Sök

Försvarsmakten gör i dag säkerhetsprövningar av värnpliktig personal. Säkerhetsprövningarna behöver bli mer effektiva. Riksdagen sade därför ja till regeringen förslag som betyder ändringar i säkerhetsskyddslagen. Beslutet innebär att Försvarsmakten ensam ansvarar för säkerhetsprövningen av värnpliktiga. Den person som fullgjort grundutbildning med värnplikt och sedan har krigsplacerats ska undantas från kravet på samtycke till registerkontroll för säkerhetsprövning i säkerhetsklass 3. Dessutom ska en person som är krigsplacerad i en säkerhetsklassad befattning i Försvarsmakten genomgå säkerhetsprövningar under tiden som krigsplaceringen pågår. De nya lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 15 minuter

Justering

2023-05-25

Datum

2023-05-25

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har granskat en strategi från Europeiska kommissionen om hur drönare kommer användas i EU 2030.

Strategin innehåller en vision för hur drönarsektorn i EU kommer se ut 2030 och 19 åtgärder för att förverkliga visionen. Bland annat behöver kapaciteten i luftrummet utvecklas och den samhälleliga acceptansen för drönare öka, enligt Europeiska kommissionen.

Riksdagen ställer sig i huvudsak positivt till visionen och anser att drönare kan komma att spela en betydelsefull roll i Sverige och EU. Riksdagen menar att det fortsatta arbetet särskilt bör fokusera på tre områden: forskning och innovation, säkerhet och riskmedvetenhet samt samhällelig acceptans. Riksdagen menar också att man måste ta hänsyn till ländernas särskilda förhållanden och förutsättningar när gemensamma EU-regler utformas. Exempelvis när det gäller det svenska luftrummet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Utlåtandet kommer att delges både Sveriges regering och EU:s institutioner.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 37 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-24

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler för situationer då en myndighet lämnar ut uppgifter i syfte att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna hos annan part

Enligt regeringens förslag ska myndigheter kunna lämna ut uppgifter som omfattas av sekretess till en enskild eller till en myndighet, som har i uppdrag att tekniskt bearbeta eller tekniskt lagra uppgifterna. Förslaget innefattar också en begränsning av meddelarfriheten för den som omfattas av tystnadsplikt enligt lagen om tystnadsplikt vid utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter.

Regeringens förslag syftar till att skapa bättre förutsättningar för myndigheter att utkontraktera eller samordna sin it-drift. De syftar också till att stärka skyddet för de uppgifter som lämnas till en enskild vid utkontraktering av it-drift.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-24

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen har behandlat Riksrevisionens årsredovisning för år 2022. Den externa revisorn har gjort bedömningen att årsredovisningen är rättvisande i alla viktiga avseenden.

Riksdagen välkomnar att Riksrevisionen även låtit sig granskas av kollegor vid den norska Riksrevisjonen och brittiska Nation Audit Office, en granskning som visat att Riksrevisionen är en modern och välskött revisionsmyndighet, som tillhandahåller revisionsarbete av hög kvalitet som är relevant för de viktigaste intressenterna. Riksdagen emotser att Riksrevisionen under verksamhetsåret 2023 ska kunna utnyttja sina anslag fullt ut.

Riksdagen lägger därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-24

Bordläggning

2023-05-30

Debatt

2023-05-31

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om trängselskatt.

Förslaget innebär att trängselskatt ska tas ut för resor på nya gator med anledning av utbyggnaden av Hagastaden i Stockholm. Kartan med placering av betalstationer ändras genom att ringen som avser betalstationen Solnabron flyttas åt nordöst för att täcka in de nya gatorna.

Skatten bör tas ut för resor på de nya gatorna från och med att de öppnar för trafik. Eftersom det för närvarande inte är möjligt att säga exakt när detta kommer att ske, ska lagändringarna börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i inkomstskattelagen. Förslaget innebär en tillfällig skattefrihet för förmån av laddel på arbetsplatsen.

En förutsättning är att laddningen görs vid en laddpunkt eller ett eluttag som arbetsgivaren erbjuder i anslutning till arbetsplatsen. Personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped och cykel ska kunna laddas utan att den anställde förmånsbeskattas för elförbrukningen.

