Linus Sköld (S)

Utbildning och forskning

Datum

2022-10-20

Elevhälsan och utbildningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning ska stärkas. Det är syftet med regeringens förslag till ändringar i skollagen. Riksdagen sa ja till förslaget.

Bland annat innebär lagändringarna att elevhälsans arbete ska vara en del av skolans systematiska kvalitetsarbete och att det ska finnas tillgång till specialpedagog eller speciallärare för elevhälsans specialpedagogiska insatser. En annan ändring är att en rektor ska få besluta att en elev i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan ska gå om en årskurs och att det beslutet ska kunna överklagas. Det ska också införas en garanti för tidiga stödinsatser i svenska, svenska som andraspråk och matematik inom grundsärskolan.

Några av förändringarna rör benämningar som förekommer i skollagen:

• Uttrycket utvecklingsstörning ersätts av intellektuell funktionsnedsättning.
• Grundsärskolan, gymnasiesärskolan och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå ska byta namn till anpassad grundskola, anpassad gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning på grundläggande nivå respektive gymnasial nivå.
• Benämningen träningsskola tas bort.

Lagändringarna ska börja gälla 2 juli 2023, med undantag för ändringen att en rektor ska få besluta att en elev ska gå om en klass som börjar gälla 1 januari 2024, samt ändringen om en garanti för tidiga stödinsatser som ska börja gälla 1 juli 2024.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-06-14

Datum

2022-06-15

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen sa ja till ändringar i skollagen för att öka kontrollen av konfessionella, det vill säga religiösa, inslag i skolan. Ändringarna innebär bland annat att det ställs högre krav på de huvudmän som vill bedriva verksamhet med konfessionell inriktning samt att konfessionella inslag som huvudregel ska vara skilda från övriga aktiviteter inom skolan så att eleverna kan välja om de vill delta eller inte.  

Ändringarna innebär också att definitionerna av undervisning och utbildning i skollagen förtydligas och att det införs nya definitioner av begreppen konfessionellt inslag och konfessionell inriktning. Det innebär bland annat att skolor, förskolor och fritidshem med offentlig huvudman ska kunna genomföra avslutningar och uppmärksamma traditionella högtider i gudstjänstlokaler, så länge det inte förekommer konfessionella inslag.

Lagändringarna börjar gälla den 2 januari 2023.

Riksdagen avslog också samtliga motionsyrkanden i ärendet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

6

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

8, 184 minuter

Justering

2022-06-07

Datum

2022-06-08

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Det behövs tydligare regler för resursskolor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om nya regler för resursskolor. Beslutet innebär att resursskolornas verksamhet inom grundskolan och grundsärskolan kommer att regleras i skollagen. Det är kommunen som, efter en ansökan från vårdnadshavare eller ibland av elevens rektor, ska besluta om en elev ska placeras i en resursskola. Vid behov av urval ska de elever som har störst behov av att gå en i resursskola prioriteras. Dessutom ska en elev ha rätt att gå kvar i resursskolan så länge som hen behöver det.

Benämningen resursskola införs i skollagen för kommunala resursskolor inom grundskolan och grundsärskolan. Den införs också för skolorna med enskild huvudman som begränsar sin utbildning till elever som är i behov av särskilt stöd inom förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan och gymnasieskolan.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en utredning som ska se över hur finansieringen av resursskolorna i Sverige långsiktigt ska se ut.

Lagändringarna träder i kraft den 2 juli 2022. De nya bestämmelserna om resursskolor kommer att tillämpas för utbildningar som startar efter den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 59 minuter

Justering

2022-05-19

Datum

2022-05-20

Bordläggning

2022-05-31

Debatt

2022-06-01

Beslut

2022-06-01

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Klimat- och miljöminister Annika Strandhäll (S) EU-minister Hans Dahlgren (S) Finansmarknadsminister Max Elger (S)​Integrations- och migrationsminister Anders

Datum

2022-05-05

Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Varje skola har skyldighet att se till att det finns god tillgång till kvalitetssäkrade läromedel och regeringen bör vidta åtgärder i enlighet med detta.

Tillkännagivandet gjordes när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om grundläggande frågor om utbildning. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att en del åtgärder redan vidtagits och att arbete pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, en trygg skola, särskilda ämnen och kunskapsområden, bedömning och nationella prov samt läromedel och skolbibliotek.

