Riksrevisionens rapport Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter

Anf. 1 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Riksrevisionen har i rapporten Svart på vitt - rotavdragets kostnad och effekter granskat om regeringen har utformat rotavdraget så att det på ett varaktigt och effektivt sätt ökar arbetsutbudet och minskar svartarbetet. Riksrevisionen kommer med både ris och ros i sin rapport.

Riksrevisionen bedömer att rotavdraget har haft en relativt stor betydelse för att minska efterfrågan på svarta hantverkartjänster men däremot haft en mycket begränsad effekt när det gäller att öka arbetsutbud och inkomster. Riksrevisionens övergripande slutsats är att rotavdrag i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för rotavdrag.

Riksrevisionen konstaterar i granskningen även att användningen av svarta löner inom byggindustrin har ökat samtidigt som hushållen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster. Det innebär att många rottjänster som uppfattas som vita i konsumentledet i själva verket betalas med svarta löner något eller några led tillbaka.

Vidare konstaterar Riksrevisionen att problemen med arbetslivskriminalitet har ökat kraftigt i byggindustrin. Man bedömer därför att andra insatser än rotavdrag krävs för att motarbeta och motverka den typ av svartarbete och annan brottslighet som nu finns i flera av rotföretagen och i andra delar av byggindustrin.

Men här förstår jag inte riktigt logiken i det hela. Jag kanske tänker fel, men rotavdragets syfte är ju bland annat att minska attraktiviteten för vanliga människor att anlita svart arbetskraft, vilket Riksrevisionen också säger att det gör. Men vad har rotavdragets storlek och dess vara eller icke vara med svarta löner i andra och tredje led att göra? Så tänker jag. Om man tar bort eller minskar rotavdraget, minskar då den svarta arbetskraften i andra eller tredje led? Nej, troligtvis inte, utan då ska det till andra åtgärder.

Lösningen på de problemen är förstås omfattande, uthålliga och verkningsfulla insatser mot den grova kriminaliteten. Detta behöver kompletteras med en reform som åtgärdar grundproblemen. Här har regeringen beslutat om tilläggsdirektiv till Delegationen mot arbetslivskriminalitet om att analysera byggsektorn för att komma till rätta med problemen.

När man frågar hantverkarna om rotavdraget har betydelse för deras bransch säger 80 procent att avdraget har stor eller mycket stor betydelse. På vidare fråga om vad beslutsfattare bör göra blir svaret bland annat: Höj rotavdraget! Detta kommer från branschen själv.

Sedan hör man allt som oftast om lyx-rot. Jag har inga problem med att det är en del höginkomsttagare som använder rotavdraget och skapar jobb i byggbranschen om det leder till att man betalar vitt i stället för svart. Till exempel har vi överläkaren i onkologiska sjukdomar som säkerligen har en bra lön, går till jobbet, behandlar cancerpatienter och kanske jobbar över för att kapa köer i cancervården i stället för att måla huset, tapetsera eller byta skåp och lådor i köket. Läkaren håller nere vårdköerna, och snickaren får jobb och gör snickerijobbet hemma hos läkaren i stället.

Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete skulle ha varit 11 000-16 000 personer lägre utan rotavdraget. Vi talar alltså om 11 000-16 000 färre hantverkare som jobbar mot privatpersoner. Det visar hur otroligt viktigt rot är för folk ska ha råd att äga sitt boende.

Kritik riktas ofta mot att den största effekten av rot kommer i Göteborg och Stockholm, alltså storstäderna, eftersom lönerna är högre där, men rotavdraget är nästan ännu viktigare för oss som bor utanför storstaden. På många orter är bostadsvärdena så låga att inte lönar sig att bygga nytt, men med rot minskar i alla fall arbetskostnaderna drastiskt, så att det blir möjligt för en vanlig familj att byta tätskikt i badrummet, dra om elen eller dränera runt huset.

Herr talman! Socialdemokraterna har i sin budgetmotion för 2024 föreslagit ett reformerat rotavdrag med höjd subventionsgrad för energieffektiviserade åtgärder, exempelvis bergvärme, vattenburen värme och så vidare. Där föreslås en höjd subventionsgrad med 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Här anser jag man glömmer resten av huset. Ett eftersatt underhåll av huset kan snabbt påverka byggnadens skick, vilket kan få stora konsekvenser för både ekonomi och hälsa. Det skulle öka risken för att man behöver göra akuta reparationer. Ett exempel är ventilationssystem, som kan gå sönder helt om man inte underhåller det regelbundet och byter ut det innan det fungerar dåligt. Då kan det bli dyrt att reparera det akut och byta det. I värsta fall kan det också bli fuktskador på huset och hälsoproblem för dem som är i huset för att systemet inte fungerar.

(Applåder)

Anf. 2 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för ett i ordets vidare bemärkelse intressant anförande! Det finns flera saker som jag tycker är värda att diskutera vidare. Men först vill jag säga att jag med viss beklämning och förvåning noterar att bara ett av fyra partier i regeringsunderlaget finns på plats för att diskutera denna reform som Crister Carlsson så ivrigt försvarar. Jag tänker att det kanske kan hänga ihop med den rätt bristfälliga logik som Crister Carlsson hänvisar till.

I det läge Sverige befinner sig i, med bostadskris, byggkris och stora utmaningar för många hushåll, känns det nämligen helt världsfrånvänt att fläska på med mer rotavdrag. Jag kan inte förstå att man läser Riksrevisionens rapport och sedan tänker: Vi kör lite mer av samma!

Crister Carlsson hänvisar också till att det inte är frågan om någon lyx-rot och att vi ska unna överläkaren nya skåpluckor. Jag missunnar ingen någonting, men de hårdast prövade hushållen i Sverige i dag går igenom oerhörda prövningar. Rotavdraget gör ingen skillnad för dem.

Jag undrar också om Crister Carlsson verkligen förstår hur mycket pengar man måste tjäna för att komma i fråga för rotavdraget fullt ut. För mig hade ett höjt barnbidrag suttit oerhört mycket bättre än ett höjt rotavdrag, givet att vi inte heller får se några som helst åtgärder för att reformera rotavdraget eller göra det säkrare eller mindre lockande för kriminella aktörer.

Min fråga till Crister Carlsson är: Känner ledamoten till hur hög månadsinkomst man faktiskt behöver ha för att kunna nyttja rotavdraget fullt ut?

