Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

För bara ett par timmar sedan inleddes en debatt i kammaren som handlade om de allra mest utsatta barnen. Debatten föranleddes bland annat av att vi moderater har lämnat ett utskottsinitiativ om just de utsatta barnen. Lilla hjärtat har blivit en symbol för dem.

Var vi än tittar just nu ser vi tyvärr många vittnesmål om hur situationen i Sverige ser ut för de mest utsatta barnen. Det kan handla om familjehem, HVB, LSS eller Sis-hem för att nämna några exempel.

När det handlar om förslag från regeringen gapar - och har gapat under många år - propositionslistorna mycket tomma.

Min fråga till statsrådet är följande. Utifrån denna mycket allvarliga situation som faktiskt råder för utsatta barn i Sverige, vad avser regeringen att göra? Varför har inte mer hänt?

Fru talman! Jag tackar Camilla Waltersson Grönvall för frågan.

Denna fråga har vi diskuterat många gånger. Jag skulle vilja säga att dialogen inte har varit större i många andra frågor, undantaget pandemin, det senaste året. Jag har själv talat i socialutskottet vid ett flertal tillfällen. Samtliga i utskottet som har debatterat frågan i dag vet att det ligger ärenden och beslut på riksdagens bord som handlar om kompetens hos offentliga biträden och frågan om att pröva vårdnadsöverflytt årligen som första förslag.

Det är bara ett par månader kvar nu tills regeringens utredare kommer tillbaka med förslag som verkligen ska ta hänsyn till och väga in barnets bästa. Det är något som vi många gånger talat om. Att göra det och känna att vi alla ungefär vet vad vi talar om är en sak, men att se till att det också är tydligt i lagstiftningen när det kommer till vårdnadsöverflytt avser vi att återkomma till så fort utredningen lämnar sitt förslag i slutet av februari. Jag ser fram emot den dialogen.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Det hjälper inte att prata när det inte kommer kraftfulla förslag på bordet. Det som är tråkigt att konstatera är att det har kommit inte mindre än tre utredningar de senaste åren. En kom redan 2015. De förslagen har regeringen valt att lägga i byrålådan. Det var först när vi moderater lade fram utskottsinitiativet som det hände något. Varför har man inte använt sig av redan förberedda förslag?

Fru talman! Jag är ändå förvånad över tonläget. Det här är en fråga där jag inte upplever att det finns delade meningar utan tvärtom. Utredningen som arbetar nu och som den 28 februari ska lägga fram förslag om hur barnets bästa ska vägas in när vi talar om vårdnadsöverflytt kommer att spela en stor roll. Det är svårare än vad det kan låta att verkligen se till att det blir domar som går i den riktningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det första beslutet som jag själv fick möjlighet att underteckna var barnkonventionen som svensk lag. Det var ett beslut som tyvärr inte alla partier röstade för, bland annat Camilla Waltersson Grönvalls.

Fru talman! I sitt remissyttrande över Migrationskommitténs betänkande konstaterar Pensionsmyndigheten att den föreslagna migrationspolitiken kommer att påverka inbetalningarna till pensionssystemet och utgifterna på pensionsområdet. Man hänvisar till sin egen rapport från 2016, där man redan då konstaterade att nettonuvärdeskostnaden per asylinvandrare inom pensionssystemet ligger på 800 000 kronor. Det är alltså nettokostnaden.

På ren svenska betyder det att invandrare som kommer hit inte arbetar och betalar tillräcklig skatt för att garantera sin egen framtida pension, än mindre bidrar till det svenska pensionssystemet.

Min fråga till socialminister Lena Hallengren är mot den bakgrunden tämligen enkel, naturligtvis förutsatt att regeringen litar på sin egen pensionsmyndighet: Hur ställer sig regeringen till det faktum att migrationspolitiken fullständigt håller på att erodera de svenska pensionerna?

Fru talman! Att frågan är så enkel är jag inte beredd att hålla med om. Att Sverigedemokraterna ständigt hittar en ursäkt att tala om migrationspolitiken oavsett problem i samhället är förvisso ingen nyhet. Om hela migrationspolitiken ska diskuteras har vi migrationsministern på plats i kammaren.

När det kommer till frågan hur hela pensionssystemet ska utvecklas, hålla ihop och vara långsiktigt hållbart vet jag att Pensionsgruppen sliter hårt. Det är ett angeläget arbete. Vi har all anledning att se till att vi har ett pensionssystem som håller över tid och omfattar alla medborgare i vårt land.

Fru talman! Det här är alltså inte mina åsikter utan det är fakta från Pensionsmyndigheten 2016 och 2017 samt SOU 2015:95. Trots att studie efter studie konstaterar att migrationen är en nettokostnad för det svenska pensionssystemet, varför gör regeringen en annan offentligfinansiell bedömning än Pensionsmyndigheten och övriga myndigheter samt den empiri och expertis som finns på området i dag?

Fru talman! Jag tror ändå att om Dennis Dioukarev vill fortsätta diskussionen om finansiering av det svenska pensionssystemet är det lämpligt att ställa frågan till socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I Helsingborg har man samma problem med smittspridning som grannstaden Helsingör. Under sommaren och hösten har jag fått frågan från många människor inte minst i Sydsverige hur det kommer sig att den svenska regeringen inte gör som den danska, nämligen inför tuffare restriktioner och nedstängningar.

Jag skulle vilja påstå, fru talman, att det råder en allmän förundran i Sydsverige när man ser skillnaderna.

Svaret är att den svenska regeringen och den svenska staten har saknat en pandemilagstiftning, trots att pandemin har pågått i tio månader. Vi har inte skaffat oss de verktyg som behövs för att hantera covid-19. Man har nöjt sig med alkohollagen och ordningslagen.

Min fråga till statsrådet Lena Hallengren är: Varför lät ni pandemin plåga vårt land i tio månader innan ni nu - först efter det att Centerpartiet väckt ett initiativ i socialutskottet - kommer och säger att det ska komma en lagstiftning?

Fru talman! Tack för frågan, Anders Åkesson!

Pandemin plågar sannerligen vårt land, men jag delar inte uppfattningen att vi under hela våren skulle ha varit på något sätt njugga och låtit bli att vidta tuffa åtgärder. Om vi drar oss våren till minnes tror jag att vi alla kan påstå att vår vardag inskränktes. Det var studenter som fick plugga på distans, och människor började arbeta hemma. Det var stora sjukskrivningstal eftersom människor stannade hemma vid minsta symtom, för det var det som var signalen. Det var ganska tomt på gator och torg, på restauranger och i kultur- och idrottslivet, och satte man sig i en bil för att åka någonstans var man ganska ensam på vägarna. Vi såg ganska omedelbart en beteendeförändring. Det är inte det vi ser nu, och vi har därför under hela hösten arbetat med pandemilagen.

Jag vill också säga att det är en sak att stänga verksamheter - jag vill inte säga att det är vare sig enkelt eller kanske det mest lämpliga - men att siktet i den pandemilagstiftning regeringen nu avser att ta fram är mer inställt på att kunna reglera olika verksamheter. Vi kommer nämligen att få leva med pandemin under lång tid framöver.

