Familjerätt

Betänkande 2024/25:CU7

1, Förslag, Genomförd
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 26 mars 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF

Familjerätt(pdf, 1008 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:7 Familjerätt

Beslut

Nej till motioner om familjerätt (CU7)

Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om familjerätt som finns i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om betänketid vid skilsmässa, bodelning och vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Riksdagen hänvisar främst till beslutad lagstiftning och att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut: Kammaren biföll utskottets förslag.

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 45

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2025-03-13
Justering: 2025-03-20
Trycklov: 2025-03-21

Reservationer: 48
Betänkande 2024/25:CU7

Alla beredningar i utskottet

2025-02-20, 2025-02-27, 2025-03-13

Nej till motioner om familjerätt (CU7)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 140 förslag om familjerätt som finns i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Motionerna handlar bland annat om betänketid vid skilsmässa, bodelning och vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen. Utskottet hänvisar främst till beslutad lagstiftning och att arbete redan pågår inom de områden som förslagen tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-03-25
Debatt i kammaren: 2025-03-26

Debatt om förslag 2024/25:CU7

Webb-tv: Familjerätt

Dokument från debatten

Onsdag den 26 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:90
Protokoll 2024/25:90 Onsdagen den 26 marsProtokoll 2024/25:90 Familjerätt

Protokoll från debatten

Jennie Wernäng (M)

Anf. 58 Jennie Wernäng (M)

Herr talman! Vi ska i dag debattera civilutskottets betänkande CU7, Familjerätt. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Jag fick ansvar för dessa frågor i år, och jag är mycket stolt över detta. Barn är väldigt utsatta i vår värld, och vi måste hjälpas åt att se till att barn och ungdomar får en trygg uppväxtmiljö. Vi vet tyvärr vad som kan hända när barn inte får den miljö som de förtjänar. Det kan mynna ut i både kriminalitet och - hemska tanke - att livet avslutas i förtid.

När jag har satt mig in i familjerätten lite djupare har jag slagits av att området är oerhört stort. Många av frågorna spänner över flera departement. Det gör att kraften i frågorna blir enorm.

Glädjande nog har jag kunnat läsa mig till att vi alla vill gå åt samma håll. Vi ser bara olika vägar dit vi vill, och där är allt i sin ordning. Alla dessa ämnen hänger ihop. Familjerätten spänner över livets alla skeden, från födsel - till och med före födseln, med tanke på vad som avhandlas i motioner och tillkännagivanden - fram till det allra sista, arvsrätten.

Herr talman! I ämnet kusiner tar vi ett grepp kring kusinäktenskap. Förslaget är att förbjuda dem. För Sveriges del handlar det om att vi sett en ökning av hedersrelaterat våld. Alltför många i Sverige får i dag sitt livsutrymme och sin frihet inskränkt. Det kan vi såklart inte tolerera i det fria Sverige, som vi hela tiden är angelägna om att skydda. Förslaget föreslås träda i kraft i juli nästa år.

Inom detta område förbättrar vi även skyddet för kvinnor och barn som riskerar att utsättas för våld och andra kränkningar. Förslaget är att kontaktförbud ska kunna utvidgas så att det gäller i större områden eller i vissa fall i en hel kommun. Man ska också i fler fall kunna dömas till fotboja. Detta är ett av flera steg för att våldsutsatta kvinnor ska få ett friare liv. Lagändringen föreslås träda i kraft i juli i år.

Herr talman! När vi i detta utskott pratar om barnets bästa låter det som en enkel sak att komma överens om, men det är det inte. Vad som är barnets bästa är olika beroende på barnets förutsättningar, på dess bakgrund och ibland på tillfälligheter. Man måste utgå från varje individ för att se till att situationen blir det som är bäst för det specifika barnet. Förälderns rätt till sina barn måste underställas barnets rätt till sin förälder, om det är för barnets bästa. Detta förslag, mina vänner, trädde i kraft i januari i år.

Det ska bli väldigt intressant att följa detta för att se att utvecklingen för dessa barn blir bra och att resultatet för barns bästa blir så som vi alla önskat.

Ytterligare ett uppdrag är på gång, och det handlar om kunskapshöjande insatser inom socialnämndernas vårdnad, boende och umgänge. Det är viktigt att barnrättsperspektivet och barnets bästa alltid får genomslag i varje enskilt fall. Regeringen anser därför att det finns behov av långsiktigt kunskapshöjande insatser på det familjerättsliga området i frågor och ärenden som rör vårdnad, boende och umgänge. Regeringen beräknar att avsätta medel för genomförandet av uppdraget under 2025, 2026 och 2027, under förutsättning att riksdagen godkänner de aktuella anslagen.

Familjerätten är ett stort område som berör allt från en ny socialtjänstlag, med tidiga insatser för barn och unga, till hemmen, där hemskt nog våld och hot finns. Socialtjänstlagen ska skydda de personer som behöver skyddas. Dessutom ska barnkonventionen vävas samman med den för att få in barnens rätt att uttrycka sig och få ta plats. Även föräldrarnas skyldighet att ge barnen en trygg uppväxtmiljö måste lyftas fram.

Vidare arbetar EU-kommissionen med att få en bred förankring inom EU för barns rätt att finnas men också för att man ska få älska vem man vill.

Jag vill med detta understryka att familjerättens område är brett. Det är vi här som ser till att rättssystemet har en så pass bra bas som den behöver. Vi måste hjälpas åt att skapa de bästa förutsättningar vi kan för dem vi är till för. De är de allra sköraste i samhället, och de förlitar sig på att systemet fungerar. Det är vi här som ska se till att så är fallet.

I detta anförande instämde David Josefsson (M).

Martina Johansson (C)

Anf. 59 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande och välkomnar henne till ett av riksdagens mest spännande och viktiga områden. Jag brukar säga att vi talar alldeles för lite om dessa frågor, trots att de är otroligt viktiga. Barnets bästa är vad vi ska ha för ögonen. Jag är väldigt glad över att det händer saker på området. Centerpartiet har under många år drivit på i frågor som dessa, bland annat för kunskapshöjande åtgärder.

Även om ledamoten är ny på området tänkte jag ta upp ett ämne som vi hade uppe för diskussion under förra mandatperioden. Vi satt då tillsammans i opposition och behandlade ett betänkande om att reglera internationellt fastställda föräldraskap när det gällde samkönade äktenskap.

I den utredning som låg till grund för betänkandet fanns också förslag om hur vi skulle kunna reglera föräldraskap som tillkommit via värdmödraskap i ett annat land. Den förra regeringen, som leddes av Socialdemokraterna, valde att inte ta med detta förslag, och Moderaterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet landade då i att skriva ett särskilt yttrande. Vi lyfte fram hur viktigt det är att ta dessa frågor vidare. Barn som föds via värdmödraskap i ett annat land måste fortfarande ha tillgång till sina föräldrar, det vill säga de som ska vara föräldrar i Sverige.

Kommer Moderaterna, som nu leder en del av regeringens arbete, att ta frågorna vidare så att förslaget om att alla barn säkerställs rätt till sina föräldrar, oavsett hur barnet har tillkommit, lyfts in?

Jennie Wernäng (M)

Anf. 60 Jennie Wernäng (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

För att det inte ska uppkomma problem när olika länder har olika regler har EU-kommissionen lagt förslag om en ny förordning som ska gälla alla barn i EU, oavsett hur de har kommit till, för att stärka barns rätt. Det är det svar jag har på frågan, och det är så här vi ser på saken.

Martina Johansson (C)

Anf. 61 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag förstår att det inte är enkelt att hoppa rakt in i detta stora och breda område. Det finns dock barn som tillkommer via värdmödraskap i länder utanför EU, och de blir därför inte inkluderade i detta. Vad jag vet godkänner inte Sverige än så länge föräldraskap där barn till exempel har tillkommit via värdmödraskap. Om jag har fel i frågan får någon rätta mig.

Jag hoppas verkligen att Moderaterna står vid sitt ord och fortsätter driva dessa frågor, och jag hoppas också att Moderaterna jobbar vidare med andra frågor som är viktiga för barn. Det gäller till exempel att barn automatiskt ska få två vårdnadshavare när de föds, oavsett om föräldrarna är gifta eller inte. Så är inte fallet i dag. Barn kan ju ha fler än två vårdnadshavare när de föds, på grund av en annan familjekonstellation. Denna rätt har de inte heller i dag.

Att ha tillgång till rätt föräldrar tidigt i livet är viktigt för barn. Min förhoppning är att Moderaterna tar tag i dessa frågor. De har inte visat det hittills, men jag hoppas att de gör det eftersom det är viktigt. Om vi talar om barnets bästa vet vi det kan ses ur många olika perspektiv. Då gäller det att ha rätt föräldrar vid rätt tillfälle.

Jennie Wernäng (M)

Anf. 62 Jennie Wernäng (M)

Herr talman! Det här är väldigt juridiskt. Vad som är barns bästa är olika beroende på det som ledamoten säger. Juridiskt sett är tvåsamhet den koppling som görs i lagen, även om det bara är bra för barn att ha så många vuxna omkring sig som möjligt. Det viktigaste är att barn alltid ska ha rätt till sitt ursprung.

Vi får helt enkelt jobba på med frågorna.