(Applåder)

Anf. 3 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Höjningen av rotavdraget är från den 1 juli till den 31 december i år. Den är endast tillfällig. Vi får väl se efter denna period hur det har fallit ut. Men om en person med höga inkomster använder rotavdraget fullt ut och inte betalar svart är väl det egentligen bra.

Jag har en bakgrund inom vården, så jag har inte tidigare haft några direkt feta löner, om man säger så. Mina arbetskamrater där, som inte heller har några feta löner, använder rotavdraget. Rotavdraget är faktiskt något som är bra för gemene man. Vi ser också att det har blivit en hel del fler jobb i rotbranschen.

Jag ser inga problem i detta. Men vi får som sagt naturligtvis avvakta och efter denna period, som sträcker sig året ut, se vad detta har lett till. Då får man helt enkelt göra en utredning om vad det har haft för effekter.

Anf. 4 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Tack, Crister Carlsson, för svaret! Jag vill inte avvakta någon utredning. Det står helt klart att det är de 10 procent av hushållen som har absolut högst inkomster som vinner på detta. Det är inte gemene man. Det är de 10 procenten med högst inkomster.

Men jag skulle vilja diskutera någonting annat. I ett tidigare replikskifte med Crister Carlsson kring rot undrade jag över hur SD-regeringen kunde låta arbetslivskriminaliteten grassera och riskerna för svartarbete öka. Då sa Crister Carlsson att jag blandade äpplen och päron. Därför skulle jag vilja ta tillfället i akt, så här i sommartider, att gräva runt lite i den fruktsalladen.

Riksrevisionen är oerhört tydlig med att riskerna för att svartarbetet ökar är väldigt stora. Så länge SD-regeringen inte vidtar några åtgärder riskerar svartarbetet att öka och arbetslivskriminaliteten att grassera. Rot och svartarbete har en koppling i dag - jag beklagar att det är så. Rot och arbetslivskriminalitet har en koppling i dag - det beklagar jag också. Men det är Crister Carlssons regering som låter dessa äpplen och päron ligga bredvid varandra.

Den som är uppvuxen på landet, som jag, och som har tagit hand om frukt på hösten vet att äpplen och päron far illa av varandra. Så är det också med rotbranschen, de seriösa företagen, som jag tror att Moderaterna faktiskt en gång värnade, vårt skattesystem och vår gemensamma välfärd - om den skämda frukten tillåts förgifta de övriga.

Det är detta som Crister Carlssons regering lägger fram som en lösning för en byggsektor i kris och för en bostadsmarknad på fallrepet. För mig är det helt otroligt ansvarslöst och tondövt.

(Applåder)

Anf. 5 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Jag förstod inte riktigt frågan. Men jag kan säga något vad gäller att blanda äpplen och päron. Det gäller just detta med rotavdraget och arbetslivkriminaliteten, som finns bakom detta, och de svartarbeten som görs i andra och tredje led där bakom. Vad har det med rotavdraget i sig att göra? Vanliga människor kan nyttja rotavdraget.

Javisst, om jag anlitar person A för ett vitt arbete kan person A anlita person B svart, men jag förstår inte riktigt kopplingen mellan mitt rotavdrag och den vidare kopplingen bakåt. Det var lite det jag sa i mitt tidigare anförande också.

Vad gäller lyx-rot skulle jag vilja säga att det faktiskt är många äldre människor som använder sig av rotavdrag. De kanske inte orkar med att krypa omkring på golvet och spika lister eller vad de nu ska göra för någonting.

Jag tycker absolut att rotavdrag är bra. Sedan får vi se vad den utökade gränsen kommer att leda till, om vi får ytterligare vita arbeten i stället för svarta.

(Applåder)

Anf. 6 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Inledningsvis vill jag berömma Hanna Westerén för att hon på ett otroligt bra och belysande sätt har visat på bland annat det absurda i att regeringen i kostnadskrisens tid - när varannan ensamstående mamma inte har råd att ställa mat på bordet och köpa de kläder som barnen behöver varje månad - prioriterar att de 10 procent rikaste ska få rabatt på sina renoveringar. Tack för det!

Sedan, herr talman, skulle jag vilja föra fram några invändningar mot det resonemang som Crister Carlsson hade i sitt anförande. Han talar om att det är irrelevant för rotavdragets del att vi nu ser en dramatisk ökning av svarta löner i byggsektorn. Men det är det inte, herr talman.

Hela poängen, som Riksrevisionen gör i sin rapport, är att rotavdraget inte leder till de effekter man ville, att rotavdraget är jättedyrt och att man inte tjänar in de pengarna på att det betalas in vita skatteintäkter. Det svarta har bara flyttat. Minusposten är lika stor.

Vi behöver ta till oss detta. Regeringen behöver ta till sig vad Riksrevisionen säger. Rotavdraget har inte lett till att överläkaren i onkologi har jobbat mer. Det har inte lett till att vårdköerna blivit kortare. Det har inte gjort att de kostnader man betalar för renoveringar har lett till ökade skatteintäkter, för de svarta lönerna har ökat även om konsumenten betalar vitt.

Jag skulle vilja att Crister Carlsson kvitterar med att han har förstått detta resonemang.

(Applåder)

Anf. 7 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Det gällde just den vanliga människan, som anlitar rotföretag i rotbranschen, och att kopplingen längre tillbaka, alltså i andra och tredje led, skulle spela roll för rotavdraget.

Här har faktiskt regeringen ett tilläggsdirektiv för att man ska komma till rätta med arbetslivskriminaliteten. Man ska analysera byggsektorn och komma till rätta med de problemen.

Detta är två olika saker, som jag ser det. Att rotavdraget skulle ha effekt på just andra och tredje led kan jag inte riktigt förstå. Jag skulle gärna vilja att någon förklarar det för mig.

Sedan är det faktiskt så att också äldre människor utnyttjar rotavdraget. Och att personer som har en högre inkomst betalar vitt i stället för svart är väl bra, tycker jag.

Anf. 8 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Riksrevisionens rapport handlar om ifall man med rotavdraget har uppnått sina mål eller inte. Rotavdraget påstods vara självfinansierande i väldigt hög grad. Man sa: Nu blir svarta pengar vita.