Syftet är att underlätta omställningen till en fossilfri fordonsflotta och gynna arbetsresor med laddbara fordon framför andra, mindre hållbara alternativ.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023 och tillämpas på förmåner som ges efter att ändringarna har börjat gälla. Bestämmelserna ska sluta att gälla den 30 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Den tillfälliga utökade skattenedsättningen på viss diselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruket ska gälla under hela 2023. Riksdagen har tidigare fattat beslut om en tillfällig skattenedsättning, och riksdagen sade ja till regeringens förslag om att förlänga tiden för så kallad jordbruksdiesel. Enligt beslutet ska en nedsättning av koldioxidskatten beviljas med 2 491 kronor per kubikmeter för diesel som förbrukas under tiden 1 juli till 31 december 2023. För en sådan dieselförbrukning under perioden ska nedsättning av energiskatten beviljas med 1 582 kronor per kubikmeter. Bakgrunden till beslutet är att stödja svenska näringar som fått kraftigt ökade kostnader.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-05-29

Debatt

2023-05-30

Beslut

2023-05-31

Regelverket för varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA-systemet) ska förtydligas, föreslår regeringen. Detta genom en ny lag och ändringar i befintliga relaterade lagar. Syftet med förslaget är att tydliggöra regelverket för att säkerställa ett effektivt, robust och säkert varningssystem till skydd för människor, egendom och miljö, både i fredstid och vid höjd beredskap och ytterst krig.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-23

Datum

2023-05-23

Bordläggning

2023-06-02

Debatt

2023-06-07

Beslut

2023-06-07

Socialnämnden ska få möjlighet att besluta om öppna insatser till ett barn som har fyllt 12 år om det bedöms lämpligt och om barnet samtycker till insatsen. Detta utan vårdnadshavarnas samtycke. Öppna insatser kan exempelvis vara stöd- och behandlingsinsatser eller förebyggande insatser som riktar sig till individer och grupper.

Det föreslår regeringen, som också föreslår att socialnämnden ska få utse en kontaktperson eller en särskilt kvalificerad kontaktperson för ett barn som har fyllt 12 år. Även det ska få göras om det är lämpligt och om barnet samtycker till det, men utan vårdnadshavarnas samtycke.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-17

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som behövs för att anpassa svensk rätt till EU:s nya system för reseuppgifter och resetillstånd. De bygger på en EU-förordning som gäller direkt som lag i Sverige. Lagändringarna ska börja gälla den dag som regeringen bestämmer.

Systemet syftar till att öka säkerheten inom Schengenområdet och är ett verktyg i det brottsbekämpande arbetet. Det innebär att tredjelandsmedborgare som inte behöver visum för kortare vistelser kommer att behöva ha resetillstånd för att få passera de yttre gränserna till Schengenområdet. EU kommer att få bättre möjlighet att hindra tredjelandsmedborgare som är en säkerhetsrisk att de reser in och vistas i medlemsländerna. Risken för olaglig invandring eller en hög epidemirisk minskar också.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-16

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens rapport om spårbyte i migrationsprocessen. Riksrevisionen har granskat om systemet med spårbyte från asyl- till arbetskraftsinvandring fungerar effektivt.

Den övergripande slutsatsen är att systemet verkar ha nått rätt målgrupp. Men Riksrevisionen bedömer samtidigt att det finns brister i Migrationsverkets rutiner och kontroller som kan leda till att spårbyte utnyttjas för att kringgå lagstiftningen för asyl- och arbetskraftsinvandring. Regeringen instämmer i den bedömningen.

Regeringen har rekommenderats att se till att Migrationsverket kan utbyta nödvändiga uppgifter med samverkande myndigheter. Regeringen bör också säkerställa att Migrationsverket kan sammanställa uppgifter om arbetsgivare för att utreda och kontrollera spårbytesärenden.

En utredare har fått i uppdrag av regeringen att ta ställning till hur systemet med spårbyte kan avskaffas.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

26, 75 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-16

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till 104 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022.

Förslagen handlar bland annat om en fossilfri fordonsflotta, laddning och fossilfri tankning, självkörande fordon, tyngre och längre lastbilar, parkeringsfrågor, vägtrafikregistret och fordonsmålvakter.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

20

Reservationer

38 

Anföranden och repliker

44, 129 minuter

Justering

2023-04-27

Datum

2023-05-12

Bordläggning

2023-05-22

Debatt

2023-05-23

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sade nej till cirka 120 förslag om skogspolitik, och hänvisar bland annat till arbete som pågår inom området. Motionerna handlar bland annat om hållbart brukande av skogen, skogsbrukets roll i bioekonomin, skyddet för skogar med höga naturvärden, nyckelbiotoper och åtgärder mot granbarkborren. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

28

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

40, 128 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-12

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, som innehåller kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om åtgärder mot spridning av terrorisminnehåll online.