Denis Begic (S)

Anf. 63 Denis Begic (S)

Herr talman! Först vill jag förvarna om att jag kanske överskrider min anmälda talartid något. Ni kommer att få höra om anledningen till det.

I dag skulle egentligen min kollega Laila Naraghi deltagit i debatten om den här viktiga frågan, men just nu är hon hemma för att ta hand om sitt sjuka barn. Det är en självklarhet för oss att finnas till hands för våra barn när de behöver oss som mest.

Men, herr talman, vi vet att detta tyvärr inte är en självklarhet i alla familjer. Det finns föräldrar som ser sina barn som sin egendom och tror sig ha rätt att kontrollera, misshandla och i värsta fall döda sina egna barn. Det är detta betänkandet handlar om: att sätta stopp för föräldrar som är förövare och skydda barn från hedersrelaterat våld och förtryck.

Med detta sagt vill jag inleda med att yrka bifall till reservation 26. Därefter ska jag fortsätta anförandet som Laila så bra har förberett och som jag fick ta. Vi står förstås bakom alla våra yrkanden, men vi yrkar alltså bifall bara till reservation 26.

Vi socialdemokrater, herr talman, minns Fadime från hennes tid i SSU Jämtland, där hon var aktiv. Hon var modig och stark - en sann förebild. Vi minns nyheten om att hon mördats av sin pappa för att hon ville leva sitt liv i frihet, i fred för pappans och familjens förtryck. Hon vägrade tystas - därför dödades hon. Men hennes budskap spreds - om föräldrar som jagar sina barn för att mörda dem och föräldrar som misshandlar barn och utsätter dem för ohyggligheter i vad som påstås vara hederns namn, pappans, mannens och patriarkatets.

Sedan dess har en hel del hänt, framför allt inom det straffrättsliga området, det vill säga justitieutskottets område, men också inom socialutskottets och även utbildningsutskottets område.

Vi socialdemokrater har tagit initiativ till att hedersförtryck görs till ett särskilt brott och till andra åtgärder för att stärka skyddet mot hedersrelaterade brott. När vi satt i regeringen 2020 infördes ett nytt brott, barnäktenskapsbrott. Samtidigt infördes en ny särskild straffskärpningsgrund för brott mot hedersvåld. Utreseförbud har införts för att skydda barn från att föras utomlands för att tvingas ingå barnäktenskap eller könsstympas.

Socialstyrelsens och Skolverkets arbete när det gäller socialtjänsternas och skolornas insatser mot hedersrelaterat förtryck, till försvar för barn, har förbättrats. Mycket finns kvar att göra, men inom dessa områden har framsteg gjorts.

Herr talman! Det kan man inte säga om det civilrättsliga området. Det har inte hängt med utan ligger långt efter, också när det gäller hedersrelaterat våld och förtryck. Stora delar av lagboken är skriven och utgår från att en människa handlar orätt, begår brott och gör fel och hur detta ska hanteras. Det är en viktig orsak till att vi har brottsbalken, miljöbalken och förvaltningsrätten - ja, en lagbok över huvud taget. Människor stjäl, förstör miljön, mördar, våldtar, fifflar med pengar och så vidare.

Civilrätten däremot, herr talman, är skriven som att solen alltid skiner överallt i Sverige, som att alla är snälla mot varandra och ingen använder våld, som att alla föräldrar är fredliga och snälla mot sina barn och ingen utövar hedersförtryck, som att inga män utsätter kvinnor för våld eller hedersförtryck, som att alla förvaltare och gode män alltid gör rätt och aldrig utnyttjar sin huvudman - människan de har i uppdrag att hjälpa - och som att det offentliga aldrig gör fel. Civilrätten är mer eller mindre blind för det som lagboken i övrigt vet: att vuxna begår brott mot varandra och mot barn, att mäns våld mot kvinnor är utbrett och att barn och funktionshindrade är särskilt sårbara samt att hedersrelaterat våld och förtryck drabbar många.

Herr talman! Därutöver har civilrätten länge erbjudit en arena för våldsutövande män att fortsätta våldet mot kvinnor och barn. Av civilrätten har de getts redskap och rättigheter att fortsätta plågandet. Förövaren har kunnat använda civilrätten för att utöva makt och kontroll. Lagen har inte bara blundat för våldet utan också möjliggjort det.

Bristerna i civilrätten har inneburit inskränkningar i svenskars fri- och rättigheter. Det finns flera exempel.

För det första handlar det om barn som har farit illa, misshandlats och mördats under tvångsumgänge. Vi känner alla till fallet med Tintin, pojken i Luleå som mördades av sin pappa häromåret - ett av flera fall där samhället vetat om riskerna men ändå med lagstöd tvingat barn till umgänge där de utsatts för våld och även mördats.

För det andra tillåts mäns våld mot kvinnor att fortsätta. Samhället tvingar kvinnor att träffa och samarbeta med män som slagit och våldtagit dem. Annars riskerar kvinnorna att förlora vårdnaden om barnen. Det finns svårigheter med att skiljas. Kvinnoorganisationer har larmat om hur män använder lagen för att pressa kvinnor vid bodelningar och tvinga tillbaka dem till våldsamma relationer, alltmedan samhället ser på. Lagen har underlättat våldet.

För det tredje kränks funktionshindrades rättigheter. Förvaltare kan ta kontroll över enskildas liv på ett alldeles fruktansvärt sätt utan att någon griper in och granskar tilltagen.

Herr talman! Det handlar inte bara om enskilda fall utan om systemfel i civilrätten. Det är lagen som brister. Vi socialdemokrater har sett och agerat, och vi uppskattar den samsyn som har funnits mellan riksdagspartier kring många av dessa frågor. Ett tydligt exempel är lagändringen vi gjorde förra året genom betänkandet Tryggare hem för barn. Vår regering startade arbetet, och denna regering avslutade det. Vi har uppskattat de goda kontakterna med till exempel justitieministern.

Ett annat exempel är vårt gemensamma tillkännagivande om tidsgräns vid bodelningar. Vi uppfattar det som att det finns stor samsyn kring dessa frågor. Vi arbetar tillsammans mot våldet, och det gör lagändringarna starkare och stabilare. Det är otroligt bra att vi har denna samsyn.

Därför, herr talman, är det en stor besvikelse för oss socialdemokrater att andra partier inte i lag vill skydda barn från vårdnadshavare som utövar hedersförtryck. Vi socialdemokrater föreslår initiativ för att föräldrar som utsätter barn för hedersrelaterat våld och förtryck inte ska ha del i vårdnaden. Om det finns misstanke om att ett barn kommer att utsättas för hedersrelaterat bortförande utgör detta en signal om att också syskon är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck.

Givet regeringens höga tonläge i fråga om hedersrelaterat våld och förtryck är det anmärkningsvärt att man säger nej till vårt förslag. Varför vill inte regeringen att barn ska skyddas från vårdnadshavare som ägnar sig åt hedersrelaterat våld och förtryck? Regeringen skryter med att man agerar mot hedersrelaterat våld men vill inte ens göra detta. Varför ser ni inte civilrättens påverkan på flickor och kvinnor som är utsatta för hedersrelaterat förtryck?

Herr talman! Som jag sa: Vi minns Fadime för hennes kamp för frihet. Mordet på henne 2002 blev en väckarklocka för Sveriges arbete mot hedersvåld. Mycket har hänt sedan dess, särskilt inom det straffrättsliga och det förvaltningsrättsliga området. Nu måste förändringar ske också av civilrätten. Vi tog initiativet, och Löfvenregeringen tog initiativet. Vi har över blockgränserna enats kring detta initiativ. Det har nu blivit lag genom Tryggare hem för barn. Nu måste nästa steg tas.

Nu är det högern som är i regering. Nu är det ni som behöver tillsätta utredningen och ta fram förslag. Ingen flicka ska behöva ha en vårdnadshavare som utsätter henne för hedersrelaterat våld och förtryck. Här borde vi också kunna vara överens. Ni är välkomna att rösta för vår reservation nummer 26.

Larry Söder (KD)

Anf. 64 Larry Söder (KD)

Herr talman! Först yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Att bli förälder är det bästa och det jobbigaste man är med om i sitt liv. Man får vara med om kanske de lyckligaste stunderna i livet men även de mest jobbiga. De känslor man har för sina barn är inget annat likt, och man känner allt som barnen känner. Att få vara med om ens barns framsteg är en obeskrivlig lycka. Att se ens barn ha det svårt av olika orsaker kan vara det jobbigaste, och det är inte alltid något man kan göra någonting åt. Dock är man alltid förälder.

Hemmet och familjen borde vara den trygga borgen för varje barn. Men vad är egentligen föräldrarnas uppgift? Jag tycker att det är att skapa en trygghet för barnen, att vara en vägvisare framåt i livet och kanske se till att barnet inte gör de största misstag som man själv har gjort och att försöka visa dem den rätta vägen.

Alla barn har rätt till trygga föräldrar. Föräldrar och vårdnadshavare är för mig vuxna personer som värnar om barnens bästa hela livet. Det är inte valbart. Men tyvärr ser det inte alltid ut så. Det är därför som vi i politiken behöver skapa ramar, stöd och gränser för föräldraskapet och också stödja de barn som behöver det.

