En mer flexibel hyresmarknad

Fru talman! Vi har två frågor att debattera i det ärende som ligger på bordet i dag. En av dem gäller en ny privatuthyrningslag. Det är en lag som ska möjliggöra bättre förutsättningar när man hyr ut privatbostäder.

Jag och Sverigedemokraterna värnar verkligen dem som äger en bostadsrätt och som är med i en bostadsrättsförening. Vi vill trygga deras förutsättningar när det gäller andrahandsuthyrning. Samtidigt vill vi skapa goda förutsättningar för människor att använda sig av den bostad som de äger. De ska inte behöva låsa sig fullständigt vid den, utan det ska finnas en flexibilitet som hela samhället får användning av.

Jag menar att vi kan utnyttja bostadsbeståndet bättre om människor lättare kan hyra ut sin bostad i andra hand. Det innebär att vi kan skapa förutsättningar för fler att studera. Vi kan också ge möjlighet att testa nya jobb utan att veta om det är någonting som håller över tid. Om man sitter fast i sin bostad och inte får möjlighet att hyra ut den i andra hand är det svårt att vara flexibel på det området.

En bostad är en stor investering, och man kanske inte kan lämna sin bostad hur som helst. Därför menar vi att man under rätt förutsättningar, som är tillräckligt trygga, ska kunna hyra ut sin bostad i andra hand för att kunna prova på arbete, studier eller ett samboförhållande. Med den nya privatuthyrningslagen möjliggör vi detta samtidigt som vi skapar trygghet såväl för bostadsrättsföreningen som för dem som hyr i andra hand och dem som hyr ut.

Att den tillåtna uthyrningstiden förlängs och blir längre än ett år, som den har varit, gör att man verkligen kan studera, ta ett jobb eller testa ett samboförhållande. Samtidigt skärper vi kraven när det gäller inneboende hos andrahandshyresgästen. Med framtida lagstiftning möjliggör vi också stärkt trygghet när det gäller bostadsrätter i och med att man kan vräka kriminella som äger bostadsrätter och ställa dem som hyr ut i andra hand till personer som begår kriminella handlingar till svars.

Med den kommande lagstiftningen och den proposition som ligger på bordet i dag känner jag som sverigedemokrat mig trygg med att vi antar den nya lagstiftningen.

Uppsägning av andrahandshyresgäster med kort varsel tas bort. Det krävs alltså en allvarligare händelse för att ett andrahandshyreskontrakt ska kunna sägas upp. Det tryggar hyresgästerna.

Hyresavtal på obestämd tid får en uppsägningstid på tre månader. Det gäller både den som äger bostaden och den som hyr. Detta skapar trygghet både för hyresvärden och för hyresgästen.

Vi skyddar också mot alltför höga hyror genom att man kan gå till hyresnämnden om man känner att den hyra som satts har blivit ofördelaktig.

Fru talman! Sverigedemokraterna ställer sig bakom det förslag som har lagts på riksdagens bord när det gäller privatuthyrning.

Propositionen innehåller också en ny modell för blockhyra. I dag finns möjlighet att blockhyra bostäder. Det finns möjlighet för företagare att hyra bostäder till sin personal. Jag tycker att detta har varit bra. Nu får vi en modell som tryggar hela systemet. Vi behöver ha en flexibel arbetsmarknad. Vi behöver göra det möjligt för företag på en het arbetsmarknad att få in kompetens och ge personalen möjlighet att bo och verka där jobbet finns under den tid då en omställning behöver göras. Sedan kan man hitta sin egen bostad, under förutsättning att jobbet blir långvarigt.

Att man inför ett reglemente för detta gör att hela systemet blir tryggare. Att det krävs tillstånd för ändamålet innebär att man inte längre kan använda andrahandsuthyrning på ett annat sätt än det som är tänkt. Hyresnämnden kan avslå ansökningar om tillstånd för blockhyra, vilket gör att vi får en översyn av systemet som gör att vi kan bli av med de avarter som vi har sett i systemet.

Företagen som hyr bostäder åt sin personal blir ju indirekt, i förlängningen, kostnadsbärande i det här systemet. Att man kan gå till hyresnämnden när det inte fungerar som tänkt innebär att det också här finns ett skydd mot oskäliga hyror.

Fru talman! Jag och Sverigedemokraterna ställer oss bakom även denna del i propositionen.

Fru talman! Tack, Roger Hedlund, för anförandet! Det här börjar bli något av en vana.

I hyresgästernas egen tidning Hem & Hyra sa Sverigedemokraternas bostadspolitiska talesperson att Sverigedemokraterna inte skulle medverka till marknadshyror. Han sa till och med att en röst på Sverigedemokraterna är en röst på bruksvärdesprincipen. Nu står jag här och frågar Roger Hedlund hur det kommer sig att Sverigedemokraterna nu gör tvärtemot vad man sa i hyresgästernas egen tidning.

Fru talman! Bruksvärdessystemet är inte någon teknisk detalj, utan det är ett skydd för vanligt folk som innebär att hyran ska spegla lägenhetens värde för hyresgästen med hänsyn till läge, standard och egenskaper. Hyran ska inte sättas efter vad marknaden är villig att betala. Det betyder att hyran inte ska sättas efter hur hårt en människa kan pressas. Det betyder att bostaden ska vara ett hem och inte vara föremål för budkrig. Det betyder att den som hyr ska ha rättigheter, trygghet och en rimlig chans att planera sitt liv.

När riksdagen senare i dag röstar om regeringens förslag om så kallade företagsbostäder via blockhyra öppnas ett parallellt spår på hyresmarknaden. Fastighetsägare ska kunna hyra ut lägenheter via mellanhänder. Den som faktiskt bor i lägenheten löper risk att hamna längre bort från de rättigheter som vanliga hyresgäster har.

Min fråga till Roger Hedlund är: Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna säger en sak men gör precis tvärtom?

Fru talman! Jag tackar Markus Kallifatides för frågan.

Jag vill hävda att det är viktigt att det här systemet finns för att vår arbetsmarknad ska fungera på ett bra sätt och för att man ska kunna tillföra den kompetens som behövs. Det kan finnas anledning att ha ett system som möjliggör en flexiblare arbetsmarknad.

Vi pratar här om tillfälliga bostäder som företag har möjlighet att hyra för att ordna boende åt sin personal. Vi pratar inte om en bred arbetsmarknad eller om vanliga människor som hyr sin bostad, utan vi pratar om specifika fall. Med detta möjliggörs tillväxt i heta arbetsmarknadsregioner.

Fru talman! Det här är någonting helt annat än marknadshyror i nyproduktion. Jag kan lova att Sverigedemokraterna är en garant för att marknadshyror inte är ett aktuellt ämne i svensk politik. Det tycker jag att vi har bevisat under den här mandatperioden.

Frågan är var Socialdemokraterna egentligen står här. Hur viktig är denna fråga för ledamoten? Är marknadshyror något som man är beredd att stå upp mot, eller är marknadshyror ett alternativ för Socialdemokraterna så länge makten finns i blickfånget?