Fru talman! Likväl har vi tidsaspekten, statsrådet. Många undrar.

Nåväl, nu hoppas vi att lagstiftningen kommer på plats till våren, vilket är den tidtabell som är kommunicerad. Då blir frågan: Hur tänker regeringen med ersättningsfrågan? Här kommer man alltså att skaffa sig ett verktyg som stänger ned verksamheter. Det finns en majoritet i riksdagen för att driva regeringen framför sig, men hur ska man hantera de verksamheter man stänger ned? Det blir nästa fråga. Kommer det att finnas förslag om detta i lagstiftningen?

Fru talman! Tack, Anders Åkesson, som ju representerar Centerpartiet - ett parti som vi har ett väldigt gott samarbete med! Det gäller inte minst de tolv extra ändringsbudgetar vi har presenterat tillsammans under detta väldigt tuffa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Förhandlingar pågår även nu när det gäller ytterligare åtgärder och insatser, och jag ser fram emot att de får fortsätta. Att förutse kostnader och kunna skriva in det i lagstiftning är betydligt mer komplicerat, men naturligtvis måste vi ta hand om konsekvenser oavsett om de drabbar människor på grund av pandemin eller på grund av de konsekvenser vi kan se. Välkomna även i arbetet med att utforma denna lagstiftning!

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Eriksson.

Om de två första miljarderna doser av covidvacciner skulle komma hela världen till godo skulle dödligheten i världen minska med 61 procent. Om de 50 rikaste länderna tar dessa doser kommer dödligheten bara att minska med 33 procent. Det är givet att de länder som köper upp vaccinet är de rika länderna, vilket inte kommer att ge den globala effekt vi behöver.

Den 2 oktober lade Indien och Sydafrika fram ett förslag i WTO om undantag gällande vissa patent, affärshemligheter eller läkemedelsmonopol. Man hade stor uppbackning av utvecklingsländerna. EU och Sverige gick emot detta förslag, trots att Sverige kan ta egen ställning i frågan. Den 16 och 17 december får Sverige chansen att säga ja, för allas bästa. Hur kommer ni att svara, statsrådet Eriksson?

Fru talman! Jag kan berätta att den svenska inställningen hela tiden har varit att vi ska se till att hela världen får möjlighet att ta del av vaccinerna. Vi har drivit det på många olika sätt, bland annat genom internationella organisationer som Gavi och Covax. Vi har satsat stora resurser på Gavi och satt in ytterligare 100 miljoner utöver dem vi årligen bidrar med där. Dessutom har vi jobbat inom EU för att se till att det skapas bra resurser, och i dag har vi avsatt 7 miljarder kronor från EU till en gemensam pott som ska nå fattiga länder så att vi får ut vaccin till dem.

De insatser vi gör och har gjort - bland annat att vi har upphandlat vacciner - har gjort att vacciner kommer fram mycket snabbare till hela världen. Jag tror att det arbete vi har bidragit till kommer att komma alla till del.

Fru talman! Saken är den att vi inte kommer att ha tillräckliga möjligheter att skapa de jättestora volymer som faktiskt kommer att behövas för att täcka hela världen. Att gå med på förslaget skulle tillgängliggöra större volymer - och tillgängliggöra dem där de behövs. Visst håller ministern med om att det vore bra att snabbt få bukt med smittan i hela världen, både ur ett ekonomiskt och ur ett humanistiskt perspektiv?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill återigen påminna om att det är tack vare de europeiska insatserna, genom EU, som vi har fått fram ett vaccin i dag. Det är den upphandlingen som gör att det har gått så mycket snabbare och att det redan i dag finns fabriker som är redo att producera. Annars hade det inte funnits, och då hade detta tagit mycket längre tid. Dessutom har vi upphandlat större volymer, vilket gör att vi kan vidarebefordra en stor del av de vacciner som kommer EU och Sverige till del till andra länder.

Fru talman! Regeringen tillsatte i augusti en delegation för att öka tillgängligheten inom hälso- och sjukvården, det vill säga korta vårdköerna. Kristdemokraterna välkomnar att regeringen tar nationella beslut. Att bara hoppas att 21 regioner på egen hand ska klara situationen fungerar inte, utan det behövs samordning och gemensamma tag för att vi ska klara situationen.

De senaste siffrorna i databasen för väntetider i vården visar att det i oktober var mer än 115 000 patienter som väntat mer än 90 dagar på operation eller på det besök inom specialiserad vård som de behöver. Pandemin gör ju att vi behöver skjuta på planerad vård, men köerna var långa redan före pandemin. Uppdraget till delegationen är alltså inte enkelt, men det är nödvändigt.

Min fråga till socialministern är: Hur går det för regeringens delegation?

Fru talman! Tack för frågan, Acko Ankarberg!

Det är sannerligen som du beskriver: Samordning och gemensamma tag är verkligen vad som krävs, inte bara under pandemin utan förstås också när det gäller att hantera både den vård som skjutits upp under pandemin och, förstås, den utmaning vi hade sedan innan. Låt mig påminna om att många regioner, för att inte säga alla, ändå hade gått i en positiv riktning innan pandemin. Allt fler såg till att fler fick vård i tid än vid motsvarande tidpunkt året innan. Allt fler fick alltså del av de omgjorda tillgänglighetsmiljarderna.

När det gäller tillgänglighetsdelegationen har den påbörjat sitt arbete under hösten. Tanken var att den skulle bidra i det ordinarie arbetet, och när pandemin kom blev det förstås än mer viktigt. Delegationen arbetar helt enkelt på och har inte kommit särskilt långt i sitt arbete än, men jag ser fram emot att den ska kunna växla upp sitt arbete och både ge stöd till regionerna och, förstås, återkoppla till regeringen och riksdagen när det gäller förslag som vi skulle kunna genomföra.

Fru talman! Tack för svaret, socialministern! Jag är väl medveten om att delegationen har fasta tider för när den ska återrapportera, men jag tänker att de tiderna är mindre viktiga och att det är viktigare med det arbete som ändå har satt igång.

Det står tydligt att man ska ha regionala handlingsplaner så att det just blir den där generalplanen som regeringen gärna vill få till. Det kom inga besked om vad som händer, men jag förutsätter att vi trots pandemin kan kraftsamla gemensamt för att få ned vårdköerna. Det behövs nämligen för både patienterna och vårdpersonalen. Står vi inför faktum att detta fortsätter är det nämligen inte bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Pandemin fortsätter ju; utan tvekan är det så. Just nu är trycket hårt på våra vårdavdelningar, både på intensivvården och på övriga vårdavdelningar.

Regionerna måste förstås hantera den covidvård som är nödvändig för att rädda liv och hälsa, och de måste parallellt med detta se till att inte ställa in mer vård än nödvändigt. Det visade sig ju att det i det här läget är färre som behöver ställa in behandlingar, operationer och ingrepp än vad det var i våras. Låt oss hoppas att vi klarar att hålla nere smittspridningen, så att vården inte får en alltför tuff utmaning!

Fru talman! Min fråga är riktad till socialminister Lena Hallengren.

