Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Betänkande 2025/26:JuU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-25
- Beslut fattades
- 2026-05-26
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid (JuU28)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid.
Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person
- som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott
- om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet
- som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet
- som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.
Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
- Motion 2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
- Motion 2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C) med anledning av prop. 2025/26:150 Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Polisen ska få använda AI för ansiktsigenkänning i realtid (JuU28)
Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag att ge Polismyndigheten möjlighet att få använda AI-teknik för ansiktsigenkänning i realtid.
Förslaget innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person
- som misstänks vara utsatt för människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för brott
- om det finns en överhängande risk för att personen kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet
- som skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller sådant straff kan följa för försök, förberedelse eller stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet
- som dömts för ett sådant allvarligt brott, i syfte att verkställa den straffrättsliga påföljden.
Användningen av tekniken ska vara proportionerlig och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användning dock få påbörjas utan tillstånd och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
Den nya lagen och övriga lagändringar föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 22 maj 2026 och debatterades i kammaren 25 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:JuU28
Webb-tv: Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Adam Marttinen (SD)
Herr talman! Vi debatterar justitieutskottets betänkande Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Sammanfattningsvis ställer sig utskottet bakom regeringens förslag till en ny lag som bland annat innebär att Polismyndigheten får möjlighet att använda AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för att kunna bekämpa brott.
Den nya lagen innebär att Polismyndigheten ska få använda AI-teknik om det är absolut nödvändigt för att lokalisera eller identifiera en viss person som exempelvis misstänks vara utsatt för ett brott som människorov, människohandel eller människoexploatering eller som är försvunnen och misstänks vara utsatt för ett brott. Det kan även handla om att det finns en överhängande risk att en person kommer att begå ett allvarligt brott som innebär fara för annans liv eller fysiska säkerhet eller att en person skäligen kan misstänkas ha begått ett visst allvarligt brott för vilket det i straffskalan ingår fängelse i fyra år eller mer eller att ett sådant straff kan följa för försök, förberedelse och stämpling till sådana brott, i syfte att utreda eller lagföra brottet. Det kan också handla om personer som har dömts för sådana brott, där syftet är att kunna verkställa den straffrättsliga påföljden.
Användningen av tekniken ska vara proportionerlig, och det ska krävas ett tillstånd från åklagare eller domstol. I brådskande fall ska användningen dock få påbörjas utan tillstånd, och då ska en ansökan om tillstånd göras inom 24 timmar.
Det här är ett lagförslag som Polismyndigheten själv har efterfrågat och som regeringen och Sverigedemokraterna anser vara väl avvägt utifrån samhällets behov av att kunna ha en effektiv brottsbekämpande myndighet som sätter människors liv och säkerhet i främsta rummet. Man kan ta förestående terrorattentat som ett exempel och hur viktigt det då är att på sekunder kunna identifiera misstänkta gärningsmän som, om de hade varit på fri fot, skulle kunna göra väldigt stor skada för samhället och för enskilda individer.
I vanliga fall tar det kanske veckor att identifiera en gärningsman som har begått ett allvarligt brott. Nu är det i stället en fråga om sekunder. Det här är en typ av effektivisering som jag tror att folket i stort ställer sig bakom. Mot bakgrund av att det måste finnas en misstankegrad handlar det här inte om några stora intrång i den personliga integriteten. Det måste vara fråga om allvarlig brottslighet, och det krävs också beslut från domstol eller åklagare i det här fallet.
Det här är alltså ett exempel på vad Sverigedemokraterna och regeringen går fram med. Vi kan också i betänkandet se splittringen i oppositionen, som faktiskt inte är unik. Den splittring som vi kan se i det här betänkandet, där exempelvis Centerpartiet är emot och Vänsterpartiet och Miljöpartiet har invändningar och begränsningar och föreslår att det inte ska vara lika effektivt, ser vi betänkande efter betänkande.
Jag är väldigt glad och positiv över att Sverigedemokraterna och regeringen har kunnat flytta fram positionerna för brottsbekämpande myndigheter under den här mandatperioden och nått faktiska resultat ute i verkligheten, där vi ser att sprängningar och skjutningar minskar för varje år som går och grovt kriminella lagförs även om de befinner sig utomlands.
Vi flyttar alltså fram positionerna på många sätt och gör det möjligt att trycka tillbaka brottsligheten. Samtidigt minns vi vad åtta år av en rödgrön regering innebär, nämligen grus i maskineriet för rättsväsendets möjligheter att bekämpa allvarliga brott. Det kan vi se i det här betänkandet, precis som i många andra betänkanden när det kommer till justitieutskottets arbete mot allvarlig brottslighet. Det tycker jag att väljarna ska ta med sig.
Vi har en regering som prioriterar effektiva brottsbekämpande myndigheter samtidigt som vi beaktar rättssäkerheten och integriteten och lyckas enas om kriminalpolitiska förslag. På den andra sidan är de splittrade, och det är vad som väntar ifall det, gud förbjude, blir ett regeringsskifte i höst: en splittrad opposition som kommer att träta mer än att leverera på rättsväsendets område.
Detta för mig slutligen, herr talman, till att jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på oppositionens olika motioner.