Fru talman! Jag tackar Roger Hedlund för reflektionerna och frågorna till oss Socialdemokrater, som är motståndare till marknadshyror. Detta är också bakgrunden till min fråga till Sverigedemokraterna och Roger Hedlund: Varför avser partiet i dag att genomföra öppnandet av ett potentiellt brett parallellt spår med ett system med marknadshyror mitt på den övriga hyresmarknaden? Hur stort det här systemet kommer att bli får vi väl tyvärr se med tiden.

Förslaget om nya regler för blockhyra innebär stora möjligheter att förhandla bort besittningsskyddet. Det innebär också avtal om så kallad anpassad hyra, det vill säga marknadshyra, vilket Hyresgästföreningens chefsjurist med flera förklarade i gårdagens Hem & Hyra. Jag är osäker på om Sverigedemokraterna ens har förstått vad förslaget i denna del innebär.

Förslagen har fått kritik av ett flertal remissinstanser med Hyresgästföreningen i spetsen samt andra aktörer som bekämpar marschen mot marknadshyror på den svenska hyresmarknaden. Lagrådet konstaterar att de skyddsmekanismer som det hänvisas till i propositionen är ”bräckliga” men tar i övrigt inte ställning i sak.

Fru talman! Den här omröstningen är ett vägval. Frågan kvarstår: Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna säger sig försvara bruksvärdessystemet men samtidigt öppnar en bakdörr för en vidgad sektor av marknadshyror? Det förstår jag inte.

Fru talman! Det här systemet har funnits under lång tid. Socialdemokraterna har inte gjort ett skvatt för att försöka åtgärda det. Nu kommer vi med ett förslag som gör att vi kan få till en reglering av hela systemet. Då säger Socialdemokraterna: ”Herregud, ni inför marknadshyra!” Systemet har funnits hela tiden under Socialdemokraternas tid i regering.

Fru talman! När det gäller frågan med marknadshyra ger Socialdemokraterna i Hem & Hyra inget löfte över huvud taget om att riva upp den här lagstiftningen. Det visar tydligt på hyckleriet i den här frågan. Man vet att man är beroende av en framtida regering med Centerpartiet, som kommer att driva igenom marknadshyror i nyproduktion – kanske till och med marknadshyror i befintligt bestånd.

Socialdemokraterna har ingen styrka i sin förhandlingsposition för att stå upp för frågan om marknadshyror, eller så är frågan inte viktig nog för Socialdemokraterna, utan man är beredd att förhandla bort den. Det bevisade man under den senaste förhandlingen med Centerpartiet om januariöverenskommelsen. Man lade vikten på att bibehålla makten och släppte sina principer.

Samma sak kommer att ske igen. Det enda parti som har visat i praktiken att man inte är beredd att förhandla i frågan är Sverigedemokraterna. Socialdemokraterna släppte frågan om marknadshyror direkt när det handlade om att få makten i riksdagen. Sverigedemokraterna har inte släppt den. Det innebär att vi under de fyra år som har gått har visat att Sverigedemokraterna är garanten för att marknadshyror inte införs i Sverige. Socialdemokraterna har visat att de inte är garanten utan dörröppnaren för ett nytt marknadssystem i Sverige i morgon.

(Applåder)

Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens förslag om en mer flexibel hyresmarknad. Men bakom ordet flexibel döljer sig ännu ett steg mot en mer otrygg och mer marknadsstyrd bostadsmarknad.

Regeringen presenterar sina förslag som sätt att öka tillgången till bostäder och skapa större rörlighet på bostadsmarknaden. Men bakom de formuleringarna hittar vi en politik som riskerar att förvärra bostadssituationen för vanligt folk.

Vänsterpartiet motsätter sig den här typen av politik, som driver på utvecklingen av en större, dyrare och mer otrygg andrahandsmarknad. I stället för att bygga fler hyresrätter med rimliga hyror väljer regeringen att ytterligare gynna privatuthyrning och spekulation. Det är fel väg att gå.

Fru talman! Redan när lagen om uthyrning av egen bostad, den så kallade privatuthyrningslagen, infördes 2013 varnade Vänsterpartiet för konsekvenserna. Vi såg risken för att bostäder alltmer skulle börja betraktas som investeringsobjekt och inkomstkällor i stället för hem. Tyvärr har utvecklingen gett oss rätt.

Den privata andrahandsmarknaden har vuxit kraftigt sedan lagen infördes. Privatuthyrningen har nästan tredubblats, och marknaden omsätter i dag miljardbelopp. Samtidigt har vi fått fler osäkra boenden, fler korta kontrakt och fler människor som tvingas betala mycket höga hyror utan vare sig trygghet eller inflytande.

Den nya privatuthyrningslagen innebär inga förbättringar för andrahandshyresgästerna. Tvärtom riskerar den att ytterligare försvaga deras ställning. Regeringen vill göra det enklare och mer lönsamt att hyra ut privatägda bostäder, men man gör ingenting åt de grundläggande problemen på andrahandsmarknaden: de höga hyrorna, den otrygga boendesituationen och det svaga skyddet för hyresgästerna.

Fru talman! Regeringens förslag vill göra det lättare att hyra ut bostäder i andra hand. Flera remissinstanser har varnat för att detta kan leda till spekulativa köp och försämrad trygghet i bostadsrättsföreningar. Vänsterpartiet delar den kritiken.

Vi ser redan i andra europeiska storstäder vad som kan hända när bostäder alltmer behandlas som investeringsobjekt och inte boenden. Stockholm ska inte bli som Barcelona, där omfattande spekulation genom korttidsuthyrning har trängt undan vanliga invånare från bostadsmarknaden och gjort det svårare för människor att bo kvar i sina egna stadsdelar.

Fru talman! Om vi vill skapa större rörlighet på bostadsmarknaden måste utgångspunkten vara en annan. Den som inte längre behöver sin bostad för eget boende bör i första hand sälja den vidare, så att fler människor får möjlighet att köpa och bo permanent.

För att verkligen göra fler bostäder tillgängliga krävs också att vi bygger fler hyresrätter med rimliga hyror. Andrahandsuthyrning ska vara ett komplement till bostadsförsörjningen – inte en central lösning på bostadsbristen. Dessutom måste rättigheterna för andrahandshyresgäster vara lika starka oavsett om bostaden som hyrs ut är ägd eller hyrd. Med detta yrkar jag bifall till Vänsterpartiets reservation 1.

Med tanke på det föregående replikskiftet mellan Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna vill jag också lägga till att Vänsterpartiet är den enda garanten mot marknadshyror i Sveriges riksdag. Vi fällde den förra socialdemokratiskt ledda regeringen på grund av den frågan, och vi är beredda att fälla en sådan regering igen om olyckan skulle vara framme.

Fru talman! Om det är något som ligger mig varmt om hjärtat så är det politisk hederlighet. Även om jag valde att ta replik på Andreas Lennkvist Manriquez syftar mitt anförande egentligen på det förra replikskiftet då det talades om Centerpartiet, och om vad det de facto står för, i tredje person med diverse felaktigheter.

