Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Betänkande 2023/24:TU19
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 12 juni 2024
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Hela betänkandet
Beslut
Flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller får täckas på annat sätt än genom avgift (TU19)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.
Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2024 och slutar gälla den 31 juli 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontrollerProposition 2023/24:116
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2023-05-23
Trycklov: 2024-05-31
Betänkande 2023/24:TU19
Alla beredningar i utskottet
Flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller föreslås täckas på annat sätt än genom avgift (TU19)
Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om luftfartsskydd. Lagändringarna innebär att flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller av passagerare och deras bagage till viss del ska få täckas på annat sätt än av en avgift om det behövs för att hantera de ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin.
Lagändringen föreslås börja gälla den 1 augusti 2024 och sluta gälla den 31 juli 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2024-06-10
Debatt om förslag 2023/24:TU19
Webb-tv: Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Dokument från debatten
- Måndag den 10 juni 2024Kammarens föredragningslistor 2023/24:128
- Protokoll 2023/24:128 Måndagen den 10 juniProtokoll 2023/24:128 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Protokoll från debatten
Anf. 143 Kadir Kasirga (S)
Fru talman! Det är inte alla dagar vi socialdemokrater yrkar bifall till regeringens förslag i betänkanden, men i detta fall gör vi det.
Medan flera av oss njöt av lugnet på tomma gator och stillheten i luften under pandemin ropade flygplatserna på hjälp. De var öppna för både den luftfart som ändå förekom och den som under krisen var helt nödvändig ur ett samhällsberedskapsperspektiv. Som vi vet föll intäkterna från flygtrafiken drastiskt, vilket lämnade ett stort hål i ekonomin, särskilt för flygbolagen.
Herr talman! Sverige är ett stort och avlångt land. Från Kiruna till Ystad behöver vi ett effektivt och tillgängligt flygnät. Men intäkterna till avgiftsutjämningssystemet minskade kraftigt när flygtrafiken minskade, och eftersom luftfartsskyddet är reglerat på global nivå gick det inte att till exempel dra ned på säkerhetskontrollerna eller förenkla dem. Flygbolagen fortsatte att betala för säkerhetskontrollerna. Det var nödvändigt att hålla vårt lands flygplatser öppna för att säkerställa att även de mest avlägsna delarna av Sverige skulle vara tillgängliga för oss alla.
Herr talman! Förra mandatperioden, under den socialdemokratiska regeringen, stimulerades flygbranschen med olika verktyg för att påskynda klimatomställningen och främja nya innovationer inom flygbranschen, särskilt när det var som tuffast för samhället under pandemiåren. Den socialdemokratiska regeringen beviljade kreditgarantier till flyg, gav extraordinära stöd till de regionala flygplatserna, införde allmän trafikplikt, utökade antalet beredskapsflygplatser och ökade stödet till beredskapsflygplatserna. Man gjorde också olika satsningar med statliga resurser för att främja elflyg.
Socialdemokraterna välkomnar detta betänkande och förslagen i det och ser det som en investering i samhällsberedskap, i de människor som bor i de mindre befolkade delarna av vårt land och i en ekonomi som behöver flyget för att fungera. Men vi behöver också ta hänsyn till klimatet. Vi måste ställa om, och vi måste göra det snabbt. Vi kan inte längre luta oss tillbaka och låta andra ta ledningen. Vi måste själva ta tag i rodret. Särskilt mot bakgrund av gårdagens valresultat ser vi att klimatfrågan är viktig för svenskarna.
Vi måste investera i forskning och utveckling av hållbara bränslen. Vi måste se till att vi blir ledare i omställningen mot ett fossilfritt flyg. Vi kan inte bara hoppas på att tekniken ska utvecklas, utan vi måste själva ta ansvar för att driva utvecklingen framåt.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Anf. 144 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för anförandet.
I sak håller jag med ledamoten om omständigheterna när det gäller det underskott som har skapats i avgiftsutjämningssystemet. Det gemensamma avgiftsutjämningssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, det så kallade GAS-systemet, innebär dock att samtliga svenska säkerhetsgodkända flygplatsers kostnader för säkerhetskontroll ackumuleras och fördelas per avresande passagerare. Denna avgift har alltså inte betalats av flygbolagen än, utan den har hamnat hos Transportstyrelsen. Regeringen vill öppna en dörr i lagstiftningen för att möjliggöra ersättning med statliga medel.
Förslaget till denna lagändring lades fram av den före detta rödgröna regeringen den 22 april 2022. Under coronapandemin valde Norge och andra länder att ta bort denna kostnad, men den rödgröna regeringen valde att behålla avgiften för säkerhetskontroller. Det är därför vi har hamnat i detta läge. Varför valde inte den före detta rödgröna regeringen samma väg som Norge och andra länder? Varför valde man inte att slopa denna avgift under pandemitiden?
Anf. 145 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för frågan.
Som jag nämnde i inledningen av mitt anförande är säkerhetskontrollerna reglerade på global nivå. Vi välkomnar detta betänkande. Vi skulle ha gjort likadant och betalat ut detta stöd till flygplatserna - kanske inte på samma nivå, och kanske inte med samma modell, men vi skulle ändå ha betalat ut det.
En del transportslag betalar ju för infrastruktur som de använder, så det är inte konstigt att flygbolagen gör det. Detta gäller särskilt nu när vi pratar om klimatfrågorna och ser hur viktiga de är för väljarna. I valet i går såg vi att de är väldigt viktiga.
Vi tycker inte att det är några konstigheter att man betalar för sig själv.
Det finns såklart frågor, till exempel när det gäller hur landets flygplatser är organiserade och när det gäller regionala flygplatser kontra statliga flygplatser. Detta är en annan diskussion som vi skulle kunna ha för att försöka hitta en gemensam syn.