Enligt EU-förordningen får behöriga myndigheter, i Sverige Polismyndigheten, utfärda order om att en värdtjänstleverantör ska avlägsna terrorisminnehåll från sin värdtjänst. Leverantören är skyldig att göra detta inom en timme från mottagandet av en sådan order.

Den nya lagen ger Polismyndigheten möjlighet att även besluta om vitesförelägganden och sanktionsavgifter mot värdtjänstleverantörer som åsidosätter sina skyldigheter. Lagen möjliggör även nödvändigt uppgiftsutbyte mellan Polismyndigheten och Säkerhetspolisen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Kravet på tillstånd ska tas bort för offentliga danstillställningar som hålls på platser som inte är offentliga, exempelvis restauranger och nattklubbar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Istället för att söka tillstånd ska arrangören anmäla tillställningen till Polismyndigheten. Detta kan göras muntligt och är kostnadsfritt, vilket ska underlätta för arrangören.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott. Förslaget ska säkerställa att dessa utredningar håller en hög grad av rättssäkerhet och är effektiva.

Lagändringarna handlar bland annat om följande:

• Fler utredningar ska få genomföras när barn under 15 år misstänks för brott.
• Ett målsägandebiträde eller en särskild företrädare för barn ska kunna förordnas för målsäganden när den som misstänks ha begått brottet är under 15 år.
• En bevistalan, det vill säga prövning i domstol, ska få väckas i fler fall.
• Det ska bli möjligt att bevilja resning av eller undanröja en dom om bevistalan som har fått laga kraft.
• Fler drogtester av barn under 15 år ska få genomföras.
• Det ska bli möjligt för åklagare att genom strafföreläggande besluta om ungdomstjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 63 minuter

Justering

2023-05-11

Datum

2023-05-11

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om ökad transparens för stora företags skattebetalningar. Den nya lagen ställer krav på att stora, multinationella koncerner och företag ska offentliggöra uppgifter om den inkomstskatt som de betalar i olika länder.

Lagstiftningen bygger på ett EU-direktiv som syftar till att öka insynen i företag samt transparensen och den offentliga granskningen av företags inkomstskatteuppgifter. Reglerna gäller företag och koncerner med årliga intäkter över 8 miljarder kronor. Inkomstskatteuppgifterna ska lämnas in till Bolagsverket i en rapport, som även ska finnas på företagets webbplats.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 22 juni 2023 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 maj 2024.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2023-05-09

Datum

2023-05-10

Bordläggning

2023-05-23

Debatt

2023-05-24

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om åtgärder för att säkerställa en sund och säker spelmarknad.

De åtgärder som regeringen föreslagit är bland annat

• möjligheter att involvera betaltjänstleverantörer för att blockera insatser och utbetalning av vinster till och från spelbolag som saknar licens
• möjlighet för Spelinspektionen att köpa speltjänster under dold identitet som en del av tillsynen av spelbolagen
• möjligheter att lagra och skicka vidare personuppgifter för att hindra så kallad matchfixning, det vill säga när en sporthändelse manipulerats i samband med vadhållning
• skyldighet för spelbolag att på begäran lämna ut uppgifter till Polismyndigheten som behövs för att utreda brott i samband med spel.

Åtgärderna innebär ändringar i spellagen börjar gälla den 1 juli 2023.

Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 50 förslag i motioner om spelfrågor från den allmänna motionstiden 2022. Bland annat hänvisar riksdagen till tidigare ställningstaganden och till regeringsförslaget som beskrivs ovan.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

48, 110 minuter

Justering

2023-05-09

Datum

2023-05-09

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-11

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Främst med hänvisning till pågående arbete och vidtagna åtgärder.

Motionerna handlar bland annat om kulturens oberoende ställning, nationella minoriteters språk och kultur, litteratur och läsande, biblioteksfrågor, konstnärernas villkor och kultur i hela landet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

16

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

28, 101 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-08

Bordläggning

2023-05-10

Debatt

2023-05-11

Beslut

2023-05-24

Riksdagen sa nej till 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om näringspolitik. Anledningen är bland annat det arbete som redan pågår i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

58

Förslagspunkter

15

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

28, 97 minuter

Justering

2023-05-04

Datum

2023-05-05

Bordläggning

2023-05-09

Debatt

2023-05-10

Beslut

2023-05-11