Det visar sig att de svarta pengarna växer. Rotavdraget blir en gigantisk minuspost när det i hög grad skulle vara självfinansierat. Det är det som är poängen här.

Att få det till att det aldrig var detta som var sagt och syftet är liksom att förvilla i denna debatt. Antingen har regeringspartierna över huvud taget inte förstått och läst Riksrevisionens rapport eller så låtsas de som att det handlar om något annat.

Men det Riksrevisionen säger är att detta inte har lett till att de som köper rottjänster jobbar mer. Läkarna behandlar inte fler patienter. De som bygger hus bygger inte fler hus. Det är kanske snarare tvärtom, för nu är de upptagna med att i stället renovera fullt funktionsdugliga kök. Vi riktar inte pengarna bara till de behövliga ventilationsbytena eller de energieffektiviseringar som vi behöver för att göra klimatomställningen.

Detta leder också till att vi uppmuntrar totalt resursslöseri. Det handlar inte bara om att arbetskraften jobbar mer med sådant som inte behöver byggas utan också om att det blir billigt att kasta ut sådant som funkar, sådant som man vill kasta ut för att man tycker att det vore trevligt med en annan färg på kaklet i badrummet eller med andra köksluckor. För all del, människor kan få välja det själva, men vi i riksdagen som fördelar skattepengar borde rikta pengarna dit där de behövs - klimatomställning eller höjt barnbidrag, för att bara nämna två saker.

(Applåder)

Anf. 9 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Ledamoten talar om resursslöseri. Är det resursslöseri att till exempel renovera köket under tiden man bor i ett hus? Det är ju klimatvänligt att renovera hus så att de håller över tid i stället för att falla ihop. Det talas om lyxrenoveringar, men jag förstår inte varför det dras upp att man renoverar fullt fungerande hus. Jag som person gör ju inte en renovering bara för att det är kul utan för att jag vill behålla huset över tid, och det finns naturligtvis en klimatnytta med det.

Det är också så att antalet personer i rotbranschen hade varit 11 000-16 000 lägre utan rot. Jag köper inte riktigt argumentet från ledamoten Hirvonen i det här ämnet. Jag skulle däremot vilja påstå att rotavdraget har varit väldigt bra över tid. Jag förstår inte heller varför Socialdemokraterna som tidigare styrde tillsammans med Miljöpartiet inte gjorde någonting åt rotavdraget då om man nu tycker att det är så hemskt.

(Applåder)

Anf. 10 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Äntligen får vi möjlighet att debattera Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter. Det finns en viss risk för upprepning, då vi för några veckor sedan debatterade höjt tak för rotavdrag. Jag gläds dock, herr talman, över möjligheten att än en gång belysa det problematiska i att den sittande regeringen inte alls förefaller ta till sig av rekommendationerna från Riksrevisionen, rekommendationer som tydligt ger vid handen att den som fläskar på med mer rotavdrag utan att vässa detsamma för att förhindra svartarbete och öka arbetsutbudet riskerar att främja mer svartarbete till ett för staten mycket högt pris.

Jag är den första, herr talman, att skriva under på det svenska skattesystemets inneboende skönhet, men jag medger också att hen nog behöver kamma till sig lite, ordna anletsdragen och se över sina in- och uttag för att stå rustad för såväl dagens som morgondagens utmaningar. Det är ingen hemlighet att fördelningsprofilen över tid har lutat kraftigt åt de välsituerades håll - åt den som har ska varda givet, tycks ha varit devisen. Det måste dock inte vara så.

Herr talman! Som jag sagt tidigare i talarstolen i dag har många svenska hushåll det fruktansvärt tufft just nu. Det är för många väldigt mycket månad kvar i slutet av lönen, och våra ideella organisationer vittnar om att allt fler söker sig till dem för basala behov som mat och kläder till sig själva och till barnen. Vi nås av att många svenskar lånar pengar för att ha råd att göra någonting alls med barnen under sommarlov och semester. Vi vet också att oerhört många hade varit hjälpta av ett extra barnbidrag.

Vi ska dock vara klara över, sett till replikskiftet alldeles nyss, att inte alla i Sverige lider nöd. Vi är många med sjysta inkomster som verkligen inte behöver oroa oss i slutet av månaden. Vi har fått jobbskatteavdrag på jobbskatteavdrag över åren, vi kan göra avdrag på längden och tvären för rut och rot och vi kan välja hur vi vill spendera vår ledighet.

Behöver vi mer av samma? Behöver vi renovera mer? Mitt svar är nej - åtminstone inte på vår gemensamma bekostnad, åtminstone inte till priset av ökat svartarbete och fler som far illa, åtminstone inte till priset av att många svenska hushåll inte kan prioritera näringsriktig mat på bordet och åtminstone inte när svensk sjukvård själv ligger på intensiven.

Det är helt orimligt, herr talman, att fläska på med mer av samma när Riksrevisionen är så exceptionellt tydlig med att taket för rotavdraget snarare borde sänkas. För att återknyta till det jag sa i början av mitt anförande vill jag också poängtera att de fördelningspolitiska effekterna av förslaget är tydliga: Förslaget kommer främst att gynna de 10 procent av hushållen som har de högsta inkomsterna. Jag upprepar: Åt den som har ska tydligen varda givet.

Regeringen tuffar på och fortsätter att gödsla de mest välbeställda med mer pengar för att renovera fullt fungerande kök och badrum, bygga fler trädäck och göra standardhöjningar i de små nätta nästena på Costa del Sol.

Herr talman! Det som nu sker är att SD-regeringen med berått mod höjer taket för rot utan att vidta fler åtgärder för att komma åt svartarbetet. Det sker i branscher där vi vet att arbetslivskriminaliteten grasserar och där människor far oerhört illa och utnyttjas skoningslöst av oseriösa aktörer.

Arbetslivskriminaliteten hotar sund konkurrens och undanhåller enorma belopp från vår gemensamma välfärd. Men det är också en fråga om liv och död, i så måtto att oseriösa aktörer använder papperslösa människor för att utföra arbeten med undermålig skyddsutrustning och erbarmliga villkor, utan rätt till sådana självklarheter för oss som företagshälsovård, försäkringar eller pensionsavsättningar.