Anf. 146 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Kadir Kasirga för svaret.
Jag hoppas att ledamoten har läst propositionen. Där står det nämligen hur detta system fungerar. Reglerna för säkerhetskontroller regleras på global nivå, men varje enskild stat bestämmer själv vem som ska betala för det hela. Är det staten eller passagerarna som ska betala? Det är absolut inte flygbolagen som betalar denna avgift. Detta är en avgift som samlas hos Transportstyrelsen, som sedan fakturerar flygbolagen. Flygbolagen betalar samma pengar som de fått från passagerarna tillbaka till Transportstyrelsen. Vad ledamoten nu framför är därför i princip felaktigt.
Jag förstår inte vad det ackumulerade underskottet har att göra med klimatet. Detta underskott ackumulerades under coronapandemin på grund av de omständigheter som rådde under pandemin. Det fanns ingen trafik, men kontrollerna var igång.
Regeringen tar nu ansvaret på grund av en promemoria som lades fram under den förra - rödgröna - regeringen och hjälper till med statliga medel.
Vad har propositionen med klimatet att göra? Den har absolut inget med klimatet att göra. Det handlar om ett underskott där regeringen vill hjälpa till att betala. Upplys mig gärna, ledamoten Kadir Kasirga, om vad detta har med klimatet att göra!
Anf. 147 Kadir Kasirga (S)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Rashid Farivar för frågorna.
Som jag nämnde i mitt anförande skulle vi ha gjort likadant och betalat underskottet. Vi hade kanske valt en annan modell när det gäller själva fördelningen av pengarna, men vi tycker i princip att det är rätt att betala underskottet.
Det förvånar mig inte att Sverigedemokraterna inte förmår att förstå att vi har klimatutmaningar på vår planet och vår kontinent. Sverigedemokraterna har ju försökt underminera både EU:s och Sveriges klimatpolitik. Svenskarna har dock visat att de står upp för en gemensam hållbar framtid och att de vill att politikerna ska ta klimatutmaningarna på allvar. Men jag hör att Sverigedemokraterna inte riktigt är där än.
(Applåder)
Anf. 148 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Utsläppen ökar kraftigt från och med i år på grund av regeringens förda politik. När Miljöpartiet satt i regering minskade utsläppen varje år, och nu ökar de som sagt kraftigt. För första gången på 20 år eller mer har vi en regering som medvetet och aktivt fattar beslut som leder till kraftigt ökade utsläpp av klimatskadliga gaser.
Flyget som transportmedel har givetvis fördelar. Man kan ta sig väldigt långa sträckor på kort tid. Men denna debatt handlar enligt mig inte om att vara för eller emot flyget som transportmedel utan om prioriteringar och klimatet. Problemet med flyget är att det än i dag är till 99 procent beroende av fossila bränslen - en energikälla som vi behöver fasa ut för att nå klimatmålen.
Låt mig påminna om att klimatpolitik inte är något vi gör för klimatets skull utan för att skydda vanliga människor för farliga konsekvenser av klimatförändringarna, något som många drabbas av redan i dag både i Sverige och runt om i världen. Politiken måste ta ansvar och styra bort från det som förvärrar klimathotet och satsa på det som är hållbart.
Utsläppen från det samlade svenska flygandet, nationellt och internationellt, motsvarar ungefär utsläppen från all svensk biltrafik. Till skillnad från andra sektorer betalar flyget inte för sina utsläpp, utan man har skatteundantag motsvarande miljardbelopp varje år, även när man räknar med dagens flygskatt och flygplatsavgifter. Flyget betalar ingen bränsleskatt, inga energiskatter och ingen koldioxidskatt. Flyget har dessutom undantag från viss moms och flyger ofta från offentligt subventionerade flygplatser.
Herr talman! Covid-19 slog hårt mot många olika sektorer i samhället, och många har ännu inte återhämtat sig helt. Allt från turismen till kollektivtrafiken tappade stora intäkter, men långt ifrån alla har kompenserats fullt ut - trots att vi anslog väldigt mycket pengar under två år, närmare 400 miljarder.
Även flygsektorn tappade givetvis mycket intäkter. Som ett svar på det fick regionala flygplatser 100 miljoner i driftsstöd av den dåvarande regeringen. Tidöregeringen har aviserat att driftsstödet till kommunala flygplatser med upphandlad trafik och till de så kallade beredskapsflygplatserna ökas från 103 miljoner till 210 miljoner. Över 200 miljoner skattekronor har redan tillförts till flygnäringen. Nu öppnar regeringen genom sin proposition upp för ytterligare subventioner, denna gång i miljardklass.
Miljöpartiet ser inte ytterligare statligt stöd till flygsektorn som mer prioriterat än pengar till exempelvis sjukvården och kollektivtrafiken. Jag är inte principiellt emot stöd till flygsektorn, men då bör stödet gå till flygets omställning. Varför ger man inte 1 miljard till att stötta utvecklingen av elflyg eller 1 miljard till att skynda på utvecklingen av vätgasdrivet flyg? Vi har ledande företag som utvecklar dessa tekniker i Sverige, eller snarare hade. Ett ledande företag i Göteborg som utvecklar elflyg har berättat att man flyttar sin utveckling till USA eftersom man inte får tillräckligt med stöd i Sverige.
Jag är definitivt teknikoptimist, och jag hoppas verkligen att vi får se en snabb och kraftfull utveckling av alla fossilfria tekniker inom transportsektorn, inklusive flyget. Men då måste man ju satsa på att stötta det som är hållbart och göra riktade satsningar för att skynda på denna utveckling. Samtidigt behöver man vara realist. Vi vet att det kommer att ta tid att ställa om flygsektorn, byta ut flygplan och få ny teknik på plats.
