Jessica Wetterling (V)

Riksdagen sa nej till 60 förslag i motioner om tryck- och yttrandefrihet samt massmediefrågor, som inkommit under den allmänna motionstiden 2025.

Bland annat handlar förslagen om yttrandefrihet på internet och reglering av techjättarna, personuppgifter och digitala söktjänster, säkerheten för opinionsbildare och medieföretag, illegal ip-tv, mediestöd och begränsning av spridning av pornografi och skildringar av grovt våld.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

12

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

8, 76 minuter

Justering

2026-01-15

Datum

2026-01-16

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Beslut

2026-01-21

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2024. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2024 lämnades totalt 45 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Miljö- och jordbruksutskottet prövade flest förslag, följt av justitieutskottet och utrikesutskottet.

Sex av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. De motiverande yttrandena 2024 lämnades på förslag av skatteutskottet, justitieutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

Utskottet konstaterar att riksdagen även i år stod för flest motiverade yttranden av de nationella parlamenten inom EU. Utskottet anser att det är bekymmersamt om endast ett begränsat antal nationella parlament tillvaratar möjligheten att kontrollera tillämpligheten av subsidiaritetsprincipen. Utskottet framhåller att de nationella parlamentens subsidiaritetskontroll är ett viktigt demokratiskt instrument inom ramen för EU:s beslutsfattande.

I vissa frågor har EU-länderna lämnat över befogenheten att ta beslut till EU, så kallad exklusiv befogenhet. Utskottet konstaterar att det av en dom från EU-domstolen framgår att EU, vid sidan av de exklusiva befogenheterna, kan ha vissa ytterligare befogenheter som innebär att subsidiaritetsprincipen inte alltid används. Utskottet understryker att frågan om huruvida en befogenhet endast kan utövas av EU bör bedömas från fall till fall av EU-ländernas parlament. EU-kommissionens bedömning av detta bör inte gälla automatiskt.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har riksdagen subsidiaritetsprövat totalt 1 350 förslag. Riksdagen har haft invändningar och lämnat motiverade yttranden mot knappt 8 procent av förslagen.

Anföranden och repliker

4, 25 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2025-12-18

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Konstitutionsutskottet, KU, har granskat delar av regeringens och ministrarnas administrativa arbete. Här följer ett urval av granskningen.

Som en del i granskningen har utskottet fortsatt att följa utvecklingen av antalet tjänstgörande i Regeringskansliet.

Vidare har utskottet gått igenom regeringsprotokoll från 2024. Utskottet påminner om vikten av att författningar kungörs i god tid före ikraftträdandet. När det gäller underskrifter av beslut understryker utskottet bland annat att det givetvis förutsätts att ministrar som undertecknar ett beslut har närvarat på regeringssammanträdet.

Granskningen av vissa förvaltningsärenden har omfattat överklaganden av beslut om nyttjanderättsupplåtelser enligt rennäringslagen. I de granskade ärendena förekommer inte sällan frågor som måste bedömas redan i ett tidigt skede av handläggningen och utskottet noterar att bedömningen av sådana frågor ibland har dröjt. Utskottet framhåller vikten av en noggrann genomgång av överklagandet när det kommit in till Regeringskansliet så att frågor som kräver en mer skyndsam hantering uppmärksammas direkt.

I granskningen Framställningar och beslut från Riksdagens ombudsmän (JO) har utskottet gjort en genomgång av de åtgärder som vidtagits med anledning av framställningar och beslut som överlämnats till regeringen mellan den 1 juli 2020 och den 30 juni 2025. Utskottet framhåller att regeringen bör dra nytta av särskilt framställningarna, men även beslut som JO överlämnar för kännedom, i arbetet med att förbättra lagstiftning och rutiner. Utskottet påminner också om att framställningar förutsätter beslut av regeringen eller en hänvisning till ett sådant beslut. I granskningen noteras några fall där frågan om hur en framställning eller ett beslut ska omhändertas inte hanterats trots att det har gått flera år sedan de överlämnades.