Jag kan konstatera att en del av de motioner som vi behandlar i dag visar på det som jag sa redan 2021. I debatten 2021 om propositionen Moderna regler för bekräftelse av föräldraskap och faderskapsundersökningar för att åstadkomma könsneutral föräldraskapsprespresumtion sa jag:

"Det pågår ett antal utredningar, och en utredning som heter En föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla ska vara klar den 21 juni 2022. Jag tror att den kommer att göra att vi får ta nya beslut och även kanske ändra de beslut som vi fattar i och med denna proposition i dag. I mitt tycke hade det varit bättre att vänta så att man fick en helhetsbild och sedan fatta beslut om alla förändringar i ett beslut. Nu lappar och lagar vi i en lagstiftning som i övrigt måste moderniseras."

Det vi kristdemokrater såg då var att vi borde begränsa möjligheten att häva vissa presumerade föräldraskap utifrån barnens situation, för att barnen måste känna sig trygga i vilka vuxna som är de närmaste och att de inte är utbytbara hur som helst. Det vi ser nu är en önskan att se över lagen från flera partier - det tas upp under punkt 9 i betänkandet - från Centerpartiet, Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Vi behöver utredningen från 2022 som grund och ändra lagstiftningen så att den hänger mer ihop. Det är bra att vi är flera partier som tycker likadant och kan argumentera för vägen framåt.

En motion som oppositionen samlat står bakom gäller rättsligt biträde för barn vid vårdnadsmål. Det är en fråga som vi har diskuterat vid ett flertal tillfällen i alla partier. Det är en fråga som vi kristdemokrater tar på största allvar, och diskussionen kommer att fortgå länge, tror jag. Regeringen kommer att tillsätta en utredning under våren som denna fråga kanske är en del av. Vi hoppas att vi kan få en inblick i både fördelar och nackdelar och också i hur man kan gå framåt.

Målet är klart: Vi vill stärka barnen i den situation som det handlar om. Jag är övertygad om att alla partier vill barnens bästa, att de ska få en tryggare tillvaro och känna sig trygga under hela uppväxten. Och om barnen råkar ut för något ska samhället faktiskt kunna skydda, stärka och stödja dem, även om det är mot föräldrarna.

Martina Johansson (C)

Anf. 65 Martina Johansson (C)

Herr talman! Tack, Larry Söder, för anförandet! Vi har många gånger varit överens om många olika frågeställningar när det gäller barnets bästa inom familjerätten. Jag blir glad över att ledamoten säger att vi just nu lappar och lagar i en lagstiftning som är gammal. Grunden i lagen är ju trots allt att man och kvinna är gifta och har gemensamma barn. Det är vad föräldrabalken utgår ifrån.

Jag har ställt frågan till regeringen om man inte vill se över lagen. Jag har fått till svar att man inte riktigt är där, men att man jobbar jättemycket för att modernisera lagstiftningen. Jag hoppas därför att Larry Söder får gehör hos regeringen. Jag upplever inte att han har fått det hittills.

Men låt mig komma till frågan om juridiskt ombud för barn. Det satt ju ganska långt inne för regeringen att ändå tillsätta den utredningen, och då var det inte Kristdemokraterna som var mest motvalls. Det ska jag ändå ge Larry Söder. Men inför den debatt vi hade i höstas kom ett debattinlägg med ett löfte om att tillsätta denna utredning under våren. Nu är ju våren inte slut än. Men löftet var också att det skulle bli en dialog med bland annat samtliga partier inför utredningen.

Min fråga till ledamoten är: Kommer det att bli en dialog? Om utredningen ska tillsättas under våren borde ju dialogen nu ha kommit igång, om det ska vara en dialog på riktigt.

Larry Söder (KD)

Anf. 66 Larry Söder (KD)

Herr talman! Dessa frågor är väldigt centrala för många partier. Jag tror att vi har mycket hjärta i sådana frågor. Jag tror att vi kan finna varandra på många olika sätt i Centerpartiet och i Kristdemokraterna.

När det gäller juridiskt ombud har vi samma ingång, det vill säga att vi tycker att det vore bra att stärka barnens situation i domstolsförfarandena. Hur det sedan ska gå till kan man föra en diskussion om. Det som jag tycker att regeringen har gjort bra i detta är att man faktiskt har fört en dialog. Alla partier har varit inbjudna till en dialog om detta. Om man sedan kommer att ha en sådan innan man tillsätter utredningen vågar jag inte svara på, men i den dialog som fördes var det både politiska partier och ideella organisationer som var med och diskuterade hur man kan göra detta på bästa sätt - om det ska ske genom rättsligt biträde eller på annat sätt. Företrädare för både domstolsdelarna och ideella organisationer var med där. Jag tycker faktiskt att man har uppfyllt detta.

Sedan kan man givetvis bli bättre och kanske ha mer dialog. Regeringen får svara på vad man tycker där. Regeringen har ju fått ett underlag för att gå vidare med en utredning. Sedan, när utredningen är färdig, finns det en möjlighet att ha en förnyad diskussion om det som utredningen säger.

Utredningen ska ju kunna ge svar på vilka fördelar och nackdelar som finns med att ha rättsligt biträde och om det finns andra vägar att gå. Då kan vi ha en dialog mellan partierna.

Jag tror att det bästa för barnen faktiskt är att ha en stor och bred samsyn om detta när vi fattar beslutet i slutändan. Men jag tycker att regeringen har bjudit till och att man så gott man kan försöker föra en dialog med alla partier i riksdagen.

Martina Johansson (C)

Anf. 67 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag hoppas också innerligt att vi kan landa i en bred samsyn och att vi någon gång under mandatperioden kan sätta oss ned på riktigt och fundera över hur vi gör för att nå det bästa för barnet.

I förra veckan var jag med i en debatt om socialtjänsten, där Centerpartiet presenterade ett förslag om en barnrättskommitté för att just ha barnets perspektiv och förflytta frågan gemensamt framåt. Det är ju en fråga som sträcker sig över flera mandatperioder och över flera partier om vi verkligen ska sätta barnets bästa i centrum, oavsett vad vi pratar om för frågeställningar. Jag hoppas också att vi kan landa i en bred samsyn.

Jag minns det möte som Larry Söder refererar till. Jag tror kanske inte att vi har riktigt samma syn på vad en dialog är, för jag vill nog påstå att det mötet mer var en monolog från respektive representant - jag framförde mitt, en representant från Socialdemokraterna framförde sitt och en representant från Advokatsamfundet var med och så vidare - och regeringens företrädare i form av justitieministern och socialtjänstministern tog emot.

För mig innebär en dialog att regeringen i efterhand, när man har tagit emot synpunkterna, också kan återkoppla och redovisa vad man uppfattat och vad man har landat i och fråga om man har uppfattat rätt och om det är något man har missat. Då kan vi få en utredning som svarar på de frågor vi gemensamt vill ha svar på för att kunna få en bred samsyn.

Vi har fått en utredning om bodelningsprocesser, som tidigare ledamöter varit inne på. Jag är också jätteglad över att den är färdig. Men också där hade jag önskat en annan, tydligare dialog, så att vi kan vara säkra på att vi verkligen har fått med alla delar. Det finns vissa saker som vi hade kunnat lagt in i en sån utredning för att få helheten, så att vi slipper lappa och laga.

Jag tror alltså att ledamoten och jag behöver kalibrera oss när det gäller vad vi menar med en dialog. Jag vill påstå att det var en monolog som hölls tidigare - det var inte regeringen som höll monologen, utan det var vi andra som höll en monolog som var riktad till regeringen.

Larry Söder (KD)

Anf. 68 Larry Söder (KD)

Herr talman! I mitt anförande försökte jag förklara att vi faktiskt haft ganska många diskussioner om just rättsligt biträde - på olika sätt, inte bara på mötet som Centerpartiet refererar till utan också på andra sätt. Justitieministern har varit i utskottet och diskuterat frågor, och då har också denna fråga berörts. Jag menar alltså att man på olika sätt har haft en dialog.

Sedan är det klart att man måste inhämta varje organisations synpunkt och syn på frågan, och det gjorde man på det mötet. Vi har nog inte olika bilder av hur mötet fungerade, men jag menar att som helhet har regeringen tagit en dialog. Man vet ungefär var de olika parterna står, och sedan får man hitta en väg framåt som är så bred som möjligt för att få med så mycket som möjligt. Martina Johansson vet likaväl som jag att det som inte finns med i utredningen kan man aldrig lagstifta om. Man måste få utredningen så bred som möjligt för att få med så många aspekter som möjligt så att man sedan kan smalna av vad man faktiskt vill gå fram med.

Jag tror nog att regeringen har fått en bild av vad man kan behöva. Nu är det frågan om att få fram direktiven till utredningen så att den kan leverera så snart som möjligt. Martina Johansson och jag är överens om att det här behöver få lite fart och kraft så att vi kan gå fram med det så snart som möjligt.

Utredning tar tid, tyvärr. Det är det som är problematiken. Det gäller barn, och de har inte alltid tid. De växer, och åren går, så vi behöver göra så mycket som möjligt gemensamt för att det ska gå så fort som möjligt och bli så effektivt som möjligt.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 69 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! I dag debatterar vi i civilutskottet familjerätt här i riksdagens kammare.

Jag kommer framför allt att uppehålla mig vid den lagstiftning och det regelverk som avgör vem som blir förälder och vem som blir vårdnadshavare när ett barn föds.

Det är för mig uppenbart att vår lagstiftning på det här området är föråldrad. Det är nog uppenbart för de flesta att samhället har utvecklats mycket sedan 1949, när föräldrabalken skrevs, men även om uppdateringar skett genom åren finns vissa grundläggande saker kvar.

Föräldrabalken utgår från att föräldrarna är gifta, och då fungerar den bra. Den gör båda de gifta föräldrarna till både föräldrar och gemensamma vårdnadshavare när ett barn föds.

Dessa regler skrevs i en tid när en överväldigande majoritet av födslarna skedde inom äktenskapet. Även om statistiken är lite osäker pekar den på att färre än vart tionde barn föddes utanför äktenskapet i slutet av 40-talet. Att knappt vart tionde barn som föddes behövde utredas lite extra innan faderskapet fastställdes och eventuell gemensam vårdnad kunde ges var inget stort problem.

Föräldrabalken är dock inte anpassad efter vårt samhälle, där mer än vartannat barn eller runt 60 procent föds in i oklara, ogifta förhållanden. I dagens Sverige rör det sig alltså om över 60 000 barn varje år som föds utanför äktenskapet.

Lagstiftningen behöver anpassas efter hur vi faktiskt lever i dag, då majoriteten väljer att inte gifta sig samtidigt som barn är mer av ett gemensamt åtagande i dag än när lagstiftningen först skrevs.

Sverigedemokraterna anser att det är hög tid att modernisera vår familjerätt så att den verkligen tar hänsyn till barnets bästa, både i ord och i handling.

Något som borde vara självklart och som också barnkonventionen lyfter fram är att barn har rätt till sina föräldrar. Vår lagstiftning behöver förändras så att det faktiskt blir så.

I dag är barn till ogifta beroende av att ha föräldrar som kommer överens eller att ha en pappa som verkligen är beredd att kämpa för sitt barn för att barnets rätt till båda föräldrarna ska bli verklighet.

Barn har rätt till båda sina föräldrar. Det kan inte vara villkorat med att en förälder måste kämpa för barnens rätt.

Det är en grundläggande sanning att barn mår bäst av att ha en nära och meningsfull relation till båda sina föräldrar. Ändå ser vi i dag att många pappor, även kända pappor, systematiskt exkluderas från sina barns liv redan från födseln enbart på grund av mammans ovilja. Detta är inte bara orättvist mot föräldrarna; det är direkt skadligt för barnet.

I en modern lagstiftning ser vi att utredningen om vem som är fadern görs klar redan innan barnet föds och gärna tidigt, i samband med att graviditeten konstateras.

I de allra flesta fall behövs ingen djupare undersökning, utan precis som man i dag kan bekräfta faderskapet digitalt efter att barnet fötts bör man kunna göra en bekräftelse före födseln som också börjar gälla direkt.

Också om det råder osäkerhet kan faderskapet i de allra flesta fall avgöras tidigt genom ett enkelt blodprov från den blivande mamman. Med tanke på alla andra prover som tas i samband med graviditeten bör det inte vara några problem att också göra undersökningen om faderskapet.

Det man främst vinner med att utreda faderskapet tidigt är att gemensam vårdnad då kan bli norm från första dagen. Detta skulle ge en lång rad fördelar. Barnet skulle få sin självklara rätt till båda sina föräldrar. Om det värsta tänkbara sker och mamman avlider i samband med förlossningen blir det inga frågetecken om vem som egentligen har vårdnaden, och om pappan avlider innan barnet föds är det ändå klart med både faderskap och arvsordning.

Att gemensam vårdnad blir standard redan vid barnets födelse kan jag bara se fördelar med. Om båda föräldrarna är kända och inga tungt vägande skäl som till exempel våld eller övergrepp finns kan gemensam vårdnad gälla automatiskt. Ingen förälder behöver då kämpa i domstol för att få vara en del av sitt barns liv.

Vi ser alarmerande fall där barn förlorar kontakten med en förälder, ofta pappan, inte för att denne skulle vara olämplig utan enbart på grund av den andra förälderns ogrundade motstånd. Detta är ett samhällsproblem som drabbar barnens psykiska hälsa och skadar familjebanden. Forskning visar entydigt att barn med två engagerade föräldrar mår bättre, presterar bättre i skolan och har färre psykiska problem.

I förra veckan träffade jag ännu en pappa som stängts ute från de första åren av sitt barns uppväxt. Mamman hade tagit sig rätten att hindra pappan från att träffa deras gemensamma barn och drog ut på processen så att föräldradagarna var helt förbrukade när det så småningom beslutades om gemensam vårdnad för deras barn.

Detta kan inte vara i enlighet med barnets bästa. Det är dags att sätta barnet främst - på riktigt.

Herr talman! Det är inte rimligt att i ett modernt samhälle som Sverige fortfarande ha en lagstiftning som gör det möjligt för en förälder att utan saklig grund exkludera den andra. Låt oss skapa en familjerätt som verkligen sätter barnets bästa i centrum - en rätt där båda föräldrarna, om de är lämpliga, ges en likvärdig roll i barnets liv från början!

Sverigedemokraternas förslag om en barndomsgaranti har som grund att sätta barnets behov först och att förhindra barnmisär. Nolltolerans mot att barn far illa och en utgångspunkt i vad som är bäst för barnet är grunden för vår barndomsgaranti, och detta är en del av vår barndomsgaranti.

Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga några mer generella ord om arbetet med lagstiftningen kring familjepolitiken.

Vi har i dag en mycket aktiv regering som agerar och har agerat i en lång rad av de frågor vi brukar diskutera här. Under föregående mandatperioder var det oppositionen som föste regeringen framför sig med otaliga tillkännagivanden och krav på agerande. Nu efter åtta förlorade år ser vi att det verkligen händer saker som förändrar på riktigt.

Propositionen Tryggare hem för barn, som beslutades i slutet av november förra året och började gälla den 1 januari, var ett stort steg framåt. Den löste det mesta i fråga om våld och även frågan om en vårdnadshavare som mördar den andra föräldern ska bli av med vårdnaden.

Detta är helt i linje med vår barndomsgaranti.

Regeringen och Sverigedemokraterna har utrett ett förbud mot kusinäktenskap, och min förhoppning är att det inom kort ska finnas en tydlig lag på plats som förbjuder kusinäktenskap och förhindrar hedersförtryck.

Andra delar där vi i stort är överens med regeringen om åtgärder är förändringar av bodelningsförfarandet och av reglerna gällande gode män, förvaltarskap och arv. Allt detta är på gång. Under våren kommer också en bredare utredning som berör juridiskt ombud för barn i vårdnadstvister att tillsättas. Vårt ingångsvärde är att barnet ska stärkas genom hela processen, och inte bara i rättssalen.

Jag vill hävda att vi har den klart mest aktiva regeringen på familjeområdet sedan jag kom in i riksdagen 2014. Mycket har nu förbättrats i vanliga människors vardag.

Avslutningsvis vill jag yrka bifall till reservation 16. Jag står givetvis bakom alla våra reservationer, men för att vinna tid i kammaren yrkar jag alltså bifall bara till den.

Märta Stenevi (MP)

Anf. 70 Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Jag har en mycket kort och enkel fråga till ledamoten Eskilandersson. Frågan är om Sverigedemokraterna nu behandlar mäns våld mot kvinnor som det samhällsproblem det är eller om Sverigedemokraterna fortfarande anser att det är en inövad oneliner.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 71 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Tack, Märta Stenevi, för frågan!

Jag har ju uttryckt att mäns våld mot kvinnor tyvärr ofta är en inövad oneliner. Det gäller särskilt när vi till exempel debatterar Tryggare hem för barn. Då debatterar vi framför allt våld som väldigt små barn utsätts för.

Om man går in och tittar på hur det ser ut i statistiken ser man att det är ganska lika mellan män och kvinnor när det gäller vilka som utsätter små barn för våld. Antalet små barn som dödas är väldigt lågt, men förövarna är ungefär hälften kvinnor och hälften män. Det är till och med så att kvinnor är lite överrepresenterade när det gäller att döda de här små barnen och att dömas för mord på små barn. Till exempel var det i fallet Lilla hjärtat - som var väldigt gripande - så att mamman så småningom faktiskt dömdes för att ha dödat sitt eget barn.

Man förenklar verkligheten genom att bara säga att det är mäns våld mot kvinnor som ska upphöra. Det tycker jag är direkt felaktigt. Då har man inte förstått frågan i grunden. Man har inte förstått vad problematiken är, och framför allt inte när vi pratar om våldet man utsätter de här riktigt små barnen för. Det var precis det vi diskuterade i Tryggare hem för barn, alltså de små barnen i vårt samhälle som utsätts för våld.

Man måste kunna höja blicken och förstå att det finns andra faktorer som kan vara mycket viktigare att titta på än huruvida det är mamman eller pappan som utsätter barnet för våldet - speciellt eftersom det är ungefär lika många mammor och pappor som utsätter de här små barnen för våld.

Märta Stenevi (MP)

Anf. 72 Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Jag vill börja med att påminna både ledamoten, kammaren och eventuella åhörare om att Tryggare hem för barn inte har någon typ av åldersgräns. Barn är individer under 18 år, och lagstiftningen omfattar alla dem.