Det är ingen, fru talman, som vill införa marknadshyror. Inget av landets åtta riksdagspartier vill införa marknadshyror. Hyresgästföreningen hittar på och ljuger för att värva medlemmar, men detta ska inte hitta till landets beslutande församling.

Fru talman! Det finns inget parti här som är en garant för något som inte kommer att införas. Jag vill därför att mina kollegor i kammaren är sakliga och hederliga. Detta betänkande handlar om att man ska kunna hyra ut sin bostad när det händer saker i livet, till exempel när man skaffar sambo eller får en bostad på en annan ort. Att som Andreas Lennkvist Manriquez utgå från att folk sitter på flera miljoner och har diverse bostäder att hyra ut är bortom orimligt.

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga, men jag välkomnar om det är så att Centerpartiet inte vill införa marknadshyror i nyproduktion. Det var faktiskt det förslag som gällde under januariavtalet, men regeringen fick ju avgå eftersom stödet i kammaren inte längre fanns. Om Centerpartiet inte längre är för det förslaget välkomnar jag såklart det jättemycket, och det underlättar för oss att kunna bilda en framtida regering.

Fru talman! Jag sa i mitt förra anförande att det är viktigt med saklighet, och jag vill upprepa det. Centerpartiet skrev i januariavtalet att vi ville se friare hyressättning i nyproduktion. Låt mig upplysa alla som lyssnar och även ordföranden i civilutskottet – varmt välkommen till oss – om att fastighetsbolag redan i dag kan sätta hyrorna för att få kalkylen att gå ihop. Att kalla det för marknadshyra när det kostar fastighetsbolaget att bygga är felaktigt.

Det förslaget handlade om, Andreas Lennkvist Manriquez, och varför Hyresgästföreningen gick bananas var att denna modell på hundra års sikt skulle urholka Hyresgästföreningens hittepåroll på svensk bostadsmarknad. Det var därför man gick ut med dessa lögner om marknadshyror.

Jag vädjar en sista gång: Håll saklighetens fana högt! Det är oerhört viktigt att vi i denna beslutande församling klarar att ha sakliga debatter utan att fästa etiketter på frågor som de facto aldrig ens har varit på tapeten.

Fru talman! Jag tror att vi i kammaren ska vara försiktiga med att anklaga Hyresgästföreningen för att vara lögnare. Jag har stor tilltro till denna organisation, som företräder hundratusentals hyresgäster i detta land.

Det förslag som lades fram under förra mandatperioden berörde just marknadshyror i nyproduktion. Det var så det var, och man kan gå tillbaka till debatterna eller googla och se artiklarna så hittar man det. Många av oss satt i kammaren då också.

Om vi ska vara sakliga ska vi också hålla oss till fakta.

Fru talman! Sverige har under lång tid haft en bostadsmarknad som inte fungerar som den ska. För många människor är steget till ett eget boende alldeles för stort. Unga vuxna tvingas bo kvar hemma längre än de vill, och studenter hittar ingenstans att bo. Den som får jobb i en annan stad tackar nej för att det inte går att ordna bostad, och företag runt om i landet vittnar om att kompetens inte kan rekryteras för att bostäder saknas. Samtidigt vet vi att det finns bostäder som skulle kunna användas bättre än i dag, och det är mot den bakgrunden vi i dag behandlar regeringens proposition om en mer flexibel hyresmarknad.

Fru talman! I grunden handlar detta om något ganska enkelt. Vi måste gå från en bostadsmarknad präglad av stelbenta regler och inlåsning till en bostadsmarknad som präglas av rörlighet, flexibilitet och bättre nyttjande av de bostäder som redan finns. Därför föreslår regeringen nu en ny privatuthyrningslag med tydligare och mer lättillgängliga regler, både för privatpersoner som vill hyra ut sin bostad och för privatpersoner som vill hyra bostad av andra privatpersoner. Fler människor ska våga hyra ut ett rum, sin bostadsrätt eller sitt hus utan rädsla för otydliga regelverk och byråkratiska hinder. Den som hyr ska också känna större trygghet i att våga hyra.

Med tydligare och enklare regler skapas också starkare incitament att faktiskt hyra ut. Det innebär i praktiken att fler bostäder blir tillgängliga i det befintliga beståndet. Det innebär också att fler kommer att kunna bo kvar i sitt hus eller sin villa eftersom det blir enklare att hyra ut delar av bostaden, kanske en del av nedre plan, några rum eller ett attefallshus. För andra kan detta att hyra ut en del av bostaden vara den avgörande pusselbiten för att få ekonomin att gå ihop när man vill köpa sitt första hus. Detta är hållbarhet på riktigt – socialt, ekologiskt och ekonomiskt.

Fru talman! Propositionen innehåller också tydligare regler för att hyra ut bostadsrätter i andra hand. Det är en viktig reform. I dag möter många bostadsrättsinnehavare en otydlighet som i praktiken försvårar uthyrning.

Regeringen föreslår nu tydligare regler och en mer rimlig ordning där tidigare uthyrning bara ska beaktas om den skett i betydande omfattning. Det ökar tryggheten för den som vill hyra ut tillfälligt medan man exempelvis studerar på annan ort eller arbetar utomlands. Detta innebär också att man kan slippa sälja och flytta.

Viktigt att poängtera är att bostadsrättsföreningens styrelse eller hyresnämnden fortfarande ska godkänna uthyrningen, och man kan inte köpa en lägenhet endast för att hyra ut den eller för att spekulera i värdeökning och under tiden hyra ut.

Fru talman! Med den här propositionen tydliggörs också gränsdragningen mellan andrahandsuthyrning och inneboende. Det är viktigt att regelverket är begripligt.

Fru talman! En fungerande bostadsmarknad handlar också om att skapa mångfald och valfrihet för den som har andra behov eller preferenser eller befinner sig i en speciell situation.

Nu förbättrar vi möjligheterna för företagsbostäder genom att uppdatera reglerna för blockhyra och göra dem mer ändamålsenliga. Regelverket har funnits länge i Sverige, men det har funnits kryphål som oseriösa aktörer har kunnat utnyttja samtidigt som den senaste tidens domar har gjort det svårt för seriösa aktörer att fortsätta erbjuda företag möjlighet att hyra bostäder. För många företag är tillgången till bostäder avgörande om man exempelvis ska kunna rekrytera internationell kompetens eller få människor att ta jobb på orter där bostadsbristen är stor.

Fru talman! Delningsboende, det vill säga att man hyr ett rum men delar på exempelvis kök och sociala utrymmen, är ett växande sätt att bo på, särskilt för unga eller människor som vill prova att bo i en stad men också för exempelvis äldre som söker ett socialt sammanhang. Här har lagstiftningen tyvärr också varit stelbent och försvårat för innovation och utveckling av boendeformer.