Svartarbete förekommer redan i rotsektorn, vilket också ryms i varningen från Riksrevisionen. Arbetslivskriminaliteten grasserar redan där. Ett höjt avdrag ökar riskerna exponentiellt för fler undanhållna skattekronor, för mer osund konkurrens och för att fler människor missbrukas, skadas eller rent av dör på arbetsplatser med undermåliga förutsättningar. Att man fläskar på med mer rotavdrag trots att riskerna är kända är helt sanslöst.

I det fall man på allvar vill åstadkomma förändring och hjälpa konjunkturen på traven men också göra en insats för klimatet föreslår vi socialdemokrater ett reformerat rotavdrag med en höjd subventionsgrad för energieffektiviserande åtgärder. Det kan handla om installation av bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar och fönster eller tilläggsisolering. Energieffektiviserande tjänster föreslås få en höjd subventionsgrad till 50 procent samtidigt som subventionsgraden sänks för övriga rotarbeten. Åtgärden blir därmed offentligfinansiellt neutral.

En höjd subventionsgrad för energieffektiviseringar skulle öka kostnadseffektiviteten och göra avdraget mer fördelningspolitiskt rättvist. Fler människor skulle ha råd att starta ombyggnationer, vilket skulle öka efterfrågan och gynna byggsektorn.

Regeringens lyx-rot - ja, jag fortsätter att använda det begreppet - är inte rätt väg framåt, vilket också bekräftas i rapporten vi i dag debatterar. Ett höjt tak kommer bara att gynna dem som redan har råd med stora renoveringar och kommer inte att ha någon effekt på byggkrisen. Effekten blir ökad fördelningspolitisk orättvisa och fler som far illa på jobbet. Detta, herr talman, sker år 2024 i Sverige. Det är helt orimligt.

Med den motivreservation vi lämnat in yrkar jag på att Riksrevisionens rapport läggs till handlingarna.

(Applåder)

Anf. 11 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag var lite tveksam till om jag skulle gå upp i talarstolen över huvud taget i dag, då jag tycker att vi hade den här debatten förra veckan. Nu kunde jag dock inte låta bli.

När jag hör saker som lyx-rot, fläska på med rot och resursslöseri tänker jag exempelvis på de små byggnadsfirmorna hemmavid. Är det detta jag ska säga till de många socialdemokratiska väljare i Robertsfors kommun som uppskattar Degerfälts Bygg i Robertsfors, Åbyns Bygg utanför Burträsk eller Jörgen Löfgrens enmansbyggföretag i Ånäset? Fyra av fem jobb skapas ändå av småföretag.

Det är ändå lite intressant att Socialdemokraterna är duktiga på att tala om pig-rut, vilket ni gjorde från början när rut infördes. När det blev en populär reform tystnade man. Rot var också dåligt, innan Socialdemokraterna tog makten.

Under de åtta år ni satt vid makten sa ni inte ett ord. Ni hade möjlighet att sänka rot under den tiden, men ni gjorde det inte. Varför? Jag kan tänka mig att det beror på att Socialdemokraterna har dragit till sig medelklassväljare i städerna och på andra ställen som faktiskt uppskattar den typen av avdrag. Det är lätt att i opposition vara tuff i kammaren, men när man själv sitter i regering säger man ingenting och gör ingenting åt saken. Det är exakt på samma sätt som ni pratar om skattesänkningar, det vill säga i opposition hur dåliga de är men när ni själva sitter i regering ingenting.

(Applåder)

Anf. 12 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag tackar Helena Lindahl för frågorna och påståendena.

Jag tänker inte göra någon uppräkning av alla fantastiska byggfirmor som finns hemma på Gotland. Men jag kan ändå vittna om att det finns en utbredd frustration i byggbranschen åtminstone hemma hos mig och även i andra delar av landet över de små projekten. Det råder en byggkris, som regeringen försöker bota med lite mer rot, lite mer av samma sak.

Jag tror inte att det är rätt medicin. Jag tror att Sverige i dag behöver investeringsstöd och fler bostäder som människor kan bo i. Vi behöver en fungerande välfärd i hela landet. Hemma hos mig i Visby, i Robertsfors, gud vet var, överallt måste välfärden funka. Men regeringens medicin är mer rot. Det är helt orimligt och löser ingenting.

Det finns barnfamiljer som i princip svälter, och regeringen talar om mer rot. Det finns en grasserande arbetslivskriminalitet. Riksrevisionen föreslår att gränsen för rot helst ska sänkas; men utvärdera åtminstone effekterna ordentligt och minska riskerna för svartarbete. Regeringen säger nej och kör lite mer av samma.

Detta är farligt för Sverige, och det är inte rätt väg att gå. Jag tycker att det är fullt relevant att använda begreppet fläska på eftersom jag upplever att det är vad som sker. Byggbranschen är i total kris. Vi får larm i princip varje dag, och det byggs nästan inga flerfamiljsbostäder över huvud taget. Jag tycker därför att det är fullt relevant att säga fläska på, för det är det man gör. Det är mer av samma.

Samtidigt som svensk sjukvård ligger på intensiven fläskar vi på med lyx-rot. Det är en helt orimlig hållning för ett land som Sverige där vi behöver bygga bostäder och vägar. Vi kan inte strössla över dem som redan har.

(Applåder)

Anf. 13 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Vad bra! Då förväntar jag mig att Hanna Westerén åker hem till Gotland och talar om för alla småföretag att hon vill att de ska få mindre jobb. Det är vad detta kommer att leda till i slutändan.

Du behöver inte småle i talarstolen; de facto håller rätt många av småföretagen med mig. Jag återkommer till hyckleriet som Socialdemokraterna håller på med. När ni senast satt i regeringsställning, i åtta år, gjorde ni ingenting åt rut. Från början kallade ni dem som jobbade med rutavdrag för pigor. Det retade mig lika mycket då som det här retar mig nu när ni pratar om att fläska på, lyx-rot och resursslöseri.

Fyra av fem småföretagare på landsbygden ger folk över hela Sverige arbete. Om nu Hanna Westerén har glömt bort det, bidrar fyra av fem till något slag fläskande på, resursslöseri, för att de ger mer jobb åt gemene man. Det är inte fråga om de rika, utan det är de som ni har lockat till er i städerna och som ni vill behålla under tiden ni sitter i regering. Det ska bli intressant att se om ni är lika tuffa innan valet när ni säger att rut och rot ska plockas bort för väljarna.