Jag vill vara säker på att jag förstår Sverigedemokraternas hållning i detta. Sverigedemokraterna menar alltså att det inte är relevant att prata om mäns våld mot kvinnor i samhället. Uppfattningen är att detta är en könsneutral fråga och att det inte finns någon anledning att se på det könade våld som drabbar kvinnor varje dag i samhället. Detta våld är att avfärda som en inövad oneliner och inte att se som ett faktiskt existentiellt samhällsproblem. Har jag förstått Sverigedemokraternas hållning rätt då?

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 73 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Jag tackar Märta Stenevi för följdfrågan. Svaret på den blir givetvis nej. Som vanligt när Miljöpartiet ska debattera här i kammaren förenklar och förvränger man till sin egen fördel. Man vill utmåla andra som okunniga eller som att de inte ser de problem som finns i samhället på rätt sätt.

Problemet med våld i samhället är ju att allt våld bör upphöra - inte bara det våld som män utsätter kvinnor för. Man bör motverka alla former av våld i relationer. Det är ju så att det även i homosexuella förhållanden mellan kvinnor förekommer våld. Det våldet kan man ju inte förringa och se som att det går att strunta i för att det inte är män som står för våldet. Det är det Miljöpartiet i praktiken gör. Man struntar i allt våld som kvinnor utsätter kvinnor för eller som kvinnor utsätter barn för. Man kan inte bara stirra sig blind på mäns våld mot kvinnor. Givetvis ska mäns våld mot kvinnor också upphöra, men det är en del i ett större arbete.

Tillsammans med regeringen tar vi nu verkligen detta på allvar och skärper en lång rad lagar för att komma till rätta med våldet i samhället. Då är det egentligen ointressant om den som utfört våldet är kvinna eller man. Det som är intressant är ju att våldet ska upphöra, och det är min utgångspunkt att allt våld ska upphöra.

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Anf. 74 Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Herr talman! Vad är en familj? Det finns många svar på den frågan, men de flesta skulle nog säga att en familj är en samhörighet och en plats där vi känner oss trygga, älskade och stöttade. Det är en plats där vi kan växa, utvecklas och vara oss själva utan att känna vare sig rädsla eller oro.

För många människor är nog familjen just en sådan plats. Men för en del - inte sällan kvinnor - är familjen och hemmet inte en trygg punkt i tillvaron utan en plats präglad av våld och rädsla.

Mäns våld mot kvinnor är ett av vår tids största samhällsproblem. Det handlar inte bara om fysiskt våld utan också om psykiskt, ekonomiskt och sexuellt våld. Alldeles för många kvinnor lever i dag i en miljö av konstant skräck, fastlåsta i destruktiva relationer. De gör det inte för att de inte vill ta sig ur, utan för att de inte ser någon möjlighet att lämna.

Från politiskt håll är det vår skyldighet att göra det vi kan för att underlätta för dessa kvinnor att kunna lämna sådana relationer. Bland annat behöver den obligatoriska betänketiden vid skilsmässa försvinna. Vi måste se till att det finns tillräckligt många skyddande boenden för de behövande och att kvinnojourerna har de resurser de behöver.

Herr talman! När man pratar om mäns våld mot kvinnor och om våld i nära relationer är det tyvärr inte ovanligt att det också finns barn med i bilden. Vänsterpartiet anser att dagens regler gällande gemensam vårdnad är bristfälliga. Det finns en överhängande risk att den förälder som har varit utsatt för våld av den andra föräldern, och på grund av detta har svårt att samarbeta kring barnet, missgynnas.

Risken för att barnet eller någon annan i familjen utsätts för övergrepp eller att barnet olovligen förs bort, hålls kvar eller far illa måste vara det allra viktigaste att beakta när barnets bästa bedöms. En domstol ska inte kunna besluta om gemensam vårdnad mot en förälders vilja i fall där en förälder har utsatt den andra föräldern eller barnet för våld eller övergrepp. Av samma anledning anser vi inte heller att en domstol ska kunna besluta om gemensam vårdnad när båda föräldrarna motsätter sig detta.

Herr talman! När vi diskuterar familjerätt är det också viktigt att påminna om att en familjesammansättning kan se ut på många olika sätt. Den kan bestå av ett barn och två pappor, ett barn och en pappa, två barn och två mammor eller för den delen ett barn och en mamma och pappa. Det är därför rimligt att vi också har en lagstiftning som speglar detta. Dagens föräldrabalk är tyvärr ett lapptäcke. Juridiken måste både vara begriplig och fungera för alla familjer. Oavsett vilken sexuell läggning och vilket juridiskt eller biologiskt kön personen som föder barnet har är den personen fortfarande barnets förälder. Vi anser därför att det är hög tid att föräldrabalken blir könsneutral - i linje med det utredningen om en föräldraskapsrättslig lagstiftning för alla föreslog.

Herr talman! Vi lever i en tid när hbtqi-personers och regnbågsfamiljers rättigheter står under attack av auktoritära högerkrafter runt om i världen. Vi ser det i Melonis Italien, i Trumps USA och nyligen i Viktor Orbáns Ungern, där man precis har förbjudit den årliga prideparaden. Förbudet är ett tydligt brott mot den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. EU måste omedelbart agera och frysa det ekonomiska stödet till Ungern. Dessa lagar är fullständigt oacceptabla.

Alla människor måste ha rätt att forma sitt eget liv och att älska och bilda familj med den de vill utan att utsättas för diskriminering eller repressalier. Vi anser därför att regeringen bör arbeta för att samkönade äktenskap och partnerskap ska erkännas i hela EU.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 39.

Martina Johansson (C)

Anf. 75 Martina Johansson (C)

Herr talman! Barn har rätt till sina föräldrar. Det är en självklarhet för de allra flesta och i de allra flesta fall.

Det finns undantag, som när föräldrar utsätter sina barn för någon form av våld, fysiskt eller psykiskt, eller för försummelse. Då gäller det att vi tidigt sätter in insatser till familjen och barnet. När det inte räcker ska vi ge barnet möjlighet att växa upp i en annan familj.

Föräldrabalken är dock inte alltid där vi vill att den ska vara när det gäller barnens rätt till sina föräldrar. Lagstiftningen utgår nämligen från att det är en man och en kvinna som är gifta och har gemensamma barn som föds inom äktenskapet. Allting annat är någonting annat i lagstiftningen eftersom vi har gjort tillägg till den grunden för lagstiftningen. Det skapar svårigheter juridiskt, och det skapar en skillnad mellan barn när det gäller vilken rätt de har till sina föräldrar.

Herr talman! Vad är det för skillnad ur ett barnperspektiv om föräldrarna är gifta eller inte? För barnet spelar det ingen roll, men för vårdnadshavarskapet spelar det roll. Det här är någonting som Centerpartiet har drivit framåt under ett antal år, och jag hoppas att regeringen någon gång ska våga lyfta på stenen och se hur omodern den här delen av föräldrabalken är.

Om nu barn har rätt till sina föräldrar borde det automatiskt bli ett gemensamt vårdnadshavarskap när faderskapet fastställs. Det är viktigt för Centerpartiet. Det borde dessutom ske innan barnet föds, för det värsta - att modern avlider under förlossningen - kan hända.

Mammor och pappor måste vara lika mycket värda för barnet. Annars fortsätter vi att bekräfta den bild som delvis finns, det vill säga att kvinnor ska ta ett större ansvar för familj, hem och barn. Det bekräftas indirekt i lagstiftningen. Jag vill därför påstå att det för jämställdhetsarbetet finns ett viktigt symbolvärde i att förändra den här lagstiftningen och ge pappan en lika stor trygghet i att han är en viktig del av barnets liv.

Herr talman! Ett annat viktigt område, som jag var inne på i mitt replikskifte tidigare, är barns rättigheter. När föräldrar separerar blir det ibland väldigt långdragna tvister om vårdnad, boende och umgänge för barnet. Jag sa tidigare att det finns undantag där det inte är det bästa för barnet att ha kontakt med båda sina föräldrar, men det som händer vid de tillfällena är att föräldrarna har var sitt ombud - men inte barnen, trots att det faktiskt är barnen det handlar om.

Så länge vi inte har fått den här frågan på plats - och jag kommer att fortsätta lyfta den tills jag ser att regeringen har tillsatt utredningen - är risken att det blir mer fokus på föräldrarnas behov än på barnens behov. Det finns en risk att ingen riktigt tar sig an barnets perspektiv i den här diskussionen. Det finns en stor risk att barnen inte får komma till tals utan att man sätter barnen på läktaren. Det finns också en stor risk att man i de riskbedömningar som görs inte tar hänsyn till olika typer av våld som ett barn kan utsättas för.

Herr talman! Det här är ett av skälen till att Centerpartiet har drivit frågan. Vi kommer att fortsätta att driva den. I mitt replikskifte med Kristdemokraternas ledamot tidigare hade jag hoppats att han skulle komma med en nyhet, för det har man tidigare varit duktig på inför debatter. Jag hade därför hoppats att det skulle levereras en nyhet i dag, men så blev det inte. Jag får fortsätta vänta.