Har regeringen fått klartecken från Datainspektionen om att det är möjligt att samköra vaccinationsregistret, läkemedelsbiverkningsregistret och hälsoregistren för att utreda om en rapport om misstänkta biverkningar av vaccin mot covid-19 kan bekräftas eller avfärdas? Jag hoppas att vi inte får några allvarliga rapporter, men får vi det måste de utan dröjsmål utredas. Här får datalagstiftningen inte lägga hinder i vägen. Jag ställde frågan till Läkemedelsverket i tisdags, och svaret var att frågan ligger på regeringens bord.

Fru talman! Tack, Barbro Westerholm, för att frågan lyfts här och nu och för att den också lyftes i socialutskottet och med Läkemedelsverket i tisdags. Denna fråga ligger på regeringens bord, och jag kan försäkra både Barbro Westerholm och andra att vi måste lösa den. Vi kan ju inte hantera frågan om register och eventuella biverkningar utan att se till att de är samordnade. Denna fråga ska lösas.

Fru talman! Min oro bottnar i den kritik som Datainspektionen riktade mot vaccinationsregistret gällande att det inte var fullt utrett. Vi tog beslut i går här i riksdagen om detta register. Ingenting får trassla eller fördröja här; detta är för allvarligt.

Fru talman! Jag delar helt den uppfattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Även min fråga går till Lena Hallengren.

En moderatledd koalition har styrt i Huddinge i snart 15 år. Resultatet av det är bland annat att Huddinge har en lärartäthet som tillhör de lägsta i landet, färre elever som klarar kunskapskraven och en sjukfrånvaro som tillhör de högsta i landet. Coronapandemin har dessutom blottat brister inom inte minst äldreomsorgen.

Den socialdemokratiskt ledda regeringen har skjutit till stora resurser till välfärden; för Huddinges del handlar det om 224 miljoner. Moderaternas svar i Huddinge är att sänka skatten med 27 miljoner och att på ett extrainsatt nämndmöte med en veckas varsel, mitt under rådande pandemi, besluta om att lägga ned den kommunala hemtjänsten.

Min fråga till ministern är: Hur ser du på att man lägger ned en hel kommunal hemtjänst med 750 brukare och 160 anställda för att spara pengar samtidigt som man sänker skatterna och samtidigt som regeringen har satsat pengar - stora resurser - på att förbättra välfärden?

Fru talman! Tack, Leif Nysmed, för frågan och för att detta uppmärksammas!

Jag känner mig ganska bekymrad över vad som kan hända i pandemins skugga, om uttrycket får användas. Vissa kan ta tillfället i akt att förändra i en verksamhet på ett sätt som ganska uppenbart försämrar för den som är hemtjänstbrukare och har ett behov av hemtjänst och som missar sin kontinuitet när den får byta personal. Jag tror att osäkerheten är ganska stor.

Jag kan egentligen bara understryka att när regeringen och samarbetspartierna valde att rikta 4 miljarder till Sveriges äldreomsorg att använda utifrån hur behoven ser ut var inte avsikten att det skulle göras nedskärningar.

Fru talman! Det är rätt anmärkningsvärt att man i kommunen, trots de stora tillskott man får, faktiskt fattar sådana här beslut. Det skapar en stor oro bland de äldre som är brukare men också en stor oro hos dem i personalen som har stått främst i pandemin och bekämpat den och sett till att omsorgen har fungerat väl. Att personalen nu hux flux blir uppsagd mitt i alltihop är väldigt anmärkningsvärt. Jag vet inte vad jag ska säga - det är en stor skandal, även att man gör det med så kort varsel. Jag tror att man har missat någonting.

Fru talman! Svensk äldreomsorg har ju sannerligen kommit i fokus under pandemin, och det är också skälet till att regeringen och samarbetspartierna har vidtagit flera åtgärder under det gångna året. Det handlar om 3,4 miljarder under nästa år för ett äldreomsorgslyft för att man ska kunna arbeta och studera samtidigt och få den kompetens som krävs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ett resurstillskott på 4 miljarder är mycket pengar. Syftet med detta är förstås att förbättra i äldreomsorgen - att ta bort delade turer, att förbättra bemanningen och att anställa mer personal. Jag tror att det är otroligt viktigt att vi gemensamt säger att det är detta som är syftet.

Fru talman! År 2016 hade civilutskottet en offentlig utfrågning om marknadsföring i sociala medier. Sedan 2016 har mycket hänt. På Skatteverkets hemsida finns vägledning om hur bloggare och influencers ska redovisa och betala skatt för sina inkomster från internet och sociala medier - inkomster i form av pengar men också väldigt ofta i form av gratis produkter.

Jag skulle vilja uppehålla mig lite vid fenomenet att betala med produkter. Det här är ett jättevanligt sätt för företag att få gratis marknadsföring som den som sedan ska marknadsföra produkten behöver skatta för - den produkt man får som betalning ska skattas för. Även om betalningen sker med en produkt, och inte med lön, räknas personen som anställd.

Min fråga till inrikesminister Mikael Damberg, som kanske ser lite förvånad ut, är om - och hur - Ekobrottsmyndigheten jobbar med att se till att dessa företag betalar arbetsgivaravgifter och sociala avgifter för sina "anställda".

Fru talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte vet exakt hur Ekobrottsmyndigheten arbetar med den här frågan; jag tar gärna reda på det framöver. Jag tror dock att det är viktigt att samtliga myndigheter har att bevaka att svensk lagstiftning följs, att folk som är skattskyldiga inte undviker att betala skatt och att det inte uppstår en svart eller en grå marknad som snedvrider konkurrensen och gör det svårt för seriösa företagare och näringsidkare att bedriva sin verksamhet.

Jag får ta med mig denna fråga, för jag har inte svar på den i dag.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Jag har inte förberett statsrådet på denna fråga, men jag tycker att det är viktigt att den lyfts upp. Det har på senare tid nämligen uppdagats att just detta sker. Det är ju skattefusk, och det är fusk med våra gemensamma tillgångar. Jag skulle nästan vilja säga att det är en form av svartjobb.

Jag tackar för att statsrådet tar med sig frågan. Vi får helt enkelt fortsätta dialogen.

Fru talman! Det är oroväckande att höra att barn rekryteras till kriminella gäng i Sverige. Problemet har spridits över hela landet. De kommuner som tidigare varit förskonade från gängkriminalitet är inte längre det. Kommuner som Mora och Borlänge i Dalarna är inte längre undantag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu ser polis och socialtjänst en ökad problematik kring droghandel. Äldre ungdomar utnyttjar yngre för att langa, och fler hamnar i missbruk och i beroendeställning. Gemensamma faktorer är en misslyckad skolgång och brister i föräldrars förmåga.

Hur kommer Morgan Johansson att arbeta för att ge polisen verktyg för att stävja rekryteringen till kriminella gäng?

Fru talman! Jag delar Malin Höglunds oro över denna typ av rekrytering. Här handlar det naturligtvis om att arbeta på flera olika fronter. Polisen måste ha sina resurser - vi har nu fler poliser än vad vi någonsin har haft i Sverige, och detta kommer att förstärkas efter hand under de kommande åren med de stora satsningar som vi går fram med. Även socialtjänsten måste ha sina resurser, och jag tycker att det är väldigt bra att vi ger kommunsektorn så mycket mer pengar att man i år faktiskt räknar med ett överskott på över 40 miljarder kronor. Jag hoppas att kommunsektorn kan använda en del av dessa pengar till att göra förebyggande insatser, till exempel för att stoppa rekryteringen.

