Statsministerns frågestund

Herr talman! TV4 avslöjade i veckan att trollfabriker och falska konton inte bara finns i Sankt Petersburg utan också på kommunikationsavdelningen hos Sverigedemokraterna, det största partiet i statsministerns regeringskonstellation. Statsministern krävde seriösa svar av Sverigedemokraterna. Vice statsministern krävde uppstädning.

Nu har vi sett Sverigedemokraternas svar. Man höll en påstådd utbildning och firade med Pommac och plakat som hånade granskaren. Två medarbetare fick byta skrivbord med varandra för att ge sken av omplacering.

Min enkla fråga till statsministern är: Är han nöjd med uppstädningen och det seriösa svaret från det största partiet i regeringskonstellationen?

(Applåder)

Herr talman! Vi ägnade gårdagens Europapolitiska debatt åt den här frågan. Någon skribent framhöll att oppositionen ägnade 19 av 22 minuter åt Sverigedemokraterna. Det tror jag smickrar Sverigedemokraterna, men det kanske inte är så smickrande för oppositionen, än mindre för hur Europafrågan behandlas.

Jag sa i går vad jag tycker om detta. Jag är emot smutskastning, både smutskastning av politiska motståndare och smutskastning av samarbetspartner. Jag är emot hela den amerikanisering av svensk politik som har pågått under ganska lång tid. Den här gången är det Sverigedemokraterna som på goda grunder har fått svara på frågor. På mycket goda grunder har de blivit tillfrågade om vad de egentligen menar och har gjort. De ska svara på de frågorna. Tidigare har andra partier haft den situationen, till exempel Socialdemokraterna, som med blandad framgång förklarat sin delaktighet i den här amerikaniseringen.

Herr talman! Jag ställde en enkel ja-eller-nej-fråga till statsministern om hans regeringsunderlags agerande. Det slutar med ett långt tal om gårdagen och om Socialdemokraterna i stället. Det är väl ganska typiskt för statsministern.

Sverigedemokraterna spred bilder av statsministern och hans parti som marionetter. Bilderna sägs vara nedtagna från nätet. Men statsministern gör sitt bästa för att fortsätta sprida en sådan bild.

Herr talman! Jag tar ansvar för Moderaterna och regeringen. Sverigedemokraterna får ta ansvar för Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna borde ta ansvar för Socialdemokraterna. I dag publiceras annonser i Socialdemokraternas namn där de jämför svensk public service med rysk statstelevision. Att ni inte skäms, Anders Ygeman! Att ni inte skäms! En absurd .

(ANDERS YGEMAN (S): Jag har inte möjlighet att svara på frågan, eftersom jag inte har rätt till fler inlägg.)

Du behöver inte svara på någon fråga heller.

(Applåder)

Herr talman! Det pågår krig mot den västerländska samhällsordningen. I Ukraina står fronten mot Rysslands krigföring. I Israel står fronten mot islamismens terror.

Samarbetspartierna stärker nu stödet till Ukraina med en treårig ram för det militära stödet på totalt 75 miljarder kronor för åren 2024-2026. Tillsammans med civilt stöd och redan beslutade stödpaket har Tidöpartierna därmed beslutat om över 100 miljarder kronor. I veckan aviserade vi också ett särskilt stöd via Unicef och Sida på 135 miljoner riktat till barn och unga för ökad tillgång till grundläggande behov som bostad, värme och vatten men också bland annat medicinskt och psykosocialt stöd. Detta är viktigt och bra.

Sverigedemokraterna ser det som oerhört angeläget att Sverige fortsätter att stötta Ukrainas förmåga att rusta och öka motståndet mot det anfallskrig som Ryssland för men även att stötta befolkningen humanitärt. Vi har också siktet inställt på ett framtida stöd i efterkrigstid. Vi behöver vara beredda att gå mycket långt för att förhindra att Putin vinner framgång i angreppskriget mot Ukraina.

Det så kallade Dac-regelverket innehåller bestämmelser som i dag förhindrar att biståndsmedel riktas till militärt bistånd. Genom att tillåta större avsteg från Dac-regelverket skulle betydande delar av Sveriges biståndsram kunna frigöras för att ytterligare stärka de fronter där människor just nu betalar med sina liv för att skydda inte bara sitt eget land och sin frihet utan hela den samhällsordning som präglar Europa. Biståndsramen rymmer 56 miljarder fram till och med 2025 men kan alltså inte användas där behoven just nu är av existentiell prägel.

Herr talman! Min fråga till statsministern är: Kan statsministern tänka sig att göra upp om en mer flexibel syn på Dac-regelverket för att även inom biståndsramen kunna finansiera militärt bistånd till västerländska frontlinjer, inte minst i Ukraina?

Herr talman! Vad gäller den rent tekniska frågan arbetar Sverige enligt de internationella överenskommelser som finns om hur man bedömer biståndsmedel. Det tycker jag att Sverige har goda skäl att göra. Sedan kan man tycka olika om hur mycket pengar man ska ha i bistånd. Där har vi överenskommelser i vårt regeringssamarbete.

När det gäller den större frågan tycker jag att det är viktigt att understryka att det är ett helt unikt beslut som vi nu fattar om den långsiktiga ramen. Vi är inte ensamma. Andra länder har gjort motsvarande saker. Att den är långsiktig betyder att både vi och Ukraina får en planeringshorisont. Det betyder att de kan använda pengar som de ännu inte har men vet att de kommer att få. Vi vet i dag att konkurrensen om krigsmateriel och försvarsmateriel är väldigt hård runt om i världen. Det kräver långa ledtider, och det är tid som Ukraina just nu inte har.

Det är också en viktig politisk signal. När vi säger att vi kommer att stötta Ukraina så länge som det krävs visar vi också att vi har ekonomiska muskler för att möta upp det engagemanget. Även det är viktigt.

Sedan är det här viktigt för att Sverige nu ska kunna ikläda sig det stora ansvar som vi har i och med säkerhetsåtagandena och löftena från oss och andra Natoländer vid Vilniusmötet förra året. Den processen pågår just nu och kommer att vara avslutad före nästa Natotoppmöte i Washington D.C.