Anf. 2 Jan Riise (MP)
Herr talman! Jag kunde inte låta möjligheten stå oanvänd att komma med ett litet genmäle till ledamoten Marttinens påståenden.
Jag tog naturligtvis särskilt till mig all diskussion om oppositionens splittring i sammanhanget. Jag kan bara säga att jag inte tror att Adam Marttinen behöver vara så orolig för den. Vi kommer nog att lösa detta. Jag kan se stora fördelar med att ha fyra partier som har lite olika saker; då kan väljarna få avgöra lite grann åt vilket specifikt håll vi ska gå.
När det gäller själva förslaget finns det frågor som ledamoten kanske gick lite väl snabbt över och som förtjänar att diskuteras lite närmare. Jag vill minnas att igenkänning på några sekunder nämndes vid ett par tillfällen. Det innebär ju att ett stort antal människor ska identifieras på några sekunder, och sedan ska man hitta den enskilda personen. Detta bygger bland annat på tillgång till enormt stora bilddatabaser. Vi säger att det är förbjudet att använda annat än svenska databaser – passpolisen, polisen naturligtvis, visummyndigheter och sådant. Det har dock förekommit, vilket i och för sig är förbjudet, att man använt sig av amerikanska databaser där man skrapar internet rent från bilder som vi har lagt upp på Facebook och andra ställen.
Jag kan se en del orosmoln i det: dels vilka databaser vi ska ha, dels hur ni i era resonemang hanterar frågan om de falska positiva som ofelbart uppstår. Att det finns 99 procents träffsäkerhet i labb är en sak, men i verkligheten gör det inte det. Det kanske är långt mindre, och det måste vi kunna hantera på ett bra sätt.
Anf. 3 Adam Marttinen (SD)
Herr talman! När det kommer till den splittrade oppositionen får jag väl låta den som granskar våra betänkanden avgöra ifall det uppstår en bild av enighet. Jag tycker att reservationerna i det här betänkandet utgör ett exempel på just den splittringen, där ett av partierna som ska ingå i regeringsunderlaget avstyrker förslaget i dess helhet och de andra två partierna utöver Socialdemokraterna har invändningar när det kommer till proportionalitet, misstankegrad och begränsningar av lagstiftningen på annat sätt.
Jag tycker att det är absolut rimligt att ha en debatt om integritet och hur identifierbara personers identitet ska hanteras av våra myndigheter. Det är en fullt legitim debatt. Men som jag redogjorde för, och som inte minst propositionen redogör för, finns det väl avvägda avgränsningar.
Man kan diskutera AI vitt och brett, men det är också en garanti för att det mänskliga ögat inte behöver processa identiteten hos olika personer som kan dyka upp i en skanning, utan det görs av en funktion som inte kränker den personliga integriteten. Det finns alltså både för- och nackdelar med teknikens framsteg.
Vi tycker att den begränsning vi har gjort är väl avvägd. I det här läget skapar tekniken sådana effektivitetsvinster för myndigheterna att vi tycker att den är nödvändig för att gå i takt med befolkningens uppfattning om hur effektiva myndigheterna ska vara när det kommer till att bekämpa brott.
Anf. 4 Jan Riise (MP)
Herr talman! Tack, Adam Marttinen, för svaret!
Jag kan återkomma lite grann till vem som ska avgöra. Jag kan instämma i att den som läser våra betänkanden naturligtvis ska göra sina egna bedömningar. I slutändan är det ju väljarna som avgör, och då är det väl bra om det finns variationer att fundera på när det gäller vem eller vilka man tycker ska få den där dyrbara rösten.
Det finns lite olika uppfattningar när det gäller integriteten. Jag noterade att ledamoten talade om integritetsintrånget som ganska begränsat för de personer – talmannen, ledamoten, jag och andra – som kommer att bli igenkända i olika sammanhang. Man kan naturligtvis hävda att vi – hoppas jag – har rent mjöl i påsen och därmed ingenting vi behöver bekymra oss över.
Forskningen visar ändå att det finns viss risk för att man ändrar sitt beteende om man vet att man blir iakttagen överallt. Man kanske undviker platser. Man kanske i synnerhet gör det om man är där i något sällskap som för all del inte är förbjudet men som kan ha andra implikationer. AI kan ju lägga ihop en massa saker. ”Jaha, ledamoten Riise har synts där, där och där under en följd av månader eller veckor. Hur ska vi tolka det?” Och så kan det bli känt om det sprids.
Jag skulle vilja ställa frågan hur ledamoten ser på integritetsfrågorna i ett vidare perspektiv än att vi ju får lita på att de som inte är aktuella sorteras bort. Jag tog tidigare upp att falska positiva kanske utsätts för någon form av ingripande. Men i stora drag – kommer det här att förändra vår verklighet på något sätt?
Anf. 5 Adam Marttinen (SD)
Herr talman! Jag tycker att det här är en intressant filosofisk debatt. Den tar jag del av på många sätt utöver de debatter som förs i riksdagen. Jag tycker det är väl värt att reflektera över sådana saker. Det vi kan ta till oss är att den folkliga acceptansen för exempelvis kameraövervakning har varit långt större än vad politikens acceptans har varit genom årtiondena.
Kamerorna har fått större plats i våra samhällen. Man kan filosofera över hur allmänheten uppfattar att det finns en kamera. Innebär det faktum att man blir övervakad per automatik att man undviker ett område eller undviker vissa beteenden? Jag tror inte att det är så.
Givet begränsningarna i propositionen tror jag inte att kameror ute på stan kommer att föranleda att befolkningen begränsar sina rörelsemönster på något sätt. Det torde i så fall vara tvärtom. I propositionen kan man läsa att användningen av detta ska begränsas till personer som är misstänkta för allvarliga brott. Jag tror alltså tvärtom att man törs röra sig mer i exempelvis centrumnära miljöer snarare än att undvika dem för att man är rädd för allvarlig brottslighet.
Människors frihet från brott är ett perspektiv som väger väldigt tungt i den här debatten. Om man riskerar att utsättas för allvarlig brottslighet eller andra kränkningar undviker man ju offentliga miljöer. Det kan undvikas genom en viss typ av bevakning som ger någon form av trygghet för dem som befinner sig i centrumnära miljöer och annat. Jag tycker att vi har en bra balansgång i det här, medan splittringen i oppositionen är tydlig, som jag anförde i mitt första inlägg.
Anf. 6 Gudrun Nordborg (V)
Herr talman! Jag kan börja med att säga att Vänsterpartiet på det stora hela står bakom betänkandet men att vi har två viktiga reservationer tillsammans med Miljöpartiet. Jag yrkar bifall till reservation 2. Jag ska återkomma till det.
Jag skulle också vilja kommentera det Adam Marttinen nyss sa om att vi från oppositionen var oense och att Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade invändningar och ville göra begränsningar. Jag skulle vilja påstå att våra ställningstaganden i stället handlar om att förstärka rättssäkerhetsaspekterna av projektet med ansiktsigenkänning.
Det är, som det sades nyss, viktigt att se att det är i väldigt allvarliga situationer som det här kan komma att användas. Det ska handla om att söka en viss person, alltså inte massövervakning. Det ska finnas allvarliga misstankar och överhängande risk för att personen begår nya allvarliga brott.
Det är också så att man kommer att försöka spåra dem som kan vara brottsoffer i allvarliga situationer som människohandel, människorov och människoexploatering. Det är alltså inte någonting som kommer att vara frekvent. De här brotten förekommer inte ständigt och jämt eller överallt, även om de givetvis förekommer. Det är därför det kan vara viktigt att ha möjlighet till ansiktsigenkänning.
I vår reservation tar vi bland annat upp att vi tycker att det alltid ska vara en domstol som fattar det avgörande beslutet och att det inte ska räcka med åklagare. Anledningen till det är att vi tycker att domstolen är säkrare. Någon kan invända att det då tar längre tid. Det kanske det gör, men om dröjsmål innebär fara och saken måste handläggas snabbt finns det också möjlighet för polisen att agera och söka tillstånd inom 24 timmar. Det borde gå att lösa på ett bra sätt.
Vi tycker också att rättssäkerheten ska förstärkas genom att man har ett offentligt ombud och rätt att överklaga via ombudet. Underrättelser bör ske i alla fall där ansiktsigenkänning har använts.
En avgörande fråga är förstås vart informationen tar vägen. Stannar den hos polisen? Det menar vi är ett oavvisligt krav. I insynsrådet hos polisen har jag ställt frågan hur det går till. Vi har också kallat in rikspolischefen till justitieutskottet för att ställa frågor. En oro har gällt ett bolag som heter Palantir. Rikspolischefen och staben vägrar uppge vilka bolag eller plattformar de använder. Men de säger att de kan garantera att informationen de samlar in stannar i Sverige, hos polisen. Den förs inte vidare. Det måste naturligtvis följas upp.
Vi vill också att det ska finnas krav på löpande tester av hur man använder det här. Man kommer att vara skyldig att anmäla användningen till Integritetsskyddsmyndigheten. Det blir en kontinuerlig kontroll. Man måste anmäla varje gång man har nyttjat ansiktsigenkänning.
Det är också, tror jag, viktigt att säga att man inte samlar in ny information. Man använder den kamerainformation som finns genom den bevakning vi har tillåtit så här långt. Det handlar om bestämda, på förhand namngivna eller identifierade personer. Integritetsskyddsmyndigheten ska ha full kontroll över detta.
Man måste också överväga vad alternativet är. Polisen har redan i dag vissa möjligheter att använda automatisk bildanalys vid brottsutredningar. Det skedde genom att Datainspektionen 2020 gav tillstånd till detta. Polisen använder alltså redan i dag automatisk bildanalys som kan innebära hantering och behandling av biometriska uppgifter.
Att polisen redan nu använder tekniken vid brottsutredningar gör att vi i Vänsterpartiet har valt att acceptera regeringens förslag, också av skälet att vi tycker att det är oansvarigt att lämna ett så känsligt område utan tydliga regler framgent. Det framstår inte som ett alternativ.
Förslaget håller sig dessutom inom ramarna för EU:s rättsakt om artificiell intelligens, AI-förordningen, som redan gäller för oss i Sverige. Vänsterpartiet röstade i EU-parlamentet för förordningen därför att den innebär nödvändig reglering av användningen av AI inom hela EU.
Vän av ordning tänker kanske: Hur ser förordningen ut? Den innehåller i och för sig ett principiellt förbud mot att använda AI i system för ansiktsigenkänning i realtid. Men det är viktigt att nämna att den regeln gör det omöjligt att använda sådan massövervakning som förekommer i vissa auktoritära länder.
En medlemsstat får dock trots det principiella förbudet besluta att i sin nationella rätt föreskriva möjligheter att tillåta AI-systemet för ansiktsigenkänning i realtid på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål. Det är detta vi är på gång att införa i dag. Vi håller oss inom ramarna, vi gör det med rättssäkerhetsgarantier och vi gör det allra helst med ytterligare rättssäkerhetsgarantier, något som Vänsterpartiet och Miljöpartiet har föreslagit. Jag hoppas därför att ni röstar för reservation 2.
Anf. 7 Ludvig Ceimertz (M)
Herr talman! Sverige hade under många år en kriminalpolitik som inte hängde med i utvecklingen. Samtidigt som den grova organiserade brottsligheten blev brutalare, mer internationell och mer tekniskt avancerad och växte sig allt starkare hindrades rättsväsendet från att arbeta effektivt och fick använda föråldrade verktyg. Det håller den här regeringen på att stegvis förändra.
Det dödliga gängvåldet har halverats de senaste åren. Uppklaringen av de grövsta våldsbrotten har ökat kraftigt. Exempelvis skjutningarna har gått från cirka 25 procent i uppklaringsgrad till att gärningspersoner 2025 greps i nästan samtliga fall. Dessutom grips och lagförs fler gängledare. Detta är ett resultat av en konsekvent omläggning av svensk kriminalpolitik, och det ger effekt.
Herr talman! Det krävs naturligtvis en bred palett av åtgärder för att trycka tillbaka brottsligheten. Ingen reform är ensam tillräcklig, utan det behövs en konsekvent riktning för ett tryggare Sverige. Denna kurs måste ligga fast.
Herr talman! En viktig del i att bekämpa det grova våldet har varit utbyggnaden av kamerabevakningen i Sverige. Moderaterna var i valrörelsen 2022 tydliga med att vilja öka övervakningskamerorna i Sverige. Det sattes ett mål om 5 000 poliskameror mot de 948 kameror som fanns då. Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har polisens kameraförmåga kraftigt byggts ut. Vid utgången av 2025 var antalet nästan 4 000. Vi är nära målet om 5 000.
Herr talman! Moderaterna vill fortsätta bygga ut kamerabevakningen och har nu satt ett nytt mål om 10 000 kameror till år 2029. Det handlar om fler fasta kameror, fler mobila kameror, fler drönare och fler ANP-kameror, som kan läsa registreringsnummer och hjälpa polisen att spåra kriminella.
Detta har inte skett av sig självt, herr talman. Det är ett resultat av politiska beslut. Den moderatledda regeringen har genomfört omfattande reformer för att göra det enklare för polisen att använda kamerabevakning. Tillståndsprocesserna har förenklats. Byråkratin har minskat. Polisen har dessutom fått betydligt större möjligheter att snabbt sätta upp kameror i brottsutsatta områden och på platser där grov kriminalitet förekommer.
Resultaten är tydliga. Kameran hjälper polisen att identifiera gärningsmän. Den hjälper till att säkra bevisning och lösa mord, sprängningar och skjutningar. Kamerabevakning är i dag ett helt centralt verktyg för att förebygga och utreda brott och på så vis öka tryggheten i Sverige. Alla människor ska kunna känna sig trygga i sitt bostadsområde, på väg hem från jobbet och när barnen går till skolan eller träningen.
Utvecklingen ska inte stanna vid det, och här kommer denna proposition med ansiktsigenkänning i realtid in på ett viktigt sätt.
Herr talman! Kriminella nätverk använder modern teknik varje dag. De har krypterade telefoner. De rör sig snabbt mellan olika platser och planerar våldsbrott digitalt. De försöker undvika upptäckt genom att hela tiden ligga ett steg före. Därför måste också polisen ha moderna verktyg. Det är precis vad denna proposition handlar om.
Polisen får redan i dag använda ansiktsigenkänning i efterhand i brottsutredningar. Om en övervakningskamera fångar en misstänkt gärningsman kan polisen analysera materialet i efterhand och jämföra bilder mot register eller annat material, även med hjälp av AI.
Det som nu föreslås är däremot att Polismyndigheten och Säkerhetspolisen också får möjlighet att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid. Skillnaden är viktig. Det handlar inte längre bara om att kunna lösa brott i efterhand utan om att ingripa medan någonting händer, eller ännu hellre innan det händer. Det handlar om att förhindra allvarlig brottslighet där brottsoffer får sina liv förstörda.
Herr talman! Låt mig ge ett exempel. Föreställ er att ett barn har blivit bortfört. Polisen har tillgång till bilder på barnet och misstänker att barnet förs genom större offentliga miljöer, såsom tågstation, köpcentrum eller flygplats. I dag är det fullt möjligt för polisen att fånga upp rörelsemönster på kameror, men de får inte ta hjälp av AI för att hitta det eller reda i det.