När man pratar om att folk har svårt att sätta mat på bordet är det konstigt att ni samtidigt medverkar till att pensionerna höjs, det finns helt enkelt inte pengar, köer till sjukvården och så vidare. Ändå pratar ni om arbetstidsförkortning - som att Sverige skulle ha råd med det. Vad skulle det kosta svenska skattebetalare och svensk export - och i slutändan alla människor som behöver stöd från samhället för att kunna sätta mat på bordet?

(Applåder)

Anf. 14 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag får be om ursäkt för att jag småler. Jag tycker att det är så härligt att debattera när det faktiskt blir ideologiskt och när vi pratar skillnader på riktigt. Helena Lindahl menar att jag ska åka hem till Gotland och säga åt byggjobbarna att de inte ska få jobb. Jag tror inte att det blir konsekvensen av socialdemokratisk politik.

Vi har förordat ett investeringsstöd. Vi vet att investeringsstöd för flerfamiljsbostäder ger en sysselsättningseffekt, och det är de jobben jag skulle vilja se.

Jag tog upp i mitt anförande att klimat-rot, ett reformerat rotavdrag, i det fall rotavdraget ska vara kvar, vilket förefaller vara prognosen, ska stöpas om. Använd det för omställningen för de nya jobben. Det är här framtiden finns. När rotavdraget ska finnas kvar är det klart att vi måste stöpa om det, inrikta det mot energieffektivisering, sådant som sänker utsläppen och ofta sänker utgifterna för hushållen. Det är där jobben finns.

Jag tror inte att en enda gotländsk byggjobbare blir sysslolös på grund av socialdemokratisk politik. Tvärtom! Investeringsstöd ger bostäder, och klimat-rot ger jobb. Jag tror att framtiden är röd och grön, och jag tror att det är otroligt skadligt för Sverige att fläska på med mer rot när vi behöver mer välfärd, jobb och relevanta och potenta insatser för svensk byggindustri.

(Applåder)

Anf. 15 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Har man räknat ut, Hanna Westerén, vad det egentligen kostar att som i ert förslag ge 50 procents rotavdrag på de energieffektiviserande åtgärderna, exempelvis bergvärme, vattenburen värme, solceller, dörrar, fönster eller tilläggsisolering? Vad är skillnaden i kostnad för de 30 procent som regeringen lägger fram i sitt förslag för att renovera hela huset? Det är stor skillnad mellan 30 och 50 procent. 50 procent är faktiskt halva arbetskostnaden, och 30 procent är naturligtvis 30 procent av arbetskostnaderna. Har man räknat ut vad det kostar?

Anf. 16 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag är nästan säker att jag nämnde i mitt anförande - jag stakade mig lite just där - att vårt förslag så som det är utformat i dag är offentligfinansiellt neutralt. Vi har sett vilka som är de stora vinnarna på den typen av reformer, och vi anser att vårt förslag innebär att fler skulle bli vinnare på ett reformerat rot. Det skulle komma i fråga i långt fler hushåll än i dag, men offentligfinansiellt neutralt.

Anf. 17 Crister Carlsson (M)

Herr talman! Offentligfinansiellt neutralt. Vad betyder det i rena kronor och ören?

Jag tror inte att ert förslag är speciellt billigt heller. Ni ställer fattiga barn som inte har råd att äta mot rotavdraget. Varför slopar ni inte rotavdraget helt och hållet, precis som en ledamot var inne på tidigare?

Varför vidtog ni inte dessa åtgärder tidigare under era åtta år i regering?

Anf. 18 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag försökte vara oerhört tydlig i mitt anförande, och det är kanske det som har genererat två replikskiften för mig.

Vi socialdemokrater anser att det är problematiskt att subventionsgraden i rot vrids upp. Nu pratar Crister Carlsson i sitt anförande om en tillfällig höjning. Men jag befarar att det är en åtgärd i ett pärlband av åtgärder, som kommer att innebära en svårare inkomstfördelningsprofil framöver. Vi måste skapa en ökad ekonomisk jämlikhet, och då är det helt fel väg att gå att höja taket i rotavdraget ytterligare och därmed överföra ännu mer pengar till dem som redan har. Det är därför jag lyfter fram hushållen med väldigt låga inkomster, som kommer oerhört mycket i kläm.

Det är klart att rotavdraget har sina sidor. Det var från början tänkt som en konjunkturåtgärd. Nu har vi det vi har, och som jag sa: I det fall och under den tid som rotavdraget är kvar behöver det stöpas om, för vi behöver sänka våra utsläpp och energieffektivisera våra bostäder.

Vad gäller offentligfinansiellt neutralt är den siffran lika relevant för mig som för Crister Carlsson. Vi vet vad rotavdraget kostar i dag. Skulle vi använda vår modell under den tid rot är kvar är det offentligfinansiellt neutralt. Men att öka subventionsgraden och höja taket för rotavdraget anser vi fortfarande är djupt oansvarig politik i en för Sverige svår tid.

(Applåder)

Anf. 19 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Det är inte så många ledamöter i kammaren just nu, men det skulle vara intressant att få veta hur många här inne som någon gång har använt sig av rutavdrag eller kanske rotavdrag, det fläskiga och lyxiga som en del pratar om i talarstolen.

Hur ser det ut med tidigare ministrar i S-regeringar? Har de använt rut och rot?

Väljare kanske tycker att det är intressant och populärt.

Faktum är, hur mycket Socialdemokraterna än försöker vrida och vända sig i kammaren i dag, att rut och rot är populära avdrag hos väldigt många svenskar i dag - hos väldigt många av deras väljare, till och med. Men när man börjar bli ett större parti behöver man kanske gå ned i spagat när man behöver tilltala både sina kärnväljare, herr talman, och dessutom de höginkomsttagar- och medelklassväljare som man har lockat i storstäderna.

Jag antar också, Hanna Westerén, att en del av de här lite mer välbeställda är de som bygger på Gotland.

Jag skulle också vilja säga att jag tycker att det är djupt problematiskt, det här med hederlighet. Ni socialdemokrater satt själva åtta år i regering - jag upprepar mig nu, men jag tycker faktiskt att det är djupt stötande - och gjorde inte ett dyft åt vare sig rut eller rot, som ni tycker är så anstötliga. Men direkt när ni sätter er i opposition och mellan valen kommer uttrycken: fläska på, inte bra för Sverige och så vidare.