Det här är otroligt viktigt för att både symboliskt och sakligt ge Ukraina en upplevelse av att vi bokstavligt talat står där, inte bara på Norrmalmstorg med ord, vilket är viktigt nog, utan också med handfasta ekonomiska resurser.

Det är rent ekonomiskt ett ovanligt beslut. Vi har ett regelverk för budgetar som är viktigt och som vi håller styvt på. Men det här är en extraordinär händelse, och det är resurser som annars, vid mer ad hoc-mässiga beslut, hade tagits utanför det ordinarie ramverket.

Herr talman! Vår egen försvarsförmåga är någonstans central för att Putin inte ska lyckas. Att Nato och Europa har en långsiktigt avskräckande kapacitet är lika viktigt som att vi stöder Ukraina vid fronten.

Vägen till att återupprusta försvaret kommer att vara lång och kostsam efter långtgående besparingar gjorda av tidigare regeringar av olika färger.

Vi vet också att politik handlar om prioriteringar. Om försvarssatsningarna inte ska ställas mot välfärden måste finansieringen helt enkelt hittas på andra håll.

Min följdfråga till statsministern är om han efter 2025 är beredd att se över biståndsramen för att i stort kunna frigöra medel till de behov som finns inom såväl den svenska beredskapen som den svenska välfärden.

Herr talman! Jag har verkligen all respekt för att olika partier tycker olika om biståndsramen. Jag har en enda uppfattning, och det är regeringens uppfattning. Regeringens uppfattning har vi lagt fast i en överenskommelse, och den står jag fast vid. Vad som sedan händer efter nästa val får vi säkert återkomma till och diskutera. Det tänker jag inte ta just nu.

Jag vill ändå ansluta till frågan om den svenska försvarsförmågan. Det är en grannlaga uppgift som vi har hela tiden att väga Ukrainas behov mot vad Sverige kan avstå från utan att riskera vår försvarsförmåga. Det handlar om vad andra länder gör och vad vi koordinerat kan bidra till de insatserna.

Det pågår just nu bokstavligt talat vad gäller luftvärn och flygkapacitet där vi sitter med precis de avvägningarna. De är otroligt viktiga att göra. Men vårt fokus är att långsiktigt stå upp för Ukraina.

Herr talman! Nu har Vårdförbundet - som organiserar sjuksköterskor, biomedicinska analytiker, röntgensjuksköterskor och andra - en övertidsblockad. Det har en konflikt därför att det kämpar för sina medlemmar.

Orsaken enligt Vårdförbund är att det finns ett systemfel i sjukvården som medlemmarna får betala priset för. Effekten är att de måste stanna kvar på jobbet efter ordinarie arbetstid för att utföra det jobb som krävs.

De tvingas avstå semester. De jobbar sex dagar i veckan. Det är ohållbart. Vi människor behöver vila och återhämning, och vi behöver sova. Det gäller framför allt för att det annars blir en patientrisk om inte vårdpersonalen är ordentligt utvilad. Många sjuksköterskor går till och med ned i arbetstid för att orka med.

Hundratals operationer har nu ställts in bara på grund av att vårdpersonalen inte stannar kvar efter ordinarie arbetstid. Det är naturligtvis inte hållbart att ett välfärdsland som Sverige ska bygga sin sjukvård på det sättet, nämligen att det i grunden saknas personal.

Förstår statsministern att det systemfel som vårdpersonalen talar om är regeringens ansvar? Statsministern lovade i TV4 - jag var med - att ingen skulle behöva sägas upp i svensk sjukvård.

De enda som kan lösa systemfelet och åtgärda en inflationschock är regeringen och Sverigedemokraterna. Hela landet står nu i en nationell sjukvårdskris. Det är brist på resurser, resurser som regeringen skulle ha skjutit till.

Man har medvetet drivit fram underskottet. Förstår statsministern att problemet är regeringens? Vad har statsministern att säga till de sjuksköterskor som nu frågar sig varför statsministern inte gör något åt situationen?

(Applåder)

Herr talman! Låt mig vara lite noggrann här. Det är egentligen två olika frågor, varav jag tänker vara formell i den ena. Jag kommer inte att kommentera och än mindre lägga mig i en pågående konflikt på den svenska arbetsmarknaden. Det är av många skäl. Det hade nog gällt i stort sett varje statsminister som hade stått i samma situation.

Vi har en god ordning för svåra situationer på svensk arbetsmarknad. Arbetsgivare och fack förhandlar med varandra. Det kan leda till dispyter och konflikter. Men normalt sett brukar vi sedan lösa problemen. De är inte betjänta av att politiken kliver in och börjar recensera eller att ha uppfattningar om vad de borde göra. Där tänker jag inte säga någonting alls.

När det däremot gäller den andra frågan är det alldeles riktig. Vi har ett stort problem i Sverige med att locka medarbetare till vårdens många olika och viktiga yrken och kanske ett ännu större problem att behålla medarbetare i de yrken de en gång är utbildade till. Många lämnar yrket i förtid. Många väljer att jobba deltid. Det är alldeles uppenbart att det finns bekymmer på arbetsmarknaden som gör att många människor inte fortsätter.

Vi talar ofta om vårdplatser. Det leder för den oinvigde tanken till att det handlar om en fysisk plats där man kan vårda en person. Men det slutar nästan alltid med att det saknas personal för den vårdplats som behövs. Jag tycker att det är ett mycket stort bekymmer.

Vi gör nu mycket för att försöka uppmuntra människor att söka sig till de yrken där vi vet att det finns god arbetsmarknad. Vårdens yrken är inte de enda. Det finns många andra hantverksyrken och tekniska yrken där vi vet att det finns en mycket god arbetsmarknad dit flera unga människor skulle behöva söka sig.

Men då måste också arbetsgivare och arbetsplatser kunna svara på högt ställda förväntningar på hur det är att arbeta på de jobben.

Herr talman! Alla märkte att statsministern inte tar ansvar för den situation som råder. Det är bara ord som Ulf Kristersson har att erbjuda vårdpersonalen.

Nu ställs hundratals operationer in därför att regeringen svek sitt löfte. Ulf Kristersson satt i TV4:as studio och lovade att ingen skulle bli uppsagd. Nu är det en varselvåg över hela Sverige.