Jag byter ämne igen, herr talman - som vi har varit inne på är familjerätten ett brett område. Vi har barnets födelse, och vi har föräldrarnas separation. Det tredje området jag tänkte gå in på är framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett bra verktyg som gör att jag i mitt friska liv kan tala om vem jag vill ska ta hand om mina angelägenheter om jag inte klarar det själv, antingen på grund av att jag drabbas av en olycka eller på grund av ålderdom eller demenssjukdom. Det är en viktig reform, men det börjar bli dags att utvärdera den. Funkar det så som vi hade tänkt? Har lagen blivit som vi ville? Jag tror inte att vi har riktigt lyckats.

Det uppstår problem med den formella delen: Hur står det - hur är fullmakten formulerad? Det finns heller inget verktyg för att hantera den digitalt, utan den blir liggande hemma på skrivbordet. Där kan den försvinna, men det är också så att bankerna inte alltid godkänner den här typen av fullmakter. Den vilja jag har skrivit ned kan mina barn eller någon annan närstående alltså inte använda eftersom banken inte godkänner fullmakten. Jag hoppas att regeringen kan sätta fart och påbörja en utvärdering här.

Som sagt: Familjerätten innehåller många olika områden. Det finns många områden kvar att diskutera och många fler områden att agera på. Från Centerpartiets sida skulle vi vilja se förändringar gällande altruistiskt värdmödraskap, internationellt bekräftade föräldraskap och möjligheten till fler vårdnadshavare än två. Och underhåll mellan makar vid betänketid - ska man verkligen ha det?

Det finns några relativt lågt hängande frukter som jag tänker att regeringen borde kunna ta tag i om man fortfarande är lite liberal, och det är att modernisera lagen från 1949 om vårdnadshavarskap och titta på exempelvis automatiskt vårdnadshavarskap och möjligheten till fler vårdnadshavare än två.

Med det yrkar jag bifall till reservation 44. Jag står självklart bakom även övriga reservationer.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 76 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Det är mycket jag tror att vi och Centerpartiet har gemensamt, och sedan finns det andra saker vi inte har gemensamt.

Det enda jag minns att Centerpartiet agerade kring och faktiskt var med och drev igenom när de satt som stödparti till regeringen är det märkliga tillägget som gjordes i familjerätten om att den man som föder ett barn ska räknas som far och att den kvinna som bidrar med sin spermie ska räknas som mor. Det är ungefär vad jag minns att vi förändrade under de åtta åren - och den förändringen ledde väl mest till förvirring, vill jag minnas, för sedan fick man ändra en massa andra regler eftersom det blev problem i nästa led.

Anledningen till att jag begärde replik var dock det tidigare replikskiftet, som handlade om surrogatarrangemang. Jag skulle vilja fråga Centerpartiet om deras syn på just surrogatarrangemang och det här att man utnyttjar kvinnor i andra länder.

Jag vill minnas att jag för några år sedan satt och gick igenom vad det kostar att utnyttja en kvinna i ett annat land. Det var lite före Ukrainakrisen, och då kostade det ungefär 50 000 att hyra en livmoder i Ukraina. Jag vill minnas att det kostade 150 000 i Indien, men nu har Indien förbjudit internationella surrogatarrangemang. I USA fick man betala uppemot 500 000.

Vad tycker Centerpartiet, som har agerat för att göra det möjligt att utnyttja människor i andra länder, är ett lagom pris att betala för en kvinnokropp när man hyr den i ett annat land?

Martina Johansson (C)

Anf. 77 Martina Johansson (C)

Herr talman! Det finns ju några områden där sverigedemokrater och centerpartister är överens. Dit kan vi räkna delar av familjerätten.

Jag fick en fråga om värdmödraskap. Här måste man ha ett helhetsperspektiv. Centerpartiet vill att vi ska ha ett altruistiskt värdmödraskap i Sverige. Det innebär i praktiken att en kvinna ska kunna bära ett barn åt en annan kvinna eller åt en bror, moster, faster eller vad det nu kan vara i Sverige, inom svensk hälso- och sjukvård och med svensk moral och etik. Framför allt ska det ske utan ersättning; detta är betydelsen av det altruistiska. Det är mot denna bakgrund Centerpartiet driver den här typen av frågor.

Jag har träffat väldigt många föräldrar och värdmödrar som gör detta av egen fri vilja, men eftersom vi inte tillåter det i Sverige tvingas man åka till ett annat land för att göra det. Man kan jämföra detta med när ensamstående kvinnor inte fick använda sig av insemination av donerade manliga könsceller i Sverige. Då åkte svenska kvinnor till Danmark. Efter att vi tillät det i Sverige gjordes insatsen i stället i Sverige.

För mig handlar det i grund och botten om att vi ska tillåta denna hjälp att bli förälder i Sverige. Så länge vi inte gör det kommer människor att vända sig till någon annan i ett annat land.

Det barn som har tillkommit via värdmödraskap i ett annat land har fortfarande rätt till trygghet, säkerhet och rätt vårdnadshavare. Det är ju ändå de föräldrar - de mammor och pappor - som bor i Sverige som detta handlar om. Barnet kan inte stå utan föräldrar och vårdnadshavare på grund av att svensk lag inte tillåter en insats i Sverige.

Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 78 Mikael Eskilandersson (SD)

Herr talman! Det är uppenbart att vi har väldigt olika syn på surrogatarrangemeng. Som jag ser det är det mycket problematiskt att tillåta någon form av detta. Även om det skulle ske altruistiskt öppnar det för att man normaliserar köp av kvinnor över landsgränser. Vi ska komma ihåg att ett femtiotal kvinnoorganisationer har begärt ett internationellt förbud mot surrogatarrangemang hos FN. Jag utgår från att Centerpartiet tycker att de har helt fel i detta. Sverigedemokraterna skulle gärna gå vidare med ett internationellt förbud. Det enda rätta sättet att komma åt detta är ett internationellt förbud som hindrar det från att ske.

Det finns problem med surrogatarrangemang, oavsett om det är altruistiskt eller om man får pengar för det. Har man rätt att göra abort om man skulle ångra sig? Hur ser rätten till den egna kroppen ut? Vad händer om man orsakar skador på barnet? Man får plötsligt en form av leveransansvar, vilket blir jättemärkligt när det handlar om små barn.

Det finns saker man kan göra men kanske inte måste göra bara för att det är möjligt. Det är också så att nio månader är väldigt lång tid. Det kan hända mycket. Vad händer om de föräldrar som ska ta emot barnet dör under tiden? Då står kvinnan där med ett barn som hon egentligen aldrig har bett om att få men som hon på något sätt tvingas ta hand om.

Den svenska lagstiftningen är helt klar: Alla former av surrogatmödraskap är förbjudna. Det är dessutom så att den som föder barnet blir mamma, vilket jag tycker är värt att värna. Vill man på något sätt frångå detta får man använda adoptionsverktyget. Jag tycker att det är helt rätt - vi ska inte underlätta surrogatarrangemang internationellt.

Martina Johansson (C)

Anf. 79 Martina Johansson (C)

Herr talman! Jag tackar Mikael Eskilandersson för diskussionen. Det är en väldigt svår diskussion. Vi kan prata om svart och vitt när det gäller det mesta, och det kan bli väldigt svart och vitt i denna typ av diskussion.

Jag tycker inte att det är okej att köpa någon annan människas kropp mot personens vilja, oavsett vad man i så fall skulle betala för.

Ledamoten frågade vad som ska gälla om den som bär barnet inte längre vill bära barnet, om personen vill behålla barnet eller om barnet skadas. Vi behöver låta utreda hur detta ska göras på ett bra sätt för att det ska fungera i Sverige, med svensk etik och svensk moral.

Vi ska veta att det finns svenska, heterosexuella kvinnor som i dag åker till ett annat land och får hjälp med insemination, bär barnet i Sverige och i svensk hälso- och sjukvård och sedan föder barnet åt sin bror eller syster eller vad det nu kan handla om. Eftersom det alltid är den födande modern som blir moder i Sverige är det värdmodern som blir mor, trots att det inte är hon som ska vara mor - det är ju personen hon bär barnet åt som ska vara det. Vi kan prata om adoptionsregler, om att man behöver avsäga sig föräldraskapet och så vidare. Det här är juridiskt knepigt, och det tar lång tid innan barnet får det rätta föräldraskapet.

För mig handlar det om att ett barn som föds har rätt till de föräldrar som barnet ska ha rätt till. Jag vill se detta i svensk hälso- och sjukvård, så att vi kan göra även denna insats för att fler barn ska födas i ett land där det i dag föds färre än två barn per kvinna. Jag vill att det sker på ett bra, etiskt och hållbart sätt.

Märta Stenevi (MP)

Anf. 80 Märta Stenevi (MP)

Herr talman! Jag kommer att ägna större delen av detta anförande åt frågan om barns trygghet från våld. Det kommer kanske inte som någon större överraskning eller chock för någon. Barns trygghet är och kommer alltid att vara min främsta prioritering, oavsett om det gäller deras rätt att fly undan krig, deras rätt till rent vatten och ren luft eller deras absoluta rätt att slippa våld.