Det handlar alltid om prioriteringar när våra gemensamma resurser ska fördelas. En granskning från SVT visar att priset på buss- och tågbiljetter ökat mycket snabbare än till exempel bensinpriset. Ändå är det just fossila bränslen som regeringen satsar på. Nu satsar man ytterligare 1 miljard på det fossildrivna flyget, och man aviserar dessutom halverad eller kanske borttagen flygskatt. Samtidigt har man skurit ned anslagen till kollektivtrafiken.
Priset på kollektivtrafik kan vara en viktig fråga, men det är regionernas ansvar. Det är inte min uppgift att ha synpunkter på detta, sa infrastrukturminister Andreas Carlson. Logiken är inte solklar. Varför skulle det vara regeringens ansvar att stötta flyget men inte regeringens ansvar att hålla nere priset på kollektivtrafiken för alla dem som är beroende av att åka kollektivt, vilket är väldigt många människor? Den senaste SOM-undersökning visar att hela 74 procent av svenskarna är positiva till att satsa mer statliga pengar på att bygga ut kollektivtrafiken.
Ett annat område som verkligen skulle behöva mer stöd är den svenska järnvägen. Under vintern hade Sverige sämre punktlighet på tågen än i krigets Ukraina, så här pratar vi om behov som verkligen borde prioriteras. Men i stället planerar regeringen ytterligare stöd till flyget. Det handlar inte om ett stöd till en hållbar omställning av flyget utan om ett allmänt stöd till det fossildrivna flyget och dessutom halverad eller borttagen flygskatt.
En Sifoundersökning visar att 73 procent av svenskarna är positiva till flygskatten. Idén om att låta det som släpper ut betala mer och att stötta det som är mer hållbart har stöd hos den svenska befolkningen - på tal om att ha folkets stöd för sin klimatpolitik.
Dessutom är en majoritet av svenskarna positivt eller neutralt inställda till en höjd flygskatt. Stödet för en höjning av flygskatten är störst på landsbygden, enligt SOM-institutet, förmodligen av den enkla anledningen att man till exempel i en kommun som Danderyd flyger sju gånger mer än i landsbygdskommunen Ockelbo.
Därför vill Miljöpartiet i stället lägga dessa pengar och mer därtill på att göra svensk kollektivtrafik billigare, på att få tågen att fungera och gå i tid och på att göra det lättare att leva klimatvänligt för vanligt folk.
Är det någonting vi ska stötta vad gäller flyget är det en hållbar omställning. Vi vill bland annat stötta produktion av hållbara bränslen så att flyget kan få möjlighet att ställa om.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 149 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! Miljöpartiet och ledamoten Linus Lakso antyder att detta skulle vara en statlig subvention för att täcka intäktsgapet. Det stämmer inte. Det handlar om ett statligt system för att betala för vår flygsäkerhet.
I Sverige har staten beslutat att flygets passagerare ska betala för säkerhetskontroll genom flygbiljetten. GAS-avgiften går oavkortat till Transportstyrelsen, som har statens uppdrag att hantera GAS-systemet. Flygbolagen behåller inget alls; det är ingen intäkt i resultaträkningen.
Det är även principiellt fel att framtida passagerare ska belastas av statliga kostnader för en infrastruktur som man inte kunde eller fick använda under pandemin. I Sverige ska man betala avgift för en tjänst som man utnyttjar, inte för något som man inte kunde eller inte fick utnyttja.
Vi ska också notera att det var den rödgröna regering som styrde Sverige fram till oktober 2022 som lade fram exakt detta förslag som vi behandlar i dag för att täcka GAS-underskottet. Förslaget remitterades i april 2022. Lagändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2023 men förflyttades på grund av ändrad regering.
Det är helt uppenbart att Miljöpartiet har fel i att påstå att detta handlar om ett bidrag till flyget. Regeringen Andersson lade fram förslaget, och Miljöpartiet var en del av den regeringen. Varför motsatte sig inte Miljöpartiet det förslaget då? Varför är det ett dåligt förslag i dag?
Min fråga till ledamoten är varför han snedvrider verkligheten och försöker säga att detta är en subvention. Det är ingen subvention.
Anf. 150 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Detta är en fråga om en prioritering, vilket jag också tog upp i mitt anförande. Visst blir det så att framtida resenärer i flyget får betala om inte staten gör det, men om staten betalar är det ju skattebetalarna som får betala.
Precis som jag sa i mitt anförande handlar det om prioriteringar, och ja, vi gör andra prioriteringar än regeringen. Det är en helt korrekt analys. Jag skulle hellre lägga pengarna på att göra kollektivtrafiken billigare och på att få tågen att fungera. Jag skulle hellre lägga pengarna på att producera hållbart bränsle som även flyget kan flyga mer hållbart på, och jag skulle hellre lägga pengarna på att snabba på utvecklingen av elflyg, för att nämna några exempel.
Anf. 151 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! Det viktiga är inte det ledamoten säger i talarstolen; det viktiga är det som står i motionen. I motionen står det att alltifrån turismen till kollektivtrafiken har tappat stora intäkter, men att långt ifrån alla sektorer har tilldelats statliga subventioner för att täcka för intäktsgapet för flyget.
Miljöpartiet säger att detta är en subvention för att täcka intäktsgapet. Men detta är ingen intäkt. Det är ett underskott i ett system som inte fungerar som det var tänkt.
Sedan var det tjatet om enorma subventioner och bidrag. Ungefär 0,75 procent av statens budget för transportsektorn går till flyget. 1 procent av offentliga subventioner av transportslag går till flyget. Cirka 0,9 miljarder i offentligt stöd går till att upprätthålla flygets transportinfrastruktur. Övriga transportslag fördelas totalt 97 miljarder.