Personalen går på knäna. Är vi inte värda bättre sjukvård i Sverige? Ska vårdpersonalen arbeta övertid? Är det så det ska underhållas? Är det Ulf Kristerssons beredskap? Det är ett orimligt förhållningssätt.

I en inflationschock måste regeringen kliva in. Det är inte enskilda regioner som har misskött sig i detaljer. Hela Sverige står nu under en varselvåg. Det går inte längre.

Är det så att Ulf Kristersson tänker sig att man bara ska fortsätta att bevittna detta och erbjuda ord? När kommer ett tydligt agerande med mer resurser?

(Applåder)

Herr talman! Jag har lite svårt att förstå det upphetsade tonläget i en allvarlig fråga. Jag sa just att jag inte kommer att lägga mig i en pågående konflikt på svensk arbetsmarknad. Det kommer jag att stå fast vid. Det må vara så att Vänsterpartiet tycker att man ska lägga sig i, gå in och lagstifta och ta över makten. Det tycker inte vi. Jag kommer därför inte heller att göra det.

Däremot är det alldeles rätt att regeringen har ett ansvar. Vi har tagit det ansvar som ankommer på oss. Det var jag som i talarstolen tidigare än någon annan här kammaren sa att jag var orolig för vad som kommer att hända när den höga inflationen slår mot vården och framför allt kopplat till pensionsavtalen.

Regeringen gjorde som den hade lovat. Vi återkom med ytterligare 6 miljarder kronor. Sedan vet alla att det ytterst är regioner som fattar beslut om varje enskild region. En regering eller en statsminister varken kan eller får ta över det ansvaret. De kämpar hårt med sin uppgift. Vi har givit dem bättre förutsättningar för att lösa den uppgiften.

(Applåder)

Herr talman! Motiveringen för att ställa den fråga jag ställer är att värna den liberala demokratin.

TV4:s avslöjande om att ett riksdagsparti, det största i statsministerns regeringsunderlag, systematiskt organiserat och finansierat kampanjer med anonyma konton leder till en rad frågor.

Det är konton som spridit både fejkat och kränkande material mot andra partier och mot enskilda ledamöter i denna kammare. Som statsministern själv konstaterat är det mycket allvarliga uppgifter.

I dag meddelas det att TV4 tvingats varna sina anställda för att visa att de arbetar på kanalen. Det rapporteras att medarbetare fått motta hot och att man tvingats vidta olika åtgärder för att höja säkerheten. Det är förstås mycket allvarligt att fria och oberoende medier hotas för att de gör sitt jobb och avslöjar och granskar sådant som makthavare i ett parti med avgörande inflytande över regeringen försöker att dölja.

I samband med avslöjandet kallade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson denna granskning för en gigantisk påverkansoperation styrd av det vänsterliberala etablissemanget. Det är uppenbart att det finns en stark koppling mellan den här sortens uttalanden och det som nu utspelar sig. Det är bara 17 dagar kvar till Europaparlamentsvalet. Då är det allvarligt att Sveriges näst största parti bidrar till att undergräva förtroendet för fria medier och att det nu förekommer hot och hat mot dessa medier. I en valrörelse är självständiga, fria och orädda medier viktigare än någonsin.

Min fråga till statsministern blir därför: Avser statsministern att vidta några åtgärder för att säkerställa att dessa hot mot de fria medierna inte påverkar den nu pågående valrörelsen?

(Applåder)

Herr talman! Först vill jag upprepa det jag sa i går och tidigare i dag: Frågor till Sverigedemokraterna ställs med fördel och på goda grunder till Sverigedemokraterna. Är man nyfiken eller kritisk och har frågor om vad de har gjort och vad de är ansvariga för ställs dessa frågor lämpligen till Sverigedemokraterna. Jag svarar gärna för regeringens politik och regeringens arbete.

Alla hot mot oss som arbetar i demokratin - den som har den sista suppleantplatsen i en liten fullmäktigeförsamling, den som sitter i en regering, de som jobbar i fria medier och alla däremellan - är mycket allvarliga. Svensk lagstiftning tar också dessa hot på stort allvar.

Jag tror att vi är överens åtta partier emellan om att detta är allvarligt. Många av oss har varit mycket bekymrade när vi har sett människor - inte minst i lokalpolitiken, långt ifrån nationell uppmärksamhet och än längre ifrån livvakter - som har känt sig så hotade att de inte har velat vara kvar i politiken. Allt detta är riktigt allvarligt, och regeringen tar det på mycket stort allvar.

Om det begås brott, eller om det finns skäl att misstänka brott, har vi oberoende - nota bene: oberoende - brottsbekämpande myndigheter som tar hand om dessa frågor. Om det är så att något parti vill ändra på den saken och låta regeringen gripa in och döma vad som är brottsligt och inte kan man säga det. Jag har dock hittills inte uppfattat att Centerpartiet heller tycker på det sättet.

Min sista synpunkt är att allt som är lagligt inte är lämpligt. Det sägs väldigt mycket lagliga dumheter i svensk politik just nu. Jag skulle önska att fler människor valde en lite mer vuxen attityd till den politiska debatten, inte minst två och en halv vecka före ett EU-val. Jag tror dessutom att många medborgare skulle uppskatta den attityden.

Herr talman! Jag vet inte riktigt vad det är för typ av attityd som statsministern hänvisar till, men för mig är det oerhört viktigt att ta varje pusselbit som hotar att försvaga den liberala demokratin på allvar.

Jag är orolig över vad regeringen nu i ett antal delar gör för att i värsta fall montera ned den liberala demokratin. Jag ser minskat stöd till folkbildningen. Jag ser minskat stöd till public service. Jag ser en hel del olika förslag - varje enskild del kanske inte uppfattas som så allvarlig, men när pusselbitarna läggs samman blir jag mycket orolig.

Jag blir orolig om inte statsministern tar min fråga på allvar. Vilka åtgärder avser statsministern att vidta för att säkerställa att hot mot de fria medierna inte påverkar den nu pågående valrörelsen? Det är bara 17 dagar kvar. Jag tar det på mycket stort allvar att dessa hot finns i den politiska miljön i dag. Vad avser statsministern att göra?

