Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
Betänkande 2025/26:KU41
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut fattades
- 2026-06-10
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Kommittéernas verksamhet under 2025 (KU41)
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84.
Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 7 motioner och 1 skrivelse.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2025/26:1762 av Jan Ericson (M) Överimplementering av EU-lagstiftning
- Motion 2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) Klimatkonsekvensanalys i riksdagens lagstiftningsarbete
- Motion 2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) Ett jämställt samhälle
- Motion 2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) En samlad ungdomspolitik
- Motion 2025/26:3085 av Markus Wiechel (SD) Ökad transparens i utskott och tydliggörande av handlingar
- Motion 2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD) Lagstiftning utan gränshinder
- Motion 2025/26:98 av Josef Fransson (SD) Kortande av ledtider för lagstiftning
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Kommittéernas verksamhet under 2025 (KU41)
Varje år ska regeringen i en skrivelse till riksdagen redovisa verksamheten inom de kommittéer som tillsatts genom regeringsbeslut.
Under 2025 tillsattes 60 kommittéer, vilket är sex färre än under 2024. Under 2025 avslutades 103 kommittéer, motsvarande siffra för 2024 var 84.
Kostnaderna för kommittéernas arbete var under 2025 cirka 470 miljoner kronor.
Utskottet föreslår att riksdagen lägger regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till sju förslag från den allmänna motionstiden 2025 som handlar om lagstiftningsprocessen, bland annat om genomförande av EU-bestämmelser.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 9 juni 2026 och debatterades i kammaren 10 juni 2026.
Debatt om förslag 2025/26:KU41
Webb-tv: Kommittéberättelse – kommittéernas verksamhet under 2025 m.m.
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 170 Jan Riise (MP)
Fru talman! Konstitutionsutskottets verksamhet spänner över ett brett område som ändå får sägas spegla många olika perspektiv och sidor av svensk förvaltning. På ena sidan finns den årliga vårgranskningen med fjolårets anmälningar avseende enskilda statsråd och deras eventuella brister i hanteringen av sina ärenden. Det såg vi resultatet av i går med stort intresse och många frågor från medierna och från människor i sociala medier.
Nu rör vi oss i ett helt annat område, nämligen kommittéernas verksamhet under 2025. Det väcker kanske inte riktigt lika stor medial uppmärksamhet, men kommittéerna är viktiga inslag i systemet, eller kanske skyddsnätet, för den offentliga makten gentemot väljarna och för all del alla andra i Sverige som inte har rösträtt än, till exempel ungdomar och alla de som väntar på besked om medborgarskap.
Fru talman! Kommittéer är ett sammanfattande namn på de uppdrag som kan bli resultat av olika beslut som regeringen fattar. De kan vara beskaffade på lite olika sätt. De kallas beredningar, kommissioner, råd eller helt enkelt utredningar med särskilda utredare. Formellt utgör kommittéerna en del av svaret på beredningskravet, som det uttrycks i regeringsformen. Det är alltså upp till regeringen att avgöra hur arbetet ska organiseras och genomföras. Men man ska förstås komma ihåg att syftet är att förse riksdagen med ett beslutsunderlag som är väl genomarbetat.
Under 2025 tillsattes 60 kommittéer och drygt 100 avslutades. Vid varje given tidpunkt pågår ett ganska stort antal kommittéer till en sammanlagd kostnad som 2025 slutade på 470 miljoner kronor.
Fru talman! KU säger i betänkandet att kommittéberättelsen tillför värdefull kunskap om det svenska utredningsväsendet. Förslaget är att betänkandet läggs till handlingarna. Men jag vill också säga några ord om de motioner som behandlats i anslutning till detta.
En av motionerna tar inte helt oväntat upp den tid beredningen av ärenden tar eller kan ta. Motionären menar att den tiden behöver kortas i många fall, inte minst mot bakgrund av en alltmer föränderlig omvärld.
Utskottet finner att beredningskravet i regeringsformen i och för sig ger regeringen stort inflytande över hur processerna utformas. Men utskottet pekar också på att det är rimligt och nödvändigt för den demokratiska processen att inte minst de politiska partierna i parlamentet faktiskt har tid att sätta sig in i de frågor som avhandlas, bland annat för att kunna ta fram och lyfta fram alternativa lösningar och frågor.
I granskningen av årets anmälningar till konstitutionsutskottet har vi också granskat hur beredningskravet har hanterats, framför allt inom Justitiedepartementet, där vi under den innevarande mandatperioden sett att ett stort antal utredningar och lagförslag har tagits fram.
KU framförde ingen direkt kritik mot beredningen men påpekade att kraven på remisstid med mera finns av ett skäl. Trögheten i systemet är inte nödvändigtvis en nackdel, utan snarare en garanti för genomarbetade förslag.
Slutligen, fru talman, har utskottet också behandlat en motion om den återkommande frågan om att vi i Sverige kanske överimplementerar de direktiv som kommer från Europeiska unionen. Det är inte minst näringslivet som uttrycker farhågor för att det kan leda till en minskad konkurrenskraft om implementeringen i Sverige innebär ökade pålagor.