Om vi tittar på priset betalar varje svensk cirka 90 kronor per år för all flygets infrastruktur. Det kan jämföras med drygt 9 000 kronor per invånare och år för väg- och järnvägsinfrastruktur.
Säkerhetskravet på flyget är också mycket annorlunda än på tåget eller bussen. Tänk om man hade samma säkerhetsregler för att åka buss eller tåg.
Vad jag menar är att detta inte är någon subvention. Detta är inget bidrag för att täcka något intäktsgap. Varför snedvrider Miljöpartiet verkligheten och påstår att det här är ett bidrag? Detta är en satsning för att göra flyget konkurrenskraftigt.
Anf. 152 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Jag förstår inte riktigt varför Rashid Farivar hakar upp sig så mycket på det ordet. Det går väl alldeles utmärkt att kalla det en subvention om man ger ett statligt stöd till en bransch för att minska kostnaderna.
Precis som ledamoten nämner blir det naturligtvis mer konkurrenskraftigt med flyget om staten ger det här stödet. Varför skulle det inte gå att kalla det en subvention eller stöd? Det spelar väl inte så stor roll? Jag förstår faktiskt inte varför Rashid Farivar tycker att det är så viktigt i den här debatten.
Jag är nog lite mer intresserad av att debattera lite bredare och större frågor än så, till exempel hur vi ställer om till ett hållbart samhälle och hur vi minskar utsläppen och klarar våra klimatmål så att vi kan undvika allvarliga konsekvenser för människor i Sverige och runt om i världen, både här och nu i dag men än mer i framtiden. Där tycker jag nog att fokuset bör ligga.
Som nämndes tidigare här i kammaren visar gårdagens EU-val väldigt tydligt att det är en väldigt viktig prioritering för de svenska väljarna. 70 procent av svenskarna vill att vi ska anstränga oss hårdare för att nå våra klimatmål.
Anf. 153 Oskar Svärd (M)
Herr talman! Sverige har en moderatledd regering som ser flyget som ett viktigt transportslag för vårt land. Sverige har också en regering som agerar när faktiska problem uppstår. Det ser vi nu när effekter av en pandemi slår hårt mot hela flygbranschen.
Herr talman! Min fråga till ledamoten blir: Vad är det som är så farligt med flyget, och varför vill Miljöpartiet lägga denna kostnad på barnfamiljer, affärsresenärer och andra som använder flyget?
(Applåder)
Anf. 154 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Jag tackar Oskar Svärd för frågan.
Jag tror att jag har förklarat ganska väl från talarstolen vad som är problemet med flyget. Det är inte någon fysisk formel eller att det inte är bra när det gäller att ta sig snabbt långa sträckor. Det har ju stora fördelar som transportslag ur den synvinkeln.
Jag skulle bli ganska förvånad om Oskar Svärd inte är medveten om vad som faktiskt är problemet med flyget, nämligen utsläppen av koldioxid, inklusive höghöjdseffekter, det vill säga klimatpåverkan.
Sett ur ett konsumtionsperspektiv är svenskarnas totala klimatpåverkan en ganska stor del som man inte kan ignorera om man vill minska utsläppen.
Det är precis som jag nämnde tidigare. Om man nu från regeringens sida ville värna flygsektorn på lång sikt borde man vara betydligt mer angelägen om att stötta en snabbare omställning till elflyg eller till ett flyg drivet av förnybara och hållbara bränslen.
Min motfråga till Oskar Svärd blir: Var gör regeringen för att skynda på omställningen till ett hållbart flyg? Nu lägger man 1 miljard på flygsektorn. Man kunde ha sett till att den bidrog till att påskynda omställningen, men det valde man att inte göra.
Om man nu vill nå klimatmålen - som regeringen i varje fall säger att den vill, trots att den egentligen gör det motsatta och ökar utsläppen - varför satsar man inte på till exempel elflyg eller vätgasflyg om man vill stötta flygbranschen?
Anf. 155 Oskar Svärd (M)
Herr talman! Tack, ledamoten, för svar!
När det gäller inrikes resor med flyg står flyget i Sverige för ungefär 1 procent av utsläppen. När vi talar om utrikes resor med flyg står de för ungefär 2-3 procent av utsläppen.
Regeringen arbetar hårt och kraftfullt för att ställa om flyget. Det är därför den i tidigare budgetar till exempel har gjort en riktad satsning på teknikutveckling och innovation för att ställa om till elflyg.
Vi stöttar även branschen när det gäller att ställa om till exempelvis vätgas och fler förnybara drivmedel. Det arbetet ska fortsätta.
Herr talman! Pandemin har påverkat flygbranschen brett i allt från säkerhetskontrollens kostnader till minskat resande efter pandemin.
Det finns en bred skiljelinje mellan Moderaterna och Miljöpartiet. Miljöpartiet verkar till varje pris vilja få ned flyget från luften.
Herr talman! Jag vill se ett fungerande flyg, ett flyg som ställer om och ett flyg som bidrar till Sveriges tillväxt och konkurrenskraft.
Mina frågor blir: Varför vill inte ledamotens parti se flyget som ett viktigt transportslag? Varför agerar Miljöpartiet på alla sätt för att sätta käppar i hjulet för flygbranschen genom att både rösta nej till förslaget och också genom att dubblera flygskatten? Varför fördyrar Miljöpartiet priserna och gör flyget till en klassfråga?
Anf. 156 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Det gör vi därför att vi är angelägna om att minska utsläppen av koldioxid och nå våra klimatmål. Jag har här förklarat flera gånger att jag verkligen inte har något emot flyget som transportslag.