Vi behöver också göra mer på lagstiftningssidan. Jag har därför bett hovrättspresidenten Anders Perklev att utreda om vi kan göra mer bland annat när det gäller straffsidan gentemot dem som riktar sig mot och rekryterar den här typen av ungdomar. Det kommer ett betänkande till mig i vår, och jag är beredd att då gå vidare med nya åtgärder.

Fru talman! Det är bra att ni tar det här på allvar, för vi ser att det är ett stort problem i dag. Det är inte bara i storstadsregionerna som detta är ett problem, utan det sprider sig ute på landsbygden.

Fru talman! Vi har inga delade meningar i detta. Det är viktigt för oss att hela tiden markera att om vi ska rycka upp den organiserade kriminaliteten med rötterna handlar det både om brottsbekämpande insatser - som alla de straffsatser vi har höjt, allt det vi gör när det gäller kameraövervakning och allt det vi gör när det gäller att förstärka polisen, Åklagarmyndigheten och andra som ägnar sig åt brottsbekämpning - och om att förebygga brotten, det vill säga om att se till att vi också har socialpolitiska insatser som gör att riskerna för att ungdomar rekryteras in i denna kriminalitet minskar.

Fru talman! Financial Times rapporterade förra veckan om korruption knuten till UNDP och den internationella miljöfonden GEF. Sverige är en av de allra största givarna såväl till UNDP som till fonden och den liknande Green Climate Fund. Dessa fonder är till för att skapa bättre miljö, inte minst genom restaurering av degraderad mark. Sverige är en av de största givarna, som sagt, med exempelvis 4 miljarder till GCF.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Dessa enorma belopp inbjuder förstås till korruption, och därför tar apparaten runt fonderna enormt mycket tid och kostar massor med pengar.

Jag tror att vi skulle få fler plantor i marken - det handlar mycket om skogsplantering - och skapa bättre förutsättningar för framtida träbearbetning och sysselsättning om vi drev mer av de här projekten bilateralt och kanske i samarbete med till exempel FAO.

Därför är min fråga: Borde inte Sverige driva en större andel av restaureringsprojekten direkt och utnyttja svensk kompetens både från svenska företag och från lantbruksuniversitet? Svenskt skogsbruk är ju världsledande.

Fru talman! Tack för frågan! Sverige kanske är en av orsakerna till att den här nyheten kom fram i Financial Times förra veckan, tror jag att det var.

Uppgiften om eventuell korruption i ett av UNDP:s projekt i Ryssland var en nyhet redan för något år sedan. Då ställde vi väldigt tuffa krav från Sveriges och min sida på UNDP att utreda detta och att låta en aktör vid sidan av, som inte hade bindningar till organisationen, göra detta.

Rapporten har nu kommit. Jag tycker att det är bra att den har kommit fram. Den visar att det har funnits brister i UNDP:s agerande. Men det har egentligen ingenting med miljöfonden GEF att göra.

Fru talman! Jag tycker också att det är glädjande. Det stod i artikeln i Financial Times att det var en internrevision som hade hittat detta, och det är också glädjande. Men problemet är inte det, utan det är att det här är väldigt tungrott, tar väldigt mycket tid och inte ger den direktkontakt som behövs för att man ska kunna utveckla handeln i de här länderna.

OECD noterar att bara 1 procent av Sveriges bistånd går till näringslivet i de länder som tar emot pengarna, medan OECD-snittet är 7 procent.

Delar av de här restaureringsprojekten skulle också kunna bli motor i ett framtida näringsliv. Därför tycker jag att man ska jobba vidare med dem.

Fru talman! Jag kan hålla med Mats Nordberg om att det kan vara intressant att vi i större omfattning från Sveriges sida driver fram projekt som har att göra med miljöutveckling och plantering och restaurering av skogar bilateralt eller på andra sätt än via de stora fonderna och FN-organisationerna. Därför har jag tagit initiativ till att föra in biologisk mångfald som en viktigare del av de svenska bilaterala strategierna och också finansiera dem genom svenska Sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går också till Peter Eriksson.

Nu när vi befinner oss i ett läge med covid-19 vet vi att kvinnor som är utsatta för våld i nära relationer eller i annan utsatthet har ännu större risk att drabbas och också svårare att söka hjälp. Det gäller inte bara i Sverige, utan vi vet att utanför landets gränser gör, förutom konservativa krafter, covid-19 det ännu svårare för kvinnor.

Var elfte sekund dör en kvinna eller nyfött barn i samband med förlossning, och det utförs också 25 miljoner osäkra aborter, och covid-19 förvärrar det hela.

På vilket sätt kan vi med vårt bistånd vara med och stödja och hjälpa kvinnor runt om i världen i den här utsatta situationen?

Fru talman! Detta är en av de högst prioriterade frågorna för svenskt bistånd. Det går i stor utsträckning till att stödja kvinnor och unga flickor som drabbas både av våld i hemmet och av skador i underlivet på grund av gamla traditioner som inte är positiva över huvud taget utan är väldigt skadliga.

Vi har under hösten tillfört ytterligare medel till både FN-organisationer och vår egen SRHR-strategi söder om Sahara i Afrika för att stärka detta arbete.

Det är helt riktigt att det har blivit värre. Vi har fått ökade problem under pandemin när det gäller våld i hemmet och också när det gäller omskärelser.

Fru talman! Ja, det är oroväckande. Det är redan nu färre som söker mödravård, och det i sin tur leder till betydligt högre risk för mödradödlighet.

Även om vi tillför resurser och har strategier är utmaningen under en pandemi att nå ut med dessa. På vilket sätt säkerställer regeringen att detta verkligen når hela vägen fram och inte bara är fina ord i en talarstol?

Fru talman! Vi fick en rapport från OECD häromåret om att Sverige är ledande på det här området. Vi når ut till de fattigaste människorna i världen. Också på det här området är Sida och det svenska arbetet via ambassaderna väldigt effektivt.

Jag tror att vi kan vara trygga med att vi gör ett effektivt och bra jobb som når ut till unga tjejer och kvinnor runt om i världen för att säkra deras rättigheter och en feministisk utrikespolitik.

Fru talman! De största organisationerna för kvinno- och tjejjourer, Roks och Unizon, har beslutat att deras verksamhet inte längre ska inkludera transpersoner.

En person vars upplevda kön inte längre stämmer överens med det juridiska har som brottsoffer nu betydligt mindre möjlighet till stöd och hjälp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Hur ska regeringen och justitieminister Morgan Johansson garantera att personer, oavsett var de bor och hur de definierar sig, ska kunna få brottsofferstöd?

Fru talman! Jag ansvarar inte för kvinnojourerna, utan de ligger på Socialdepartementet och Åsa Lindhagens ansvarsområde.