Man ska naturligtvis inte underskatta de fördelar, exempelvis inom hållbarhetsområdet, som kan uppnås vid en anpassning av minimialternativen till svenska förhållanden och ambitioner. Utskottet föreslår att motionen avslås med hänvisning till att arbetet med implementeringar av EU-regler pågår.
Med det sagt, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag att lägga betänkandet till handlingarna.
Anf. 171 Jessica Wetterling (V)
Fru talman! Till att börja med yrkar jag bifall till reservation 1.
Detta betänkande innehåller en redovisning av de kommittéer som regeringen har tillsatt och som har i uppgift att utreda en eller flera frågor. I sammanställningen redovisas antalet utredningar och statistik över könsfördelningen i respektive grupp inom kommittéväsendet.
Trots att vi har en reservation ger detta riksdagen värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Vi i utskottet noterar att det på det stora hela råder en förhållandevis jämn könsfördelning i de flesta kategorier.
Men när man tittar på statistiken över tid kan man också se att män historiskt har varit överrepresenterade som ordförande i kommittéer och underrepresenterade som sekreterare. Över tid har dock dessa könsskillnader jämnats ut, men de senaste åren har män på nytt ansetts vara underrepresenterade, enligt diskrimineringslagens kriterier, när det gäller att vara sekreterare.
Fru talman! Vårt svenska kommittéväsen är något att vara stolt över. Det är en central del av den demokratiska beslutsprocessen. Personligen är jag stolt över att vi under lång tid har valt att sörja för att den lagstiftning vi fattar beslut om här inne ska hålla hög kvalitet och vara allsidigt belyst av såväl Lagrådet som andra remissinstanser, exempelvis myndigheter, domstolar och andra organisationer. Det ger oss beslutsfattare och lagstiftare bättre underlag, högre kvalitet och en större förankring i samhället innan lagändringarna sker.
Men, fru talman, jag ska erkänna att jag är lite orolig. Nyligen publicerade SNS Demokratiråd en rapport som visar att denna regering får dubbelt så mycket allvarlig kritik som tidigare regeringar från Lagrådet och att man i högre grad ignorerar Lagrådet. Jag noterar även att vissa lagförslag från denna regering får väldigt svidande kritik från andra remissinstanser, som man inte alls hörsammar. Detta är beklagligt och oroande.
Fru talman! Kommitté- och utredningsväsendet, vars underlag alltså ligger till grund för de beslut vi fattar här inne, är ett viktigt sätt att kunna påverka lagstiftning och den politiska makten. Innan större reformer genomförs görs som sagt oftast en statlig utredning, varvid experter från olika områden, exempelvis civilsamhälle och forskare, tillfrågas. Utredningarnas beskrivning av verkligheten, med dess problem och styrkor, ligger sedan som sagt till grund för de politiska lösningar som kan bli verklighet. Innan regeringen lägger fram sitt förslag har man bett ett stort antal instanser inkomma med synpunkter under en remissrunda.
I båda dessa skeenden är det viktigt att ungas perspektiv kommer med. Men av LSU:s egen medlemsundersökning framgick det att remissinbjudningarna minskade med 30 procent under föregående mandatperiod. Under den här mandatperioden har såväl utredningstiden som remisstiden generellt sett blivit kortare, vilket försvårar ännu mer för civilsamhället att hinna påverka.
Vi i Vänsterpartiet menar att det är viktigt att representanter för unga kan delta i den demokratiska processen och i högre grad bjuds in att sitta med i referensgrupper och sakråd och också får svara på remisser. Därför vill vi se en uppdatering av den kommittéförordning som finns för att statliga offentliga utredningar som rör barn och unga aktivt ska inhämta deras erfarenheter och åsikter. Detta är något som vi anser att regeringen bör göra: utöka remisslistorna och inkludera barn och unga i konsekvensanalyserna.
Anf. 172 Helena Vilhelmsson (C)
Fru talman! Tack för att jag får vara med i den här debatten! Det är första gången jag deltar i en debatt för konstitutionsutskottets räkning – det är hedrande. Av respekt för konstitutionsutskottets övriga arbete håller jag mig till den reservation som Centerpartiet har och som tillhör mitt ansvarsområde, nämligen jämställdhet.
Men, som sagt, i dag debatterar vi kommittéberättelsen, en redogörelse för regeringens utredningsväsen. Det låter som en teknisk och tråkig administrativ fråga och kanske som en detalj, men det är det inte, som så många före mig har sagt. Det här betänkandet handlar om en av grunderna för vår lagstiftningsprocess. Det handlar om kvaliteten på de underlag som vi har här i kammaren och ska fatta beslut utifrån.
Även här har vi en svensk modell med oberoende kommittéer som tillsammans med grundliga remissförfaranden är en av demokratins främsta styrkor. Lagförslag blir därmed allsidigt belysta, och konsekvenser analyseras. Vi bygger ett samhälle på kunskap och inte enbart på politiskt tyckande.
Fru talman! Just därför är det oroande att se den utveckling som pågår i övrigt och som detta betänkande och tidigare granskningar faktiskt lyfter. Jag skulle faktiskt vilja gå så långt som till att säga att det sker en försvagning av utredningsväsendet. Det är allvarligt och sker parallellt med det som vi vet pågår generellt: att den här regeringen mer och mer struntar i Lagrådets synpunkter. Jag tycker inte att det räcker att säga att arbete pågår när bristerna är så uppenbara, särskilt när det gäller jämställdhetsanalyser.
Vi upplever i dag otvetydigt en backlash för jämställdheten – en tyst nedmontering av de verktyg vi har för att säkerställa att beslut inte slår snett och cementerar gamla orättvisor. I vår motion, som utskottet nu föreslår riksdagen att avslå, pekar vi på ett grundläggande problem. Det är alltför vanligt att en utredning konstaterar att en reform kommer att få ett ojämställt utfall men att regeringen ändå väljer att gå vidare med förslaget. Det har inte skett bara under den här regeringen – det ska sägas. Så skedde med flera av reformerna under pandemin. Detta är alltså en kritik som alla partier behöver ta till sig, inklusive mitt eget. Jämställdhetsanalysen blir då bara en pappersprodukt, en administrativ övning utan verklig betydelse.
Detta har utretts av bland annat SKO, Sveriges kvinnoorganisationer, som tydligt pekar på det jag sa: Trots att man vet att det får en negativ effekt för jämställdheten går man ändå vidare.
Fru talman! Jämställdhetsintegrering är det verktyg som många regeringar har använt sig av för att inte missa att ta med jämställdhetsperspektivet i allt arbete. Vad får olika beslut för konsekvenser för jämställdheten? Det handlar om att förstå att ett till synes neutralt förslag om pensioner, skatter eller arbetsmarknadsåtgärder kan få helt olika konsekvenser för kvinnor och för män. Det handlar om att synliggöra människan bakom siffrorna i en budget, till exempel.
Därför är det både sorgligt och ovärdigt att den här regeringen har strukit kraven på texter om jämställdhetsintegrering i regleringsbreven för över 40 myndigheter. När vi frågar varför får vi till svar att arbetet utvärderas, att man ska återkomma och att det ändå går att ha dialog med myndigheterna om jämställdhetsfrågor. Så skulle kunna vara fallet, men jag tror inte att svaret skulle vara detsamma om det skulle handla om att ta bort skrivningarna om att bekämpa gängkriminaliteten i Polismyndighetens regleringsbrev.
Att man nu avfärdar förslag om att säkerställa att arbetet med utredningsväsendet ska jämställdhetssäkras från start med svaret att arbetet pågår är en tydlig signal om att jämställdhet faktiskt har flyttats från kärnverksamhet till periferin. Det är inte längre en självklar del av varje beslut.
Vi vet i dag att kvinnor förlorar miljoner i livsinkomst på grund av ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen, bland annat. Vi vet att kvinnor dominerar i yrken med högre sjukskrivningstal och lägre löner. Vi vet att endast en bråkdel av riskkapitalet går till företag som drivs av kvinnor. Vi kan inte acceptera den här utvecklingen.
Därför menar vi att kravet på jämställdhetsanalyser måste höjas i statliga utredningar och beslutsunderlag. Om en utredning visar att ett förslag riskerar att öka den ekonomiska ojämlikheten måste regeringen antingen presentera ett omarbetat, bättre förslag eller tydligt och ärligt motivera inför riksdagen varför man väljer att gå fram med en politik som gör Sverige mindre jämställt. Ansvaret måste synliggöras.
Fru talman! God lagstiftning kräver ett gott underlag. När vi tummar på kvaliteten i analyserna tummar vi på kvaliteten i våra beslut, och vi tummar på jämställdheten. Därför, fru talman, yrkar jag bifall till Centerpartiets reservation nummer 2.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 17.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Kommittéberättelse - kommittéernas verksamhet under 2025
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2025/26:103 till handlingarna.Ledtider i lagstiftningsprocessen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:98 av Josef Fransson (SD).Genomförande av EU-bestämmelser
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:1762 av Jan Ericson (M).Konsekvensanalyser m.m. i lagstiftningsprocessen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2025/26:308 av Vasiliki Tsouplaki m.fl. (V) yrkande 5,
2025/26:753 av Kjell-Arne Ottosson (KD),
2025/26:1828 av Aylin Nouri (S) och
2025/26:2834 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 49.- Reservation 1 (V)
- Reservation 2 (C)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 69 0 0 1 M 66 0 0 0 C 0 0 22 2 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 18 0 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 299 24 22 4 Märkning av propositioner med berört utskott
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3085 av Markus Wiechel (SD) yrkande 2.
Det här är ett utskottsbetänkande
Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.