Mats Pertoft (MP)

I en skrivelse redogör regeringen för hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2014-30 juni 2015 samt för hur den internationella terrorismen har utvecklats.

Regeringen har under perioden fattat ett beslut med stöd av lagen. Beslutet innebar att regeringen avslog ett överklagande om avvisning. Vad gäller den internationella utvecklingen bedömer regeringen att terrorhotet främst kommer från våldsbejakande islamistiska aktörer. Även hotet mot Sverige och svenska intressen kommer främst från samma grupper.

Enligt skrivelsen har hittills närmare 300 personer lämnat Sverige för att ansluta sig till våldsbejakande islamistiska grupper, som Islamiska staten. Av dessa har ungefär 120 återvänt och 40 avlidit.

Antalet attentat och attentatshot med koppling till Sverige har ökat sedan 2010. Sverige omnämns allt oftare som ett legitimt attentatsmål. Den 18 september 2015 höjdes hotnivån när det gäller terroristbrott till den högsta hittills, från tre till fyra på en femgradig skala.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

För att minska missbruket av svenska pass ska begränsningar i passlagen införas från och med april. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Begränsningarna innebär bland annat att svenska medborgare som mest ska kunna få tre pass under en femårsperiod. I dag finns det inte några sådana begränsningar. Förändringen innebär också att giltighetstiden för barnpass förkortas och att ett pass återkallas när ett provisoriskt pass utfärdas.

Riksdagen tycker dock att samma begränsningar borde gälla för andra resehandlingar som utfärdas i Sverige. Det handlar då om främlingspass som Migrationsverket ger till de flyktingar som inte kan få pass från sitt hemland. Det handlar också om resedokument som Migrationsverket utfärdar till statslösa.

I ett tillkännagivande uppmanas därför regeringen att återkomma med ett förslag om begränsningar för även dessa resehandlingar.

Regeringen uppmanas samtidigt att se över regelverket kring uppehållstillståndskort. Riksdagen anser att en översyn bör göras för att motverka missbruk även här.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2016-02-25

Datum

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02

Riksdagen vill att rättsväsendet får större möjligheter att förhindra terrorismresor. I andra länder finns möjligheten att återkalla eller tillfälligt dra in passet. Riksdagen anser att denna möjlighet bör prövas också i Sverige, till exempel genom att det blir möjligt att återkalla eller tillfälligt dra in passet för den som är misstänkt för att förbereda eller ha påbörjat en resa i terrorismsyfte. Riksdagen har därför i ett så kallat tillkännagivande gett regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med ett sådant förslag.

Riksdagen sa också ja till förslag från regeringen om straff för den som tar emot utbildning som gäller terroristbrott, eller som reser till ett annat land än där man är medborgare för att ge eller ta emot utbildning samt begå eller förbereda terroristbrott. Regeringens förslag om straff gäller också den som finansierar en sådan resa eller som finansierar en person eller en organisation som begår terroristbrott. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

13

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 106 minuter

Justering

2016-02-04

Datum

2016-02-17

Bordläggning

2016-02-09

Debatt

2016-02-10

Beslut

2016-02-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
• Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
• Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
• Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
• Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2016-01-28

Datum

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

EU-kommissionen vill ändra reglerna i EU:s vapendirektiv. Riksdagen tycker att förslaget går för långt och att det strider mot subsidiaritetsprincipen på flera punkter. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Syftet med kommissionens förslag är bland annat att förhindra att skjutvapen används vid terroristbrott och annan grov brottslighet. Förslaget innehåller ett antal skärpningar i förhållande till det nuvarande vapendirektivet: helautomatiska vapen och vissa halvautomatiska vapen förbjuds, tidsbegränsade tillstånd ska införas för vissa vapen, obligatorisk läkarkontroll ska göras i samband med tillståndsprövning och privatpersoners handel på internet med vapen ska enligt förslaget begränsas.