Med denna lagstiftning ges polisen möjlighet att använda AI-baserad ansiktsigenkänning i realtid för att snabbt lokalisera barnet och ingripa innan situationen förvärras och innan ett barn förs utomlands. Det handlar alltså inte om teknik bara för teknikens skull utan om att ge polisen möjlighet att rädda liv och skydda människor i situationer där varje minut kan vara avgörande. Av just detta skäl använder många andra länder redan sådan teknik.
Herr talman! Det här är inte ett system för generell övervakning av vanligt folk. Det handlar om att använda tekniken riktat mot specifika personer vid mycket allvarlig brottslighet. Det är också viktigt att förstå att EU:s AI-förordning uttryckligen öppnar för just detta.
Utgångspunkten i EU är att en realtidsbaserad biometrisk identifiering ska vara förbjuden. Men EU har samtidigt konstaterat att det finns situationer då demokratiska länder måste kunna använda tekniken för att skydda människor och bekämpa grov brottslighet. Därför finns det redan i dag inarbetade undantag för bland annat terrorism, människorov, människohandel och annan allvarlig våldsbrottslighet. Det är dessa undantag som vi nu använder.
Herr talman! Det finns de som menar att staten inte ska använda den här typen av teknik. Jag delar inte den uppfattningen. Alternativet är inte ett samhälle utan teknik. Alternativet är ett samhälle där de kriminella använder tekniken medan rättsstaten avstår, och det vore ansvarslöst.
När polisen har möjlighet att förhindra ett våldsdåd, hitta ett kidnappat barn eller gripa en farlig gärningsman innan fler människor skadas tycker jag att samhället också ska ge polisen verktyg att göra det. Det handlar ytterst om trygghet och om människors frihet att leva vanliga liv utan rädsla för kriminalitet och våld.
Herr talman! Den här regeringen bygger steg för steg upp en modern och stark brottsbekämpning. Vi ser till att polisen får fler kameror och bättre möjligheter till kamerabevakning och att polisen kan använda tekniken effektivare mot grov kriminalitet.
Moderaterna vill fortsätta på den inslagna vägen och står fast vid målet om 10 000 poliskameror i Sverige. Vi vet att kameror, rätt använda, hjälper polisen att förebygga brott, lagföra gärningsmän och skapa trygghet för människor. Med detta yrkar jag bifall till propositionen.
Anf. 8 Ulrika Liljeberg (C)
Herr talman! Jag körde i går från Leksand till Stockholm för den här debatten och veckans riksdagsarbete. Det var en fin sommardag i vårt vackra Sverige. Jag lyssnade på Sveriges Radios podd Brottsutredarna om stölder av fyrhjulingar, motocrosscyklar, endurocyklar och verktyg.
En kille från Leksand som jag känner, Erik, berättade om hur han förra sommaren efter ett inbrott i sin by i Leksand ringde den svenska polisen med avgörande bevisning i realtid om var stöldgodset fanns. Han fick till svar något slags variant av ”ring inte oss, vi ringer dig”. Erik fick i stället kontakt med en polis i Polen, där stöldgodset var, vilket ledde till att man upptäckte en stor mängd stulna varor. Det här skedde innan den svenska polisen ens hade ringt tillbaka, än mindre kommit på plats. Detta var Tidöregeringens polis 2025.
Det ska sägas att polisen i Dalarna har agerat sedan godset återfunnits och att det pågår en rättegång i Falu tingsrätt.
I podden sades också att en av de inblandade upprepade gånger hade gripits av polisen med stöldgods men alltid hade släppts. Detta var 2025.
Vad vill jag säga med det här när dagens debatt handlar om ansiktsigenkänning med hjälp av AI på allmän plats? Det jag vill säga är att polisens arbete är att förebygga och förhindra. Har brottet skett ska det utredas och lagföras. Här ser vi att polisen trots de enorma resurstillskotten inte löser fler brott. Att som uppgavs i podden gripas för stöld flera gånger och släppas varje gång ger inte någon avskräckande effekt direkt.
Min invändning mot dagens förslag är att man för att införa verktyg som är ingripande och övervakande behöver ha fullt ut använt de verktyg man har. Polisens basarbete behöver förbättras betydligt innan man inför verktyg som utmanar den personliga friheten på det sätt som dagens förslag gör.
Det ska sägas att Centerpartiet har varit för det mesta som har kommit från Tidöregeringen. Det har varit nödvändigt och viktigt. Vi sätter brottsoffret i bättre fokus än vi någonsin har gjort. Men vi har sagt nej till saker där det har funnits rättssäkerhetsrisker och där verktygen inte är så skarpa som framställs.
Visitationszoner infördes trots stark kritik. De har använts sex gånger de senaste åren: fyra gånger 2024, en gång 2025 och en gång hittills i år, varav den senaste var med anledning av konflikten i Mellanöstern.
Angående anonyma vittnen finns en stor oro för rättssäkerheten och för att det skulle göra värdefulla vittnen ganska värdelösa. Nu sägs det i SVT Nyheter att man nu, efter att i snart 1,5 år haft möjlighet att använda anonyma vittnen, eventuellt kommer att få ett sådant fall.
Det här är inte de skarpa verktyg som framställs, och man måste vara försiktig med verktyg som utmanar den personliga integriteten.