Däremot ansvarar jag för brottsofferjourerna, och där finns inga sådana beslut fattade, såvitt jag vet. Men vi har förstärkt brottsofferstödet generellt sett så att både kvinnojourerna och brottsofferjourerna har mer pengar att röra sig med än någonsin tidigare.

Jag kommer naturligtvis att ta Linda Westerlund Sneckers fråga vidare till ansvarigt statsråd och se vad vi kan göra. Det är ju självklart så att oavsett hur man definierar sig och vem man är måste man ha ett bra stöd om man varit utsatt för brott. Det tror jag egentligen inte att det finns några andra åsikter om. Jag delar i alla fall den åsikten och tycker att det borde vara en självklarhet.

Fru talman! Tack för svaret! Jag vet att både jag och justitieministern är väl medvetna om att kvinnojourernas och brottsofferjourernas arbete går tätt ihop. Det är utsatta människor som lever i svåra situationer som är där och söker hjälp.

När kvinnojoursorganisationer inte inkluderar transpersoner är det regeringens uppgift att se till att brottsofferorganisationerna har större möjlighet att ta emot transpersoner, som är en extremt utsatt grupp i dagens samhälle.

Fru talman! Jag delar helt den uppfattningen. Det är dessutom så att transpersoner mycket väl kan vara särskilt utsatta just för våldsbrott. Det är därför oerhört viktigt att de får det stöd och den hjälp som de behöver, precis som alla andra.

Jag kan lova Linda Westerlund Snecker att jag kommer att ta upp den här frågan med ansvarigt statsråd men också i de dialoger jag har med de organisationer som vi talar om, även om de inte formellt ligger på mitt område.

Fru talman! Sverige befinner sig just nu i två parallella kriser, och det på grund av coronapandemin.

Handläggningstiderna hos Tillväxtverket är bekymmersamt långa och alltför många företagare får vänta på svar i månader. De får svaret: Var god dröj, vi har inte påbörjat handläggningen av ditt ärende ännu. Och varje dag här är förlorad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har det övergripande ansvaret för dessa kriser och förfogar också över det som kan göras. KD har skickat in ett antal förslag till både förändringar och förbättringar. Vi vet att ni ibland har lyssnat, och ibland har vi fått ta det via riksdagen. Och vi vet vad som hittills har gjorts. Men utan våra livskraftiga företag har vi ingen välfärd.

Min fråga är i dag: Vad gör regeringen ytterst för att se till att stöden når företagen i tid?

Fru talman! Jag tackar Camilla Brodin för frågan.

Jag tycker att ledamoten inleder väl med att beskriva att vi befinner oss i en pandemi som ställer enormt tuffa krav på samhället. Det gäller givetvis även alla dem som försöker att få sina verksamheter att rulla vidare. Detta har vi ju alla ett stort intresse av för att produktionen ska fortgå, för att människor ska behålla sina arbeten och för att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft.

Det är också skälet till att regeringen tillsammans med samarbetspartierna vid tolv tillfällen så här långt skjutit till ekonomiska resurser utöver budgeten.

Jag hör att Camilla Brodin är väl medveten om detta men frågar hur vi försäkrar oss om att dessa medel också betalas ut.

Det bedrivs hela tiden ett arbete med att å ena sidan avsätta resurser, å andra sidan se till att de kan betalas ut. Det är ju först då de gör nytta och ger effekt.

Regeringen följer givetvis denna fråga noga.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om jag tycker att det saknas insikt om att det handlar om här och nu.

Tiden går, och det har gått ganska lång tid sedan mars. Jag har full förståelse att alla verktyg inte kom på plats direkt, men när vi tog upp frågan i augusti sa regeringen att Tillväxtverket skulle få resurser för att kunna möta de behov som finns.

Nu ser vi att köerna är längre än någonsin och att otroligt många väntar utan att veta om de kan hålla näsan över vattenytan nästa dag.

Fru talman! Jag ber om ursäkt för att jag missade frågan om specifikt Tillväxtverket.

Det är många myndigheter involverade, många företagare som behöver stöd och många löntagare som förväntar sig att stödet ska betalas ut. Det arbetas med detta hela tiden, och det är enorma utmaningar.

När det gäller Tillväxtverkets möjlighet att göra utbetalningar gör regeringen sitt yttersta för att ge verket förutsättningar för det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har också en fråga till statsrådet Lena Hallengren.

Vi rör oss snabbt mot ett skede där det är viktigt att så många som möjligt i befolkningen väljer att vaccinera sig. Människor har fortfarande en tidigare pandemi i minnet då det blev allvarliga komplikationer för en del människor som valde att ställa upp solidariskt för samhället och vaccinera sig. De drabbades av svåra biverkningar och lider ännu i dag men av detta.

Vad avser Lena Hallengren att göra för att människor ska känna sig trygga redan före vaccination med att den som drabbas av allvarliga biverkningar är garanterad en acceptabel kompensation?

Det finns ju kritik mot nivån på de kompensationer som har betalats ut vid tidigare liknande situationer.

Fru talman! Ett stort tack till Liberalernas Joar Forssell för frågan!

Detta är något som regeringen tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet förstås ägnar mycket tid åt. Det handlar om att försäkra oss om att vi inte ska hamna i motsvarande situation som uppstod efter vaccinationerna 2009 då läkemedelsförsäkringen inte räckte till.

Vi bereder nu förslag som innebär att vi ska kunna komplettera läkemedelsförsäkringen så att det inte ska finnas några tak att slå i. Förra gången gjordes detta i efterhand, men vi är angelägna om att detta ska finnas på plats innan vaccinationerna börjar. Vi avser därför att återkomma till riksdagen med detta.

Låt mig också säga att vår ambition är att människor ska känna en stor trygghet så att så många som möjligt vill vaccinera sig och även gör det. Då gäller det att vi är transparenta och att vi är generösa med all den information som finns så att man lätt kan ta del av den.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Som enskild medborgare kommer man onekligen att känna en stor press från samhälle, regering och riksdag att vaccinera sig.

Liberalerna kommer givetvis att följa upp och se till att regeringen står fast vid att människor redan innan vaccinationerna börjar ska känna sig trygga med att ersättningsnivåerna till den som drabbas av allvarliga biverkningar ligger på en rimligt hög nivå.

Fru talman! Läkemedelsförsäkringen är i sin konstruktion rätt unik för Sverige. Det är skälet till att detta inte finns på en europeisk nivå utifrån de avtal som tecknas. Vi är dock angelägna om att de tak som finns i läkemedelsförsäkringen inte ska slå till utan att vi ska kunna komplettera och ge den trygghet som krävs.

Jag inser att man kan känna press från många håll. Jag tror dock att vi alla så fort som möjligt vill återgå till ett mer normalt liv, och vaccin är en viktig del i detta. Givetvis ska vi göra allt för att människor ska känna sig trygga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg.

Sverige ligger i framkant när det gäller digitalisering. Digitalisering har många fördelar men medför också stora och reella hot mot cybersäkerheten.

Regeringen har tidigare gett ett antal myndigheter i uppdrag att inrätta ett cybersäkerhetscenter. Vilken betydelse kan vi förvänta oss att detta får för svensk säkerhet?