Det som bekymrar mig, Oskar Svärd, är utsläppen av växthusgaser. Jag hoppas att det också bekymrar regeringen. Det verkar inte så, eftersom den driver en politik som kraftigt ökar utsläppen. Det har ingen regering gjort på 20 år. Nu står vi mitt i en klimatkris, och vi har en regering som kraftigt ökar utsläppen. Det är rakt emot vad en stor majoritet av svenska folket vill.
Det kommer att ta tid att ställa om flyget. Jag har flera gånger uttryckt att jag är positiv till en teknikutveckling där även flyget kan bli hållbart med elflyg, vätgasflyg och så vidare. Men det kommer att ta tid att ställa om flygsektorn.
Därför spelar mängden flyg roll för hur mycket utsläpp som vi ger upphov till. Därför har vi en ambition om att i största möjliga mån styra om de flygresor som man inte behöver göra till hållbara resor.
Affärsflyget har minskat ganska mycket under de senaste åren. Det är för att människor kanske föredrar att ha ett digitalt möte i stället för att behöva flyga.
Jag är själv uppväxt i Skellefteå. Jag har många vänner och bekanta, kanske inom affärsvärlden, som behöver kliva upp klockan fyra eller fem på morgonen och ta flyget ned till Stockholm för en massa möten. Sedan kommer de hem sent och missar middagen med familjen.
För dem är det bara en stor fördel att kunna ha ett digitalt möte i stället, och det är även en fördel för klimatet.
Anf. 157 Helena Gellerman (L)
Herr talman! Jag hade inte tänkt att ta replik. Men jag blev ändå lite förvånad över, som ni i och för sig också har skrivit i er motion, att ni inte står bakom stödet till flyget på drygt 1 miljard som regeringen har lagt fram förslag om.
Detta var till för att kompensera. De pengar som fattas är för att vi tvingade flygplatserna att hålla öppet för att människor skulle kunna få vård under pandemin. Det var ingenting som flygplatserna valde själva. Regeringen sa: Ni behöver hålla öppet, för annars fungerar inte svensk sjukvård.
Under förra mandatperioden stod Miljöpartiet bakom det, och vi lade i en budget 900 miljoner för att kompensera flygplatserna. Därför blir jag nu lite förvånad. Varför har ni ändrat er? Den förra mandatperioden stod ni bakom att vi skulle lägga 900 miljoner på flygplatserna för att kompensera för att de höll öppet. Vad är det som har gjort att ni har ändrat er?
Anf. 158 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Tack för frågan, Helena Gellerman!
Som jag nämnde gavs ganska mycket stöd till flyget under pandemin när vi satt i regering. Vi var positiva till det. Det var en väldigt bred uppslutning för att kompensera en lång rad olika branscher som drabbades hårt av pandemin.
Nu är vi i ett läge där vi ser att biljettpriserna på till exempel kollektivtrafiken har skenat. Vi har gigantiska behov inte minst inom sjukvården. Vi har jättestora utmaningar för att få tåget att gå i tid.
Som jag sa är jag inte principiellt emot att ge stöd till flygbranschen. Men jag ser hellre att man ger stöd som främjar en hållbar omställning.
Jag säger inte att det principiellt är helt fel, absolut inte. Det jag säger är att det handlar om prioriteringar. Det är vad politik handlar om. Man kan välja att göra många olika saker för 1 miljard.
Jag säger inte att det är ologiskt eller att det inte finns skäl. Det jag säger är att man alltid måste göra en prioritering. Då ser vi att det finns prioriteringar som vi tycker är betydligt mer angelägna att göra med 1 miljard av skattebetalarnas pengar.
Vi väljer framför allt att lägga pengar på det som gör det hållbara billigare, det som stöttar en omställning eller det som stöttar barnfamiljer som i dag har det väldigt kämpigt med att få ekonomin att gå ihop och att helt enkelt få mat på bordet. Det handlar alltså om prioriteringar som man behöver göra.
Anf. 159 Helena Gellerman (L)
Herr talman! Jag kan konstatera att jag inte fick svar på frågan. Staten bestämmer att flygplatserna måste vara öppna under pandemin för att svårt sjuka människor ska kunna transporteras från runt om i vårt land till olika sjukhus för att få vård.
Under förra mandatperioden stod Miljöpartiet bakom att om staten tvingar flygplatserna att hålla öppet var det okej att kompensera dem med 900 miljoner. Men det står inte Miljöpartiet bakom i dag.
Jag delar ledamotens vilja att också flyget måste ställa om. Alla branscher måste ställa om. Det tror jag att de flesta partier här inne står bakom. Det är väldigt positivt att EU nu ställer gemensamma krav för hela Europa.
Däremot hämmar den ackumulerade kostnad som kommer från att staten tvingade flygplatserna att hålla öppet flygets omställning. Det är en av anledningarna till att regeringen ska kompensera flygbranschen, och till de avgifter som kommer att läggas på passagerarnas biljettpriser, med drygt 1 miljard.
Därför är jag väldigt förvånad över att ni inte står bakom att vi stöder flygbranschen med denna miljard så att de ska kunna ha musklerna för att kunna göra sin egen omställning och välja var de vill lägga pengarna för att kunna ställa om. EU ställer jättehårda krav på flygbranschen framöver.
Anf. 160 Linus Lakso (MP)
Herr talman! Jag tackar Helena Gellerman för frågan, men jag förstår ändå inte riktigt logiken. Jag har förklarat att det i grunden handlar om prioriteringar. Det var många branscher som drabbades hårt av pandemin och inte blev fullt ut kompenserade, så det är inte unikt för flyget. Som jag just sa: Jag säger inte att det inte finns argument för, men jag säger att vi gör andra prioriteringar.