Jag vill säga det en gång till: Centerpartiet kommer aldrig att acceptera en brottsutveckling som den som har skett de senaste åren. Gängens brutalitet, skjutningarna och den otrygghet som breder ut sig kräver ett större fokus på brottsoffren, hårdare tag och effektiva förebyggande åtgärder. Vi är beredda att fortsätta ge polisen de verktyg som de behöver.
Herr talman! Varje verktyg är dock inte rätt verktyg. Varje åtgärd är inte en bra åtgärd. Det här förslaget handlar inte om att vara för eller emot ny teknik. Detta handlar om var man drar gränsen mellan brottsbekämpning och övervakning och om hur ändamålsenligt och effektivt varje förslag är.
Utgångspunkten i EU:s så kallade AI-förordning är att det ska vara förbjudet att använda system för biometrisk fjärridentifiering i realtid av fysiska personer på allmänt tillgängliga platser för brottsbekämpande ändamål. Detta är ett viktigt ingångsvärde i de här debatterna.
Som skäl för detta anger man bland annat att en sådan användning särskilt inkräktar på de berörda personernas rättigheter och friheter. Användningen kan påverka privatlivet för en stor del av befolkningen, skapa en känsla av konstant övervakning och indirekt avskräcka från utövande av mötesfrihet och andra grundläggande rättigheter. Man säger också speciellt att förhållandet att kontrollerna sker i realtid innebär att effekterna av dem är omedelbara och att det finns begränsade möjligheter till ytterligare kontroll eller korrigering. Man lyfter också fram de tekniska bristerna i vissa AI-system.
Det handlar om att införa en teknik för massövervakning som riskerar att underminera själva fundamenten i vårt fria och öppna samhälle. Därför säger Centerpartiet nej till detta förslag. Jag säger inte att det är lätta överväganden alla gånger. Men till skillnad från till exempel Tidöpartierna och Socialdemokraterna säger vi också nej till chat control. Det finns ett viktigt syfte, men vi gör en annan bedömning av helheten.
Centerpartiet är inte teknikfientligt – tvärtom. Vi anser att AI, när det används på rätt sätt, kan vara ett fantastiskt verktyg för att stärka samhällsutvecklingen och effektivisera polisens arbete. Men det är viktigt att det görs på ett rättssäkert och ansvarsfullt sätt, och vi anser inte att det har gjorts.
De som blivit utsatta för människohandel, människorov, människoexploatering och exploatering för sexuella tjänster är en av de mest skyddslösa grupperna. Om vi verkligen vill prioritera och värna dem borde Tidöpartierna ta upp det här i regleringsbreven. Det står ingenting om människohandel i regleringsbreven. Däremot står det om de 5 000 kameror som har nämnts här, och dem står vi bakom, men man måste också ha en vilja och en riktning när det gäller vad man ska leta efter. Regleringsbreven behöver kompletteras med just människorov.
Vi vet att svart arbetskraft numera är den enskilt största inkomstkällan för den grova organiserade brottsligheten. Den svarta arbetskraften finns på byggen, på restauranger och inom serviceyrken. Vi behöver göra mer för dessa människor. Använd inte dem som skäl för att övervaka på allmän plats när vi vet att de jobbar nästan dygnet runt, sover på madrasser på golvet och inte är på allmänna platser.
Organiserad brottslighet utgör allvarliga hot mot enskilda men också mot samhället i stort. Gör då det som är effektivt och använd inte dessa människor som skäl för massövervakning.
Att bekämpa brott är att försvara det öppna samhället. Men vi kan aldrig försvara det öppna samhället med metoder som avskaffar det. Centerpartiet väljer en annan väg – en väg som kombinerar kraftfull brottsbekämpning med ett orubbligt försvar av rättsstaten och den enskilda människans fri- och rättigheter.
Med det yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation 1 i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 9 Martin Melin (L)
Herr talman! Jag tror inte att det finns någon här inne som vet vem Frans Oscar Roos var. Jag säger var, för han finns inte med oss längre. Frans Oscar Roos var den första svensk som genom sitt fingeravtryck kunde identifieras och lagföras efter att ha begått ett brott.
Anledningen till att man kunde göra det var att det, vid Stockholmspolisens signalementskontor, som då låg hos detektivavdelningen, bara året innan han greps hade inrättats ett register med kriminellas fingeravtryck. Frans Oscar Roos var alltså en av alla de kriminella som året före hade fått lämna sina fingeravtryck hos polisen.
Det här var ny teknik. Att kunna pensla en brottsplats och hitta avtryck från fingrar och sedan jämföra det med ett register över kända kriminella var ny teknik, som gav bra resultat. Det dröjde förvisso ett par år innan tingsrätterna ansåg att det var bevisning som höll och fick tas upp i rätten.
Det var i år 120 år sedan. Jag lovar er att det då, liksom nu, fanns de som tyckte att det här med ett register var otäckt och fel och att det var integritetskränkande att registrera folks fingeravtryck.
Herr talman! I dag debatterar vi ny teknik: polisens användande av AI för ansiktsigenkänning i realtid. Och det finns nu, liksom det gjorde för 120 år sedan, de som tycker att det är otäckt och integritetskränkande.