Fru talman! Jag tackar Alexandra Völker för frågan.

Sverige är ett mycket digitaliserat land, och då är det viktigt att vi också tar höjd för de sårbarheter som finns. Det förekommer antagonistiska hot där främmande stater bedriver spionverksamhet mot Sverige, förbereder möjliga sabotage och kan ge sig på kritisk infrastruktur. Därför måste vi höja säkerhetsnivån. Det förekommer också i mer vardaglig form där företag drabbas av bedrägerier och internethot.

Vi måste skaffa en större beredskap för detta. Därför samlas från och med i dag en del av den statliga spetskompetensen i ett cybersäkerhetscenter. Vi ger tung och lång finansiering för att man ska bygga upp ytterligare förmågor på detta område och kunna samverka med privat näringsliv och stötta samhällsviktig verksamhet som drabbas av dessa attacker.

Sverige kommer i och med detta att få en bättre beredskap att både stå emot och hantera cyberangrepp i framtiden.

Fru talman! Detta är ett synnerligen viktigt steg för vår cybersäkerhet. Hur snart kan vi förvänta oss att detta center påbörjar sitt arbete?

Fru talman! Svaret är enkelt: Man börjar i dag.

All verksamhet kommer ju inte att byggas upp på en dag, men man är redan samlokaliserad med MSB i Solna. Centret kommer dock att samlokalisera sig mer permanent framöver.

Arbetet ska som sagt vara igång från och med i dag och kommer att fortsätta att byggas upp de närmaste åren.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Peter Eriksson och handlar om hållbarhetsmålet 14. Jag ställer denna fråga eftersom Miljöpartiet säger sig har drivit frågan om oceaner under flera års tid.

Det finns något som heter Kapstadenavtalet. Det reglerar fisket, bekämpar det illegala fisket, och det reglerar också arbetsmiljön ombord på fiskebåtar. Detta är stora frågor, för 3 miljarder människor är beroende av havet för sin överlevnad. Det beräknas att 200 miljoner människor jobbar på fiskebåtar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Samtliga nordiska länder utom Sverige har ratificerat Kapstadenavtalet.

År 2019 hölls en större konferens i Torremolinos som just vände sig till ministrarna. Det var 120 länder som deltog. Samtliga nordiska ministrar fanns med utom Sveriges. Varför?

Fru talman! Jag måste erkänna att jag inte på rak arm kan svara på den frågan. Men jag kan ta reda på varför och vad premisserna var.

Vi gör betydande insatser för att stärka havens förmåga att producera livsmedel även i framtiden genom att till exempel stödja en restaurering av korallrevsområden, områden som är viktiga också för att fisk ska reproduceras. Vi tillsköt till exempel ytterligare 40 miljoner i höst till den globala Blue Action Fund.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

En nyhet som skapat mycket diskussioner och starka åsikter den senaste tiden är nyheten om en politikers mycket nära relation till en person som dömts för fruktansvärda sexbrott mot barn. Debatten har handlat mycket om varför politikern gjorde på det sättet. Jag tycker kanske att det är ett mindre intressant perspektiv.

Min fråga till regeringen och justitieministern är: Vad gör en sådan person ute i samhället? Det handlar alltså om grov våldtäkt mot barn vid 22 tillfällen, grova sexövergrepp vid 2 tillfällen och grovt barnporrbrott vid 38 tillfällen. Det resulterade i nio års fängelse, men personen kom ut efter sex år. Varför finns det ingen möjlighet till livstidsstraff vid sådana särskilt grova sexbrott?

Fru talman! Jag kan inte uttala mig om några enskilda fall, men jag kan däremot uttala mig om frågeställningen som sådan.

När det gäller sexbrott mot barn såg vi under den förra mandatperioden till att straffen skärptes väsentligt, bland annat straffen för grov våldtäkt mot barn. Vi har också höjt straffen för allvarliga barnpornografibrott, också under den förra mandatperioden. Vi kommer under denna mandatperiod att fortsätta att se över straffskalorna för just sexualbrott, för att se till att vi har en ännu hårdare syn på den typen av brott. Det kan jag försäkra Martin Kinnunen om.

Tack vare det arbete som vi har gjort har Sverige nu den strängaste sexualbrottslagstiftning som landet någonsin har haft, och vi kommer att fortsätta att förstärka den. Sexualbrotten är en av våra allra mest prioriterade frågor, framför allt att stoppa våld och andra övergrepp mot barn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har tidigare i denna kammare diskuterat med Morgan Johansson om att se över bodelningsprocesserna. Hans svar var att det inte behövs.

Jag har också frågat ministern om regeringen kommer att sätta barnen i främsta rummet i frågor om bland annat vårdnadstvister. Där var svaret ja.

Så nu undrar jag: Hur är det möjligt att bodelningsprocesser tillåts pågå i flera år och att vi har en lagstiftning och praxis som tillåter parter att förhala genom att bland annat inte lämna in efterfrågade uppgifter och svara på frågor om tillgångar och skulder? Detta är oacceptabelt. Det må så vara att det är två vuxna som tvistar, men en regering som sätter barnet i främsta rummet borde inte tillåta det. Det finns barn inblandade i dessa långa processer, och de far dubbelt illa och får inte den trygghet de har rätt till.

Min fråga till minister Morgan Johansson är: Kommer regeringen, för barnens skull, att tillsätta en utredning för att se till att bodelningsprocesser inte tillåts dra ut på tiden i flera år?

Fru talman! Det finns en utredning som har sett över just vårdnadsfrågor och som kom med ett betänkande för några år sedan. Det heter Se barnet! Vi är i slutskedet av beredningen av förslagen, och det innebär bland annat förslag som gör det möjligt att förebygga den typen av tvister och kanske lösa dem i ett tidigare skede. Jag tror att det är på det sättet man ska gå på detta, det vill säga se till att tvister kan lösas på ett annat sätt än tidigare.

Där finns också förslag som innebär att det blir svårare att hålla sig undan och inte föra den typ av dialog som man behöver ha på plats. Vi är som sagt i slutskedet med förslag baserade på utredningen, och vi kommer att lägga fram förslag för riksdagen i början av nästa år.

Fru talman! Migrationslagstiftningen är en nationell och internationell väv som syftar till att skydda oss vid krig och förföljelse och till att vi ska ha ordning och reda vid utbildning, jobb och äktenskap länder emellan.

Lagstiftning kräver ett folkligt stöd. Vi ser ibland, när länder känner att de har tagit emot fler än andra, att det brister i det folkliga stödet. Vi ser också när det sker fusk i systemet att det folkliga stödet naggas i kanten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför är min fråga till Morgan Johansson: Hur reagerar regeringen på de rubriker som varit om det ukrainska företag som rekryterar personal och sedan lämnar dem utanför Migrationsverket? Från kristdemokratiskt håll har vi vid flera tillfällen argumenterat för att det måste vara ordning och reda och att det måste vara lag som gäller. Jag undrar hur regeringen ämnar agera i detta?

Fru talman! Det agerandet är naturligtvis stötande eftersom man utnyttjar luckor i lagstiftningen eller systemet för att kunna exploatera människor och lura dem på pengar för att få dem att jobba, helst dygnet runt, för väldigt låga löner under den tid då deras asylansökningar prövas. Sådan är kapitalismen - det vet vi ju. Om det finns luckor i lagstiftningen finns det alltid oseriösa aktörer som gör allt för att tjäna pengar på andra människor och exploatera dem. Då gäller det att se till att luckorna kan täppas till så fort som möjligt.

Ett sätt att täppa till just denna lucka är att ha en lista över säkra länder, det vill säga när man söker asyl från ett land där det inte förekommer någon generell förföljelse ska man inte kunna vara kvar i landet om ansökan har överklagats. Det innebär att om man söker asyl här och får ett avslag får man vända i dörren. Då stoppar vi den typ av utnyttjande som vi nu har sett exempel på.

Vi kommer med ett förslag i den här delen, förhoppningsvis före jul, annars strax efter jul.

Fru talman! Det var lite dålig tajmning med Magnus Jacobssons fråga, för min fråga berör exakt samma område. Men om jag tillåter mig att omformulera frågan lite handlar den delvis om det som Magnus Jacobsson tog upp.

Vi har sett tidigare exempel i reportage från nagelbranschen, där man importerar arbetskraft som utlovas bra villkor och bra löner men som sedan utnyttjas under slavliknande förhållanden och tvingas skuldsätta sig. De kan inte se en framtid för sig själva vare sig här i Sverige eller i det ursprungliga hemlandet därför att de försätts i en situation där de är beroende av dem som har utnyttjat dem.

Utifrån detta vill jag ställa frågan: Vad gör man för att komma åt även denna del, som handlar om reglerna för arbetskraftsinvandring, där vi varje år ser tusentals personer som sökt tillstånd att arbeta i Sverige?

Fru talman! Det var inte alls dålig tajmning. Den var bra, för då får jag en minut till att svara på ungefär samma tema.

När det gäller säkra länder-listan och sättet att utnyttja asylsystemet kan vi rå på det redan om vi får ett system för säkra länder. Då får man mycket snabbare handläggning av dessa fall, och man kan få ned väntetiden från kanske tre fyra månader till bara några veckor. I så fall kan den luckan inte utnyttjas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det gäller den andra frågeställning som Rikard Larsson tar upp handlar den om den breda arbetskraftsinvandringsdiskussionen, det vill säga när folk kommer hit - kanske luras hit på olika sätt - och sedan får jobba för 30 kronor i timmen, bo i en källare och utnyttjas på alla möjliga sätt. Där har vi tillsatt en utredning som ska se över arbetskraftsinvandringsreglerna för att kunna stoppa den typen av fusk, fiffel och organiserad kriminalitet. Vi får det första betänkandet i februari, och därefter kommer vi att kunna gå fram med åtgärder för att städa upp i den delen. Där finns väldigt mycket att göra.

Fru talman! Tillgången på deltidsbrandmän är oerhört viktig för våra räddningstjänster runt om i Sverige, men med nuvarande a-kasseregler blir det en negativ påverkan på personalförsörjningen eftersom en person som är arbetslös men aktiv som deltidsbrandman riskerar att få lägre a-kassa.

Vi har här i riksdagen beslutat om ett tillkännagivande där regeringen uppmanas att skyndsamt se över möjligheterna att bevilja undantag i akassereglerna för deltidsbrandmän. Vi har utrett detta tidigare, 2018, i En effektivare kommunal räddningstjänst, men nu har jag läst att det ska komma ett svar i maj. Det är inte särskilt skyndsamt, så min fråga till Mikael Damberg är: Stämmer maj, eller kan vi få se ett mer skyndsamt undantag för deltidsbrandmännen?

Fru talman! Tack, Alexandra Anstrell, för en viktig fråga!

Deltidsbrandmännen är ryggraden i den svenska räddningstjänsten. De bär upp räddningstjänsten runt om i hela Sverige, och därför är det viktigt att vi jobbar långsiktigt och konsekvent med att kommunerna tar sitt arbetsgivaransvar och att man rekryterar men också att staten har en del i detta.

Mitt ansvar handlar primärt om MSB, som bedriver utbildning och som har ökat utbildningen av deltidsbrandmän de senaste åren för att klara personalförsörjningen - vid sidan av alla andra insatser vi gör för att stärka räddningstjänsten.

Frågan om a-kassan är en fråga vi följer väldigt noga, men det är också stora reformer på gång på a-kassans område för att bredda och förbättra akassesystemet och beräkna det på ett helt annat sätt. Det är inte mitt ansvar i regeringen, men jag vet att arbetsmarknadsministern följer detta och är väldigt intresserad och noggrann också när det gäller denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Lena Hallengren.

Sverige hoppas kunna börja vaccinera mot covid-19 nu i januari. Målet är att alla som vill ska kunna vara vaccinerade fram till sommaren. Men exakt hur detta ska gå till är fortfarande relativt oklart. Bara en av Sveriges regioner uppger att de har en färdigskriven vaccinationsplan.

Med tanke på hur testning och smittspårning har fungerat finns det naturligtvis en berättigad oro för hur regionerna själva ska klara av vaccinationen. Vi sverigedemokrater skulle gärna vilja se en mer tydlig statlig styrning och en heltäckande operativ plan för hur massvaccinationen ska genomföras. Men vad jag förstår delar inte regeringen denna åsikt.

Därför blir min fråga följande: Kan statsrådet garantera att regeringen har gjort allt som är möjligt för att hjälpa och bistå regionerna med hur de ska klara av att vaccinera sin befolkning innan sommaren?

Fru talman! Tack, Per Ramhorn, för frågan om vaccinationer! Detta kanske inte har präglat varje fråga i kammaren just i dag, men jag vet hur många människor som funderar på detta.

Jag vet också hur mycket information ledamöterna i socialutskottet har fått, senast i dag av generaldirektören för Folkhälsomyndigheten men också av vaccinsamordnare, Läkemedelsverket och många andra.

Kunskap torde alltså finnas, skulle jag säga, om att det är en utmaning för en värld, inte minst för Europa och förstås också för Sverige, när det handlar om att kunna vaccinera så fort som möjligt och att göra det ordnat. I Sverige är vi måna om att man ska göra det efter behov; de som har störst behov ska vaccineras först. Det ska också göras säkert. Vi hade tidigare frågor här om läkemedelsförsäkring och så vidare.

Vi gör verkligen allt det som vi bedömer att vi behöver och kan göra. Men vi har också en pågående dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Förutom överenskommelsen som omfattar i princip 9 miljarder och ska klargöra ansvarsförhållanden för vi förstås en löpande dialog i takt med att vacciner blir godkända och levereras och om vad som skulle kunna uppstå.

Fru talman! Min fråga går till justitieminister Morgan Johansson.

Den handlar om ett problem som kan verka bagatellartat, men det finns i Dalarna, i Värmland, i Västerbotten och på många andra ställen. Det handlar om att det skakar i fönster, balkonger och golv. Människor kan inte sova på nätterna.

Ministern förstår säkert vad jag tänker prata om. Decibelnivån ligger ibland på samma nivå som ett hagelskott. Det handlar om högtspelande bilar, som orsakar stor skada. Polisen i Region Bergslagen fick under den gångna sommaren 600 samtal under två månader om problemet. Jag vet att både justitieministern och statsrådet Damberg har satt sig in i frågan.

Min fråga går därför till Mikael Damberg: Arbetar regeringen nu för att ge polisen de verktyg som de säger att de behöver? De säger att de inte har dessa verktyg med den lagstiftning som finns nu.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Peter Helander, för en viktig fråga! Jag fick nästan lite kritik för att jag mitt under pandemin och mitt under gängskjutningarna besökte en kommun som de facto har haft stora problem med den här typen av musikspelande fordon.

Man kan skratta åt det, men för människor som lever i de här samhällena och som får vakna klockan 4.30 dag ut och dag in och för de hotell som får avbokningar av kunder för att de inte vet om det går att sova på nätterna är det inte en rolig fråga längre. Det är inte fråga om att vi är emot att unga människor engagerar sig i motorsport, men det får finnas gränser för hur man beter sig i Sverige och hur man beter sig mot andra.

Jag har en väldigt bra dialog med Polismyndigheten, men också åklagarna har valt att engagera sig. De har nu ett arbete ihop, och de har lovat att återkomma till mig om de ser behov av förändringar. De testar nu nya arbetsmetoder och ett mer offensivt arbetssätt för att komma åt detta. Jag välkomnar det och ser fram emot att få en återrapport från både polis och åklagare.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Johansson.

Enligt en färsk undersökning som Dagens Nyheter har gjort bland landets kommuner har våld i nära relationer ökat under coronapandemin. Av de kommuner som svarade anger var tredje att de har fått ett ökat antal ärenden om våld i nära relation. Det är en konsekvens av pandemin som vi också ser i andra länder.

Vidare kan vi förutsätta att mörkertalet är stort med tanke på att det är svårare att ropa på hjälp om våldsverkaren hela tiden finns i närheten.

Vad gör regeringen för att stävja denna situation?

Fru talman! Vi såg den risken redan tidigt i våras. Vi såg att det mycket väl skulle kunna bli på det sättet, inte minst med tanke på erfarenheterna från andra länder som har haft den totala nedstängningen, kanske med utegångsförbud under långa tider.

Därför sa vi att vi måste ta höjd för detta. Vi kunde ju få samma utveckling också i Sverige. Vi har inte sett någon ökning när det gäller polisanmälningarna, men däremot har vi sett att en del kommuner, precis som Ida Karkiainen säger, har slagit larm om att de nu ser en ökning.

Vad vi gjorde i våras var att gå in med extra pengar till kvinnojourerna som en särskild förstärkning. De hade redan mer pengar än vad de någonsin har haft, och nu har de fått ännu mer.

Sedan har också polisen under året förstärkt sin utredningsverksamhet. Man har rekryterat 380 nya utredare som är speciellt inriktade på att lösa och utreda brott i nära relationer. Det är en del av den stora polissatsning som vi har gjort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi kommer säkert att få återkomma till denna fråga. Mäns våld mot kvinnor är en av våra mest prioriterade frågor.

Fru talman! Jag ställer en allmänpolitisk fråga.

Socialdemokraternas viktigaste vallöfte 2014 var att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020. 27 av EU:s 28 länder använde högkonjunkturen för att minska arbetslösheten, men inte Sverige. Här försämrades situationen kraftigt jämfört med andra nationer. Sverige är också det land där arbetslösheten har ökat mest bland EU:s medlemsstater sedan 2014.

Även nu, under pågående kris, sticker Sverige ut i en oroväckande riktning. I oktober uppgick arbetslösheten till 7,8 procent och antalet arbetslösa till hela 430 000 personer.

Min fråga till statsrådet är: Vilka konkreta åtgärder avser regeringen att vidta för att sänka arbetslösheten? Situationen är mycket oroväckande.

Fru talman! Ja, det är en oroande utveckling när det handlar om vad som sker i spåren av pandemin.

Låt mig bara börja med att säga att när det gäller att vi ska jämföra arbetslöshet mellan länder ska vi naturligtvis jämföra oss med oss själva. Vi ska se till att vi gör allt för att människor ska få behålla sitt arbete, kunna komma tillbaka i arbete och kunna skola om sig om man tvingas lämna ett arbete eller en bransch där förutsättningarna blir mycket sämre.

Men arbetslösheten mäts alltid i relation till dem som är arbetssökande. Jag är stolt över att kunna säga att Sverige är ett land där människor står till arbetsmarknadens förfogande. Man backar framför allt inte tillbaka till hemmet som kvinna när man blir av med arbetet, utan man fortsätter att vara arbetssökande. Vi uppmuntrar verkligen till det. Man kan se det inte minst när det handlar om många kvinnor med utländsk bakgrund, till exempel, som i stor utsträckning ges plats på den svenska arbetsmarknaden.

Stöd under pandemin när det gäller korttidspermitteringar, omställningsstöd och omsättningsstöd - allt detta är till för att minska konsekvenserna. Stora utbildningsinsatser görs också för att människor ska få möjligheten att skola om sig och komma tillbaka igen.

Fru talman! Min fråga går till inrikesminister Mikael Damberg.

De senaste fem åren har Åklagarmyndigheten fått in 3 200 misstankar om bidragsbrott. Men trots att antalet ärenden som går till åtal har ökat är det endast cirka 38 procent av fallen som har lett till åtal.

Långa handläggningstider hos polisen gör dessutom att anmälningar preskriberas. Det kan inte vara rimligt att kommuner lägger ned en massa arbete på anmälningar som inte leder någon vart. Det urholkar förtroendet för rättsstaten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Bidragsbrottslagen, som infördes 2007, innebär att alla kommuner är skyldiga att polisanmäla alla misstänkta bidragsbrott - något som inte sker i dag då tjänstemännen av erfarenhet vet att många anmälningar läggs ned antingen av polis eller av åklagare.

Kommer regeringen att vidta fler åtgärder för att stötta kommunerna i deras arbete med att stoppa dessa brott mot välfärden, och i så fall vilka åtgärder?

Fru talman! Tack för frågan, Bo Broman!

Det är en prioriterad fråga för regeringen att stoppa att inte minst kriminella använder det offentliga för att finansiera sitt uppehälle eller sin verksamhet. Välfärdsbrottsligheten står väldigt mycket i fokus för vårt arbete.

Det gör den också för polisen och åklagarna. Man har jobbat ihop och tagit fram nya processer, och vi ser en väldigt positiv utveckling i hur polisen och åklagarna nu leder ärenden i mål. Det har man gjort genom intensivt samarbete med myndigheter, som anmäler på ett helt annat sätt i dag och även har med de underlag som krävs för att det ska kunna leda till fällande dom.

Den processen tror jag behöver utvecklas gentemot kommunsektorn. Kommunerna behöver också ha ett närmare samarbete med åklagare och poliser för att de anmälningar man gör också ska leda till fällande dom. De måste även ha mer förebyggande arbete. Det går inte att bara utreda bort den här typen av brottslighet. Den måste också förebyggas, och det kan vi göra tillsammans.

Frågestunden var härmed avslutad.