I detta betänkande om familjerätt har civilutskottet hanterat en lång rad frågor som berör oss medborgare i livssituationer där vi är sårbara och utlämnade. Ett sådant exempel från betänkandet gäller när vi blir gamla och behöver försäkra oss om att våra önskemål för framtiden tas om hand genom ett fungerande system för framtidsfullmakter, vilket Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ställer krav på i reservation 43. Ett annat exempel gäller att våra rättigheter skyddas och omhändertas om vi behöver en god man genom ett fullgott och rättssäkert system. Detta är ett krav som Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet tar upp i reservation 42.

I reservation 39 tar Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet gemensamt upp behovet av en moderniserad föräldrabalk som bland annat erkänner föräldrar i samkönade äktenskap som föräldrar genom ett språkbruk som inkluderar stjärnfamiljer.

Jag vill också särskilt nämna reservation 14. Trots att surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige, och trots min djupa övertygelse om att det inte borde vara tillåtet någonstans, föds barn som en följd av handeln med kvinnors kroppar i andra länder. Dessa barn har samma behov och rättigheter som alla andra barn i Sverige, men i dag är de i princip rättslösa. Barn är barn. De varken kan eller ska hållas ansvariga för hur de har kommit till. De ska skyddas och tas om hand, även rättsligt.

Herr talman! Det finns alltså mycket i dagens betänkande som ligger mig varmt om hjärtat, men jag kommer i dag att yrka bifall endast till reservation 24. Trots de senaste årens debatt och beslut fortsätter tvångsumgänget.

Sofia är fyra år gammal. Hon lever med skyddade personuppgifter efter att hennes mamma utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld av Sofias pappa. De har flytt från pappan och bor nu i en annan kommun. Storasystern Frida har vittnat i rätten om det våld som pappan har riktat mot framför allt mamman men också mot henne själv och hennes lillasyster. Hon har också berättat om hur orolig hon är när hennes lillasyster ska träffa pappan ensam. Vårdpersonal på den nya bostadsorten har beskrivit hur starkt påverkad den här tonåringen är av rädslan för att lillasystern ska råka illa ut hos sin pappa.

Men pappan är inte dömd för våldet, och därför har domstolen valt att inte ta hänsyn till uppgifterna om våld. Man bedömer i stället att det är för barnets bästa att fyraåringen får träffa pappan ensam.

Konsekvensen för mamman är att hon å ena sidan är ålagd av rätten att ta med den fyraåriga dottern till pappan på överenskomna tider, en man som har misshandlat henne fysiskt, psykiskt och sexuellt, och lämna dottern ensam med honom. Å andra sidan ansvarar hon som ensam vårdnadshavare för dotterns säkerhet och för att de skyddade uppgifterna inte röjs. En kvinna som flytt undan våld med sina barn åläggs av rättssystemet att med risk för att uppgifterna röjs lämna över barnet till förövaren för ensamt umgänge.

Herr talman! Det är bara några månader sedan vi stod här och debatterade den så efterlängtade lagstiftning som skulle förhindra just detta, alltså den lag vi kallar lex Tintin. Jag stod i denna talarstol och tackade regeringen för att man hade tagit lagstiftningen i mål efter utredningen. Men jag invände också mot att man inte hade gått vidare med möjligheten att ge barn egna juridiska ombud vid mål som rör vårdnad, boende och umgänge.

I går publicerade SVT en granskning av de domar som fallit i frågor om umgänge under de två månader som har gått sedan lex Tintin trädde i kraft, och det är ett förskräckande resultat som redovisas. I de 300 granskade domarna förekom uppgifter om våld i 49 av fallen, men i 21 av dessa 49 fall hade umgänge ändå utdömts. Med andra ord: I närmare hälften av de vårdnadstvister där det förekom uppgifter om våld fick förövaren ändå rätt till umgänge med barnen som utsatts för eller bevittnat våld. Detta gäller alltså domar som fallit efter det att den nya lagstiftningen trätt i kraft.

Herr talman! Jag ska erkänna att jag ville skrika rakt ut när jag läste genomgången av domarna, för jag har suttit med dessa mammor. Jag har lyssnat till mamman som av rätten tvingades köra 40 mil varannan vecka för att lämna över sitt barn till en man som hade slagit henne sönder och samman och utsatt hennes äldre barn för övergrepp. Jag har lyssnat på mamman som beskrev processen vid överlämning, hur hon åkte till en främmande stad, mötte upp en socialsekreterare på olika platser varje gång och lämnade över barnet, som sedan togs till pappan för umgänge. Hon gick igenom hela denna process för att pappan till barnet inte skulle råka se henne, följa efter henne och få reda på var hon bodde.

Jag har suttit med förtvivlade mammor som berättar om skräcken för att det ska ligga kvar ett kvitto i en ficka eller en lapp från skolan i väskan eller att en plastpåse med kvartersbutikens namn ska råka följa med i packningen. Jag har lyssnat på mamman som förlorade vårdnaden om sina barn för att hon valde att skydda dem från våldet och då i stället förlorade dem. Jag har suttit med mamman som kallt konstaterade att hennes liv inte skulle börja igen förrän barnens pappa var död, och jag har suttit med Tintins mamma och tagit emot den smärtsammaste av alla berättelser: den om att alla farhågor besannats och barnet dödats, trots alla varningar.

Nu läser jag att detta fortsätter för att kvinnornas och barnens berättelser fortfarande inte tas på allvar. Detta måste få ett slut, och det nu. Lagstiftningen är på plats. Nu måste den också få genomslag i domstolarna. Ett rättsväsen består till syvende och sist av människor som ska uttolka lagstiftningen, och varenda person i vårt rättssystem som arbetar med kvinnor och barn som utsatts för våld måste veta vad det är de möter. De måste förstå vad våld är och hur mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld tar sig uttryck, och de måste börja tro på barnen.

Herr talman! Barnkonventionen är lag i Sverige, och barn ska vara rättighetsbärare. Därför måste barn få egna juridiska ombud i tvister som rör vårdnad, boende och umgänge. Ombudet ska inte representera föräldrarnas motstående intressen utan skydda barnets intressen, ta till vara barnets bästa och hjälpa barnet att föra sin talan.

Jag vill med eftertryck yrka bifall till reservation 24 eftersom minst 21 domar som innebär att barn fortsatt tvingas till umgänge redan har fallit sedan lex Tintin trädde i kraft. Det finns ingen tid att förlora. Denna kammare har möjlighet att ge barnen en röst och låta dem få veta att samhället står på deras sida. Vi har möjlighet att stoppa tvångsumgänget nu i stället för sedan, så låt oss ta den möjligheten.

Jag yrkar åter bifall till reservation 24.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-03-26

Förslagspunkter: 34, Acklamationer: 29, Voteringar: 5

Beslut 2024/25:CU7

Webb-tv: Beslut: Familjerätt

Protokoll med beslut

Protokoll 2024/25:90 Onsdagen den 26 marsProtokoll 2024/25:90

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 45,

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 5 och

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 37.
Reservation 1 (C)
Vigselrätt
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1198 av Niels Paarup-Petersen (C),

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 26 och 27 samt

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkandena 6 och 7.
Reservation 2 (SD)
Villkoren för borgerliga vigselförrättare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:352 av Johan Andersson (S),

2024/25:1017 av Kerstin Lundgren (C),

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 24,

2024/25:1865 av Marianne Fundahn (S) och

2024/25:2047 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M) yrkande 2.
Reservation 3 (SD)
Rätt att förrätta vigsel i annat land
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 25 och

2024/25:2047 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson och Mats Sander (båda M) yrkande 1.
Reservation 4 (SD)
Betänketid vid äktenskapsskillnad
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 11,

2024/25:854 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 8,

2024/25:866 av Sofia Amloh (S),

2024/25:993 av Rickard Nordin (C),

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 30 och 31,

2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 11,

2024/25:1657 av Karin Sundin (S) yrkande 5,

2024/25:2606 av Boriana Åberg (M),

2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 24 och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 14.
Reservation 5 (V)
Reservation 6 (MP)
Bodelning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 12,

2024/25:303 av Torsten Elofsson (KD),

2024/25:854 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 4,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 29,

2024/25:1657 av Karin Sundin (S) yrkande 3,

2024/25:2048 av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M),

2024/25:2500 av Sanne Lennström m.fl. (S),

2024/25:2750 av Ann-Sofie Lifvenhage (M),

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 15 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 19.
Underhåll mellan tidigare makar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 54.
Reservation 7 (C)
Samboegendom
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 12.
Reservation 8 (C)
Hävande av föräldraskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 2 och 3,

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 4 och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 5.
Reservation 9 (C, MP)
Reservation 10 (V)
Fastställande av faderskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:283 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 11 och 13 samt

2024/25:2747 av Ann-Sofie Lifvenhage (M).
Reservation 11 (SD)
Vissa frågor om bekräftelse av föräldraskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 10 och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 3 i denna del och 4.
Reservation 12 (SD, C)
Föräldraskap vid surrogatarrangemang i utlandet
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:979 av Camilla Mårtensen (L),

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 6 och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 10.
Reservation 13 (C)
Reservation 14 (MP)
Vissa frågor om assisterad befruktning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 5.
Reservation 15 (MP)
Förutsättningar för gemensam vårdnad
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:283 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 1,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 12 och 14 samt

