Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny bestämmelse om sekretess som kompletterar utrikes- och försvarssekretessen.

Förslagen innebär bland annat att sekretess ska gälla för uppgifter som utländska organ inom ramen för Natosamarbetet lämnar, om Sveriges möjlighet att delta i samarbetet antas försämras om uppgifterna röjs. Motsvarande sekretess ska gälla för uppgifter som en myndighet lämnar till ett utländskt organ inom ramen för Natosamarbetet.

Syftet med förslagen är att säkerställa att Sverige kan uppfylla Natos krav på att hantera information.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-26

Debatt

2025-11-27

Beslut

2025-12-03

Reglerna om hyressättning för nyproducerade lägenheter, så kallade presumtionshyror, ska bli mer flexibla. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar som gäller presumtionshyror.

Presumtionshyra tillämpas ofta vid nyproduktion och innebär att hyran bestäms för de första 15 åren. Under den tiden höjs i regel inte hyran lika mycket som för lägenheter med bruksvärdeshyror. Det gör att inflyttningshyran för nyproduktion i dag oftast är högre än på hyresmarknaden i övrigt.

Med de nya reglerna ska det finnas större möjligheter att justera presumtionshyrorna löpande under hyrestiden. Enligt förslaget ska detta skapa både bättre förutsättningar att bygga hyresbostäder och möjliggöra lägre inflyttningshyror för hyresgästerna. En annan del i förslaget är att hyresgästerna ska få större möjligheter att själva påverka lägenhetens utformning – och därmed hyran – genom önskemål om tillval eller frånval. För att möjliggöra angelägna moderniseringar av en fastighet ska hyran också kunna ändras med hänsyn till ett väsentligt intresse.

Tvister som rör inledande presumtionshyror och löpande justeringar av sådana hyror ska enligt regeringens förslag kunna lösas med hjälp av en så kallad skiljeman som utses av hyresnämnden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att utöka möjligheterna att ge näringsförbud vid organiserad eller systematisk brottslighet. Förslaget innebär att näringsförbud kan meddelas oavsett om personen, vid brottstillfället, bedrev eller hade anknytning till näringsverksamhet. Om det lägsta straffet för brottet är fängelse i sex månader ska näringsförbud meddelas om det inte finns särskilda skäl som talar mot det.

Regeringens förslag innebär även att tiden för hur länge ett näringsförbud gäller höjs från tio år till högst femton år.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att begränsningen för stödet från Allmänna arvsfonden till äldre personer ska tas bort.

Genom lagen om Allmänna arvsfonden får i dag högst en tiondel av de utdelningsbara medlen ur fonden fördelas till verksamheter till förmån för äldre personer. Regeringen föreslår att den begränsningen ska tas bort.

Allmänna arvsfonden består av egendom som har tillfallit fonden genom bland annat arv, gåva, testamente och ersättning från metallåtervinning. Fonden har till ändamål att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre personer och personer med funktionsnedsättning.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Privata vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet ska kontrolleras bättre. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att privata vårdgivare inom tandvårdssektorn måste ha tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) för att bedriva tandvårdsverksamhet.

Regionen ska också anmäla till IVO om det finns anledning att anta att en privat vårdgivare som bedriver tandvårdsverksamhet saknar nödvändiga tillstånd eller att en tillståndshavares lämplighet kan ifrågasättas. Dessutom ska statligt tandvårdsstöd som huvudregel inte betalas ut till behandlare som saknar legitimation eller särskilt förordnande att utöva yrket.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Allmänna arvsfondens fördelning av medel under budgetåret 2024.

År 2024 betalades 846 miljoner kronor ut till projekt som beviljats stöd ur fonden, vilket är en ökning med 150 miljoner kronor jämfört med 2023. Under 2024 gick 40 procent av medlen till ungdomsprojekt, vilket är en minskning från 2023 då andelen var 46 procent. Andelen medel för målgruppen barn har ökat från 27 till 29 procent och för målgruppen äldre personer har andelen medel ökat från 8 till 10 procent av det totala beviljade beloppet.

I skrivelsen anges också den kommande inriktningen för stöd ur arvsfonden. Regeringen anser att de nuvarande 13 prioriterade områdena bör kvarstå. Projekt som prioriteras är exempelvis projekt som främjar barns rättigheter, ökar delaktigheten och stärker demokratin samt projekt med fokus på att förebygga våld, mobbning och trakasserier.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Behandlade dokument

47

Beredning

2026-02-19

Justering

2026-03-17

Datum

2025-11-13

Behandlade dokument

29

Beredning

2026-03-03

Justering

2026-03-19

Datum

2025-11-13

Behandlade dokument

40

Beredning

2026-03-03

Justering

2026-03-19

Datum

2025-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om politisk reklam. Förslaget innebär i huvudsak att vissa kompletterande bestämmelser till förordningen samlas i en ny lag.

Den nya lagen beskriver bland annat vilka befogenheter de ansvariga myndigheterna har och vilka sanktionsavgifter som kan bli aktuella vid överträdelser av förordningen.

Syftet med EU-förordningen om politisk reklam är att öka transparensen för sådan reklam och att harmonisera reglerna för tillhandahållande av politiska reklamtjänster inom EU.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Behandlade dokument

36

Beredning

2026-03-03

Justering

2026-03-31

Datum

2025-11-13

Behandlade dokument

60

Beredning

2026-02-05

Justering

2026-03-19

Datum

2025-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att det i större utsträckning ska vara straffbart att missbruka statligt stöd till företag.

Förslaget syftar till att förstärka nuvarande regler genom ett nytt samlat regelverk, en subventionsbrottslag, som ska motverka felaktiga utbetalningar och missbruk av statligt stöd.

Bland annat innebär förslaget att

• ett nytt brott införs, subventionsbrott, som innebär att den som lämnar felaktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden kan straffas.
• det blir straffbart att använda stödet till annat än vad som avsågs och blev beviljat i ansökan.

Den som beslutar om stöd – exempelvis en myndighet eller regioner i viss utsträckning – har också underrättelseskyldighet, det vill säga en skyldighet att informera den aktör som betalar ut stödet om felaktigheterna. Underrättelseskyldighet ska också gälla regioner när det handlar om felaktiga utbetalningar från välfärdssystemet till företag.

Lagförslagen börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 7 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-13

Bordläggning

2025-11-18

Debatt

2025-11-19

Beslut

2025-11-19

Behandlade dokument

7

Justering

2026-02-05

Datum

2025-11-12

Behandlade dokument

33

Justering

2026-01-22

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2026-02-03

Debatt

2026-02-04

Beslut

2026-02-04

Behandlade dokument

45

Beredning

2026-02-17

Justering

2026-03-03

Datum

2025-11-12

Behandlade dokument

79

Beredning

2026-02-05

Justering

2026-03-10

Datum

2025-11-12

Behandlade dokument

26

Justering

2026-01-22

Datum

2025-11-12

Bordläggning

2026-01-27

Debatt

2026-01-28

Beslut

2026-01-28

Behandlade dokument

38

Beredning

2026-02-19

Justering

2026-03-24

Datum

2025-11-12