Jag förstår att det här är jättejobbigt att lyssna på. Man vänder bort blicken här i kammaren eller tittar ned i datorn. Men det är faktiskt så här. Ni har dragit till er väldigt många väljare som tycker att det här är jättebra förslag, och nu säger ni till dem: Det här vill inte vi att ni ska ha.

Det ska bli intressant att se, om det skulle vara så att det blir en S-regering, om ni kommer att höja skatterna för byggarbetare, sjuksköterskor och industriarbetare. Ni säger ju också att ni tycker att det är hemskt med de här skattesänkningarna, det vill säga för dem som har lyxiga inkomster. Men de är för medelklassväljare. De är för vanligt folk - sådana som faktiskt röstar på er.

Ja, jag skulle faktiskt vilja ha lite mer hederlighet i den här debatten.

Sedan kan man naturligtvis diskutera om man ska ha en höjning av rot eller om det är så att delar av det ska gå till gröna investeringar. Där håller jag med Socialdemokraterna; det tycker även Centerpartiet är jättebra. Men jag tycker att det är väldigt dåligt att ni vänder kappan efter vinden beroende på om ni sitter i regering eller om ni sitter i opposition.

Slutligen är det, som jag sa tidigare, faktiskt inte så att verkligheten bara kan ses genom ett socialdemokratiskt sugrör i opposition när det passar. Är man hederlig ska man köra det här hela vägen ut, tycker jag, och även när man sitter i regering. Men det är bra att vi vet att ni helt enkelt vill att era väljare - nytillkomna väljare från städerna, många av dem medelklassväljare som ni kallar höginkomsttagare, sjuksköterskor och andra - ska få höjd skatt och dessutom inte få möjlighet att göra rot- eller rutavdrag.

(Applåder)

Anf. 20 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag undrar bara, efter det här rasande angreppet på Socialdemokraterna, vad Centerpartiet tycker om Riksrevisionens slutsatser och rapporten som vi i dag har anledning att debattera.

(Applåder)

Anf. 21 Helena Lindahl (C)

Herr talman! Jag tar mig friheten att diskutera lite vidare, precis som ledamoten Hanna Westerén gör när hon pratar om byggbranschen och lyx och fläska på och annat i stället för att prata om Riksrevisionen. Hanna Westerén får nog se sig själv i spegeln om det är så att man bara ska debattera exakt det som står i det underlag vi har på bordet, för i så fall följer inte heller Socialdemokraterna det särskilt ofta.

Men jag kan säga så här: Jag tycker absolut att det är bra att Riksrevisionen har tittat på det här. Jag tycker också att man ska analysera det.

Jag tycker att det vore olyckligt att ta bort den här reformen, för jag tror att den är väldigt uppskattad av många. Jag tror också att om man skulle ta bort den skulle det leda till väldigt mycket mer svartjobb.

Det är väldigt mycket som är om och men. Riksrevisionen kan inte heller tydligt konstatera så väldigt många saker. Jag har dock inga problem med att ta till mig det Riksrevisionen säger.

Det jag vänder mig mot är den svartvita retorik som Socialdemokraterna kör med när det gäller det här. Därför tillåter jag mig att själv vara ganska ideologisk och svartvit eftersom jag tillsammans med mitt parti har en helt annan åsikt om de här reformerna än Socialdemokraterna har. Jag tycker också att det är på sin plats att påpeka det.

Anf. 22 Hanna Westerén (S)

Herr talman! Jag kom till kammaren i dag för att debattera den här rapporten, som jag anser handlar om Riksrevisionens slutsatser om rotavdraget.

Det jag läser är att Riksrevisionen varnar för att det kan bli väldigt mycket mer svartarbete i rotbranschen. Man säger också att man inte ser de ökningar av arbetsutbudet som kanske var tanken med rotavdraget.

Det här händer i byggbranschen i dag. Jag tror att både jag och Helena Lindahl träffar många byggjobbare men också byggherrar. Det finns ett enormt problem med arbetslivskriminalitet i Sverige i dag. Vi har mängder av oseriösa aktörer som utnyttjar människor och som åderlåter vårt skattesystem på medel - medel som vi skulle kunna använda till vår gemensamma välfärd.

Jag menar att det här är ett problem. Jag hoppas innerligt att Helena Lindahl anser att människor som far illa på jobbet och skattesmitning är problem som vi behöver adressera. Det är ju det Riksrevisionen säger åt oss: Gör någonting åt det! Ska rotavdraget vara kvar eller höjas, gör någonting åt svartarbetet!

Men jag hör ingenting om det. Jag förstår inte - hur kan det inte vara ett problem att det svenska skattesystemet åderlåts av oseriösa aktörer? Helena Lindahl gjorde en uppräkning av fantastiska företag i Robertsfors. För dem, om de är seriösa, är det ju ett enormt problem att vi har så mycket fusk i rotbranschen. Eller lever vi i olika verkligheter? Jag förstår inte.

(Applåder)

Ilona Szatmári Waldau (V)

Anf. 23 Helena Lindahl (C)

Fru talman! Det är intressant att Hanna Westerén säger att hon håller sig till exakt det som står i det underlag vi ska debattera i dag.

Här pratar man om välfärdsbrott och att det svenska skattesystemet åderlåts. Menar ledamoten verkligen, kan jag då fråga retoriskt, att det är rotavdraget och även rut som bidrar till välfärdsbrotten i Sverige? Det är väl betydligt större än så. Om Hanna Westerén inte har inblick i hur välfärdsbrotten ser ut i dag vet jag inte vad det är vi debatterar över huvud taget. Försök inte få ned välfärdsbrottens stora omfattning till att bero enbart på rot! Så är det absolut inte.

Jag kan berätta en historia. När min mammas väninna kom hit från Polen - min mamma är också från Polen - i början av 80-talet fanns det inte så många jobb att söka. Hon behövde klösa ihop det, och då var det så att hon jobbade svart. Hon städade svart. Hon städade trappuppgångar. Hon fick väldigt ont i ryggen. Hon fick väldigt lite betalt. Den dagen rut infördes hade hon visserligen fått jobb, men hon sa att det var positivt. Äntligen skulle andra som kommer efter henne från många andra länder slippa jobba svart och fara illa som hon hade gjort och som faktiskt många gör i dag av svartarbete.

