Sök

Totalt cirka 19,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Klimat, miljö och natur. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, cirka 5 miljarder kronor, går till klimatinvesteringar. Pengarna får användas för sådana investeringar på lokal och regional nivå i hela Sverige, samt för stöd till installation av laddinfrastruktur för elfordon. Pengarna får även användas för utgifter till berörda myndigheters arbete för detta ändamål. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

72, 201 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-18

Debatt

2023-12-19

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område.

Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

9

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-11

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går bland annat till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor samt forskning. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om godkännanden och bemyndiganden om ekonomiska åtaganden.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

74, 244 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-08

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Totalt går cirka 5,6 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,4 miljarder kronor, går till energiforskning. Knappt 1 miljard vardera går till laddinfrastruktur och biogasstöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden. Bland annat kreditgarantier för ny kärnkraft och Affärsverkets svenska kraftnäts investeringsplan. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 143 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-08

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 ska fördelas inom utgiftsområdet Regional utveckling.

Totalt handlar det om cirka 3,9 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 2 miljarder kronor, går till regionala utvecklingsåtgärder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden, nej till alternativa budgetförslag i motioner samt ja till regeringens förslag om ändring i lagen om regionalt utvecklingsansvar. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2024.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

23, 79 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-08

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 92 miljarder kronor ur statens budget.

Mest pengar, drygt 42 miljarder kronor, går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB och särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för bland annat kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt förvaltningskostnader för Arbetsförmedlingen och Arbetsmiljöverket.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner, samt godkände en överenskommelse mellan Finland, Norge och Sverige om Stiftelsen Utbildning Nordkalotten för perioden 2024–2027.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

63, 198 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-08

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Integration och jämställdhet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 4 miljarder kronor.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 2,7 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 675 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för integrationsåtgärder, Diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism med mera, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot utanförskap.

Riksdagen godkände också regeringens förslag om nytt mål för området utanförskap, sa ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

89, 266 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-08

Bordläggning

2023-12-14

Debatt

2023-12-15

Beslut

2023-12-19

Totalt går cirka 83 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Kommunikationer. Området omfattar transportpolitik och politik för informationssamhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 36 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, och det näst största anslaget, 34 miljarder kronor, går till att upprätthålla densamma. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Trafikverket, Transportstyrelsen och sjöfartsstöd.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och investeringsplaner. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

92, 244 minuter

Justering

2023-12-05

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-19

Regeringen har föreslagit en ny tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Riksdagen sa ja till förslaget, men med en ändring som gäller redovisningsstandard. Regeringens förslag innebär att koncerner som har en årlig intäkt motsvarande minst 750 miljoner euro ska betala en effektiv skatt om minst 15 procent på en särskilt definierad skattebas. Undantag är myndigheter, ideella organisationer och pensionsfonder.

Syftet med lagändringen är att företag i multinationella och nationella koncerner ska betala en skälig andel skatt oavsett var de är verksamma. Förslaget grundar sig på ett EU-direktiv som ska införas i svensk lagstiftning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 26 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Totalt cirka 106 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas, och nej till de alternativa budgetförslag som lagts fram i motioner.

Mest pengar, 50 miljarder kronor, går till föräldraförsäkring. Pengarna ska användas för utgifter för föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning och graviditetspenning, samt ålderspensionsavgift för dessa förmåner. Det näst största anslaget, 33 miljarder kronor, går till barnbidrag.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om utökade möjligheter att använda dubbeldagar i föräldraförsäkringen, en möjlighet att överlåta föräldrapenning till fler och om förlängning av det tillfälliga tilläggsbidraget till barnfamiljer inom bostadsbidraget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

45, 131 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Totalt går cirka 117 miljarder kronor ur statens budget för 2024 till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 50 miljarder kronor, går till aktivitets- och sjukersättningar och knappt 50 miljarder kronor går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får drygt 9,5 miljarder.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag och förslag om ett nytt mål för utgiftsområdet som förts fram i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-12

Debatt

2023-12-13

Beslut

2023-12-13

Totalt går cirka 24 miljarder ur statens budget för 2024 till utgiftsområde Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 9 miljarder kronor, går till anslaget för gårdsstöd med mera. Det näst största anslaget, 2,8 miljarder kronor, går till den nationella medfinansieringen till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027. Andra anslag inom utgiftsområdet är bland annat Sveriges lantbruksuniversitet, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur samt forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutar riksdagen om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

49, 142 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

• Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
• Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
• Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag som handlade om offentlig upphandling. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om hur regelverket är utformat, sociala kriterier vid offentliga upphandlingar och miljökrav vid upphandlingar. Riksdagen avslog motionerna med hänvisning till befintliga lagstiftningen och att utredningsarbete inom området pågår.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2023-03-22

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-03-28

Debatt

2023-03-29

Beslut

2023-03-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och konsumentpolitik. Totalt handlar det om drygt 6 miljarder kronor ur statens budget för 2024.

Mest pengar, 3,7 miljarder kronor, går till investeringsstödet för anordnandet av hyresbostäder och bostäder för studerande. Investeringsstödet är under avveckling och kommer att fasas ut. Riksdagen beslutade att budgetanslaget för energieffektivisering av flerbostadshus ska tilldelas 840 000 miljoner kronor och att Konsumentverket ska få 178 972 miljoner kronor.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 208 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Totalt cirka 30,5 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 2,8 miljarder kronor går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt ja till förslaget om ett nytt mål för utgiftsområdet.

Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

31, 93 minuter

Justering

2023-12-05

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-13

Debatt

2023-12-14

Beslut

2023-12-19

Totalt cirka 110,3 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Av de 34 olika anslagen inom området går mest pengar, cirka 35,5 miljarder kronor, till bidrag för läkemedelsförmånerna. Drygt 26 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 11 miljarder kronor till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner. Riksdagen sa också ja till vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, samt säga nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

56, 160 minuter

Justering

2023-12-05

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Riksdagen sade ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2024 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Mest pengar går till Regeringskansliet, totalt cirka 9,5 miljarder kronor. Drygt 3,8 miljarder kronor går till landets länsstyrelser och drygt 1 miljard till mediestödet.

Totalt ingår 19,1 miljarder kronor i utgiftsområdet rikets styrelse.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2022 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-06

Bordläggning

2023-12-05

Debatt

2023-12-06

Beslut

2023-12-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att 13,8 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet migration.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, ska gå till utgifter för boende och stöd till asylsökande samt för stadsbidrag till kommuner och regioner. Anslaget får även användas för resor som möjliggör för asylsökande med flera att delta i tidiga insatser.

Det näst största anslaget, cirka 5 miljarder kronor, är det som får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter och utgifter för förvarslokaler.

Riksdagen sa också nej till de tre alternativa budgetförslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 173 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-04

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07

Totalt cirka 60 miljarder kronor ur statens budget för 2024 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2024 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 30,2 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Drygt 13,8 miljarder kronor går till bostadstillägg för pensionärer.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-12-04

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07