Jag förstår alltså inte riktigt logiken, Helena Gellerman. Om man verkligen vill trycka på för flygets omställning borde man väl ändå rikta de statliga stöden just till flygets omställning för att säkerställa att det är dit pengarna faktiskt går. Jag hänger inte riktigt med på resonemanget. Lägg då 1 miljard på att stötta elflyget, vätgasflyget eller någonting annat som verkligen bidrar! Det kommer att vara stora utmaningar för flygbranschen i och med de krav som ställs från EU, och då hade det inte varit ologiskt med ett stöd från staten just för flygets omställning.
Jag hänger inte med på logiken, utan jag menar att det i slutändan ändå handlar om prioriteringar. Det är inte det att det inte finns argument för detta, men det finns också argument för mycket annat. Som jag nämnde ser jag att argument för andra sektorer väger tyngre, som att göra kollektivtrafiken billigare och som att få tågen att fungera, för att nämna några viktiga exempel inom transportområdet.
Anf. 161 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! Kvällens sista debatt handlar om regeringens nya förslag som presenterades den 21 februari i år under en pressträff och därefter överlämnades till riksdagen den 11 april som proposition 2023/24:116 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller.
I betänkandet finns en följdmotion från Miljöpartiet och ett särskilt yttrande från Vänsterpartiet. Miljöpartiet har valt att delta i debatten, vilket vi givetvis välkomnar. Men vi vet egentligen ingenting om Vänsterpartiets politik för flyget och luftfarten eftersom de har varit frånvarande både från denna debatt och från debatten om luftfartsbetänkandet TU14 för ungefär två veckor sedan.
Hur som helst: Vi i Sverigedemokraterna står bakom regeringens proposition och yrkar avslag på Miljöpartiets följdmotion 2023/24:2890 och reservation i betänkandet.
Herr talman! Sverige är ett avlångt land, och flyget är av stor betydelse för hela landet. Flygtrafiken tillgodoser både medborgarnas och näringslivets transportbehov och är avgörande för försvar och beredskap, sjukvård och trygghet. Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden, särskilt i Europa, samt Sveriges inträde i försvarsalliansen Nato ställer höga krav på transportinfrastrukturen i Sverige, där alla trafikslag ska uppfylla sin plats i helheten. Ur ett beredskapsperspektiv är därmed flyget och dess konkurrenskraft mycket viktiga för hela samhället.
Men flyget har tyvärr nedprioriterats av politiken i många år, trots dess viktiga roll i transport- och beredskapssystemet. Det har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna ändrat på. För att hela samhället ska fungera måste både varor och människor kunna förflyttas, och då behövs ett fungerande transportsystem. För oss i Sverigedemokraterna är det självklart att ett funktionellt, effektivt och hållbart transportsystem omfattar alla trafikslag: väg, järnväg, sjöfart och luftfart.
Flygbranschen står inför och mitt i flera tunga utmaningar som beror på olika faktorer. Under 2022 uppgick antalet resenärer på svenska flygplatser till cirka 25 miljoner. Detta innebar en ökning med hela 133 procent jämfört med 2021. Trots detta befinner sig flygbranschen fortfarande i en återhämtningsfas från coronapandemin. År 2019 uppgick antalet resenärer till nästan 38 miljoner.
Inrikesflyget har fortsatt stora utmaningar med att återhämta sig och ligger fortfarande långt under 2019 års nivåer. Dessutom har flygbolagen BRA och SAS drabbats av enorma ekonomiska problem och genomgått rekonstruktion under de senaste månaderna. Höga bränslepriser, inflation, låg ekonomisk tillväxt, kronans försvagning mot euron och dollarn samt krig och oro i omvärlden är andra faktorer som påverkar flyget och flygbolag som verkar i Sverige, särskilt gällande inrikesresor.
Flygets omställning till miljövänliga och fossilfria bränslen skapar ytterligare ekonomiska och tekniska flaskhalsar och utmaningar för branschen. Men, herr talman, faktum är att flyget behövs och att branschen försöker ställa om med alla möjliga verktyg och medel. De ekonomiska effekterna av covid-19-pandemin på flyget var omfattande, och de underskott som uppstod under denna period behöver återhämtas.
Pandemin ledde till ett stort underskott i det gemensamma avgiftsutjämningssystemet, det så kallade GAS, för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage. Detta system innebär att kostnaderna för säkerhetskontroll vid alla svenska säkerhetsgodkända flygplatser fördelas per avresande passagerare, och Transportstyrelsen fakturerar kostnaderna till flygbolagen baserat på antal transporterade passagerare.
Den kraftigt minskade flygtrafiken på grund av pandemin ledde till kraftigt minskade intäkter för avgiftsutjämningssystemet. Flygplatserna hölls dock öppna för nödvändig samhällsberedskap, och eftersom luftfartsskyddet är globalt reglerat kunde skyddsåtgärderna inte minskas i samma utsträckning som resandet. Detta resulterade i en miljardskuld inom avgiftssystemet, som vid slutet av 2023 uppgick till 1 366 miljoner kronor.
Enligt lagen om luftfartsskydd ska detta underskott betalas in, vilket kan leda till ytterligare kostnader för flygbolagen och resenärerna. I ett känsligt läge kan detta innebära en betydande kostnadsökning för flygbolagen och framtida resenärer för en tjänst de inte utnyttjat.
Regeringens proposition, som vi debatterar i dag, syftar till att möta denna unika situation och stärka luftfartens konkurrenskraft, vilket är avgörande för ett effektivt transportsystem som omfattar alla transportslag.
För att genomföra denna viktiga satsning krävs en ändring i lagen om luftfartsskydd, vilket regeringens proposition som vi debatterar i dag handlar om, samt tilldelning av ytterligare statliga medel till Transportstyrelsen, vilket redan har aviserats av regeringen i vårändringsbudgeten för 2024. Vi i Sverigedemokraterna anser att denna satsning är både viktig och nödvändig och ställer oss därför bakom regeringens förslag i dess helhet.