Det är för mig en självklarhet att polis och åklagare ska få tillgång till ny, effektiv teknik för att kunna förhindra och utreda brott och gripa farliga personer som har begått grova brott. Vi pratar om mördare, terrorister och våldtäktsmän. Men det handlar också om att kunna hitta brottsoffer, till exempel de som har utnyttjats vid människohandel. Vi skulle egentligen inte behöva stå här och debattera detta i dag.
Om polisen ska leta efter en farlig person finns det två sätt att göra det på. Poliserna kan sitta i sina polisbilar med ett fotografi och jämföra med alla personer de ser på gator och torg. Man kan också se till att det finns kameror på strategiska platser runt om i samhället som larmar hos polisen när de känner igen personen som är efterlyst. Det är gammal teknik mot ny teknik.
Slutligen, herr talman: Jag och Liberalerna vill att polisen i Sverige ska ha den bästa tekniken, så att Sverige blir ett tryggt och säkert land.
Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag.
Anf. 10 Jan Riise (MP)
Herr talman! Regeringen föreslår att polisen ska få rätt att använda ansiktsigenkänning i realtid med hjälp av artificiell intelligens. Det är ju väl känt här nu.
Den överordnade rubriken är: ”Behovet av effektiva verktyg i brottsbekämpningen.” Argumentationen är alltså att grov brottslighet är ett stort problem och att ansiktsigenkänning i realtid är ett effektivt verktyg, bland andra verktyg naturligtvis. Jag har egentligen inga invändningar mot det. Men jag tycker att problematiseringen i den här propositionen kring teknik och förväntade utfall är en aning torftig.
Herr talman! Jag ska därför ge en kortversion av historien. Tekniken har runt 60 år på nacken. Utvecklingen tog fart efter terrorattackerna i New York i september 2001. Som ni minns blev fokus på övervakning, inte minst på flygplatser, ett viktigt begrepp. Tillgång till stora databaser i kombination med finansiering och förbättrad teknik gjorde det hela möjligt.
Amerikanska filmer och tv-serier, som Minority Report, en film från 2002, och kanske särskilt serien Person of Interest, som sändes 2011–2016, brukar ofta nämnas som referenser till den här utvecklingen. Den senare tror jag fortfarande finns kvar hos någon av de stora streamningstjänsterna.
Tekniken har förstås utvecklats avsevärt och når nästan perfektion i labbmiljö, men den är inte riktigt lika bra i verkligheten – det var det jag försökte gå in på tidigare – när bland annat ljusförhållanden och upplösning inte är perfekta. Det riskerar att leda till ett stort antal felaktiga utpekanden av och i värsta fall ingripanden mot oskyldiga som egentligen mest råkar vara på fel plats vid fel tidpunkt.
Detta kräver ett ökat fokus på frågor om etik och integritet, ansvarsutkrävande och transparens. Det ligger i sakens natur att människor som identifieras är okunniga om detta till dess ett ingripande sker. Som enskild individ kan man alltså inte komma undan, och hela systemet beskrivs ibland som ett paradigmskifte i övervakning. Det finns gott om exempel på snedvridning och felaktiga utpekanden. Olyckligtvis har det hittills drabbat inte minst färgade och kvinnor, egendomligt nog.
Herr talman! En annan angelägen fråga, som egentligen inte diskuteras i propositionen, är varifrån de bilder som används för igenkänning kommer. I Sverige är det inte tillåtet att använda bilddatabaser från exempelvis amerikanska Clearview AI, som är företaget som dammsuger internet på bilder från Facebook och andra sociala medier och varhelst de går att hitta. Det är som sagt inte tillåtet i Sverige, men det har förekommit. Svensk polis ska i princip använda sig av statliga register som körkort, pass, visum, egna bilder och eventuellt också bilder från övervakningskameror och kroppsburna kameror.
Herr talman! Vi behöver också nämna EU:s AI-förordning. EU:s förordning om artificiell intelligens, den så kallade AI-förordningen, är redan gällande rätt i Sverige. I Europaparlamentet har vi i Miljöpartiet ställt oss bakom förordningen, därför att det behövs en stark gemensam reglering av artificiell intelligens som värnar säkerhet och grundläggande rättigheter.
Utgångspunkten i förordningen är ett generellt förbud mot ansiktsigenkänning i realtid på allmänt tillgängliga platser. Det är en viktig princip. Den sätter en tydlig gräns mot en utveckling där staten normaliserar massövervakning i det offentliga rummet. Jag tar det igen: Utgångspunkten är ett generellt förbud. Men jag inser att det i förordningen, precis som ledamoten Ceimertz var inne på – med mina ord då – finns ett begränsat utrymme för medlemsstater att under strikta förutsättningar tillåta AI för vissa brottsbekämpande ändamål. Det är kanske inte en öppen dörr, men den finns där som en möjlighet.
För oss i Miljöpartiet var det viktigt att AI-förordningen ska genomföras i sin helhet, liksom därmed förbud mot ansiktsigenkänning i realtid med ett fåtal begränsande undantag. Vi är inte där än. Den sista delen av AI-förordningen har inte kommit på plats utan har skjutits framåt. Det är där de här högrisktillämpningarna finns. Det tycker jag är väldigt olyckligt. Jag ser med stor oro på de konsekvenser som användningen av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid kan få för människors privatliv, integritet och fri- och rättigheter.