(Applåder)

Herr talman! Alla arbetar vi under gällande lag - detta gäller även statsministrar.

Jag tar varje del av de hot som vi nu ser på mycket stort allvar, oavsett om det gäller att någon hotar journalister, att någon klampar in och stoppar ett möte med propalestinska ståndpunkter eller att någon hotar andra på gator och torg. En del av detta är olagligt, och då är det rättsvårdande myndigheter som ska gripa in. Annat är faktiskt lagligt.

En del dumheter måste nog vara lagliga. Vi har en mycket långtgående yttrandefrihet i Sverige - till och med frihet att säga att en regering skär ned finansieringen av public service när man ökar den med 3 procent. Det är också en laglig ståndpunkt. Den är felaktig, men den är laglig.

Vi får nog leva med att vi har de lagar vi har. Om vi alla stod upp för att inte missbruka yttrandefriheten skulle svensk demokrati må bättre.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan inte låta bli att ta upp SD:s trollkonton och TV4. Reaktionerna har ju varit kraftiga. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har, såklart, tagit avstånd från detta. Samtidigt har Sverigedemokraternas partiledare varit tydlig med att han inte tar Kalla faktas avslöjande på allvar.

Att ett riksdagsparti använder skattebetalarnas pengar i form av partistöd för att bedriva anonyma smutskastningskampanjer och sprida desinformation riskerar att allvarligt skada allmänhetens förtroende för alla partier och i förlängningen för hela vår demokrati.

Jag tror att vi är många som anser att politiska partier inte ska hålla på med anonyma smutskastningskampanjer eller desinformation. Statsministern måste, tycker jag, ta ansvar för sitt eget regeringsunderlag och även för sina samarbetspartner, som dessutom har nycklar - eller passerkort - till Rosenbad.

I partiledardebatten i går svarade statsministern att det är ett utmärkt förslag att diskutera frågan om förbud mot anonyma konton för politiska partier i den pågående utredningen om partifinansiering. Jag undrar därför om Moderaterna kommer att ställa sig bakom vårt utskottsinitiativ om just att förbjuda anonyma konton för politiska partier.

Herr talman! Som jag nu har sagt ett antal gånger är det mycket legitima frågor som ställs till Sverigedemokraterna. Dessa frågor får Sverigedemokraterna svara på. Jag tar ansvar för regeringens politik. Den politik som finns i regeringsförklaringen, som sker löpande och som vi har med i vårt avtal, tar jag mycket stort ansvar för. Jag tar inte ansvar för vad som sker på enskilda partiers kommunikationsavdelningar, inte heller på Miljöpartiets.

Jag tycker att smutskastning är ett tilltagande problem i svensk politik. Det är en ovärdig amerikanisering av hela debattklimatet som vi har sett under en ganska lång tid. Den sker från höger till vänster. Den här gången är det Sverigedemokraterna som är i blickfånget - på goda grunder. Även andra partier har dock skäl att självkritiskt se sig i spegeln och fundera på om de bidrar till ett vuxet samtal eller om de själva bidrar till pajkastning.

Jag tycker att det här är allvarliga saker. Ingen skulle vara gladare än jag om vi kunde enas om ett slags code of conduct i svensk politik och återinföra en samtalston där vi kan tycka olika och debattera friskt - till och med hårt - och ändå respektera integriteten i den svenska demokratin.

Jag uttryckte i går - och flera andra har uttryckt samma sak - att det nog är en bra idé om den sittande utredningen väljer att också titta på formerna för partifinansiering. Jag tycker illa om smutskastning alldeles oavsett hur den finansieras - oavsett om den finansieras med privata eller statliga pengar - men man skulle ju kunna hävda att det är extra stötande om den finansieras med skattepengar. Jag tycker att det är en utmärkt idé.

Utredningen har fått sina direktiv, men det står utredningen helt fritt att själv välja att ta sig an den uppgiften. Jag litar på att partierna i utredningen kommer att kunna enas om att föra en seriös diskussion om denna fråga.

Herr talman! Jag kan konstatera att statsministern gärna skickar frågan till oss andra partier, som om det skulle vara vi som har en anonym trollfabrik som härjar på nätet. Vi vet ju att det inte är så. Det är klart att det finns saker som inte är bra på nätet och att det finns partier som ibland säger saker och ting, men vi har aldrig sett något som liknar det SD håller på med.

Jag tycker att det är förvånande att statsministern på det här sättet försöker att beskriva detta som ett allmänt problem. Vi har aldrig sett något sådant här förut. Varje gång någon har pekat på att detta nog pågår har det dementerats å det grövsta, höll jag på att säga, från Sverigedemokraterna och från andra. Och så ser vi att detta finns mitt i den politiska världen och det politiska landskapet. Jag har svårt att förstå hur statsministern kan prata på det här sättet.

Min fråga gällde huruvida man kan föra in frågan om att förbjuda anonyma konton i den utredning som ingår i vårt utskottsinitiativ.

Herr talman! Om man kan förbjuda anonymitet på nätet tror jag är en mycket större fråga, som jag skulle säga också är mycket grundlagsnära - jag är ingen juridisk expert. Sedan kan man säkert diskutera var gränsen för lagstiftning i yttrandefriheten ska dras. Det ligger faktiskt bortom min specifika kompetens.

Att däremot låta en utredning titta närmare på under vilka villkor man ska få använda offentliga bidrag, partifinansiering, tycker jag är mycket legitimt att göra.

Jag tror att man ska vara lite noga i de här frågorna. Att allmänt börja diskutera att förbjuda människor att vara anonyma tror jag skulle föra väldigt långt. Det är nog väldigt många människor som tycker att anonymiteten är en förutsättning för att kunna säga saker som måste komma fram i offentligheten.

Jag sa att den här gången är det Sverigedemokraterna som har goda skäl att svara på frågor. Men jag sa också i går att andra partier har gjort i princip samma sak. Socialdemokraterna gjorde det så sent som 2018 och fick be om ursäkt för den saken.

