att vi inte löser de stora orättvisorna med att justera i skatter på bilar med utsläpp och bonusar på elbilar.

Samtidigt är det någonting som i grunden skaver då vi går in från statskassan med flera miljarder varje år för att finansiera nyinköp av bilar. Det är inte så systemet ska fungera.

Därför beklagar jag att den socialdemokratiska regeringen inte kommit till rätta med problemet. Det hade man enkelt kunnat göra genom att helt enkelt höja malusen, skatten på bilar med stora utsläpp, och också sätta ett övre tak för hur mycket som kan betalas ut och för vilka fordon.

Allt det tar vi i Vänsterpartiet upp i vårt särskilda yttrande, som jag vill hänvisa till.

Fru talman! Man kan börja med att konstatera att det är ett spännande ämne. Jag noterar på talarlistan att ungefär hälften är från trafikutskottet och hälften från skatteutskottet. Vi har nästan ett sammansatt utskott just nu, höll jag på att säga.

Jag tror att jag snart kommer att få höra från Miljöpartiet att bonus malus är en fantastisk framgångssaga. Jag har redan hört från M och SD att det är en katastrof. Sanningen är väl någonstans där mitt emellan.

Det är ett faktum att nybilsförsäljningen för laddbart ökar, och ökar kraftfullt. Men det är lika mycket ett faktum att kostnaderna för systemet skenar och har skenat hela tiden. Det bygger egentligen på systemets egen konstruktion.

Det här är en variant av grön skatteväxling. Här är idén att den som exempelvis köper ett nytt fordon som går på diesel eller bensin ska vara med och subventionera den som köper ett elfordon. Så långt fungerar det i teorin.

Men när skillnaderna är så stora som de är i dag mellan att köpa ett dieselfordon och ett elfordon så att nybilsregistreringen framför allt blir elfordon uppstår fenomenet att du får ett skatteunderskott. För att prata klartext är det för få som köper dieselfordon för att vi ska ha råd att subventionera de elektriska fordonen.

Fru talman! Man kan givetvis göra som Vänsterpartiet föreslår. Man går in och rattar i själva systemet, gör det ännu dyrare, och man sätter begränsningar. Det är fullt möjligt. Men det kommer antagligen innebära att man minskar andelen nybilsförsäljning för de elektrifierade.

Det är väl egentligen här som dilemmat uppstår med bonus malus. Det är ett system som är rätt så svårt att ratta i. Det finns fördelar, men det finns också klara nackdelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

En annan sådan nackdel som är helt uppenbar är hur vi hanterar husbilar och lätta lastbilar. Det är väldigt svårt när man kommer ut och pratar med människor att motivera systemet när man ser vad det får för negativa konsekvenser.

Det finns ytterligare en frågeställning som åtminstone jag saknar i debatten. Det är olika systems långsiktighet. Jag lyssnade på en av de tidigare talarna som sa att systemets modell bygger på att vi ska förändra, och det är gott så.

Det finns bara en liten hake. Ju fler som kör på framför allt laddbart med el, desto färre betalar in i hela trafiksystemet. Det är det norska dilemmat som börjar dyka upp. Du har en stor mängd som kör miljövänligt. Men de betalar inte skatt för det fordon som befinner sig i trafiken.

En elbil tar lika mycket plats på en parkeringsplats som en dieselbil. En elbil orsakar lika mycket trängsel i Stockholm eller Göteborg som en dieselbil.

Vi kristdemokrater har vid flera tillfällen försökt att lyfta fram, och vi lyfter också fram det i vårt särskilda yttrande, att det nog är dags att börja diskutera en total skattereform på transportområdet.

Vårt förslag utgår egentligen ifrån idén med kilometerskatt. Det finns en del som säger: Kilometerskatt vill vi inte ha. Det kan jag förstå om det skulle vara så att vi inför kilometerskatt utöver nuvarande skatt. Då skulle nog näringslivet gå i taket.

Jag har varit ute och träffat väldigt många åkerier. De håller med mig om ett matematiskt exempel. Vi antar att fordonet drar 1 liter per mil. Om du kör 100 mil har du kört upp 100 liter. Om du kör 1 000 mil, och vi fortfarande antar att det drar en enhet energi, har du kört upp 1 000 liter. Då har du en ren kilometerskatt. Det är bara att vi har det vid pump.

Hela debatten om kilometerskatt blir egentligen rätt konstig. Vi betalar i dag för det vi kör, men vi betalar vid pump. Men vi har ett system som gör att var och en som skaffar ett elfordon subventioneras via bonus malus.