Utskottet har också granskat funktioner över tid inom Regeringskansliet för säkerhet och krishantering. I granskningen framkommer det att omfattningen av frågor om utrikes- och säkerhetspolitik samt nationell säkerhet som statsministern ska hantera har ökat. Enligt utskottet måste Regeringskansliet förändras utifrån rådande behov för att kunna fullgöra sin uppgift. Utskottet vill samtidigt betona att det vid förändringar av organisationen är viktigt att det finns en tydlig rollfördelning mellan Statsrådsberedningen och departementen samt gentemot myndigheterna under regeringen. Det är även angeläget att interna processer fungerar väl för att sprida information vidare till alla berörda inom Regeringskansliet och för att frågor ska kunna förankras inom regeringen. Slutligen är det enligt utskottet viktigt ur ekonomisk synpunkt att man undviker överlappning mellan olika enheter inom Regeringskansliet och man bör sträva efter att samordna uppgifter.

Även regeringens remisser till Lagrådet har granskats av utskottet. Senast utskottet gjorde en liknande granskning var hösten 2018. I cirka hälften av de nu granskade fallen har Lagrådet lämnat synpunkter och förslag, vilket är en något lägre andel än vid den förra granskningen. En majoritet av synpunkterna har varit juridisk-tekniska. I ett antal fall har synpunkterna rört grundläggande frågor som om ett lagförslag är förenligt med grundlagarna, om det är rättssäkert och kan förväntas uppfylla sitt syfte. I några fall har de rört själva remissförfarandet och då oftast att remisstiden varit för kort. Utskottet framhåller att remissbehandlingen är viktig för att upprätthålla en god kvalitet i lagstiftningen. Vidare visar granskningen att regeringen till övervägande del har godtagit Lagrådets förslag och beaktat dess synpunkter. Under de senaste två riksmötena har det skett i lägre utsträckning än tidigare under den granskade perioden. När regeringen inte har följt Lagrådets förslag och synpunkter har den argumenterat för sitt ställningstagande i propositionerna. Enligt utskottet är det viktigt för kvaliteten i lagstiftningsarbetet att regeringen redovisar skälen till sitt ställningstagande, att det exempelvis har sin grund i en annan juridisk bedömning än den Lagrådet har gjort eller i ett visst politiskt hänsynstagande. Av de propositioner som ingår i granskningen innehåller 37 stycken lagförslag som helt eller delvis har avstyrkts eller allvarligt ifrågasatts av Lagrådet. Detta antal har varierat över tid under den granskade perioden och var som högst under 2023/24. I knappt hälften av fallen har regeringen följt Lagrådet, och i några fall har den delvis följt Lagrådet. I ett antal fall har regeringen valt att inte följa Lagrådets synpunkter och förslag. Utskottet understryker att det är angeläget att Lagrådets centrala roll i lagstiftningsarbetet inte urholkas. Utskottet noterar ökningen av antalet propositioner med lagförslag där Lagrådet avstyrkt eller allvarligt ifrågasatt lagförslagen eller delar av dem. Granskningen ger dock inte en heltäckande bild av kvalitetsnivån i regeringens lagförslag. Det rör sig också om förhållandevis få propositioner.

En annan granskning har gällt regeringens styrning av Svenska kraftnät, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I många avseenden påminner styrningen av dem om styrningen av övriga förvaltningsmyndigheter, men samtidigt finns det flera undantag och tillägg som är specifika för dem, i egenskap av så kallade affärsverk. Verksamheten regleras i flera lagar, instruktioner och andra förordningar samt i de årliga regleringsbreven. Som även konstaterats tidigare är det svårt att överblicka det regelverk som styr affärsverken, och därmed kvarstår en risk för att styrningen framstår som otydlig. Vidare framkommer i granskningen att regleringen i viss mån skiljer sig åt mellan de tre affärsverken. Utskottet framhåller att eventuella skillnader bör vara övervägda och motiverade. När det gäller finansieringen utmärker sig affärsverken i förhållande till övriga förvaltningsmyndigheter då deras verksamhet i huvudsak finanserias genom avgifter, inte anslag. Utskottet framhåller vikten av dialog om det ekonomiska läget och noggranna överväganden av hur uppdrag finansieras. I fråga om den årliga dialogen noterar utskottet att dagordningarna från dessa ofta är övergripande, varför det kan vara svårt att utläsa från dem vad som har behandlats vid mötet. Utskottet anser att det som anges i Finansdepartementets cirkulär om dokumentation vid årliga myndighetsdialoger är en god ordning och förutsätter att sådan dokumentation även görs för dialogen med affärsverken.