Avslutningsvis vill jag adressera Miljöpartiets följdmotion och Vänsterpartiets särskilda yttrande i detta betänkande.
Herr talman! Miljöpartiet och ledamoten Linus Lakso antyder att regeringens satsning skulle vara en statlig subvention för att "täcka de intäktsgap som uppstått". Detta stämmer inte. Det handlar om ett statligt system för att betala för vår flygsäkerhet. GAS-avgiften går oavkortat till Transportstyrelsen, som hanterar avgiftsutjämningssystemet. Flygbolagen behåller inget av denna avgift, vilket innebär att det inte är en intäkt i deras resultaträkning. Det är också principiellt fel att framtida passagerare ska belastas med statliga kostnader för en infrastruktur de inte kunde använda under pandemin.
Miljöpartiet misslyckas helt med att bemöta flygets samhällsviktighet och pandemins genomgripande effekter på branschen och försöker i stället låtsas som att regeringens satsning här skulle vara något generellt flygstöd.
Det är viktigt att notera att det var den rödgröna regering som styrde Sverige fram till oktober 2022 som lade fram förslaget att staten skulle täcka GAS-underskottet. Förslaget remitterades i april 2022, och ingen av remissinstanserna var emot förslaget. Alla statliga myndigheter var positiva till förslaget. Till och med Naturvårdsverket hade "inga synpunkter på promemorian". Lagändringen skulle träda i kraft den 1 januari 2023 men fördröjdes efter regeringsskiftet.
Det är uppenbart att Miljöpartiet har fel i att påstå att detta är ett bidrag till flyget. Regeringen Andersson lade fram förslaget, och Miljöpartiet var en del av den regeringen. Att nu påstå att sakförhållandena är annorlunda är inte trovärdigt.
Herr talman! Vänsterpartiet och ledamoten Linda W Snecker skriver i sitt särskilda yttrande att regeringens förslag "inte heller går ihop med principen om att det är förorenaren som själv ska betala för sina utsläpp".
Jag vill återigen betona att det var omständigheterna under covid-19-pandemin som ledde till detta miljardunderskott i det statliga GAS-systemet. Det är inte förenligt med avgiftssystemets konstruktion att framtida flygresenärer ska betala för en säkerhetskontroll de inte kunde använda. I Norge och andra länder som låter passagerarna betala för säkerhetskontrollen togs motsvarande avgift bort, men det ville inte den rödgröna regeringen göra trots att branschen föreslog detta för att slippa hantera underskottet efteråt. Därför ser jag ingen koppling mellan regeringens satsning och polluter pays-principen.
Det är oansvarigt och oseriöst av Vänsterpartiet att inte ens vilja ta debatten om deras egna förslag och resonemang om luftfarten.
Anf. 162 Oskar Svärd (M)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på den motion som har inkommit från Miljöpartiet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 utarbetades det inom Europeiska kommissionen ett regelverk om utökade skyddsåtgärder mot brottsliga handlingar som drabbar luftfarten. EU-förordningen innehåller bestämmelser om hur och i vilken omfattning passagerare och bagage ska säkerhetskontrolleras innan flygresan. När det gäller kostnadsfördelningen och vem som ska stå för utgifterna regleras inte det i bestämmelserna, utan det är upp till varje medlemsstat att själv bestämma hur kostnadsfördelningen ska se ut.
I Sverige beslutade dåvarande beslutsfattare att ett avgiftssystem, GAS, skulle införas. Dagens system bygger på att de som reser även betalar flygplatsernas kostnader för säkerhetskontrollerna genom avgifter. Kostnaden för samtliga säkerhetsgodkända svenska flygplatser ackumuleras och fördelas per transporterad passagerare.
Herr talman! Pandemin påverkade samhället i väldigt stor utsträckning. Jag tror att vi alla minns hur vi från den ena dagen till den andra tvingades ställa om våra liv, både på arbetet, inom familjen och i vårt sätt att leva i stort. Den minskade flygtrafik som pandemin medförde innebar också att intäkterna minskade i avgiftssystemet. Slarvigt uttryckt kan man säga att flygbranschen fick en omöjlig ekvation att lösa när vi till branschen sa "Fortsätt flyga" men till passagerarna "Flyg inte", detta för att minska smittspridningen.
Herr talman! Jag vill dock betona att flyget under pandemiåren var, och även nu är, helt nödvändigt ur ett samhällsberedskapsperspektiv, i allt från transporter av mediciner och vaccin till att förflytta människor som var i behov av det.
Luftfartsskyddet är reglerat på global nivå, och det innebär också att skyddsåtgärderna behöver upprätthållas på en viss standard. Flygplatserna kunde alltså inte minska skyddsåtgärderna i samma utsträckning som resandet minskade. I slutet av 2023 uppgick underskottet i avgiftssystemet till 1 366 miljoner.
Herr talman! Jag är glad och stolt över att vi har en regering som ser flyget som ett viktigt transportslag. När jag besöker flygplatser runt om i Sverige såsom flygplatsen i Ängelholm förra veckan, Skellefteå eller Torsby bekräftar de alla bilden av att flyget behövs för tillväxt, vårt lands konkurrenskraft och vår förmåga att ha en god beredskap vid händelse av samhällskriser eller ytterst krig.
Nu går regeringen fram med ett förslag om en tillfällig ändring i avgiftssystemet och tillskjuter medel till systemet för att på det sättet stötta branschen. Det är rätt och riktigt. Med detta beslut, herr talman, och flera andra beslut som regeringen fattat tidigare, exempelvis det förslag om halverad flygskatt som nu är ute på remiss eller det utökade driftsbidraget till flygplatser runt om i Sverige, visar vi nu på bredden att alla transportslag är viktiga.