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 3 i denna del.
Reservation 16 (SD, C)
Reservation 17 (V)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD, C)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 93 0 0 13
SD 0 62 0 10
M 60 0 0 8
C 0 20 0 4
V 0 0 20 4
KD 17 0 0 2
MP 16 0 0 2
L 13 0 0 3
- 1 1 0 0
Totalt 200 83 20 46
Ledamöternas röster
Adoption
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 3 och

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 21.
Reservation 18 (SD)
Reservation 19 (MP)
Medling och vissa andra processuella frågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1903 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 9,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 20 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 17.
Reservation 20 (S)
Reservation 21 (V, MP)
Reservation 22 (C)
Obligatoriska barnprotokoll i vårdnadsmål
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 6.
Reservation 23 (V)
Juridiskt biträde för barn
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 7,

2024/25:806 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 19,

2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 20,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 24 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 6.
Reservation 24 (S, V, C, MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (S, V, C, MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 93 0 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 0 20 0 4
V 0 20 0 4
KD 17 0 0 2
MP 0 16 0 2
L 14 0 0 2
- 1 1 0 0
Totalt 154 150 0 45
Ledamöternas röster
Barnets hörande i vårdnadsmål
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1414 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 14.
Reservation 25 (SD)
Hedersrelaterat våld och förtryck i familjen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 5,

2024/25:1413 av Sara Gille m.fl. (SD) yrkande 15 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 16.
Reservation 26 (S)
Reservation 27 (SD)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (S)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 93 0 13
SD 0 0 62 10
M 60 0 0 8
C 18 0 1 5
V 20 0 0 4
KD 17 0 0 2
MP 16 0 0 2
L 14 0 0 2
- 0 1 1 0
Totalt 145 94 64 46
Ledamöternas röster
Fråntagande av vårdnad när en vårdnadshavare är dömd för brott
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:806 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 3,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 22 och 23,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 23 och

2024/25:3111 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 86.
Reservation 28 (S, C)
Reservation 29 (MP)
Andra frågor om vårdnad, boende och umgänge vid våld i familjen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 8,

2024/25:853 av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S),

2024/25:854 av Alexandra Völker och Azadeh Rojhan (båda S) yrkande 5,

2024/25:1078 av Marléne Lund Kopparklint (M) yrkande 1,

2024/25:2618 av Rasmus Ling m.fl. (MP) yrkande 19,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 21 och 22 samt

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkandena 4, 5, 9-11, 13 och 15.
Reservation 30 (S)
Reservation 31 (V)
Reservation 32 (C)
Reservation 33 (MP)
Vårdnad och umgänge i förhållande till sociala föräldrar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 13,

2024/25:538 av Yasmine Bladelius och Anna Wallentheim (båda S),

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 2,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 6,

2024/25:1618 av Elisabeth Thand Ringqvist (C) och

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkandena 18 och 19.
Reservation 34 (SD)
Reservation 35 (V)
Reservation 36 (C)
Övrigt om vårdnad m.m.
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkandena 1 och 4 samt

2024/25:1299 av Runar Filper (SD) yrkandena 1, 6, 8 och 9.
Reservation 37 (V)
En moderniserad föräldrabalk
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 10,

2024/25:1334 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkande 1,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 2 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 24.
Reservation 38 (S)
Reservation 39 (V, C, MP)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 39 (V, C, MP)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 0 93 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 0 20 0 4
V 0 20 0 4
KD 17 0 0 2
MP 0 16 0 2
L 14 0 0 2
- 1 0 1 0
Totalt 154 56 94 45
Ledamöternas röster
EU-regler på familjerättens område
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:268 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 14 och

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 7.
Reservation 40 (SD)
Reservation 41 (V)
Överförmyndare, gode män och förvaltare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:279 av Torsten Elofsson och Larry Söder (båda KD) yrkandena 1 och 2,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 37-43,

2024/25:1516 av Peder Björk och Malin Larsson (båda S) yrkandena 1-4,

2024/25:2407 av Magnus Resare och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 62,

2024/25:3022 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) yrkande 147 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 23.
Reservation 42 (S, C, MP)
Framtidsfullmakter
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1222 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 2,

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 32 i denna del,

2024/25:2951 av Martina Johansson m.fl. (C) yrkande 16 och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 21.
Reservation 43 (S, V, MP)
Reservation 44 (C)
Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 44 (C)
Parti Ja Nej Avstående Frånvarande
S 0 1 92 13
SD 62 0 0 10
M 60 0 0 8
C 0 20 0 4
V 0 0 20 4
KD 17 0 0 2
MP 0 0 16 2
L 14 0 0 2
- 1 0 1 0
Totalt 154 21 129 45
Ledamöternas röster
Arvsrättsliga frågor
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1128 av Alexandra Anstrell och Mats Green (båda M) och

2024/25:2596 av Jan Ericson (M).
Digital kvarlåtenskap
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 34.
Reservation 45 (SD)
Testamentsregister
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:1222 av Ingemar Kihlström (KD) yrkande 1,

2024/25:1226 av Larry Söder (KD),

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 32 i denna del,

2024/25:1522 av Peter Hedberg och Malin Larsson (båda S) och

2024/25:3073 av Jennie Nilsson m.fl. (S) yrkande 22.
Reservation 46 (S)
Elektroniska dokument i familjerättsliga sammanhang
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:1389 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkande 36.
Reservation 47 (SD)
Omyndigas rätt att disponera pengar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion

2024/25:2284 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD).
Vissa frågor om namnbyte
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna

2024/25:3157 av Helena Vilhelmsson m.fl. (C) yrkande 14 och

2024/25:3171 av Bo Broman (SD).
Reservation 48 (C, MP)

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 16 (SD, C)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	93	0	0	13
SD	0	62	0	10
M	60	0	0	8
C	0	20	0	4
V	0	0	20	4
KD	17	0	0	2
MP	16	0	0	2
L	13	0	0	3
-	1	1	0	0
Totalt	200	83	20	46

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 24 (S, V, C, MP)
Parti	Ja	Nej	Frånvarande
S	0	93	13
SD	62	0	10
M	60	0	8
C	0	20	4
V	0	20	4
KD	17	0	2
MP	0	16	2
L	14	0	2
-	1	1	0
Totalt	154	150	45

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 26 (S)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	93	0	13
SD	0	0	62	10
M	60	0	0	8
C	18	0	1	5
V	20	0	0	4
KD	17	0	0	2
MP	16	0	0	2
L	14	0	0	2
-	0	1	1	0
Totalt	145	94	64	46

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 39 (V, C, MP)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	0	93	13
SD	62	0	0	10
M	60	0	0	8
C	0	20	0	4
V	0	20	0	4
KD	17	0	0	2
MP	0	16	0	2
L	14	0	0	2
-	1	0	1	0
Totalt	154	56	94	45

Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 44 (C)
Parti	Ja	Nej	Avstående	Frånvarande
S	0	1	92	13
SD	62	0	0	10
M	60	0	0	8
C	0	20	0	4
V	0	0	20	4
KD	17	0	0	2
MP	0	0	16	2
L	14	0	0	2
-	1	0	1	0
Totalt	154	21	129	45

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Familjerätt

Ärendet är avslutat

Utskottens betänkanden

Beslut

Nej till motioner om familjerätt (CU7)

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Alla beredningar i utskottet

Nej till motioner om familjerätt (CU7)

Debatt, Genomförd

Webb-tv: Familjerätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 58 Jennie Wernäng (M)

Anf. 59 Martina Johansson (C)

Anf. 60 Jennie Wernäng (M)

Anf. 61 Martina Johansson (C)

Anf. 62 Jennie Wernäng (M)

Anf. 63 Denis Begic (S)

Anf. 64 Larry Söder (KD)

Anf. 65 Martina Johansson (C)

Anf. 66 Larry Söder (KD)

Anf. 67 Martina Johansson (C)

Anf. 68 Larry Söder (KD)

Anf. 69 Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 70 Märta Stenevi (MP)

Anf. 71 Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 72 Märta Stenevi (MP)

Anf. 73 Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 74 Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Anf. 75 Martina Johansson (C)

Anf. 76 Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 77 Martina Johansson (C)

Anf. 78 Mikael Eskilandersson (SD)

Anf. 79 Martina Johansson (C)

Anf. 80 Märta Stenevi (MP)

Beslut, Genomförd

Webb-tv: Beslut: Familjerätt

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Förslagspunkter och beslut i kammaren

Tvångsäktenskap, månggiften och kusinäktenskap

Beslut:

Utskottets förslag:

Vigselrätt

Beslut:

Utskottets förslag:

Villkoren för borgerliga vigselförrättare

Beslut:

Utskottets förslag:

Rätt att förrätta vigsel i annat land

Beslut:

Utskottets förslag:

Betänketid vid äktenskapsskillnad

Beslut:

Utskottets förslag:

Bodelning

Beslut:

Utskottets förslag:

Underhåll mellan tidigare makar

Beslut:

Utskottets förslag:

Samboegendom

Beslut:

Utskottets förslag:

Hävande av föräldraskap

Beslut:

Utskottets förslag:

Fastställande av faderskap

Beslut:

Utskottets förslag:

Vissa frågor om bekräftelse av föräldraskap

Beslut:

Utskottets förslag:

Föräldraskap vid surrogatarrangemang i utlandet

Beslut:

Utskottets förslag:

Vissa frågor om assisterad befruktning