Riksdagen anser att EU-förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen på ett övergripande plan men strider samtidigt i flera delar mot principen. Enligt subsidiaritetsprincipen ska besluten fattas på den effektivaste nivån, så nära medborgarna som möjligt. Det är tveksamt om målet med vapendirektivet kräver regler på den detaljnivå och i alla de frågor som kommissionen föreslår.

Riksdagen ifrågasätter också effektiviteten av några av de åtgärder som kommissionen föreslår. Till exempel är förslagen om tidsbegränsade tillstånd för vissa vapen och obligatoriska läkarundersökningar vid tillståndsprövning betungande åtgärder för både myndigheter och den enskilde personen, som till exempel en jägare eller sportskytt. Det är oklart hur dessa regelskärpningar bidrar till att öka säkerheten för EU:s medborgare.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 41 minuter

Justering

2016-01-21

Datum

2016-01-21

Bordläggning

2016-01-26

Debatt

2016-01-27

Beslut

2016-01-27

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelningen av pengar till rättsväsendet för 2016. Totalt går knappt 42 miljarder kronor till detta utgiftsområde. Polismyndigheten får knappt 22 miljarder kronor, Kriminalvården drygt 8 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får drygt 5 miljarder kronor.

Riksdagen gav också nio uppdrag till regeringen. Riksdagen vill se

• en uppföljning av den nya polisorganisationen
• redovisning av åtgärder för en effektivare polis
• redovisning av åtgärder för ökad polisiär närvaro i brottsutsatta områden
• en minimibemanning på 20 000 poliser
• en översyn av kriminalvårdens kostnader
• att polismyndigheten blir mer tillgänglig för allmänheten
• att polisen ökar sin närvaro på internet
• att brottsutredningar, uppföljningar och återkopplingar till brottsoffer förbättras
• en redovisning av åtgärder för bättre information om vittnesstöd.

Behandlade dokument

73

Förslagspunkter

60

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

51, 130 minuter

Justering

2015-12-08

Datum

2015-12-09

Bordläggning

2015-12-14

Debatt

2015-12-15

Beslut

2015-12-15

Regeringen har lämnat sin årliga redogörelse över de så kallade skatteutgifterna. Årsredovisningen ger en överblick över de stöd till företag och hushåll som lämnas på budgetens inkomstsida, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen av skatteutgifterna är också den enda uppdateringen av de regelavvikelser från enhetlig beskattning som publiceras löpande.

Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet tycker det är bra att regeringens arbete med att utveckla skatteutgiftsredovisningen har gjort att redovisningen kan bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet och när beslut ska tas om skatteregler.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-05-27

Datum

2014-06-02

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Datum

2014-06-18

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

den 2 april Interpellation 2013/14:400 Tryckerimomsen av Mats Pertoft (MP) till finansminister Anders Borg (M) År 2010 sänkte EU-domstolen retroaktivt tryckerimomsen i Sverige från 25 procent till 6 procent på grund av att momsen på böcker och tidningar bara är 6 procent. Skatteverket hade då under flera år tagit

Inlämnad

2014-04-02

Besvarare

Anders Borg (M)

Interpellation 2013/14:439 Införande av kvotplikten av Mats Pertoft (MP) till Finansminister Anders Borg (M) Torsdagen den 10 april informerades riksdag, näringsliv, medier och Sverige om att kvotplikten för biobränsle inte kommer att införas den 1 maj 2014 som planerat och beslutat av riksdagen. Beskedet kommer 20

Inlämnad

2014-04-14

Besvarare

Anna-Karin Hatt (C)

Fråga 2013/14:632 Ridsport som friskvård av Mats Pertoft (MP) till Finansminister Anders Borg (M) Ridsporten är en viktig källa till upplevelser och avkoppling för många människor, särskilt kvinnor. Ca 750 000 människor rider regelbundet, och av dessa är ca 400 000 kvinnor. Ytterligare en halv miljon människor har regelbunden

Inlämnad

2014-05-20

Besvarare

Anders Borg (M)

Fråga 2013/14:614 Möjligheten för småföretagare att göra avdrag för lokaler av Mats Pertoft (MP) till Finansminister Anders Borg (M) Det har under senare tid blivit allt svårare att dra av lokalkostnader för småföretag som drivs i anslutning till hemmet. Det är väl vanligt att små företag och nystartade företag med

Inlämnad

2014-05-15

Besvarare

Anders Borg (M)

Regeringen har för avsikt att ta fram ett förslag som syftar till att göra sekretesskyddet för våldsutsattas personuppgifter starkare. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att det är viktigt att arbetet bedrivs skyndsamt och att ett förslag läggs fram inom rimlig tid. Till grund för beslutet ligger en motion från Socialdemokraterna.