Fru talman! Vi moderater tror på reformer som ökar människors frihet och stärker deras möjlighet att forma sitt liv. Det gäller också bostadsmarknaden. När bostäder används bättre, när fler vågar hyra ut och när reglerna blir enklare och tydligare för både den som hyr ut och den som hyr ökar rörligheten och förbättras matchningen på arbetsmarknaden, och fler människor får möjlighet att hitta ett hem.

Regeringens proposition löser inte alla problem på bostadsmarknaden, tvärtom. Sverige behöver fortsatt ett ökat byggande och fler strukturreformer. Men detta är ett viktigt steg i rätt riktning.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Tack, David Josefsson, för anförandet!

Vi socialdemokrater och många andra vet att Moderaterna vill införa så kallad trygghetshyra, det vill säga något som jag i hederlighetens namn betraktar som marknadshyra, steg för steg, i nyproduktion eller vartefter lägenheter blir ledigställda i hyresbeståndet. Vi vet att Moderaterna vill se andrahandsuthyrning via mellanhänder, det vill säga marknadshyra i ett parallellt system. Vi vet att Moderaterna på bred front vill stärka fastighetsägare på bekostnad av hyresgästerna. Det är inte något nytt, fru talman.

Men det finns något nytt i den proposition som vi debatterar i dag, och det är att den moderatledda regeringen och Sverigedemokraterna går rakt emot de organisationer som företräder Bostadsrättssverige när det gäller förslaget att ytterligare utöka bostadsrättsinnehavares möjligheter att upplåta och hyra ut lägenheter i andra hand. Kritiken handlar om att de regler som finns i dag redan är generösa och att det inte har visats att det finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse.

Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har kritiserat förslaget om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning, och Fastighetsägarna likaså.

Mot bakgrund av kritiken, riskerna för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet är min fråga till David Josefsson och Moderaterna: Hur kommer det sig att regeringen och Moderaterna lägger fram förslag som går på tvärs mot så många remissinstansers kritiska synpunkter?

Fru talman! Tack, Markus Kallifatides, för dina frågor!

För att parafrasera en tidigare debatt tyckte jag att Alireza Akhondi uttryckte det väldigt väl: Det finns åtta partier här i riksdagen som är den främsta garanten för att inte införa marknadshyra, för det är ingen som vill ha en oreglerad hyressättning.

Däremot kan vi konstatera att den nuvarande modellen i Sverige inte fungerar särskilt bra, och det tror jag att våra åtta partier också säger. De som råkar absolut mest illa ut är de som står längst ifrån bostadsmarknaden. Då säger vi: Kan vi inte ha en saklig diskussion och försöka fundera på om vi kan reglera hyrorna på ett annat sätt, så som man gör i exempelvis våra grannländer?

Trygghetshyra är inte marknadshyra. Det som vi genomför nu är inte marknadshyra. Jag tycker att Roger Hedlund beskrev det väldigt tydligt när han sa att det är en väldigt strikt reglerad hyressättning. Det ska prövas i hyresnämnden om man anser att hyran är otillbörlig och så vidare. Det är faktiskt en modell som redan finns i Sverige som vi nu uppdaterar.

När det gäller diskussionen om andrahandsuthyrning frågade ledamoten varför gör vi det här. Det är för att vi inte delar Vänsterpartiets syn att den som äger en bostadsrätt och som ska jobba utomlands eller plugga på annan ort bara kan sälja den. Det är människors hem vi pratar om.

De regler som vi nu förändrar handlar egentligen om två saker. Den ena är att vi säger att tidigare uthyrning inte kan vara en grund för bostadsrättsföreningen att säga nej, och den andra är att man ska kunna hyra ut lite längre.

Det är fortfarande så att man inte får köpa en lägenhet i spekulativt syfte. Man får inte köpa den bara för att hyra ut den. Det är fortfarande så att bostadsrättsföreningen eller Hyresnämnden måste ge sitt godkännande. Det enda vi gör är att vi möjliggör för fler människor att exempelvis kunna bo utomlands och jobba eller plugga några år och sedan flytta tillbaka till sin lägenhet. Det tycker jag är en frihetsreform för den enskilda människan.

Fru talman! I den här diskussionen verkar det som att begreppet marknadshyra är något som inte är möjligt; det kan liksom inte finnas. Jag vet inte vad som skulle krävas mer för att det ska vara marknadshyra. Är det rätten att i realtid sätta vilken hyra som helst och så får hyresgästerna flytta om det inte duger?

Förslaget om trygghetshyra innebär en fri förhandling mellan fastighetsägare och tillträdande hyresgäst om hyran vid det tillfället i en nyproducerad eller ledigställd lägenhet. Det är marknadshyra, steg för steg, i beståndet. Jag är ekonom, och jag har väldigt svårt att se att det skulle vara något konstigt med begreppet marknadshyressättning.

Min fråga, fru talman, gällde alltså varför regeringen och Moderaterna går emot Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen, Fastighetsägarna, Tillväxtverket och Boverket i frågan om ytterligare ökade möjligheter till andrahandsuthyrning av bostadsrätt.

En bostadsrätt innebär att man har rätt att bo i en lägenhet i en fastighet som ägs gemensamt av en förening som har att förvalta den. Det är inte tänkt att vara ett spekulationsobjekt eller ett hotellrum, utan man har förvärvat rätten att bo och ingå i en förening tillsammans med sina grannar. Vi menar att det är värt att omsorgsfullt vårda den boendeformen i Sverige.

Jag upprepar min fråga: Hur kommer det sig att man går på tvärs mot det som Fastighetsägarna, Boverket, HSB och Riksbyggen anför i den här frågan genom att öppna för mer spekulativt beteende och ökad otrygghet i bostadsrättsboendet?

Fru talman! Jag vet inte om det är problem med mikrofonen eller om man inte har läst handlingarna, men det är alltså inte så att vi gör några stora förändringar av möjligheten att hyra ut sin bostadsrätt i andra hand.

Det vi säger är att det faktum att man tidigare har jobbat eller pluggat utomlands i några år inte i sig kan vara ett skäl att neka uthyrning en gång till. Vi säger också att praxis ska ändras för att möjliggöra lite längre tidsperioder. Man får fortfarande inte köpa en bostadsrätt för att hyra ut den. Det kommer inte att bli som i Barcelona. Man kommer inte att kunna köpa på sig bostadsrätter och hyra ut dem i andra hand, för det får man alltså inte göra. Man får inte köpa för att hyra ut. Det är inte vad som står i lagförslaget.

När det gäller marknadshyra och trygghetshyra kan vi konstatera att det inte finns några partier här inne som vill ha oreglerad hyra. Sedan förstår jag att det finns spinndoktorer på Sveavägen 68 som tycker att det är en bra fråga, men det gäller att vara hederlig och saklig i den här debatten, vilket Alireza Akhondi lyfte fram på ett bra sätt.

Jag tar jättegärna en saklig diskussion där vi kan diskutera de problem som finns på svensk bostadsmarknad och om vi vill ha en sådan marknad. Vill vi att det ska vara 42 års kötid för att få en lägenhet i Stockholms innerstad, som kötidsrekordet var häromveckan? Tycker vi att det är bra, eller tycker vi inte att det är bra? Det finns tydligen partier som tycker att det är bra, och så finns det partier som inte tycker att det är bra och som vill ha en diskussion. Kan vi reglera hyrorna på ett bättre sätt, så som man har gjort exempelvis i våra grannländer? Det har jag gärna en saklig debatt om.

Jag tycker att det är oanständigt att det finns starka lobbyorganisationer med koppling till Socialdemokraterna och socialdemokratiska och vänsterpartistiska riksdagsledamöter som medvetet ljuger och säger att det finns partier här inne som vill införa marknadshyror och som menar att det ska vara fullständigt fritt och oreglerat. Det är inte värdigt Sveriges riksdag.

(Applåder)

Fru talman! I Sverige ska en hyresrätt vara ett hem och inte någons affärsidé.

I och med den proposition vi nu debatterar öppnar dock regeringen och Sverigedemokraterna bakvägen dörren för marknadshyror om riksdagen röstar i enlighet med civilutskottets förslag.

Under många år har det vuxit fram en parallell bostadsmarknad i våra storstäder. Lägenheter som egentligen skulle gå till människor via exempelvis bostadsförmedling har i stället hyrts ut till bolag vars affärsidé är rätt enkel: att hyra lägenheter och sedan hyra ut dem vidare till betydligt högre priser.

Vanliga hyresrätter har i praktiken blivit hotellrum. Det här har varit en mycket lönsam affärsmodell, men det har också haft tydliga konsekvenser. När lägenheter försvinner från den ordinarie hyresmarknaden blir bostadsbristen än större och hyrorna pressas upp för alla. Dessutom har systemet uppenbara kopplingar till brottslighet. Lägenheter som hyrts ut via mellanhandsbolag har till och med använts för bordellverksamhet och som så kallade tryckarlägenheter i samband med grov kriminalitet.

Under senare år har dock utvecklingen börjat vända. Efter flera vägledande domar från Svea hovrätt och Högsta domstolen 2022 sattes tydligare gränser för denna typ av upplägg. Lägenheter som tidigare hyrts av uthyrningsbolag har i större utsträckning gått tillbaka till den vanliga, ordinarie hyresmarknaden. Det har haft effekt. Fler lägenheter har kommit tillbaka till bostadskön, och kötiderna i exempelvis Stockholmsregionen har minskat de senaste åren.

Nu vill alltså regeringen och Sverigedemokraterna ändra lagen. Med stöd av Sverigedemokraterna föreslår regeringen nya undantagsregler som gör det möjligt för företag att hyra lägenheter i större omfattning. I praktiken, fru talman, öppnar det åter dörren för samma affärsmodeller som domstolarna nyligen satte stopp för.

Problemet är att det inte finns några tydliga begränsningar i förslaget. När fastighetsägare kan få betydligt högre intäkter genom att hyra ut via mellanhandsbolag förändras hela logiken på hyresmarknaden. Varför hyra ut en lägenhet till en vanlig hyresgäst för skälig hyra om samma lägenhet kan hyras ut till ett uthyrningsföretag som i sin tur tar ut betydligt högre hyror?

Resultatet hotar att bli att allt fler lägenheter flyttas från den vanliga hyresmarknaden till en parallell marknad där hyrorna är betydligt högre. Det är så marknadshyror införs bakvägen.

Detta sker samtidigt som bostadsbristen redan är ett av de största problemen för många människor. Unga som ska flytta hemifrån, familjer som behöver större bostad och människor som flyttar för att ta ett jobb möter redan en svår bostadsmarknad. Sverigedemokraterna säger ofta att de står på vanliga människors sida. Men i bostadspolitiken driver de nu en reform som hotar att göra bostadsbristen ännu mer lönsam och pressa upp hyrorna ytterligare.

Sverige behöver fler bostäder och en hyresmarknad som fungerar för vanliga människor – inte nya kryphål som gör det möjligt att kringgå hyreslagens skyddsregler.

Fru talman! Riksdagen bör därför avslå regeringens lagförslag i de delar som avser att möjligheterna att göra undantag från besittningsskyddet i efterföljande led vid blockhyra utökas, att reglerna om anpassad hyra införs och att den så kallade bulvanregeln inte ska gälla vid blockhyra. Vidare bör den del av lagförslaget som avser uthyrning till en juridisk person för vidareuthyrning till en juridisk person avslås.

Vi socialdemokrater står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för att spara tid i kammaren yrkar jag bifall endast till reservation 3 i betänkandet.

Fru talman! Propositionen innebär också att regeringen och Sverigedemokraterna går rakt emot de organisationer som företräder Bostadsrättssverige. Förslaget om att utöka bostadsrättshavares möjligheter att upplåta sina lägenheter i andra hand har fått kritik av flera viktiga remissinstanser.

Kritiken handlar huvudsakligen om att reglerna redan i dag är generösa och att det inte finns behov av att utöka möjligheterna till andrahandsupplåtelse av bostadsrätter. Även myndigheter som Boverket och Tillväxtverket har ifrågasatt förslaget och varnat för bland annat spekulationsköp av bostadsrätter. Fastighetsägarna har också avstyrkt förslaget med hänvisning till risken för spekulativt beteende och negativa konsekvenser för föreningarnas funktion och grannarnas trygghet.

Vi socialdemokrater instämmer i remissinstansernas kritik, och för oss väger dessa invändningar tyngre än de skäl för förslaget som regeringen anför i propositionen. Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning i bostadsrättslagen.

Det är direkt anmärkningsvärt att en regering som talar med sådana brösttoner om trygghetsfrågor i detta ärende går på tvärs mot alla varningar om ökad otrygghet i boendemiljöer. En bostadsrätt är en bostad inom en förening – inte ett rent spekulationsobjekt och inte ett hotellrum. En bostadsrätt är en rätt att bo och ingå i en förening tillsammans med sina grannar. Det är värt att omsorgsfullt vårda denna viktiga boendeform i det här landet.

Fru talman! Vi socialdemokrater värnar det ägda boendet, bostadsrätten och hyresrätten och de olika upplåtelseformernas särart. Vi vill därtill se en kraftfull och aktiv statlig bostadspolitik, något Sverige inte har i dag.

Utgångspunkten för oss socialdemokrater är att det krävs en aktiv bostadspolitik för att fler ska kunna bo bra. Vi måste bygga mer och bättre, och vårt land ska präglas av vacker arkitektur och smart stadsplanering. Vi måste bygga bostäder där folk med vanliga löner har råd att bo. Vi vill bygga bort segregationen. Det ska byggas i hela landet, i tätorter såväl som på landsbygder. Ett modernt liv ska givetvis inte behöva vara synonymt med ett urbant liv. Service, välfärd och god infrastruktur måste finnas överallt i vårt land.