Jag kan till viss del hålla med om att det framför allt subventionerar dem som har mer pengar och mer råd. De slipper sedan att betala för att de kör i trafiken. Det håller inte i längden. Det blir en omvänd solidaritet, höll jag på att säga.

Det vi försöker lyfta fram som parti är att vi behöver utgå från en variant av kilometerskatt som tar hänsyn till miljöprestanda på fordonet. Det systemet ska ta hänsyn till tid och när på dygnet fordonet används.

Jag skulle mycket väl kunna tänka mig att ha ett skattesystem som är digitalt och som gör att när man kör ut varor i större städer på kvällstid ska trafikskatten kanske vara noll. Men om gör man det under peak hour kanske det ska vara hög skatt.

Det finns många organisationer som har börjat att lyfta upp frågan om att vi behöver börja titta på det. Det saknar vi kristdemokrater.

Jag tror inte att detta kommer att införas de närmaste fyra eller åtta åren. Men jag tror att vi i den här kammaren, eller de som kommer in i höst i kammaren, kommer att förr eller senare vara tvungna att titta på hela systemet.

Bonus malus i den här diskussionen är inget annat än ett tillfälligt system som har goda intentioner men som tyvärr innehåller en hel del problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Ett annat problem som det innehåller är att vi får en åldrande bilpark. Jag var själv för drygt ett år sedan och köpte en skåpbil. Jag är jägare och vill gärna ha en liten bil att komma ut i skogen med.

Min säljare säger till mig: Köp inte en ny. Köp den här som har gått 2 000 mil. Varför ska jag köpa en begagnad bil när jag har möjlighet att köpa en ny? Jo, för att du får de här stora skatteeffekterna.

Det var alltså skattetekniskt lönsamt att välja den något äldre bilen. Vi skapar ett system där vi uppmuntrar till att göra fordonsparken äldre. Det är varken god miljöpolitik eller god trafiksäkerhetspolitik.

Flera har redan lyft fram en annan effekt av elektrifieringen. Det är att den är bra, men då måste vi också ha el. Här är en hake om allt ska elektrifieras: industrin, sjöfarten, flyget och bilarna. Vi börjar få en kritisk situation där vi har brist på el.

Från kristdemokratiskt håll tror vi att vi måste möta detta med vind, sol, småskalig vattenkraft, storskalig vattenkraft och kärnkraft. Det kommer inte att vara så enkelt att vi kommer att kunna välja. Vi behöver mer el om vi ska klara Norrland. Vi behöver mer el om vi ska klara södra Sverige. Det måste vi klara av att göra tillsammans.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis säga att jag blev lite förvånad när jag läste in mig på det här betänkandet. Vi är några partier som gjorde upp om en budget i höstas. Skulle man gå på den reservation som finns tar man bort 210 miljoner av det budgetunderlag som vi själva ställde oss bakom i höstas.

Fru talman! Jag misstänker att när vi röstar om detta i eftermiddag kommer två partier sedan att gå ut i medierna, på Facebook och Twitter och berätta: Vi sa nej till bonus malus.

Fru talman! Det är inte korrekt. I höstas sa man ja till budgeten. Det kommer åtminstone jag att påminna om, om man försöker hävda att man sagt nej till något som man de facto har sagt ja till.

Med det hänvisar jag till det särskilda yttrande vi kristdemokrater har.

Fru talman! I dag debatterar vi en skärpt miljöstyrning av bonus malus-systemet.

Transportsektorns klimatmål att sänka utsläppen med 70 procent till 2030 relativt 2010 kräver en teknikomställning till eldrivna fordon med nollutsläpp. Liberalerna anser att principen förorenaren betalar ska gälla. Samtidigt ska inte staten subventionera privat konsumtion. Därför var Liberalerna från början motståndare till bonus malus-systemet. Men då systemet genom malusdelen ska vara självfinansierande har vi, nu när systemet är på plats, valt att acceptera det.

Mot bakgrund av att vi på den korta tiden tio år behöver ställa om fordonsflottan med ny teknik kan staten i vissa fall behöva underlätta omställningen i början och ge stöd av typen bonus på grund av den högre kostnaden för ny teknik. Liberalerna har varit övertygade om att elektrifieringen skulle gå snabbt när väl utbudet av eldrivna bilar till rimliga priser ökade. Vår farhåga var därför redan från början att bonus malus-systemet inte skulle bli självfinansierande.