Herr talman! För en dryg vecka sedan ledde jag en delegation från finansutskottet till Ukraina. Det var fruktansvärt att på plats få se den ryska terror som den ukrainska befolkningen utsätts för. Men det var också hoppfullt att se både modet och motståndsviljan i ögonen på de människor som kämpar mot den ryska övermakten. De är inställda på ett långt krig. De är också inställda på att vinna kriget.

Två saker tog jag med mig hem - för det första att det svenska stödet redan i dag gör mycket stor skillnad på plats på slagfältet, för det andra vikten av att stödet blir mer långsiktigt, dels för att visa Ryssland att vi menar allvar med att vi tänker stå vid Ukrainas sida, dels för den långsiktiga planeringen.

Givet gårdagens positiva besked från regeringen, herr talman, om en treårig ram för stödet till Ukraina vill jag fråga statsministern: Vad skulle du säga blir den största skillnaden i det svenska stödet till Ukraina med det bra beslut som regeringen nu har fattat?

Herr talman! Till att börja med håller jag verkligen med: Det är otroligt ögonöppnande att på plats med egna ögon se vad som sker, förödelsen och modet i lika delar. Det kan låta självklart, men när man är där känner man detta in på bara kroppen.

När president Zelenskyj besökte Sverige förra året och vi på kvällen åt en informell middag på Harpsund hade jag bjudit in ett antal personer, bland dem chefen för Hägglunds som tillverkar stridsfordonet CV90. Då kom kvällens enda spontana kram, från Zelenskyj till Hägglundschefen. Det säger någonting om värdet i det som vi nu ger till Ukraina.

Den stora förändringen är egentligen att det ökar planerbarheten och stabiliteten för Ukrainas del. De vet att vi inte bara säger att vi står vi deras sida långsiktigt utan också i våra Excelblad bevisar att vi gör det. Norge gör samma sak, Danmark gör samma sak och flera andra länder gör det med lite olika metoder. Vi får också förutsättningar att leva upp till de långsiktiga säkerhetsåtagandena.

Herr talman! Den 7 oktober i höstas hände det fruktansvärda. Den palestinska terrororganisationen Hamas genomförde en storskalig attack mot Israel. Hamas terroranfall mot Israel omfattade mord, kidnappningar och systematiskt sexuellt våld mot kvinnor i ett försök att begå folkmord.

Just nu ser vi att antisemitismen breder ut sig utan dess like världen över och framför allt i Sverige. Från den 7 oktober till årsskiftet har hatbrotten mot Sveriges judar femdubblats.

I veckan som gick besökte min partikollega Alice Teodorescu Måwe den judiska församlingen i Göteborg. Den judiska församlingen uttryckte: Om utvecklingen fortsätter så här kommer denna synagoga att vara ett museum om 30 år. Den kommer enbart att visa att det en gång i tiden levde judar på denna plats, för några judar kommer inte att kunna vara kvar i Sverige.

Det är såklart en helt fasansfull utveckling vi ser. Min fråga till statsministern är: Vad har regeringen för strategi för att hantera denna hatiska utveckling som vi ser breda ut sig i Sverige?

Herr talman! Först och främst tror jag att vi alla är djupt berörda av det som händer på plats i Gaza just nu med grund i det som hände den 7 oktober. Det är förfärliga scener som utspelar sig. Vad man än tycker om konflikten i Mellanöstern tror jag att vi alla berörs djupt av barn som svälter och familjer som inte får sjukvård och vatten.

Vi gör vad vi kan i detta läge för att hjälpa till med humanitärt stöd. Vi tar vårt delansvar tillsammans med andra länder i en helt fasansfull situation. Sedan har vi hela ansvaret för vad som händer i Sverige. Då är jag mycket oroad över vad som beskrivs här. Brotten med antisemitiska motiv har ökat femfaldigt sedan hösten. Behandlingen av den israeliska artisten i Sverige under Eurovision var helt ovärdig. Vi ser väldigt mycket i spåren av detta.

Vi kan inte ha världens alla konflikter också i Sverige, och vi kan inte ta hit antisemitism på grund av oenighet om Mellanöstern.

Herr talman och statsministern! Min fråga rör våld - våld mot kvinnor, våld i nära relation i bredare bemärkelse samt hedersrelaterat våld och förtryck. Detta våld måste bekämpas precis lika kraftfullt som organiserade kriminellas våldsverksamhet, gängvåld och gatuvåld.

Jag vet att regeringen arbetar med ett åtgärdsprogram mot våldet. Men när kommer detta åtgärdsprogram att presenteras, och vad kommer programmet att innehålla?

Herr talman! Det är bra att det som inte borde behöva sägas sägs: att vi tar detta på samma stora allvar som den brutala gängkriminaliteten. Detta våld är ofta mindre synligt, i varje fall innan det sker saker och ting, men det måste tas på precis samma allvar. Det gör också regeringen.

Programmet kommer att komma i närtid, som det heter. Det är ett sätt att säga att det är snart. Jag har dock inget exakt datum. Framför allt är det ett paradigmskifte från ett väldigt ensidigt fokus på gärningsmannen till ett mycket starkare fokus på dem som är utsatta för våld i nära relation eller mäns våld mot kvinnor. Brottsoffrets behov av skydd är ett exempel. Det handlar också om förändringar i lagstiftningen - strängare straff, att kunna ha människor i förvar under lång tid och att de som riskerar återfall inte ska kunna släppas ut, som i den förfärliga situation som påtalades av många efter Nytorgsmannens härjningar.

I allt detta kommer vi att föreslå en samlad förändring - äntligen! Vi borde kunna enas om att detta har tagit alldeles för lång tid under alldeles för många år.

Herr talman! Statsministern glömde säga att den 3-procentiga höjningen till public service bara gäller för ett år. Därefter ser finansieringsmodellen något annorlunda ut.

Han var också lite väl spetsig, till och med vilseledande, när han påstod att vi socialdemokrater jämförde public service med rysk statstelevision. Vi pekade på länder där regeringen vill styra och skära ned på public service och att vi inte vill låta Sverige bli ett av de länderna.

Vi behöver oberoende journalistik kanske mer än någonsin. Vi behöver journalister som vågar granska alla partier, inklusive Sverigedemokraterna, trots att hat och hot följer som ett brev på posten - vilket det nu också har gjort. Så sent som i morse kom nyheten att TV4 mottagit hot efter Kalla faktas granskning.

Min fråga till statsministern är: Vad gör regeringen för att se till att journalister även i fortsättningen ska kunna och våga granska politiker från alla läger?

Herr talman! Vi står upp för svensk lagstiftning, yttrandefrihet och att alla brott, hot och hot om brott mot människor som arbetar i demokratins tjänst tas på extremt stort allvar. Jag tror att det finns ett mycket brett stöd i den här kammaren för den ståndpunkten; skapa inte oenighet där den i grund och botten inte finns. Det jag sa inledningsvis är vad vi gör.

Jag måste ändå säga något om att man publicerar annonser med en rysk flagga, en ungersk flagga, en slovakisk flagga och sedan en svensk flagga, uttryckligen hänvisar till public service-utredningen och antyder att vi i Sverige är på väg att gå en rysk utveckling till mötes när det gäller information och fria medier. Det är säkert lagligt. Men jag tycker att det är ovärdigt.

(Applåder)

Herr talman! Enligt riksdagens utredningstjänst har 1,9 miljarder kronor betalats ut under perioden 2004-2023 från statliga myndigheter och regioner till muslimska organisationer i Sverige som enligt flera forskare har tydliga ideologiska anknytningar till Muslimska brödraskapet. Det kan vara mer medel som betalats ut. Inte alla regioner och statliga myndigheter har svarat, och kommunerna har inte varit inkluderade i undersökningen.

Det är en självklarhet för större delen av allmänheten att skattemedel inte ska betalas ut till organisationer som har samröre med Muslimska brödraskapet.

Min fråga till statsministern är: Hur avser statsministern att agera för att stoppa utflödet av skattemedel till islamistiska organisationer?

Herr talman! Först vill jag återknyta till tidigare frågor och säga att det är ett styrkebesked för Sverige att fria medier granskar sådana här saker och för upp det i ljuset. Gång på gång är det organisationer som säger sig stå för grundläggande demokratiska fri- och rättigheter men som i praktiken agerar annorlunda. Det kräver ofta ganska mycket arbete att avslöja sådana saker. Det är mycket bra att det avslöjas.

Jag kan inte de regelverken i detalj. Men självklart ska grundläggande demokrativillkor mötas för utbetalning av offentliga medel. Vi ska inte med statliga medel subventionera och finansiera organisationer som strävar emot alla de grundläggande fri- och rättigheter som vi själva värnar med alla tänkbara medel.

Herr talman! Jag har förstått att statsministerns talepunkt när det gäller trollfabriker är att han inte kan gå in och styra vare sig rättsprocesser eller de olika partiernas kommunikationsavdelningar. Vi förstår det. Det har heller aldrig varit Vänsterpartiets inställning. Det är inte statsministerns roll eller ansvar.

Det som däremot är statsministerns ansvar är vilka partier han väljer att samarbeta med. Nu står det klart för alla att Sverigedemokraterna driver en trollfabrik som verkar inom ramen för det som EU anser är förbjudet när det gäller politisk kommunikation och påverkan, eftersom det riskerar att påverka fria och demokratiska val. Men genom statsministerns fortsatta samarbete med Sverigedemokraterna legitimeras det här.

På vilket sätt är statsministern nu beredd att agera för att det inte ska råda några tvivel om att regeringsmakten inte är avhängig otillåtna påverkansmetoder?

(Applåder)

Herr talman! Det är ingen talepunkt. Det är ett faktum. Jag lägger mig inte i rättsprocesser i Sverige. Jag utfärdar inga förundersökningar eller misstankar. I en demokratisk rättsstat sker sådant genom de myndigheter vi har.

Sedan får man gärna tycka olika saker. Det är en helt annan sak.

Och om man har frågor till Sverigedemokraterna ställs de med fördel till Sverigedemokraterna.

Det jag tar ansvar för är regeringens politik. Jag hör en underton som säger: Varför slutar inte regeringen med att minska invandringen, lägga om energipolitiken, bekämpa den grova kriminaliteten, stärka försvaret och gå med i Nato? Det är den största säkerhetspolitiska förändringen i modern tid, som sex av åtta partier har gjort, alla utom just Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Varför slutar jag inte med detta?

Därför att jag tycker att det är min uppgift att få någonting gjort i svensk politik, för en gångs skull. Vi ska inte bara prata utan leverera resultat på de områden där vi fått mandat av väljarna. Det sköter jag.

(Applåder)

Herr talman! Efter TV4:s avslöjande om Sverigedemokraternas trollfabrik höll Jimmie Åkesson ett tal på Youtube där han förklarade sin syn på det hela. I talet slog han fast att granskningen av SD inte enbart var ett redaktionellt beslut av Kalla fakta utan en del av en gigantisk påverkansoperation från det vänsterliberala etablissemanget. Det är klassiskt för den sortens konspirationsteorier som syftar till att undergräva förtroendet för medierna, för myndigheterna och för de politiska partierna.

I slutänden handlar detta om landets säkerhet. Vi ser att konspirationsteorier ofta används för att destabilisera samhällen. I Sverige har inte minst LVU-kampanjen varit ett tydligt exempel på det, och regeringen har gjort insatser för att motverka den.

Min fråga är: Vad gör statsministern och regeringen för att motverka spridandet av den sortens konspirationsteorier som Sverigedemokraterna nu gett uttryck för i samband med avslöjandet av deras trollfabrik?

Herr talman! Jag och regeringen tror på fria medier, vi tror på oberoende domstolar och vi tror på en öppen och ärlig debatt. Det är vår ståndpunkt. Den råkar också vara väl förankrad i svensk konstitution.

Jag tror inte på smutskastning. Jag tror inte på konspirationsteorier, varken de som handlar om vaccinationer eller de som handlar om att något liberalt etablissemang skulle göra någonting. Det är säkert lagliga ståndpunkter, men de är ändå, i mitt tycke, felaktiga.

Dumheter får bekämpas med upplysthet. Det är lagligt att säga många olika dumheter i Sverige. Det är lagligt att säga att svensk television drar sig mot en rysk inriktning. Det är en felaktig uppfattning, men det är fullt lagligt.

Vi får nog leva med det. Och ju fler vi är som respekterar ett vuxet samtal i svensk politik, desto mindre utrymme kommer dumheterna att få.

Herr talman! I går beslutade riksdagen att anta ett lagförslag från Ulf Kristerssons regering som går ut på att göra det enklare att vräka familjer från deras bostad. Syftet är att få bort de som är involverade i kriminalitet från bostadsområdena.

Effekten kommer också att bli att småsyskon i familjer där storebror är involverad i gängkriminalitet kommer att bli hemlösa. Det här har väckt kritik från Bris, Barnombudsmannen med flera. Risken är påtaglig att de alternativ som finns är kommunala härbärgen eller svarta kontrakt. Man kan undra vad som kommer att bli bättre av det.

Jag har två frågor. På vilket sätt får oskyldiga småsyskon i sådana familjer det bättre av att bli hemlösa? Och vart ska dessa barn ta vägen?

Herr talman! Jag har stor respekt för frågeställningen.

Vi har olika perspektiv. Jag och regeringen är mycket bekymrade över den systemhotande brottsligheten och att ingenting har gjorts år efter år, trots helt uppenbara problem. Om vi fortsätter att göra som man har gjort de senaste tio åren kommer brotten att fortsätta utvecklas som de har gjort de senaste tio åren. Det kommer regeringen att sätta stopp för.

Sedan är det svåra avvägningar. Det är jag den första att hålla med om. Det är en svår avvägning mellan integritet och brottsbekämpning. När brottslingarna skaffar ny teknologi ger vi polisen rätt att använda ny teknologi, trots att man skulle kunna hävda att de därmed också kan lyssna på sådant som faktiskt inte är brottsligt.

När vi ger polisen rätt att avgränsa områden som säkerhetszoner gör vi det för att öka effektiviteten i brottsbekämpningen, trots att det skulle kunna upplevas som en plats där polisen får väl stora befogenheter.

Det är svåra avvägningar. Vi står på brottsbekämpningens sida.

Herr talman! Det är glädjande att det är så många unga åhörare på läktaren i dag.

Det känns ständigt aktuellt att uppmärksamma alla de barn och unga som väntar på att få hjälp mot psykisk ohälsa. Jag noterade att regeringen i dag presenterade ett kommittédirektiv; en särskild utredare ska analysera och föreslå en ny stärkt vårdgaranti med väsentligt kortare tidsgränser än i dag. En del i den handlar om barn- och ungdomspsykiatrin, bup. Det är en fråga som Moderaterna har drivit länge.

Jag vill fråga statsministern: Vad mer gör regeringen för barns och ungas psykiska hälsa?

Herr talman! Det är tyvärr en fråga som är stor nog för ett helt seminarium, och jag har exakt 56 sekunder på mig. Det här blir alltså lite rapsodiskt.

Vi tar frågan på väldigt stort allvar. Jakob Forssmed har gjort en föredragning för hela regeringen kring psykisk ohälsa och existentiell hälsa. Det är otroligt viktiga och länge underskattade frågor som sträcker sig från att "bara" må dåligt, vilket vi alla gör någon gång i livet, till det som är livsfarligt. Strategin handlar mycket om att öka tillgängligheten till barn- och ungdomspsykiatrin för att även veta vad som inte kräver specialistvård. Den handlar också om elevhälsan, som är djupt underskattad, och om att inrätta en haverikommission vid varje självmord så att man lär sig någonting inför nästa gång. En ny samordnare för suicidprevention tillsätts.

Vi tar nu ett helhetsgrepp om allt från det som kommer att drabba alla barn och unga någon gång i livet till det som är dödliga risker. Jag tror att väldigt många svenska familjer tyvärr känner igen sig i precis dessa problem.

Herr talman! Fri rörlighet är en av de grundläggande friheterna i EU. I nordiska sammanhang har vi haft passfrihet sedan 1958. I november 2015 återinförde Sverige gränskontroller för att få kontroll över den massiva invandringen. Gränskontrollerna har sedan successivt förlängts och är nu inne på nionde året.

Den fortsatta gränskontrollen har stor negativ påverkan på den regionala utvecklingen i södra Sverige. Vi befinner oss i ett allvarligt säkerhetsläge, men vi har även stiftat nya lagar som ger polisen ökade befogenheter i gränsnära områden. Lagen ger ökad flexibilitet vid inre gräns med stora möjligheter till person- och fordonskontroller utan konkret brottsmisstanke.

Gränskontrollerna i framför allt tågtrafiken är sedan lång tid tillbaka sporadiska och bedöms som ineffektiva och tidsödande. Min fråga till statsministern är om vi möjligen kan se ett slut på gränskontrollerna, till glädje inte minst för pendlarna mellan Skåne och Själland.

Herr talman! Jag skulle också önska att vi var där. Apropå frågan om svåra avvägningar är detta ett gott exempel. Vi är väldigt många, inte minst skåningar eller före detta skåningar som jag, som värdesätter gränslösheten där enormt mycket. Samtidigt ser vi de stora risker som finns i ett säkerhetspolitiskt läge som är allvarligt. Det är på nivå fyra av fem när det gäller hotbilden i Sverige. Det är alltså svåra avvägningar.

Jag tycker att regeringen just nu gör helt rätt i att fortsätta prioritera säkerheten i första hand. Vi ska göra det så enkelt som möjligt men ändå ha säkerheten i fokus. Den dag vi uppfattar att vi har så bra koll på de säkerhetshotande frågorna att vi utan men kan ta bort detta kommer vi att göra det så fort vi bara kan.

Herr talman! SD:s Kent Ekeroth hade ett stort engagemang i Paludans koranbrännarturné. Efter valet skrev han stolt: Korankravallerna gjorde sitt jobb - dream team. Det är ett exempel på en politisk metod att framkalla farliga situationer.

För en tid sedan märkte vi en kampanj mot svensk socialtjänst från främmande makter med islamistiska intressen. Det påstods att svenska myndigheter kidnappade barn från muslimska familjer.

Efter Kalla faktas reportage vet vi att SD registrerat hemsideadresser som riktar sig till människor med arabiskt ursprung. Dessa nämndes när LVU-kampanjen kom på tal.

Kan statsministern gå i god för att SD inte aktivt har deltagit i LVU-kampanjen, och har statsministern förhört sig om vad som har hänt med dessa hemsideadresser?

Herr talman! Frågor som handlar om Sverigedemokraterna ställs med fördel till Sverigedemokraterna. De kan säkert svara på vad de har gjort och vad de har menat. Jag har ingen aning. Men jag uppfattade det inte som att frågeställaren vill ställa sina frågor till Sverigedemokraterna. Det finns helt andra syften.

Jag säger det igen: Om människor kan misstänkas begå brott i Sverige finns det rättsvårdande myndigheter som tar ansvar för detta. Det är inte jag som anklagar någon för brott.

Att säga allvarliga dumheter är fullt lagligt. Det finns många exempel från många partier på att någon sagt lagliga dumheter. Det kan bara bekämpas genom att vi andra säger klokare saker.

Koranbränningarna, som framför allt uppmärksammades förra sommaren, var av allt att döma helt lagliga men icke desto mindre djupt olämpliga. Jag sa gång på gång att det gällde vem som än låg bakom eller uppmuntrade till just de sakerna.

(Applåder)

Herr talman! Ryssland begår vidriga brott mot Ukraina mer eller mindre dagligen. Kidnappning av ukrainska barn är bland de mest fruktansvärda brotten. Uppskattningsvis rör det sig om över 19 000 barn som förts bort från Ukraina sedan krigsutbrottet.

När jag besökte Kiev för två veckor sedan talade jag med en ledamot som vädjade om hjälp att sätta press på Ryssland i denna fråga. Kidnappningarna är ett omänskligt brott. Både barnen och släktingarna lider fruktansvärt. Om inte omvärlden reagerar resolut finns det stor risk att barnen slukas av Ryssland för gott.

Att mista sitt barn är varje förälders värsta mardröm, och i dessa fall finns det tiotusentals barn och föräldrar som ständigt lever i mardrömmen. Vad gör regeringen för att sätta reell press på Ryssland att lämna tillbaka barnen?

Herr talman! Låt mig först bara säga att jag instämmer i varje ord i beskrivningen. Det är fasansfullt.

När jag var i Kiev förra året diskuterade jag med den ukrainske riksåklagaren en bred palett av olika krigsbrott där det här är bland dem som gör allra ondast att se. Det är helt förfärligt. De har fasansfulla syften. De bryter ned familjer och skapar förfärliga framtidsutsikter för väldigt många barn, på alla sätt.

Jag uppfattar att den samlade, civiliserade världen har reagerat likadant. Det här är ju en av de saker som Ryssland måste stå till svars för när vi så småningom samlar ihop alla konsekvenser av kriget.

Just nu finns det ingen möjlighet att gå in och ta tillbaka barnen, och det vet ju alla. Även det är en fasansfull insikt, men Ryssland kommer att ställas till svars efter kriget.

(Applåder)

Herr talman! I Kallinge i Ronneby kommun har 5 000 personer förgiftats av PFAS som släppts ut i dricksvattnet av Försvarsmakten. En mindre grupp invånare har drivit frågan om skadestånd, och Högsta domstolen har slagit fast att de har rätt till det. Denna rättsprocess adresserade dock inte huvudproblemet, nämligen att alla de 5 000 drabbade löper ökad risk för en rad sjukdomar såsom cancer och försämrat immunförsvar. Det de mest av allt skulle behöva är regelbundna hälsokontroller. Hittills har de dock inte blivit erbjudna något annat än ett blodprov för att mäta PFAS-halten.

Den lokala vårdcentralen saknar kunskap om hälsoeffekterna av PFAS, och det är orimligt att förvänta sig att region Blekinge själv ska klara av att hantera en så stor grupp patienter med komplexa hälsoproblem. Dessutom är det ju staten som bär ansvaret för att de har förgiftats. Min fråga till statsministern är om regeringen kommer att göra något för att de drabbade i Kallinge ska få den vård de behöver.

Herr talman! Jag vill inte på något vis förminska frågans betydelse, för den låter mycket allvarlig, men jag ska erkänna att jag inte kan den frågan. Jag vet inte vad som har skett i Blekinge och kan inte rättsfallet. Jag tar gärna med mig frågan och ser till att den kommer till rätt ställe i Regeringskansliet.

Herr talman! Alla som på olika sätt har blivit utsatta för Sverigedemokraternas smutskastning - må det vara journalister, politiker, föreningsmänniskor eller myndighetspersoner - kan intyga att SD:s trollfabriker inte ska jämföras med de amerikaniserade tilltag som då och då förekommer från flera partier.

Det här handlar om systematiska trakasserier, polarisering och splittring av samhället. Det är ett hot inte bara mot enskilda personer utan mot vår demokrati och vår position i världen.

Det handlar inte om lagar och regler. Det handlar absolut inte om att blanda sig i hur andra partier agerar. Men det handlar om mod och ledarskap.

Statsministern talar om resultat. Resultatet av SD:s trollfabriker är precis det vi ser: splittring, polarisering, trakasserier och så vidare.

Min fråga till statsministern blir därför: När tänker statsministern sätta ned foten i rollen som statsminister och säga att det här inte är ett okej sätt att arbeta på om man ska sitta i ett regeringsunderlag?

Herr talman! Jag har sagt många gånger, inte minst de senaste tio dagarna eller så, vad jag tycker om smutskastning, vad jag tycker om anonyma anklagelser och vad jag tycker om hela detta sätt att bedriva politisk verksamhet eller vad man ska kalla det. Jag har sagt det många gånger.

Jag har också sagt att varje parti får ta ansvar för vad det gör. Jag tar inte ansvar för vad Sverigedemokraternas kommunikationsavdelning sysslar med. Den frågan ställer man med fördel till Sverigedemokraterna.

Däremot vill jag säga, utan att för en sekund förminska det som SD nu anklagas för, att det är väldigt många svenskar från höger till vänster som de senaste åren har upplevt sig grovt förföljda och trakasserade med olika anklagelser på nätet. Det borde upphöra, och det borde åtta partier enas om att fördöma.

(Applåder)

Statsministerns frågestund var härmed avslutad.