Tillfälliga bostadsbehov kan och ska mötas med genomtänkta lösningar i form av till exempel studentbostäder, ungdomsbostäder, hotell, lägenhetshotell, andrahandskontrakt och ibland företagsbostäder. Inget av detta ska dock handla om att ytterligare begränsa tillgången på vettiga boendelösningar för vanligt folk.

När högern nu släpper fram marknaden ännu lite mer vill vi socialdemokrater gå i en helt annan riktning för bostadspolitiken och för Sverige. Vi vill ha ett starkare samhälle, byggt på gemensamt ansvar och respekt för alla människors behov av goda bostäder och boendemiljöer.

(Applåder)

Fru talman! Vi från Centerpartiet kommer att rösta för detta förslag, och vi accepterar därmed regeringens förslag.

Låt mig dock vara tydlig redan från början: Anledningen till att jag går upp i debatten är inte att jag vill hylla regeringens bostadspolitik. Jag gör det inte för att beskriva förslaget som någon stor reformagenda, för det är det inte. Jag gör det definitivt inte heller för att låtsas att Sverige efter snart fyra år med denna regering har fått en fungerande bostadspolitik.

Betänkandet är ett best case scenario – ett steg mindre i det förmynderi som till stor del har präglat det offentliga Sverige. Den subjektiva sanningen är att den här mandatperioden till stora delar har varit fyra förlorade år för svensk bostadspolitik.

Fru talman! Vi diskuterar i dag förändringar som ska skapa en mer flexibel hyresmarknad. Och visst är vissa av dessa förändringar rimliga. Om en del av förändringarna hade varit genomförda skulle kanske inte tusentals människor behöva bo i baracker i Skellefteå.

Sverige behöver mer rörlighet. Vi behöver bättre användning av det befintliga bostadsbeståndet. Vi behöver minska onödiga hinder och regelkrångel. Det är i grunden sunt, och det tror jag att de allra flesta kan skriva under på. Men problemet är att regeringen verkar tro att mindre justeringar i marginalen är samma sak som att ha en bostadspolitisk riktning. Det är det inte.

Under den här mandatperioden har bostadsbyggandet kollapsat. Konkurserna i byggsektorn har ökat kraftigt. Tusentals människor har förlorat sina jobb. Unga människor kommer längre och längre från möjligheten till en egen bostad. Detta är inget som den här reformen tar sikte på.

Samtidigt står regeringen i praktiken utan större strukturreformer – fyra år in på mandatperioden! Det saknas riktning. Det saknas tempo. Framför allt saknas förståelse för hur allvarlig situationen de facto är.

Fru talman! Bostadsmarknaden är inte ett särintresse. Den är fundamental för svensk ekonomi – över 10 procent av Sveriges bnp. När människor inte kan flytta dit där jobben finns fungerar arbetsmarknaden sämre. Vi har en situation där 100 000 fler människor har blivit arbetslösa under mandatperioden. Vi vill att människor ska kunna ta ett arbete, och då måste människor kunna flytta dit där jobben finns.

När unga vuxna bor kvar hemma långt upp i åldrarna påverkar det familjebildningen – jag tror att framför allt Kristdemokraterna har lyft behovet av att fler barn tillkommer – men också studier och framtidstro.

När företag inte kan rekrytera därför att människor inte hittar bostad påverkar det också tillväxten. Ska vi kunna hantera den demografiska utvecklingen behöver vi tillväxt i det här landet. Bostadspolitik är därför tillväxtpolitik. Bostadspolitik är därför arbetsmarknadspolitik. Bostadspolitik är därför också i grunden framtidspolitik.

Jag var på ett seminarium med Kairos Future för kanske 15 år sedan. Där hörde jag något som fastnade i mitt sätt att tänka, fru talman. Man sa att det som ger människor framtidshopp är byggkranar. Mot den bakgrunden kan man också se att regeringen har misslyckats.

Fru talman! Det mest anmärkningsvärda är kanske ändå ambitionsnivån. Sverige befinner sig i den djupaste byggkrisen på decennier, och regeringens svar har varit förvånansvärt passivt. Man talar gärna om att marknaden ska lösa situationen. Problemet är bara att marknaden inte fungerar i ett vakuum. När räntor stiger kraftigt, investeringar fryser inne och hushållens köpkraft pressas behövs politiskt ledarskap. Då behövs reformer som faktiskt får hjulen att börja snurra igen. I stället har vi fått en regering som mest administrerar krisen.

Jag tror att jag har tre fyra sidor till med förskrivna argument för varför denna mandatperiod bör anses vara fyra förlorade år. Jag tror dock inte att dessa tre fyra sidor skulle föra debatten närmare något slags konsensus. Jag kan därmed konstatera att vi, i brist på vettiga saker att rösta för, kommer att rösta för det här lilla förslaget som regeringen har lagt fram.

Fru talman, ledamöter och åhörare! Bostaden är en social rättighet. Alla människor har rätt till ett tryggt hem oavsett inkomst. Vi i Miljöpartiet tycker att det är särskilt viktigt att se till de individer som har svårt att komma in på bostadsmarknaden.

Tidöregeringens lagförslag, som vi debatterar i dag, går i motsatt riktning. Förslaget riskerar nämligen att leda till marknadshyror bakvägen. Det leder också till otrygga kontrakt utan besittningsskydd, alltså rätten att bo kvar i sin lägenhet. Vi i Miljöpartiet säger nej till alla former av marknadshyror oavsett vad de kallas och var de göms. Vi värnar också besittningsskyddet.

En stor risk med propositionen är att incitamenten för fastighetsägare att hyra ut till mellanhandsföretag är så stora att allt färre lägenheter med brukshyra kommer att finnas i privata fastighetsägares bostadsbestånd.

Fru talman! Regeringens förslag riskerar att leda till att fastighetsägare väljer att avstå från att hyra ut till enskilda hyresgäster via bostadsköer eftersom man får så pass mycket mer betalt av en mellanhand. Det blir ett mycket mer lukrativt sätt att förvalta en bostadsfastighet. Risken blir därmed som sagt att fastighetsägare tillsamman med mellanhandsföretag driver fram marknadshyror bakvägen.

För en enskild hyresgäst innebär det mycket troligt hyror som frångår bruksvärdesprincipen. En enskild hyresgäst ska dessutom enligt Tidöregeringens lagförslag ha mycket små reella möjligheter att begära en sänkning av hyran. Anledningen är att regeringen vill att besittningsskyddet ska försvagas. Om man som hyresgäst begär att hyran ska sänkas riskerar man att vräkas, eftersom besittningsskyddet är för svagt.

Hem & Hyra har granskat mellanhandsbolag som hyr lägenheter av fastighetsägare och sedan hyr ut dem vidare. Granskningen visar att över 1 100 återkrav riktats mot sådana företag. Under perioden januari 2024 till juni 2025 beslutades återbetalningar på totalt drygt 14 miljoner. Bara under 18 månader fattade hyresnämnderna beslut i 331 ärenden som gällde mellanhandsbolag.

Fru talman! Detta är inte en sjyst marknad.

Mot den bakgrunden tycker Miljöpartiet att det är anmärkningsvärt att regeringen vill göra det mer attraktivt att använda just mellanhandslösningar. Vi avstyrker därför regeringens förslag om anpassad hyra vid blockuthyrning till företagsbostäder. Vi säger nej till lagförslaget.

Jag vill vara tydlig med att vi är positiva till företagsbostäder. De behövs, och det råder brist på sådana. Vi menar dock att frågan om bostäder för personalförsörjning måste kunna lösas på ett ansvarsfullt sätt. Kommuner, regioner, universitet, arbetsgivare och bostadsbolag kan hitta andra former för tillfälliga bostäder för exempelvis vårdpersonal, forskare, projektanställda eller personer som flyttar över landet till ett nytt jobb. Jag har själv gjort en sådan flytt till en företagsbostad som inte gick via ett mellanhandsföretag utan direkt via kommunen på sjysta villkor.

Det är en sak att möjliggöra seriösa personalbostäder. Det är något helt annat att skapa incitament för fastighetsägare att lyfta ut vanliga hyresrätter från den ordinarie bostadskön och i stället hyra ut dem via mellanhänder till högre hyror och svagare skydd.

Förslaget ger upphov till följdfrågor om vad avsikten med propositionen egentligen är. Det är juridiskt komplicerat, och vi tycker att det finns tydliga tecken på detta är en strategi för att dölja frågan om marknadshyror i ett juridiskt komplicerat förfarande. Kanske är det avsiktligt, kanske inte – det är lite oklart. Men det är detta vi ser kommer att bli konsekvensen.

Sedan, fru talman, kommer vi till den andra delen i propositionen, utökade möjligheter till andrahandsuthyrning.

Regeringens lagförslag innebär att bostadsrättshavare ska få tillstånd att hyra ut sin lägenhet i andra hand under en längre tidsperiod – det är ju redan i dag möjligt att hyra ut sin lägenhet.

Flera tunga remissinstanser avstyrker förslaget – Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges advokatsamfund. Vi i Miljöpartiet håller med. Också vi avstyrker förslaget. Liksom flera av remissinstanserna menar vi att det finns en risk att det nya förslaget leder till spekulativa köp av bostadsrätter och att förvaltningen av bostadsrätter försvåras.

Fru talman! Dagens andrahandsmarknad är osäker. Den präglas av korta kontrakt utan besittningsskydd. Hyrorna är många gånger högre än i ett förstahandskontrakt. Samtidigt är alternativen på bostadsmarknaden ofta få för de grupper som hänvisas till andrahandsmarknaden. Och brist på kunskap om regelverken och rädsla för att begära sin rätt, eftersom man är rädd för att bli vräkt, gör att man hamnar i kläm. Det finns också många svartkontrakt på denna trånga bostadsmarknad.

Sammantaget kan man konstatera att andrahandsmarknaden är en nödlösning. Det är inte en trygg boendeform. Vi i Miljöpartiet vill i stället se lagstiftningsåtgärder och mer tillsyn för att motverka olovlig andrahandsuthyrning.

Miljöpartiet yrkar att riksdagen avslår Tidöregeringens förslag om utökade möjligheter till andrahandsuthyrning. Med det yrkar jag bifall till reservation 2.

Fru talman! För oss liberaler handlar denna proposition, En mer flexibel hyresmarknad, om något väldigt grundläggande: att fler människor ska kunna hitta ett hem, att bostäder som redan finns ska användas bättre och att den som vill hyra ut sin bostad ska mötas av tydliga och rimliga regler.

I dag är reglerna för uthyrning av privatbostäder splittrade. Olika regler gäller beroende på vilken bostad som hyrs ut, hur många bostäder som hyrs ut, vilken typ av upplåtelse det handlar om och vilken lag som råkar bli tillämplig. För den som är jurist går det kanske att navigera bland dessa. Men för den vanliga bostadsrättsinnehavaren, villaägaren eller småskaliga hyresvärden är det ofta något helt annat.

Många upplever att det är svårt att veta vad som gäller. Vilken hyra får jag ta ut? Vilket besittningsskydd gäller? Vad händer om jag själv behöver bostaden? Vad gäller om uthyrningen ska vara tidsbegränsad? Vilken lag ska jag ens läsa?

Det är inte konstigt att människor avstår från att hyra ut. Och varje gång någon avstår från att hyra ut en bostad som annars hade kunnat användas förlorar någon annan möjligheten att få ett hem. Därför föreslås nu en ny och mer heltäckande privatuthyrningslag. Reglerna samlas och förtydligas. Det ska bli lättare att förstå vad som gäller när man hyr ut en bostad.

Fru talman! En central förändring är att en privatperson ska kunna hyra ut upp till två bostadslägenheter samtidigt. Det finns människor som av olika skäl har mer än en bostad som skulle kunna hyras ut. Det kan handla om en person som har ärvt en lägenhet till, om någon som tillfälligt ska arbeta på annan ort eller om en familj som har ett hus där en del av huset skulle kunna fungera som självständig bostad.

Regeringens förslag innebär att privatuthyrningen kan omfatta två bostäder. Det tycker vi är rimligt och proportionerligt. Det kan bidra till att fler bostäder kommer ut på marknaden.

En annan viktig förändring gäller hyran vid privatuthyrning. Regeringen föreslår att hyresvärden och hyresgästen som utgångspunkt ska vara fria att komma överens om hyran. Det är en princip som borde vara självklar i ett fritt samhälle. Två vuxna människor ska i normalfallet kunna träffa ett avtal med varandra.

Det handlar inte om att lämna hyresgästen rättslös. Det handlar inte om att vi sanktionerar ocker. Propositionen innehåller en tydlig skyddsregel. Om hyran ligger väsentligt högre än den hyra som i allmänhet tas ut för liknande bostäder som hyrs ut enligt den här lagen kan hyresgästen vända sig till hyresnämnden. Då kan hyran sättas ned till en nivå som är skälig i förhållande till den faktiska hyresnivån på marknaden.

Fru talman! Varför är detta viktigt? Jo, för att dagens system skapar fel incitament. Om en person överväger att hyra ut sin bostad men upplever att hyran inte motsvarar kostnaderna, riskerna eller det faktiska värdet av boendet låter många helt enkelt bli. Då står bostaden tom. Och en tom bostad hjälper ingen. Den hjälper inte studenten. Den hjälper inte arbetstagaren. Den hjälper inte den nyanlända forskaren, den unga polisen som flyttar till en annan stad eller den frånskilda föräldern. Den hjälper inte heller företaget som försöker rekrytera. Och vi vet att när människor inte kan flytta dit där jobben och utbildningarna finns tappar Sverige kraft.

Propositionen innehåller också förändringar om tidsbestämda hyresavtal vid privatuthyrning. Även här handlar det om att skapa mer tydlighet och balans. Många privatpersoner hyr inte ut på obestämd tid. De hyr ut under det år de ska arbeta utomlands, under sin studietid på annan ort eller kanske i väntan på att ett barn ska flytta in. De hyr ut en bostad som de kanske själva kan behöva senare. Då måste det vara möjligt att avtala om en tidsbegränsad uthyrning på ett tryggt sätt.

För hyresvärden handlar tryggheten om att veta att man kan få tillbaka sin bostad när avtalet löper ut. För hyresgästen handlar tryggheten om att veta vad som gäller under avtalstiden. Regeringens förslag innebär bland annat att reglerna för tidsbestämda avtal förtydligas och att hyresgästens ställning under avtalstiden stärks.

Förslaget stärker också hyresgästens förutsebarhet. Den som hyr en bostad under ett år ska kunna planera sitt liv under det året och ska inte behöva leva med risken att avtalet plötsligt rivs upp utan saklig grund.

Fru talman! Propositionen samlar och förtydligar också reglerna om privatuthyrning i en ny lag när det gäller den grundläggande ordningen av uthyrningen, som skiljer sig från den ordinarie marknaden i fråga om hyresgästens rätt till förlängning av avtalet. Det är en fråga som, med rätta, väcker en hel del debatt. Ett hem är inte vilken vara som helst. Det är en plats för trygghet, vardag och privatliv. Just därför behöver reglerna vara anpassade till situationen.

Det är skillnad på ett stort fastighetsbolag med tusentals lägenheter och en privatperson som hyr ut sin egen bostad under en begränsad tid. Om lagstiftningen inte gör den skillnaden kommer många att avstå från att hyra ut.

Fru talman! Vi stärker också rätten att använda bostadsrättsbeståndet bättre. I dag finns det bostadsrättsinnehavare som har fullt legitima skäl att under en tid hyra ut sin lägenhet – jag har nämnt studier och arbete – men där tidigare uthyrningar kan väga tungt emot dem, även när skälen är rimliga. Regeringens förslag innebär att tidigare andrahandsuthyrningar bara ska beaktas om de skett i betydande omfattning. Det är en rimlig avvägning.

En annan viktig del av propositionen gäller blockhyra. Det innebär förenklat att en hyresvärd hyr ut flera lägenheter till en mellanhand, som i sin tur hyr ut dem vidare. Det kan handla om företagsbostäder, studentbostäder, delningsboenden, coliving och så vidare. I dag är dessa regler ofta otydliga och begränsande. De bygger helt enkelt inte fullt ut på de förutsättningar som vuxit fram i vårt samhälle.

Arbetsmarknaden är mer rörlig i dag. Företag behöver ibland snabbt kunna erbjuda boende till personer som rekryteras från andra delar av Sverige eller från utlandet. Och universitet och andra aktörer behöver lösningar för studenter och forskare. Nya boendeformer utvecklas där människor delar ytor, tjänster och gemenskap på andra sätt än tidigare. Då måste lagstiftningen hänga med.

Fru talman! Flexibiliteten kombineras med spärrar mot missbruk. Hyresnämnden ska om det finns särskilda skäl kunna neka tillstånd, tidsbegränsa tillstånd och hämta in yttranden från organisationer med relevant kunskap. Det innebär inte fri lejd för oseriösa upplägg. Det är en reglerad modell för att seriösa aktörer ska kunna erbjuda bostäder där dagens system inte räcker till.

Jag yrkar bifall till utskottets ställningstagande.

Fru talman! Jag satt och funderade på var det egentligen finns en skiljelinje här. Det handlar väl om att vi kristdemokrater tror att privatuthyrningen behövs i Sverige och att man behöver använda varje kvadratmeter på bästa sätt för att vi inte ska ha människor som står utan bostad.

Om man inte tror att vi behöver privatuthyrning i Sverige kan man givetvis säga att den här lagen inte behövs. Men om man tror att privatuthyrning faktiskt behövs i Sverige kan man inte vara emot att vi skapar en lag som samlar de lagar och förordningar som finns, så att det för den privatperson som hyr ut blir enkelt att hitta vad som gäller. Jag kan inte riktigt förstå varför man inte vill ha en samlad lag i så fall.

Det är klart att vi också gör förändringar här. Vi statuerar att man får ha två bostäder som man kan hyra ut. Det är också rimligt. I vissa fall har man, som en del säger, två bostäder som man kan hyra ut.

Det finns de som säger att detta kommer att leda till marknadshyror. Men det står rätt tydligt i själva propositionen att man kan ansöka hos hyresnämnden om att få kontrollerat om ens hyra är en ockerhyra eller inte.

Det går alltid att diskutera om det är bra eller inte. Men vi har också reglerat på vilket sätt ett hyresavtal ska upphöra.

Numera blir det lika för bägge, det vill säga att den som hyr ut och den som hyr har lika lång period, tre månader, som man kan säga upp avtalet på. Det tycker jag är ganska rimligt. Det stärker hyresgästens möjligheter.

Sedan kan man alltid diskutera bostadsrätten vad gäller bostadsrättsföreningar och den enskilde. Jag tycker att det är ganska rimligt att om du har en bostadsrätt och gör någonting annat under en period ska du kunna hyra ut din bostad. Det ska kunna göras schangtilt. Det ska inte vara en bostadsrättsförening som i alla lägen kan säga: Nej, du får inte hyra ut din bostad. Jag tycker att du ska ha stora möjligheter att hyra ut din bostad.

Om du har studerat någonstans under en period och sedan flyttat tillbaka ska det inte påverka om du senare av någon anledning vill flytta ihop med någon annan och se om det fungerar. Nu kan man säga: Det går inte. Du har faktiskt hyrt ut din bostad förut, så nu kan du inte hyra ut den längre. Den enskildes möjlighet att kunna använda sin egen bostad måste öka. Det måste ändå vara rimligt.

Sedan kan man alltid diskutera detta med blockhyror. Vi tycker alla om den gröna omställningen. Men var ska de bostäderna komma ifrån? Jag tror att mycket av det handlar om att när vi flyttar människor dit där arbeten finns måste de också komma åt en bostad på ett snabbt och enkelt sätt.

Blockhyra har varit en sådan sak som har kunnat hanteras förut. Jag tror att det bara är bra att vi reglerar hur det fungerar. De som anser att detta är alldeles fel blir svaret skyldiga. Hur tycker de annars att det ska vara?

Man kan tycka att otillåten privatuthyrning inte ska få finnas, men det hjälper inte. Då är det bättre att vi reglerar hur privatuthyrning ska vara, samlar det i en lag och talar om: Så här är det i Sverige. Det hjälper hyresgästen och även den som hyr ut att kunna se vad som gäller.

Det är väl oppositionens roll att alltid hitta ett fel någonstans. Jag är stolt över det som regeringen har gjort under dessa fyra år. Vi har gjort väldigt många bra saker. På det senaste utskottssammanträdet var det ganska många justeringar för propositioner som kommer. Jag är stolt men inte nöjd, som en statsminister sa.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 22.)