Det är positivt att antalet laddbara bilar nu snabbt ökar. I februari 2022 såldes fler laddbara bilar än fossildrivna bilar. Det innebär dock att bonusdelen överskrider malusdelen. Under 2021 var anslaget till bonusdelen av systemet 2,9 miljarder. Men efterfrågan på laddbara bilar var långt större än regeringen hade tänkt sig, och hela 1,9 miljarder extra behövde skjutas till för att bonusarna skulle kunna betalas ut. Bonus malus-systemet dras på grund av underfinansieringen nu med en skuld till skattebetalarna. Systemet skulle ju vara självfinansierande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Bonus malus-systemet är dock raskt på väg att förlora sin betydelse. Det är inte längre utsikten att få sitt nybilsköp subventionerat eller att undvika malusbetalningen för en fossilbil som gör att människor köper eldrivna bilar. Hälften av alla bilar som säljs är laddbara, och en fjärdedel är rena elbilar. Omställningen drivs av att elbilen börjar bli en bättre ekonomisk affär än den fossildrivna. Människor vill också göra vad de kan för att minska sina koldioxidutsläpp.

Att utbudet av elbilar har växt kraftigt samtidigt som räckvidden har förbättrats och priserna har fallit har gjort elbilar till ett realistiskt alternativ för många fler än tidigare. Bilköparna väljer eldrivna bilar för deras prestanda, för att inköpspriserna har gått ned och för att driftskostnaden är lägre än för bilar med förbränningsmotorer. Det som kan få köparen att avstå är framför allt avsaknaden av laddinfrastruktur.

Bonus malus-systemet är kraftigt underfinansierat. Skattebetalarna får år efter år skjuta till pengar när bonusdelen överskrider malusdelen. Liberalerna varnade, som sagt, för just detta när systemet infördes. Statens insatser måste nu skifta fokus. Staten ska inte finansiera privat konsumtion - förutom möjligen initialt i ett teknikskifte, som jag sa. När nu laddbara bilar står för över 50 procent har vi lämnat det initiala skedet bakom oss.

Fokus måste i stället skiftas över till en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur på platser där människor bor och arbetar. Alla parkeringsplatser där bilar står parkerade mellan ett par timmar och upp till ett dygn ska ha laddmöjlighet. Dessutom behöver man bygga ut ett heltäckande och väldimensionerat system av snabbladdare över hela landet.

Det är för att bygga laddinfrastruktur som staten behövs nu och ett antal år framåt. Därför lade Liberalerna mest av alla på laddinfrastruktur i sin budget för 2022. Vi lade 3 miljarder mer än regeringen.

Vi måste se hela systemet för klimatomställningen för vägtransporter. De viktigaste områdena är leveranssäker elproduktion, att proaktivt bygga ut elnäten, laddinfrastruktur vid bostäder, arbete och rastplatser samt laddbara fordon och, inte minst, fossilfri batteritillverkning. Det är de viktigaste områdena för att vi ska klara klimatomställningen.

Alla dessa faktorer spelar in, och bonus malus är en del i den helheten. Ett styrmedel är väsentligt under en viss tid och ska sedan fasas ut till förmån för andra, effektivare, styrmedel allteftersom marknaden utvecklas.

De fallande elbilspriserna, som närmar sig priset på förbränningsmotordrivna bilar, innebär att det är hög tid att bonus malus-systemet börjar fasas ut. Liberalerna har föreslagit en sänkning av bonusdelen för att systemet ska komma i balans. Det är rimligt att bonusdelen helt avskaffas till 2025, i och med att det är då man tror att fossildrivna bilar kommer att kosta ungefär lika mycket som laddbara bilar. Malusdelen behöver finnas kvar ytterligare en tid för att betala av den skuld som byggts upp genom systemets underfinansiering.

Fru talman! Då bonus malus-systemet kommer att finnas kvar ett tag är det några saker som regeringen behöver hantera framöver. Bland annat måste vi ha en betydligt bättre framförhållning i förändringarna i systemet. Det måste vara förutsägbart för alla de bilköpare som gör en stor investering med privata pengar. Regeringens sätt att ändra förutsättningarna en gång i halvåret är inte hållbart. Systemet måste vara förutsägbart i åtminstone fem år framåt; sedan kan man behöva ha en kontrollstation halvvägs för att göra justeringar baserat på marknadens utveckling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Regeringen behöver också se över hanteringen av lätta lastbilar och husbilar. Systemet måste vara anpassat till tillgången på fossilfria alternativ, vilket i stor utsträckning saknas på dessa områden. Nu utgår man från den fantastiska utvecklingen på personbilssidan, men vi ser inte samma utveckling vad gäller lätta lastbilar och husbilar. Här måste det till en förändring i systemet, kanske genom ett eget bonus malus-system som tar hänsyn till de speciella villkor som gäller för lätta lastbilar och husbilar. Förhoppningsvis kommer även antalet alternativ inom dessa kategorier att öka, liksom de gör inom tunga lastbilstransporter.

Fru talman! Angående de fördelningsmässiga konsekvenserna av systemet: Personer med lägre inkomster har inte råd att köpa nya bilar oavsett om de är laddbara eller fossildrivna. Med bonus malus driver vi snabbt fram en begagnatmarknad med laddbara bilar till rimliga priser så att fler kan välja en laddbar bil framöver och därmed bidra till klimatomställningen. Det är där vi ser att det finns en fördelningsmässig vinst med att driva på bonus malus. Vi skapar en begagnatmarknad.

De ändringar regeringen nu föreslår är steg i rätt riktning, men de kommer inte att vara tillräckliga för att undvika att ett underskott uppstår även under 2022. Efterfrågan på laddbara bilar fortsätter att öka, vilket är positivt. Regeringen lägger inte heller fram några förslag som syftar till att uppnå bonus malus-systemets grundtanke: att systemet ska vara självfinansierande. Då menar vi att det handlar om att justera bonusnivåerna. Det är dags att fasa ut bonusdelen i bonus malus-systemet till 2025 och i stället satsa på laddinfrastruktur.

Mot bakgrund av vad jag har sagt ställer vi oss bakom skärpningen i lagen för att öka självfinansieringen men hänvisar i övrigt till vårt särskilda yttrande om utfasning av bonusen i systemet.

Fru talman! När man pratar om transportsektorns omställning brukar man nämna de tre b:na: bilen, bränslet och beteendet.

Vi ska prata om bilen. Låt mig understryka varför bilen är viktigare än på länge. Det beror på att de två andra b:na motarbetas av i princip alla i den här kammaren förutom Miljöpartiet.

Låt oss titta på bränslet, där alla partier i den här kammaren utom Miljöpartiet nu har gått fram med kraftiga sänkningar på fossilt drivmedel och en urholkad reduktionsplikt. Det kommer att göra det nästan omöjligt för Sverige att nå klimatmålen. När det gäller beteendet går de flesta partier i den här kammaren fram med nya stora motorvägar i storstadsområdena.

Både bränslet och beteendet kommer att göra det svårare för Sverige att nå klimatmålen just eftersom de flesta partier i denna kammare förutom Miljöpartiet driver en politik som går åt fel håll. Därför blir bilen särskilt viktig, och det är den vi pratar om i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Jag är väldigt stolt och glad över att Miljöpartiet har drivit igenom bonus malus, som vi pratar om i dag och som kanske är topp två eller topp tre bland de absolut viktigaste klimatstyrmedlen i Sverige. Sett till resultaten är det en exceptionell succé. Det går inte att beskriva reformen på något annat sätt när man tittar på vilken effekt den har fått.

Först och främst handlar det naturligtvis om att Sverige är näst bäst i världen på laddbara fordon. Det är bara Norge som övertrumfar oss. De inledde ju sitt arbete för ganska många år sedan, innan Miljöpartiet kom till makten. När vi kom till makten satte vi igång arbetet med att ställa om fordonsflottan, och nu ligger vi hack i häl på Norge - en bit efter men fortfarande näst bäst i världen.

Detta innebär en befrielse för landsbygden på kort och lång sikt. Tittar man på vilka som behöver bilen kan man konstatera att det är människor som kanske har lite längre till sina jobb, och för de människorna är detta en jätteviktig reform. Bland annat handlar det om att slippa ta omvägen via macken. Om man kan ladda hemma har man möjligheten att åka raka spåret till sina jobb. Men framför allt innebär det en driftskostnad som är typ en tredjedel av en fossilbils, vilket gör att väldigt många kommer att kunna ta sig till sina jobb för en billigare peng, helt enkelt.

Det är de som vill hålla kvar Sverige i fossilekonomin som är ansvariga för dem som inte kan ta sig till sina jobb på ett rimligt sätt.