Slutligen har utskottet granskat information till och överläggning med Utrikesnämnden. Granskningen omfattar 2015–2024 och följer upp en granskning från hösten 2015 som omfattade 1990–2014. Utskottet påminner i sitt ställningstagande om det grundläggande förhållandet att Utrikesnämnden är ett konstitutionellt reglerat organ som har inrättats för att ge riksdagen en vidsträckt insyn och ett starkt inflytande inom utrikespolitiken. I den aktuella granskningen noterar utskottet att omvärldsläget i allra högsta grad påverkar vad som behandlas i Utrikesnämnden. Ju fler svåra situationer som regeringen har att hantera internationellt, desto större behov har regeringen sett av att överlägga med nämnden. Till skillnad från vid förra granskningen har tendensen under senare år varit att situationer i omvärlden eller konkreta ärenden har behandlats i nämnden snarare än ämnen. Den tydligaste trenden sedan 2022 är att nämnden ofta kallats in med kort varsel med anledning av specifika händelser. En sådan utveckling är enligt utskottet fullt ut förenlig med den roll som Utrikesnämnden har enligt regeringsformen. Utskottet noterar också att det vanligtvis inte görs någon skillnad på förhand mellan informationspunkter och punkter för överläggning inför Utrikesnämndens sammanträden. Vid sammanträdena redovisar regeringen sin bedömning i en aktuell fråga och i förekommande fall sina överväganden och avsikter vad gäller fortsatt hantering, varefter nämndens ledamöter har möjlighet att ställa frågor eller uttrycka ståndpunkter. Huruvida det är fråga om information eller överläggning avgörs av sammanhanget, och båda elementen kan finnas i samma ärende. Utskottet har ingen invändning mot denna väletablerade praxis.

Anföranden och repliker

7, 48 minuter

Justering

2025-12-16

Datum

2026-01-09

Bordläggning

2026-01-20

Debatt

2026-01-21

Motion till riksdagen 2025/26:3880 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:87 Nya regler för arbetskraftsinvandring Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Propositionens huvudsakliga innehåll 2 Vänsterpartiets syn på arbetskraftsinvandring 3 Vänsterpartiets synpunkter på proposition 2025/26:87

Inlämnad

2026-01-16

Förslag

1

Datum

2026-01-16

Utskottsberedning

SfU ​

Motion till riksdagen 2025/26:3873 av Jessica Wetterling m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:71 Insyn i handlingar som inhämtas genom beslag och kopiering vid husrannsakan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med övergångsbestämmelser

Inlämnad

2026-01-15

Förslag

1

Datum

2026-01-15

Utskottsberedning

KU ​

Motion till riksdagen 2025/26:3867 av Tony Haddou m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen avslår proposition 2025/26:66 Tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter för 19–23-åringar. Motivering Regeringen föreslår en

Inlämnad

2025-12-11

Förslag

1

Datum

2025-12-11

Utskottsberedning

2025/26:SfU11

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.

Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna.

Regeringens förslag innebär bland annat följande:

• Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks.
• Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen.
• Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen.

Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2025-11-13

Datum

2025-11-14

Bordläggning

2025-11-26

Debatt

2025-11-27

Beslut

2025-12-03

Motion till riksdagen 2025/26:3831 av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta initiativ till en utvärdering av de föreslagna ändringarna fem

Inlämnad

2025-10-29

Förslag

2

Datum

2025-10-29

Utskottsberedning

2025/26:JuU8

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3826 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:25 Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2026 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska verka för att svensk väpnad styrka som ställs till

Inlämnad

2025-10-23

Förslag

1

Datum

2025-10-23

Utskottsberedning

2025/26:UFöU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Motion till riksdagen 2025/26:3817 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:27 Ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett mer omfattande förslag till tandvårdsreform

Inlämnad

2025-10-15

Förslag

2

Datum

2025-10-15

Utskottsberedning

2025/26:SoU10

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:3815 av Karin Rågsjö m.fl. (V) med anledning av prop. 2025/26:19 Nästa steg för en god och nära vård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag som innebär ett förtydligande av att hela hälso- och sjukvården

Inlämnad

2025-10-13

Förslag

3

Datum

2025-10-13

Utskottsberedning

2025/26:SoU23

Motion till riksdagen 2025/26:3440 av Håkan Svenneling m.fl. (V) Israels ockupation av Palestina Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 Gaza 3 Västbanken 4 Folkmord och krigsbrott 5 Tortyr och övergrepp 6 Fred kräver ett fritt Palestina 7 Risken för eskalering 8 Sveriges roll 9 Svenskt

Inlämnad

2025-10-07

Förslag

45

Datum

2025-10-07

Utskottsberedning

UU ​ 2025/26:KU24 2025/26:NU11 2025/26:NU14 2025/26:SfU16 2025/26:SoU22

Motion till riksdagen 2025/26:2799 av Karin Rågsjö m.fl. (V) En starkare folkhälsa Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 En svensk folkhälsolag 3 Folkhälsans utveckling över tid 3.1 Hälsokommunikation 3.2 Statsbidrag 3.3 Folkhälsomyndigheten 4 Narkotikapolitik 4.1 Narkotikapolitikens

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

45

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:JuU11 2025/26:KrU6 2025/26:SoU12 2025/26:SoU13 2025/26:SoU14 2025/26:SoU16 2025/26:SoU18 2025/26:SoU19 2025/26:UbU12

Motion till riksdagen 2025/26:3158 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Anslagsfördelning Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 1 Rikets

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

1

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:KU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2025/26:2787 av Jessica Wetterling m.fl. (V) En politik för urfolket samer Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 2.1 Ratificera ILO 169 2.2 Implementera FN:s urfolksdeklaration 2.3 Nordisk samekonvention 2.4 Renmarkskommittén 2.5 Utvärdera konsultationsordningen

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

12

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:KrU7 2025/26:KU22 2025/26:KU25 2025/26:SoU16 2025/26:UbU7

Motion till riksdagen 2025/26:2816 av Maj Karlsson m.fl. (V) Starkare skydd för barns rättigheter Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut 2 Inledning 2.1 Utvecklingen av barns rättigheter 3 Barnrättsbudgetering 3.1 Regeringens barnrättsdelegation 3.2 Offentliga myndigheters ansvar

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

26

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SoU18 2025/26:SoU19 2025/26:SoU20

Motion till riksdagen 2025/26:2798 av Tony Haddou m.fl. (V) Svensk flyktingpolitik Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 1.1 Människor på flykt 1.2 Flyktingkonventionen 2 Ändringar i utlänningslagen 3 Paradigmskifte 4 Riv upp lagändringarna m.a.a. proposition 2023/24:18 5 Översyn och övergångsbestämmelser

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

32

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

2025/26:SfU15 2025/26:SfU16 2025/26:SfU18 2025/26:SkU14 2025/26:UbU11

Motion till riksdagen 2025/26:2776 av Håkan Svenneling m.fl. (V) Västafrika och Västsahara Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 1 Inledning 2 En region som står inför avgörande vägval 3 Våld och terrorism 4 Demokrati och mänskliga rättigheter 4.1 Kvinnors rättigheter 4.2 Fackliga rättigheter 4.3

Inlämnad

2025-10-06

Förslag

24

Datum

2025-10-06

Utskottsberedning

UU ​ 2025/26:JuU16 2025/26:MJU11 2025/26:NU11 2025/26:UU8