Institutet för mänskliga rättigheter har varnat för att förslaget innebär en inskränkning i skyddet för privat- och familjeliv och att det kan påverka även yttrandefrihet, demonstrations- och mötesfrihet och religionsfrihet. Civil Rights Defenders har pekat på risken för diskriminering, rasprofilering, en ökad känsla av kontroll och en utveckling där människor kanske avstår från att vistas i eller uttrycka sig i det offentliga rummet. Den typen av nedkylande effekter hör inte hemma i ett öppet och demokratiskt samhälle.
Miljöpartiet delar också den oro som flera remissinstanser för fram om att regeringen inte tillräckligt tydligt besvarar centrala frågor om hur lagstiftningen ska fungera i praktiken. Propositionen ger ingen klarhet i vilka företag som ska leverera systemen, vilken teknik som ska användas, hur träffsäkerheten ska säkerställas, hur felaktiga träffar ska hanteras eller hur staten ska garantera att data inte används av privata leverantörer för andra ändamål.
När det gäller denna typ av teknik räcker inte regeringens försäkran om att systemen ska användas ansvarsfullt. Kraven på transparens, kontroll och oberoende granskning måste vara höga redan från början. Vi vill påminna om att detta är en teknik som uppvisar betydande risker, inte bara på film och tv utan även i verkligheten, inte minst när det gäller diskriminerande utfall och rättssäkerhet.
Miljöpartiets utgångspunkt är därför att tillämpningen av förslaget måste vara mer restriktiv än regeringen föreslår i propositionen. Men vi har förståelse för att det kan finnas situationer där tekniken kan vara motiverad, till exempel för att i efterhand granska material inom ramen för brottsutredningar för att hitta försvunna personer eller offer för människohandel eller sexuellt utnyttjande och för att avvärja ett överhängande hot mot liv och säkerhet.
Det måste säkerställas att den information som genereras genom användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid också stannar hos polisen. Data får under inga omständigheter riskera att spridas till eller användas av privata leverantörer. När avancerade analys- och övervakningsverktyg köps in från privata aktörer krävs det betydligt starkare kontroll och skydd för information, spårbarhet och oberoende kontroll än regeringen redovisar.
I syfte att säkerställa att användning av AI-system inte leder till diskriminering och massövervakning bör obligatoriska återkommande riskanalyser genomföras. Felaktig identifiering i en brottsbekämpande kontext kan få mycket allvarliga konsekvenser för den enskilda. Vi behöver därför löpande tester, dokumentation, granskning och uppföljning.
Särskilt viktigt är det att proportionaliteten kan bedömas på ett bra sätt och inte bara utifrån brottsbekämpningens intresse utan också utifrån teknikens påverkan på integritet och rörelsefrihet och med hänsyn till att människor inte ska känna oro för att de riskerar att bli igenkända i det offentliga rummet.
Slutligen, herr talman: För att se till att AI-system för ansiktsigenkänning i realtid tillämpas på ett rättssäkert, proportionerligt och lagligt sätt behöver användningen utvärderas innan lagförslaget kan permanentas. En sådan utvärdering skulle till exempel kunna omfatta hur ofta tekniken har använts, i vilka situationer, med vilka resultat, hur ofta falska träffar har uppstått, hur proportionalitetsbedömningar gjorts, om vissa grupper har drabbats oproportionerligt och hur underrättelseskyldigheten samt tillsynen fungerat. Vi föreslår därför en tidsbegränsning på förslagsvis fem år.
Jag står självklart bakom alla våra tre reservationer men yrkar bifall endast till reservation 3 under punkt 3 om utvärdering och misstankegrad.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jacob Risberg (MP).
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:JuU28
Webb-tv: Beslut: Polisens användning av AI för ansiktsigenkänning i realtid
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål,
2. lag om ändring i lagen (2026:000) om användning av AI-system för ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpande ändamål,
3. lag om ändring i lagen (1957:668) om utlämning för brott,
4. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål,
5. lag om ändring i lagen (2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk arresteringsorder,
6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
7. lag om ändring i lagen (2011:1165) om överlämnande från Sverige enligt en nordisk arresteringsorder,
8. lag om ändring i lagen (2017:1000) om en europeisk utredningsorder,
9. lag om ändring i lagen (2021:709) med kompletterande bestämmelser om straffrättsligt samarbete mellan Europeiska unionen och Förenade kungariket.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:150 punkterna 1-9 och avslår motion
2025/26:3956 av Ulrika Liljeberg m.fl. (C).- Reservation 1 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 69 0 0 1 M 64 0 0 2 C 0 24 0 0 V 19 1 0 1 KD 19 0 0 0 MP 18 0 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 317 28 0 4 Tillståndsprövning, underrättelseskyldighet och integritetsskydd
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkandena 1 och 2 samt
2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2.- Reservation 2 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 69 0 0 1 M 65 0 0 1 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 0 3 0 Totalt 305 39 3 2 Proportionalitet och misstankegrad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 4 och 5.- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 69 0 0 1 M 65 0 0 1 C 24 0 0 0 V 20 0 0 1 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 0 3 0 Totalt 325 18 3 3 Tidsbegränsning och utvärdering av den nya lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:3947 av Gudrun Nordborg m.fl. (V) yrkande 3 och
2025/26:3953 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3.- Reservation 4 (V, MP)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.