Det sista man ska göra med bonus malus är att göra som Moderaterna bland annat vill göra. De vill inte skärpa systemet, vilket innebär att systemet skulle bli ännu mer underfinansierat. Moderaternas politik innebär att man tar pengar från skattebetalarna, från sjuksystrar som betalar in sin skatt och får se de pengarna försvinna in i rika bilköpares fickor. Det är konsekvensen av Moderaternas politik.

Men det Moderaterna vill göra är också en smocka mot landsbygden. Bonus malus handlar om vilka bilar vi sätter på marknaden nu och vilken konsekvens det får för vanligt folk som kan efterfråga att köpa en begagnad bil om tre år. Med Moderaternas förslag - jag försöker nu ta detta väldigt pedagogiskt - kommer det att sättas mycket färre elbilar på marknaden nu, vilket betyder att om tre år, när vanliga människor har möjlighet att efterfråga begagnade bilar när de kommer ut på andrahandsmarknaden, är det i stället fossilbilar man får vända sig till.

Vi vet att priserna på fossila drivmedel är höga och sannolikt kommer att fortsätta gå upp. Detta betyder i praktiken att det är de människorna som får betala de priserna. Det är de som får ta den smällen om Moderaternas politik blir verklighet.

Det här handlar om fördelningspolitik på kort och lång sikt. Vilka bilar sätter vi på marknaden nu? Vad får det för konsekvenser för dem som kan köpa en begagnad bil om några år? Med Moderaternas politik får de en rejäl kostnadssmocka i magen på grund av att de blir fast i fossilberoendet. Moderaternas förslag är en fördelningspolitisk katastrof på lång sikt, med andra ord.

Låt oss sedan titta lite framåt. Först måste jag nämna att detta som sagt är ett av tre b:n. Vi kan inte fortsätta ha massbilism i våra städer så som vi har i dag. Vi måste minska bilresandet där det är möjligt att göra det, så att de som verkligen behöver sin bil har möjlighet att köra den. Då måste vi ställa om hur vi transporterar oss i våra städer och tätorter - ha mer gång, cykel- och kollektivtrafik, gynna alternativen och successivt fasa ut den överdrivna massbilism som finns i våra städer. Trängselskatten är ett väldigt bra exempel på en reform som man borde jobba mer med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skärpt miljöstyrning i bonus malus-systemet

Laddinfrastruktur har nämnts. Även där är jag stolt över att det under sju år med Miljöpartiet i regeringen har byggts 100 000 laddstolpar och laddpunkter med offentligt stöd. Alliansens åtta år vid makten innebar 2 000 - 2 000 mot 100 000. Vi är alltså på god väg där, men det behövs betydligt mer. Vi behöver bygga ut i vita fläckar där marknaden inte kan åstadkomma det, och vi behöver se till att samfälligheter, bostadsrättsföreningar, hyresgästföreningar och så vidare har möjlighet att få laddinfrastruktur hem till sig.

Men när det specifikt gäller bonus malus, varför är det underfinansierat? Det är många som har lyft den frågan. Jo, det är för att de flesta politikerna i denna kammare har lyssnat på Volvo och de aktörer som inte vill att vi ska skärpa systemet gång på gång. Det är helt enkelt feghet och icke-ansvarstagande med skattebetalarnas pengar som har gjort att vi har hamnat där vi har hamnat.

Miljöpartiet har från dag ett sagt att vi kontinuerligt måste skärpa systemet, annars blir det underfinansierat. Det betyder att vi behöver en högre malus och en skarpare bonus, en avsmalnad bonus som går till de absolut bästa, inte till stora suvhybrider som köps i Djursholm och dagpendlar in till Stockholms city. Dem ska vi inte gynna med skattebetalarnas pengar. Det är orimligt på alla möjliga sätt.

Höj malusen och skärp bonusen så att den blir smalare men mer effektiv! Det är egentligen enkel matematik. Det är inte svårt att räkna på ungefär vad man kan dra in på skatten och vad man kommer att ha för utgifter för fler elbilar.

Och slutligen: Vid en punkt framöver kommer vi att behöva ta bort de fossila bilarna helt från marknaden. Det ska ske i närtid, tycker Miljöpartiet. År 2025 ungefär bör det inte säljas någon bil som är beroende av fossil bensin och diesel. Det får naturligtvis konsekvenser för bonus malus, men fram till den punkten ska bonus malus vara ett av de viktigaste styrmedel vi har i det här landet för att minska utsläppen.

Jag yrkar bifall till skärpningarna. Jag hänvisar också till mitt särskilda yttrande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)