Herr talman! Det finns en tydlig skiljelinje i svensk politiks syn på flyget, vilket i dag bekräftas här i kammaren av att både Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att rösta nej till detta förslag. Regeringen går dock från ord till handling - från Socialdemokraternas och Miljöpartiets flygskamspolitik till en politik som för samman Sverige, där flyget ställer om och där vi inte längre skäms över att flyget är bra för att hela Sverige ska leva och fortsätta utvecklas.
(Applåder)
Anf. 163 Helena Gellerman (L)
Herr talman! Nu debatterar vi Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller.
Sverige är beroende av flyget för att fungera. Vi och jag har sagt det många gånger i den här talarstolen, men det tål att upprepas. Alla fyra trafikslagen - väg, järnväg, flyg och sjöfart - behöver fungera och fungera tillsammans för att Sverige och våra företag ska kunna fortsätta hålla en hög innovationstakt och för att öka vår konkurrenskraft. Flyget måste naturligtvis också ställa om, men fokus ska vara på flygets utsläpp, inte på flygresan som sådan.
Omställningen kostar stora belopp, inte minst genom kraven från Fit for 55 och ReFuelEU Aviation. För att klara den behöver vi en flygbransch som har en sund ekonomi. Men flyget var en av de branscher som drabbades hårdast av pandemin 2020-2022.
Herr talman! Efter terroristattacken i New York 2001 utarbetade EU krav på utökade säkerhetskontroller och lämnade det samtidigt upp till varje medlemsstat att besluta hur man ville finansiera dessa. Vissa medlemsländer lade kostnaden som en statlig utgift, men 2004 valde Sverige i lagen om luftfartsskydd att flygplatshavarnas kostnader ska täckas av en avgift som tas ut i ett avgiftsutjämningssystem.
Det gemensamma avgiftssystemet för säkerhetskontroll av passagerare och deras bagage, som kallas Gas, innebär att samtliga svenska säkerhetsgodkända flygplatsers kostnader för säkerhetskontroller läggs samman och fördelas över de avresande passagerarna. Systemet fungerade alldeles utmärkt fram till pandemin. Då rycktes grunden för systemet undan då passagerarna uteblev och de flesta planen stod på marken. Samtidigt tvingades flygplatserna att hålla öppet för beredskapsflyg och för de få plan som ändå kom i luften, inte minst för att transportera svårt sjuka covidpatienter.
Det krävdes folk för att upprätthålla flygplatsernas funktion, inte minst vad gäller säkerhetskontrollerna. Kostnaderna stod inte alls i proportion till de intäkter som flygplatserna fick från avgiftssystemet.
Under pandemin öppnade EU för att de samlade kostnaderna skulle kunna läggas ut under ett antal år efter pandemin. Den nuvarande regeringen har förlängt denna tidsperiod. Samtidigt har det samlade underskottet fortsatt att öka efter pandemin på grund av den svenska flygmarknadens långsamma återhämtning i jämförelse med i övriga Europa.
Bördan från avgiftssystemet under pandemin och därmed förmågan att säkerställa flygets funktion för Sverige och att ta de ökade kostnaderna för flygets klimatomställning gör att regeringen nu agerar. Regeringen tar steg för steg för att stabilisera flygets ekonomi efter de tuffa åren under pandemin. Vi har ökat driftstödet till de icke-statliga flygplatserna till 210 miljoner och ser över flygskatten. Regeringen har tagit beslut om en dryg miljard för att ta hand om den stora eftersläpande kostnaden från pandemin då flygplatserna var tvingade att ha säkerhetskontrollerna öppna.
Det är viktigt att framtidens resenärer inte ska behöva betala för de säkerhetskontrollerna, som de faktiskt inte utnyttjade. En avgift ska gälla en tjänst som man utnyttjar. Det var ingen som utnyttjade säkerhetskontrollerna under pandemin.
Förslaget i detta betänkande, TU19 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller, är en förutsättning för en utbetalning av den dryga miljard som ligger i årets budget för att kompensera avgiftssystemet för säkerhetskontroller. Under en begränsad tid, ett år, kan de ackumulerade kostnaderna för säkerhetskontroller sedan pandemin kompenseras på annat sätt än genom en avgift som läggs på passagerarna.
Genom att regeringen ser flygets viktiga roll för Sverige och har stort fokus på flygets klimatomställning hoppas vi åter kunna se en svensk flygbransch som står på fast mark och som bidrar till den gröna omställningen av flyget, inte bara i Sverige utan även globalt. Vi ligger nämligen långt fram. Vi jobbar med fossilfria bränslen, vi har utveckling av elflyg och så vidare.
Vi får dock inte glömma att det här inte bara handlar om flyget och flygets omställning. Det handlar till stor del också om hur mycket flyget underlättar för andra branschers kompetensbehov, så att även de klarar sin klimatomställning. Om vi tittar på hela den förändring som sker uppe i Norrland med fossilfritt stål och med batteritillverkning ser vi att de inte skulle klara sig om inte flyget fanns och kunde flyga in den kompetens som de behöver för sin omställning.
Med de orden yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på följdmotionen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 12 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2023/24:TU19
Webb-tv: Beslut: Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Protokoll med beslut
- Protokoll 2023/24:130 Onsdagen den 12 juniProtokoll 2023/24:130 Flygplatshavarnas kostnader för säkerhetskontroller
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd,
2. lag om ändring i lagen (2004:1100) om luftfartsskydd.Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:116 punkterna 1 och 2 samt avslår motion
2023/24:2890 av Linus Lakso m.fl. (MP).- Reservation 1 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 91 0 0 15 SD 63 0 0 9 M 58 0 0 10 C 21 0 0 3 V 19 0 0 5 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 12 0 0 4 - 1 0 0 1 Totalt 281 15 0 53