Dessutom sa riksdagen ja till regeringens förslag om förstärkt skydd av personuppgifter för hotade och förföljda personer. Beslutet innebär bland annat att Skatteverket ska kunna fråga polis och socialnämnd om hjälp vid utredning av frågor om kvarskrivning och sekretessmarkeringar i folkbokföringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2014-04-29

Datum

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

Fråga 2013/14:598 Finansieringen av den utökade matematikundervisningen av Mats Pertoft (MP) till Utbildningsminister Jan Björklund (FP) Under budgetåret 2013 utökades den obligatoriska matematikundervisningen i den svenska skolan. Samma sak skedde 2014. Skolhuvudmännen kompenserades genom att utökade medel tillfördes

Inlämnad

2014-05-05

Besvarare

Jan Björklund (FP)

Fråga 2013/14:596 Rättssäkerheten kring företrädaransvaret i skatteförfarandelagen av Mats Pertoft (MP) till Finansminister Anders Borg (M) Företrädaransvaret i skatteförfarandelagen innebär att en företagare kan bli personligt ansvarig för betalning av bolagets skatter och avgifter om han eller hon inte har sett till

Inlämnad

2014-05-05

Besvarare

Anders Borg (M)

Motion till riksdagen 2013/14:Fi14 av Åsa Romson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2013/14:100 2014 års ekonomiska vårproposition 201314MP062 För ett modernare Sverige Klimatansvar kunskap och nya jobb Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut 4 För ett modernare Sverige Klimatansvar, kunskap och nya jobb 4

Inlämnad

2014-04-29

Förslag

1

Datum

2014-04-29

Utskottsberedning

2013/14:FiU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2013/14:Ub19 av Jabar Amin och Mats Pertoft (MP) med anledning av prop. 2013/14:112 Villkor för fristående skolor m.m. 201314MP059 med anledning av regeringens proposition 2013 14 112 Villkor för fristående skolor m m Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening

Inlämnad

2014-04-23

Förslag

1

Datum

2014-04-22

Utskottsberedning

2013/14:UbU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

den 12 mars Interpellation 2013/14:346 Behovet av fler platser för yrkeshögskoleutbildningar av Mats Pertoft (MP) till statsrådet Maria Arnholm (FP) Utbildningen till ekologiska trädgårdsmästare och entreprenörer hos Södertälje kommun vid Skillebyholms yrkeshögskola i Järna fick inte tillstånd inför höstterminen

Inlämnad

2014-03-12

Besvarare

Maria Arnholm (FP)

Fråga 2013/14:552 Ombyggnaden av väg 57 genom Järna samhälle av Mats Pertoft (MP) till Statsrådet Catharina Elmsäter-Svärd (M) Väg 57 mellan E4:an och Gnesta är just nu i ett planeringsskede för en välbehövlig ombyggnad. Samtidigt har Järna samhälle och Södertälje kommun sedan mycket länge drivit frågan om att väg 57

Inlämnad

2014-04-03

Besvarare

Catharina Elmsäter-Svärd (M)

Motion till riksdagen 2013/14:N17 av Jonas Eriksson m.fl. (MP) med anledning av prop. 2013/14:159 Bättre information och tydligare ansvar vid mineralprospektering MP040 Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om ett kommunalt veto mot prospektering.

Inlämnad

2014-04-02

Förslag

1

Datum

2014-04-02

Utskottsberedning

2013/14:NU20

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag