Ulrika Heie (C)

Lärare och förskollärare måste inte längre genomföra en introduktionsperiod för att få legitimation. Den blivande läraren ska kunna få legitimation direkt efter att ha tagit lärar- eller förskollärarexamen. Regeringen anser att bedömningen av lärarens eller förskollärarens lämplighet i första hand bör göras i samband med utbildningen. För att få stöd även i fortsättningen ska dock en nyanställd lärare eller förskollärare som är ny i yrket genomföra en introduktionsperiod.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 59 minuter

Justering

2014-05-08

Datum

2014-05-13

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om gymnasieskolan. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar om framtidens gymnasieskola, avhopp från gymnasieskolan, längden på gymnasieskolans nationella program, behörighet till gymnasieskolans nationella program, grundläggande högskolebehörighet för alla elever i gymnasieskolan, kvaliteten i arbetsplatsförlagt lärande på yrkesprogrammen och i den gymnasiala lärlingsutbildningen samt en förlängd gymnasial lärlingsutbildning.

Andra motioner handlar om starkare roller för arbetsmarknadens parter och de nationella programråden när det gäller yrkesprogrammen, nya inriktningar på de nationella programmen, ämnet estetisk verksamhet, utvärdering av konsekvenserna av gymnasiereformen och registerkontroll av personal i gymnasieskolan.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

24, 89 minuter

Justering

2014-03-06

Datum

2014-03-10

Debatt

2014-03-19

Beslut

2014-03-19

Lärarnas administrativa arbete ska minska och bli enklare. Det innebär bland annat att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i årskurs 6-9 i grundskolan, årskurs 6 i sameskolan och årskurs 7-10 i specialskolan. Detsamma gäller i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan ska göras en gång per läsår, i stället för varje termin. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska även göras en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Samma sak ska gälla för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.

Den information som lämnats i de individuella utvecklingsplanerna ska istället förmedlas muntligt vid utvecklingssamtal.

Ändringarna börjar gälla den 19 november 2013. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2013-10-17

Datum

2013-10-18

Debatt

2013-10-23

Beslut

2013-10-23

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-10-03

Utskottsberedning

2013/14:JuU1

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

3

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:CU10 2013/14:FöU6

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:JuU18

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

2

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:MJU2

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU9

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

2

Datum

2013-10-02

Utskottsberedning

2013/14:TU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:NU2

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-01

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:SfU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

2

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:CU19 2013/14:SoU23

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-30

Utskottsberedning

2013/14:JuU15

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-01

Förslag

1

Datum

2013-09-26

Utskottsberedning

2013/14:AU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-10-03

Förslag

1

Datum

2013-09-25

Utskottsberedning

2013/14:KU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Inlämnad

2013-06-26

Förslag

2

Datum

2013-06-26

Utskottsberedning

2013/14:KU3

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Med anledning av ett tidigare tillkännagivande från riksdagen har regeringen lämnat en redogörelse för hur arbetet med de nya legitimationerna för lärare och förskollärare fortskrider. Skrivelsen innehåller bland annat uppgifter om antalet beviljade legitimationer, en ekonomisk analys och en finansieringsplan för det fortsatta arbetet. Enligt Skolverkets bedömning kommer totalt cirka 150 000 lärarlegitimationer att vara utfärdade före den 1 december 2013. Skolverket har fått 145 miljoner kronor i anslag för arbetet under 2013. Regeringen kommer även fortsättningsvis att noggrant följa Skolverkets arbete med hanteringen av legitimationsärenden och i samband med Skolverkets kontinuerliga redovisningar överväga om fler åtgärder behövs. Regeringen gör bedömningen att de åtgärder som redan vidtagits och som planeras ger förutsättningar för att systemet med legitimation för lärare och förskollärare ska kunna införas på ett så bra sätt som möjligt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 50 minuter

Justering

2013-05-02

Datum

2013-05-03

Debatt

2013-05-16

Beslut

2013-05-16

Riksdagen vill se över en skärpning av lagen om skolors skyldighet att agera mot mobbning. Detta så att skolor blir skyldiga att få stopp på mobbningen inom en viss tidsperiod. Skolan ska annars kunna krävas på skadestånd. Riksdagen ser också fram emot ett konkret förslag på lagstiftning gällande en så kallad lex Sarah för skolan, det vill säga en rapporterings- och anmälningsskyldighet inom skolväsendet. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande om att regeringen bör vidta lämpliga åtgärder. Ställningstagandet gjordes med anledning av en motion från Socialdemokraterna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande om höjd kvalitet i det arbetsplatsförlagda lärandet. Elever på gymnasiets yrkesprogram får i dag inte så mycket arbetsplatsförlagt lärande som de har rätt till, konstaterar riksdagen. Innehåll och handledning är dessutom av varierande kvalitet. Det pågår redan arbete i olika former. Riksdagen menar dock att elevernas rätt till arbetsplatsförlagt lärande av hög kvalitet ska stärkas. Perioderna är viktiga för att eleverna ska bli anställningsbara. I det fall platsen inte uppnår fullgod kvalitet utgår riksdagen från att huvudmannen vidtar omedelbara och erforderliga åtgärder. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av en motion från Vänsterpartiet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2012 om gymnasieskolan.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

23

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

28, 115 minuter

Justering

2013-03-21

Datum

2013-03-27

Debatt

2013-04-10

Beslut

2013-04-10

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

2

Datum

2012-10-05

Utskottsberedning

2012/13:UU15 2013/14:UU15

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Inlämnad

2012-10-05

Förslag

3

Datum

2012-10-04

Utskottsberedning

2012/13:CU9 2012/13:FöU3

Riksdagsbeslut

(3 yrkanden): 3 avslag