Jag vet inte om ledamoten tror att om man bara tar bort rot- och rutavdraget kommer alla välfärdsbrott och skattesystemets åderlåtning att helt enkelt gå tillbaka. Så fungerar det inte. Detta är en av flera saker.

Ja, jag tycker absolut att man ska analysera och gå till botten med det som Riksrevisionen säger. Men att dra det till sådana extrema ytterligheter som ledamoten gör går jag bara inte med på.

(Applåder)

Anf. 24 Ilona Szatmári Waldau (V)

Fru talman! Riksrevisionen drar i sin rapport slutsatsen att det vore kostnadseffektivt att sänka taket för rotavdrag och konstaterar att självfinansieringsgraden för avdraget är mycket låg. Det kostar mer än det smakar.

Riksrevisionens rapport visar även att det är betydligt vanligare att nyttja rotavdrag bland hushåll med höga inkomster än bland hushåll med lägre inkomster. Mer än hälften av det totala avdragsbeloppet användes av de 20 procent av hushållen som hade de högsta inkomsterna. Det är personer som har råd att betala själva, utan att få skattesubventioner. Samtidigt omfattas inte hyreslägenheter av rot. De bostäder som verkligen har behov av upprustning får alltså inga subventioner, men den som vill byta utseende på sin redan renoverade bostadsrätt kan göra det med en skattesubvention.

Den höjning som riksdagen nyligen beslutade om och som är precis tvärtemot Riksrevisionens rekommendationer gynnar framför allt höginkomsttagare i storstadsregionerna, som är de som huvudsakligen utnyttjar rotavdraget. Tio gånger fler får rotavdrag i Danderyd än i till exempel Åsele.

Det är inte bara landsbygdsbor som subventionerar storstadsbor, utan det är även låginkomsttagare som med sin skatt subventionerar höginkomsttagares byggen av altaner och byten av fungerande kök. Faktum är att höjningen endast kan nyttjas fullt ut av den som tjänar 58 000 eller mer i månaden. Här kan vi verkligen prata om subvention och bidrag för dem som tjänar mest. För övrigt konstaterar jag att 58 000 är en summa som de flesta av oss borde kunna, men Hanna Westerén fick inget svar när hon ställde sin fråga om det till majoriteten och riksdagens representanter.

Vi kan också konstatera att den höjning som riksdagen har gjort är dyr, ineffektiv och ett slöseri med begränsade resurser. År 2023 lade staten 11 miljarder på att subventionera storstadsbornas bostadsrenoveringar. Med den höjning som har beslutats och som kommer den 1 juli kommer den summan att bli ännu större. Detta är miljarder som skulle göra mycket större nytta i välfärden.

Riksrevisionen konstaterar att rotavdraget i sin nuvarande utformning inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader för avdraget. Vi har haft många intressanta replikskiften om detta, så jag ska inte gå in mer på det.

Jag kan dock konstatera att Riksrevisionen säger att hushållen visserligen har minskat sin efterfrågan på svarta tjänster, men samtidigt har andelen svarta löner ökat inom byggindustrin. Utvecklingen är särskilt tydlig i de små byggföretag som också är de som utför merparten av alla rottjänster. Det som du och jag tror är vita löner är i själva verket svarta löner när byggföretaget vi anlitar i sin tur kan anlita svart arbetskraft via underleverantörer eller själva utan att vi vet om det.

Jag förstår att det i vissa fall behövs underentreprenörer, men det är oerhört svårt för en enskild att följa och kontrollera att skatt betalas i alla led. Därför behöver vi också se över och begränsa antalet underleverantörer i byggbranschen och andra branscher.

Vi behöver införa bättre kontroll av vilka som utför arbetet. Företag som utför arbete med rotavdrag ska i dag anmäla avdraget för utbetalning till Skatteverket, men de behöver inte uppge vem eller vilka som utfört arbetet. Därför har Vänsterpartiet föreslagit att företag som begär en utbetalning från Skatteverket inom ramen för rotsystemet även ska lämna uppgift om vilka arbetstagare som har utfört arbetet. Detta skulle ge Skatteverket bättre förutsättningar att upptäcka fall där svart arbetskraft använts i samband med en rottjänst.

Varför majoriteten håller fast vid ett system som inte motverkar svartarbete är en gåta, speciellt som svartarbetet ökar inom byggbranschen. Detta går att komma åt, men högermajoriteten väljer att stoppa in mer pengar i systemet och gynna såväl den svarta arbetsmarknaden som höginkomsttagare.

Fru talman! Förslaget om höjt tak för rotavdrag motiveras bland annat med att man vill främja sysselsättningen i byggsektorn. Jag håller med om att nu när byggandet bromsat in kraftigt behöver byggindustrin stödjas ytterligare, men att stödja byggbranschen med utökade rotavdrag är helt fel väg att gå. Det är inte högavlönade storstadsbors renoveringar som kommer att hålla byggbranschen uppe, utan det är att vi får fart på byggandet igen och att regioner och kommuner kan genomföra nödvändiga investeringar - investeringar som man i dag skjuter på framtiden på grund av den svältbudget som man har fått av högermajoriteten. Vi behöver stimulera bostadsbyggandet, inte privatpersoners renoveringar.

Vänsterpartiet har föreslagit ett kraftigt statligt stöd för att hålla byggandet och sysselsättningen igång - ett stöd som kan användas både för subventionerade anställningar och för att kommuner och regioner ska kunna tidigarelägga investeringar. Så räddar vi byggbranschen, inte genom rotavdrag.

Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till Vänsterpartiets motivreservation.

(Applåder)

Anf. 25 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport Svart på vitt - rotavdragets kostnader och effekter, och sällan har väl något varit så tydligt, svart på vitt, som att rotavdraget är dyrt och ineffektivt. Riksrevisionen rekommenderar regeringen att sänka taket för rotavdraget; regeringen gör tvärtom. Det var inte många veckor sedan vi här i kammaren hade en diskussion om regeringens förslag att gå åt precis motsatt håll jämfört med det som Riksrevisionens granskning rekommenderar.

Vad är det då som gör att Riksrevisionen drar den tydliga slutsatsen att rotavdragets tak borde sänkas och inte höjas? Jo, det är helt enkelt att rotavdraget inte uppnått de syften som man eftersträvat, att det inte finansierat sig självt och att det inte heller har lett till att fler har jobbat i stället för att göra renoveringar själva.

Detta var sådant som den tidigare regeringen hade som skäl när den införde rotavdraget. Tanken var att läkarna skulle behandla fler patienter om det blev billigare att anlita hantverkare. Det har anlitats hantverkare, men det har inte behandlats fler patienter. Detta är Riksrevisionens slutsats.

Man hade också en tanke om att man skulle få bort de svarta pengarna och att vanligt folk skulle betala vitt i stället för svart när de anlitar hantverkare. Detta har visserligen skett, vilket är bra, men har det blivit mindre svarta pengar i byggbranschen? Riksrevisionen svarar nej, snarare tvärtom. De svarta pengarna har bara flyttat sig längre ifrån köparna. Detta är ett gigantiskt problem.

Fru talman! Jag vill ändå säga att det är positivt att alla i kammaren säger att de är engagerade och vill ha åtgärder mot svartarbete och svarta löner i byggbranschen. Nu hoppas vi att regeringen agerar, för hittills har vi inte sett det. Hittills har vi sett höjt tak för rotavdraget, vilket innebär att det kommer att finnas mer skattepengar i systemet, som nu får ökade svarta löner.

Fru talman! Vi i Miljöpartiet har redan från start haft många synpunkter på hur rotavdraget har utformats. Det är bara de som äger, inte de som hyr, som kan använda rotavdraget. Rotavdraget kan till exempel inte användas för renoveringar i en hyresrätt, och skolor kan inte nyttja avdraget när de byter sin ventilation och gör miljön bättre för eleverna.

Vi i Miljöpartiet har också haft synpunkter på att man gör det billigare att göra inte bara nödvändiga renoveringar utan också renoveringar som faktiskt inte behövs. Man bidrar med skattemedel till att uppmuntra folk att byta ut fullt fungerande kök och riva ut fullt dugliga badrum till ett billigare pris, där vi skattebetalare står för delar av kostnaden. Detta är oansvarigt inte bara ekonomiskt utan också resursmässigt, ur ett miljöperspektiv.

Vi tycker att vi i stället behöver hitta modeller som uppmuntrar det som är bra både för klimatet och för människor, och då tycker vi att det är klokt att flera partier nu är inne på att snarare ge stöd till exempelvis energieffektiviseringar, som både är viktiga i klimatomställningen och kan göra att vanligt folk klarar elräkningarna bättre. Detta tycker vi är rimligt att subventionera, men vi tycker nog inte att vi ska fortsätta att ge bidrag till att renovera fullt fungerande kök, framför allt inte i södra Spanien.

Fru talman! I dag har vi enbart att ta ställning till att lägga den viktiga och osedvanligt tydliga rapporten från Riksrevisionen till handlingarna, men för Miljöpartiets del kan jag säga att vi inte lägger diskussionen till handlingarna. Det är uppenbart att regeringspartierna och Sverigedemokraterna inte har förstått budskapet. Vi kommer att behöva återkomma till detta, för skattepengar ska användas klokt. Vi har inte råd med allt. Vi behöver prioritera, och här prioriterar regeringen - mot allt vett och sans - genom att gå emot tydliga rekommendationer, höja rotavdraget och ge mer pengar till de 10 procent som redan har mest.

(Applåder)

Anf. 26 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till ledamoten Hirvonen. Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser har visat att sysselsättningen i nischen för rotarbete hade varit lägre utan rotavdraget, med 11 000-16 000 fler arbetslösa. Då kan man fundera: Vad är kostnaden för 16 000 arbetslösa hantverkare?

Anf. 27 Annika Hirvonen (MP)

Fru talman! Ja, Crister Carlsson, man kan fundera på vad kostnaden för det är. Man kan också fundera på vad 16 000 hantverkare skulle kunna göra om de inte var upptagna med att till exempel renovera fullt fungerande kök. Hur många fler hyresrätter till överkomliga hyror hade de kunnat bygga i stället? Hur många fler värmepumpar hade kunnat installeras ifall vi i stället hade starkare incitament för det?

Vi i Miljöpartiet säger inte att rotavdraget ska bort. Vi behöver inte kasta ut barnet med badvattnet, men badvattnet är grumligt och behöver bytas ut. Vi behöver ett annat system med andra prioriteringar där vi ser till att skattesubventionerna faktiskt leder till många nyttor, som klimatomställning och ekonomisk jämlikhet. Här klarar rotavdraget inte kriterierna, för rotavdraget är riggat så att de rikaste får mest.

Den senaste höjningen ger bara mer till de 10 procent rikaste. Jag tycker faktiskt att det känns otroligt motbjudande. Vi tar del av rapporter om ökad barnfattigdom och ensamstående mammor som inte har råd att äta sig mätta i slutet av månaden, och samtidigt ska vi som har bland de högsta lönerna få mer i rotavdrag. Jag tycker att det är fel. Och det är faktiskt inte bara Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet som tycker det, utan den oberoende instansen Riksrevisionen säger det i svart på vitt: Gör tvärtom!

(Applåder)

Anf. 28 Crister Carlsson (M)

Fru talman! Jag har en fundering också här. Vad är tänker sig Miljöpartiet i stället, och vad kostar det?

Vi kan i alla fall inte blunda för att 16 000 hantverkare skulle ha blivit arbetslösa, för det är vad man säger. Det handlar inte om att de jobbar någon annanstans, för då hade de säkert gjort det. Det är en stor kostnad.

Sedan, när det handlar om renovering av fullt fungerande kök, badrum eller vad det nu kan vara, undrar jag vad som menas med fullt fungerande badrum och kök. Det finns faktiskt ett behov av underhåll under den tid man bor i ett hus. Vad som är ett fullt fungerande kök är en ganska relativ åsikt när det gäller hur ett hus mår. Många säger att man måste ha ett underhåll under den tid man bor i ett hus, till exempel av ventilationen, som jag nämnde i mitt inledande anförande. Utan bra ventilation blir det fukt i huset, och de som bor där får hälsoproblem. Vad kostar inte det?

Jag tycker att det rotavdrag som vi har i dag är en bra åtgärd. Vi måste värna våra hus för att miljön ska må bra framöver. Om vi inte gör något åt husen får vi ju riva dem till slut och bygga nya. Vad är det för miljövinst i det?