Behandlade dokument

102

Förslagspunkter

22

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2022-03-31

Datum

2022-04-01

Bordläggning

2022-04-06

Debatt

2022-04-07

Beslut

2022-04-20

Riksdagen sa nej till cirka 210 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 som handlar om lärare och elever. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser redan finns, pågående arbete och aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare, grundsärskolan och gymnasiesärskolan, särskilt begåvade elever och elever med särskilda behov, elever med skolfrånvaro, undervisning för nyanlända samt elevers hälsa.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

23

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2022-03-24

Datum

2022-03-25

Bordläggning

2022-03-30

Debatt

2022-03-31

Beslut

2022-04-06

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Utrikesminister Ann Linde (S) EU-minister Hans Dahlgren (S)​Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-03-31

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark (S) Utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) Landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) Skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) Arbetsmarknads- och jämställdhetsminister

Datum

2022-03-24

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om en rad ändringar i skollagen. Ändringarna syftar till att betygssättningen ska spegla elevernas kunskaper bättre och främja elevernas kunskapsutveckling.

Ämnesbetyg ska ges istället för kursbetyg när det gäller gymnasieskola, gymnasiesärskola, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. I gymnasieskolan och gymnasiesärskolan ska det inte längre finnas kurser. Utbildningen inom varje ämne ska istället ges i form av en eller flera nivåer. Betyg ska sättas i ett ämne efter varje avslutad nivå. När ett godkänt betyg sätts på en högre nivå i ett ämne med flera nivåer ska det betyget ersätta betyg som har satts på de lägre nivåerna.

En ny princip för betygssättning införs också. Den innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. Denna princip ska gälla betygssättning i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå, och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.

Ändringarna i skollagen som handlar om den nya principen för betygssättning och att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer börjar gälla den 1 juli 2022 och tillämpas från och med samma datum. De ändringar som innebär att ämnesbetyg ska införas börjar gälla den 15 juli 2022 och ska tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2022-02-03

Datum

2022-02-04

Bordläggning

2022-02-16

Debatt

2022-02-17

Beslut

2022-02-23

Vid frågestunden svarar ministrarna i regeringen på frågor från riksdagsledamöterna direkt i kammaren. Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Försvarsminister Peter Hultqvist (S) Integrations- och migrationsminister Anders Ygeman (S) Civilminister Ida Karkiainen (S) Infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) besvarar såväl allmänpolitiska frågor som frågor inom sitt eget ansvarsområde.

Datum

2022-01-27

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning. 

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Motion till riksdagen 2021/22:1811 av Olle Thorell m.fl. (S) En nollvision för mäns våld mot kvinnor Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen. Motivering I

Inlämnad

2021-10-01

Förslag

1

Datum

2021-10-01

Utskottsberedning

2021/22:AU8

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1411 av Emilia Töyrä m.fl. (S) Tillgång till bilprovning i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över konsekvenserna av privatiseringen av bilprovningen i syfte att säkerställa en bilprovning i hela landet och tillkännager

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1409 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Säkrare metoder och snabbare bedövningseffekt vid avlivning av djur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga att verka för att medel avsätts till forskning eller utveckling av

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:MJU22

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1408 av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S) Koldioxidmärkning och pantsystem för en cirkulär ekonomi Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör överväga att verka för att fler varor omfattas av pantsystem samt verka för gemensamma pantsystem

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

2

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:MJU15 2021/22:MJU20

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): 2 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1406 av Linus Sköld m.fl. (S) Arbetsförmedlingstjänster i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Arbetsförmedlingen bör finnas närvarande i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Arbetsförmedlingen har

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:AU6

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1405 av Linus Sköld m.fl. (S) Elöverföringskapacitet i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om elöverföringskapacitet i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige står likt övriga världen i ett helt avgörande

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:NU21

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1404 av Linus Sköld m.fl. (S) Återinförande av skattereduktion för fackföreningsavgift Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten att återinföra skattereduktion för fackföreningsavgifter och tillkännager detta

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:SkU13

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Motion till riksdagen 2021/22:1403 av Emilia Töyrä m.fl. (S) Lagstadgad reflexanvändning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga lagstadgad reflexanvändning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Inte alla älskar hösten. Svalare dagar och frostiga

Inlämnad

2021-09-30

Förslag

1

Datum

2021-09-30

Utskottsberedning

2021/22:TU19

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag