Torsten Elofsson (KD)

Vid frågestunden svarar statsminister Ulf Kristersson (M) på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren.

Datum

2024-05-23

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om EU:s färdplan för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet. Färdplanen innehåller 17 åtgärder inom fyra prioriterade områden med sikte på att

• stärka motståndskraften mot infiltration av kriminella nätverk i hamnar och andra logistiknav
• upplösa kriminella nätverk, störa affärsmodeller och beslagta brottsvinster
• öka de förebyggande insatserna
• stärka samarbetet internationellt.

Riksdagen välkomnar färdplanen och menar att den lyfter fram viktiga områden och åtgärder. Samtidigt vill utskottet understryka att åtgärderna bör tillföra mervärde och inte överlappa annat pågående arbete. Komplexa strukturer och onödig administration bör också undvikas.

Riksdagen beslutade att lägga EU-kommissionens meddelande till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2024-05-07

Datum

2024-05-07

Bordläggning

2024-05-14

Debatt

2024-05-15

Beslut

2024-05-15

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en nationell strategi mot organiserad brottslighet. Syftet med strategin är att tydliggöra inriktningen för arbetet mot organiserad brottslighet och minska de sårbarheter som brottsligheten utnyttjar. Regeringen anger fem mål som vägledande i arbetet:

• Stoppa kriminella karriärer, exempelvis motverka att unga rekryteras in i kriminalitet.
• Minska tillgången på illegala vapen och explosiva varor, exempelvis effektivisera arbetet mot smuggling.
• Slå sönder den kriminella ekonomin, exempelvis förhindra att offentliga medel utnyttjas.
• Bygga robusthet mot otillåten och otillbörlig påverkan, exempelvis ta fram en ny handlingsplan mot korruption.
• Säkerställa tillförlitliga identiteter och en effektiv informationsförsörjning, exempelvis förbättra möjligheterna att utbyta information.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner, varav åtta är från den allmänna motionstiden 2023.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

14

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

32, 91 minuter

Justering

2024-04-25

Datum

2024-04-25

Bordläggning

2024-04-29

Debatt

2024-05-02

Beslut

2024-05-15

Poliser som arbetar mot den organiserade brottsligheten ska i vissa situationer kunna använda en annan uppgift än sitt eget namn när de undertecknar beslut och dokumenterar åtgärder. Det kan handla om beslut och dokumentationer kring ingripanden, visitationer och beslag av vapen, narkotika och pengar. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på ändringar i polislagen och i offentlighets- och sekretesslagen.

Polismyndigheten har flaggat för att polisanställda som arbetar mot de kriminella nätverken löper ökad risk att utsättas för hot, våld och repressalier. Även anhöriga till polisanställda riskeras att utsättas för angrepp från kriminella.

De nya lagändringarna som gör det möjligt för en polisanställd att använda en annan uppgift än sitt namn är tidsbegränsade och gäller från den 30 april 2024 till och med den 29 april 2029.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 61 minuter

Justering

2024-04-23

Datum

2024-04-23

Bordläggning

2024-04-23

Debatt

2024-04-24

Beslut

2024-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag i motioner om straffrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om brott mot frihet och frid, sexualbrott och stärkt skydd för tjänstedjur.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

22

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

14, 65 minuter

Justering

2024-04-16

Datum

2024-04-17

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 30 förslag i motioner om unga lagöverträdare som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning av barn, rekryteringen av barn och unga till kriminella gäng, lättade sekretessregler och frihetsberövande påföljder för unga.

Utskottet hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

13

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

14, 58 minuter

Justering

2024-04-16

Datum

2024-04-17

Bordläggning

2024-04-19

Debatt

2024-04-22

Beslut

2024-04-24

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) Skolminister Lotta Edholm (L) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Utbildningsminister Mats Persson (L) Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari

Datum

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om processrättsliga frågor som inkommit under den allmänna motionstiden 2023.

Motionerna handlar bland annat om häktning, hemliga tvångsmedel så som telefonavlyssning och kameraövervakning.

Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

13, 41 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag om polisfrågor. Motionerna har inkommit under den allmänna motionstiden 2023 och handlar bland annat om prioriteringar av olika brott, polisens arbete med utsatta områden och gängkriminalitet.

Att riksdagen avslog motionerna beror bland annat på pågående arbete och att riksdagen redan tagit ställning i vissa frågor.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

30

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

15, 59 minuter

Justering

2024-04-04

Datum

2024-04-08

Bordläggning

2024-04-17

Debatt

2024-04-18

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa nej till drygt 100 förslag i motioner om våldsbrott och brottsoffer som kommit in under den allmänna motionstiden 2023.

Förslagen handlar bland annat om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, kontaktförbud, stärkt skydd till brottsoffer och unga brottsoffer.

Riksdagen hänvisar till pågående utredningsarbete och aviserade reformer inom området.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

32

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

8, 66 minuter

Justering

2024-04-11

Datum

2024-04-12

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om en ny samlad nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Syftet med strategin är att ge en långsiktig inriktning av arbetet i Sverige – lokalt, regionalt, nationellt och internationellt.

Strategin delas in i fyra områden:

• förebygga – exempelvis minska tillväxten av våldsbejakande extremism genom att förebygga risken för radikalisering.
• förhindra – exempelvis förhindra möjligheter till finansiering och tillgång till vapen
• skydda – exempelvis arbeta med skyddet av det demokratiska samhället och
• fortsätta identifiera risker och sårbarheter
• hantera – exempelvis arbeta med hur attentat eller pågående dödligt våld ska hanteras, samt fokusera på vikten av ansvarsutkrävande och insatser till brottsoffer.

Den nya strategin ersätter de tidigare strategierna mot våldsbejakande extremism och terrorism från 2015.

Riksdagen menar att strategin skapar förutsättningar för ett brett och långsiktigt arbete på området och föreslår att riksdagen ska lägga regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 85 minuter

Justering

2024-04-11

Datum

2024-04-12

Bordläggning

2024-04-16

Debatt

2024-04-17

Beslut

2024-04-18

Riksdagen sa ja till ändringar i polislagen. Ändringarna innebär att polisen får utvidgade befogenheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel för att söka efter vapen och andra farliga föremål inom ett visst område.

Enligt förslaget ska Polismyndigheten kunna införa säkerhetszonerna och syftet är att skjutningar och sprängningar vid konflikter inom den kriminella miljön ska kunna motverkas mer effektivt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

61, 179 minuter

Justering

2024-04-09

Datum

2024-04-09

Bordläggning

2024-04-09

Debatt

2024-04-10

Beslut

2024-04-10

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Finansminister Elisabeth Svantesson (M) Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) Finansmarknadsminister

Datum

2024-03-14

EU-kommissionen har föreslagit en ny förordning om förstärkning av polissamarbetet för att förebygga, upptäcka och utreda migrantsmuggling och människohandel och om förstärkning av Europols stöd till förebyggande och bekämpande av sådana brott samt om ändring av förordning (EU) 2016/794.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att EU bara får agera om målen för en planerad åtgärd inte kan uppnås av medlemsstaterna eller om målen kan uppnås bättre genom att åtgärden vidtas på EU-nivå. Principen värnar medlemsstaternas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen ställer sig positivt till förslagets ansats och menar att det finns ett stort behov av reglering på EU-nivå för att på ett mer effektivt sätt än idag bekämpa smuggling av migranter och människohandel. Utskottet anser dock att EU-kommissionens förslag i vissa delar är för långtgående och därför strider mot subsidiaritetsprincipen. Det gäller vissa delar i förslagen om utökningen av Europols operativa befogenheter och förslaget som innebär en skyldighet för medlemsstaterna att inrätta särskilda avdelningar inom de nationella brottsbekämpande myndigheterna.

Mot bakgrund av detta beslutade riksdagen att lämna sina synpunkter i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och EU-kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2024-02-29

Datum

2024-02-29

Bordläggning

2024-03-05

Debatt

2024-03-06

Beslut

2024-03-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  EU-minister Jessika Roswall (M) Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) Utbildningsminister Mats Persson (L) Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) EU-minister Jessika Roswall (M) besvarar

Datum

2024-02-15

Regeringen ska kunna införa regler om tillfälliga förbud att transportera personer utan giltiga id-handlingar till Sverige från andra stater. Regeringen ska också kunna införa sanktionsavgifter för de transportföretag som bryter mot förbudet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ett förbud ska få införas endast om det – på grund av händelser inom migrationsområdet – har uppstått en allvarlig fara för den allmänna ordningen eller den inre säkerheten i landet, och om reglerna behövs för att viktiga samhällsfunktioner lättare ska kunna fullgöra sina uppgifter.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 108 minuter

Justering

2024-02-08

Datum

2024-02-08

Bordläggning

2024-02-14

Debatt

2024-02-15

Beslut

2024-02-15

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Frågor besvaras av:  Energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) Justitieminister Gunnar Strömmer (M) Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) Infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson (KD) Energi- och näringsminister

Datum

2024-02-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag om preventiva vistelseförbud.

Den nya lagen innebär att en person kan förbjudas att inom ett avgränsat område vistas på allmän plats, på skolgårdar eller motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Det gäller om personen främjar brottslighet där och det finns risk för att skjutvapen och sprängämnen används.

Den som bryter mot ett vistelseförbud ska kunna dömas till fängelse i högst ett år eller böter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2024.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

28, 94 minuter

Justering

2024-01-23

Datum

2024-01-23

Bordläggning

2024-01-23

Debatt

2024-01-24

Beslut

2024-01-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till höjda straff för de allvarligare formerna av vapenbrott, brott mot tillståndsplikten för explosiva varor, vapensmuggling och smuggling av explosiva varor.

Förslagen innebär att lagarna skärps på följande sätt:

• Straffskalorna för grovt brott ändras från fängelse i lägst två år och högst fem år till fängelse i lägst fyra år och högst sju år.
• Straffskalorna för synnerligen grovt brott ändras från fängelse i lägst fyra år och högst sju år till fängelse i lägst sex år och högst tio år.
• Maximistraffen för normalgradsbrott höjs från fängelse i tre år till fängelse i fem år.

Syftet är att markera allvaret i dessa brott som ofta begås av kriminella nätverk.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2023-12-07

Datum

2023-12-07

Bordläggning

2023-12-11

Debatt

2023-12-12

Beslut

2023-12-13

Cirka 76 miljarder kronor ur statens budget för 2024 ska gå till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen röstar ja till regeringens förslag.

Mest pengar, 41 miljarder kronor, ska gå till Polismyndigheten. Den operativa förmågan ska utvecklas, antalet poliser ska öka och myndigheten ska växa med målet att polistätheten åtminstone ska motsvara genomsnittet i EU.

Det näst största anslaget, 16 miljarder kronor, ska gå till Kriminalvården.

Riksdagen säger nej till 11 förslag i motioner som kommit in under den allmänna motionstiden 2023, bland annat några med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 29 november 2023. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

41, 153 minuter

Justering

2023-11-30

Datum

2023-11-30

Bordläggning

2023-12-06

Debatt

2023-12-07

Beslut

2023-12-07