Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Betänkande 2020/21:SfU15
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 mars 2021
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Tillfälligt problem
För vissa betänkanden kan det saknas bilagor på huvuddokumentets sida. Bilagorna går att hitta via sökfunktionen. Vi arbetar med att åtgärda problemet. Vid frågor, kontakta riksdagsinformaion telefon: 020-349 000, e-post: riksdagsinformation@riksdagen.se
Beslut
Sverige inför regler om säkra ursprungsländer (SfU15)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2021.
Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Utskottet föreslår bifall till motionerna 2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 5 och 2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt avslår motionerna 2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 i denna del och 2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4 ett tillkännagivande till regeringen om förteckningen över säkra ursprungsländer. Utskottet föreslår bifall till motionerna 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 21, 2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 3, 2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och 2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6 i denna del ett tillkännagivande till regeringen om en kortare överklagandetid. Utskottet föreslår bifall till motionerna 2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2, 2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt 2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 7 ett tillkännagivande till regeringen om särskilda kontrollåtgärder samt möjlighet till förvar och elektronisk övervakning. Avslag på övriga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll dels reservation 4 under punkt 3, reservation 5 under punkt 4 samt reservation 6 under punkt 5, dels i övrigt utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2020/21:Sfu15
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Sverige inför regler om säkra ursprungsländer
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländerProposition 2020/21:71
Motioner från ledamöterna
- Motion 2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) Asylpolitik
- Motion 2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) En långsiktigt hållbar migrationspolitik
- Motion 2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) En målstyrd och långsiktigt hållbar migrationspolitik
- Motion 2020/21:3642 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Ett väl fungerande återvändande
- Motion 2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) Utgiftsområde 8 Migration
- Motion 2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) med anledning av prop. 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
- Motion 2020/21:3840 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) med anledning av prop. 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
- Motion 2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) med anledning av prop. 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
- Motion 2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) med anledning av prop. 2020/21:71 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Beredning, Genomförd
Justering: 2021-03-09
Trycklov: 2021-03-12
Betänkande 2020/21:SfU15
Alla beredningar i utskottet
Sverige inför regler om säkra ursprungsländer (SfU15)
Regeringen har föreslagit att EU:s regler om säkra ursprungsländer ska införas i utlänningslagen. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Reglerna innebär bland annat att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan uppenbart ogrundad om den som söker asyl kommer från ett land som finns på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock inte om asylsökanden har lagt fram allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om omedelbar avvisning. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2021.
Bakgrunden till lagändringarna är att EU-domstolen i en dom från 2018 begränsat Migrationsverkets möjligheter att kunna bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om omedelbar avvisning. Domstolen slog fast att Sverige måste införa EU:s regler om säkra ursprungsländer för att Migrationsverket ska kunna fortsätta fatta sådana beslut.
Socialförsäkringsutskottet föreslår också att regeringen ska rikta tre uppmaningar till regeringen, tillkännagivanden:
- Reglerna om säkert ursprungsland bör kunna gälla för delar av ett land eller vissa grupper och regeringen bör utreda den frågan.
- Regeringen bör lämna förslag om kortare överklagandetid för beslut om avvisningar som ska genomföras omedelbart.
- Regeringen bör förtydliga vilka möjligheter som finns till förvar och elektronisk övervakning i samband med beslut om omedelbar avvisning och vid behov återkomma med förslag till lagändringar. Det bör också utredas vilka andra åtgärder som kan vidtas för att förbereda och skynda på återvändandearbetet i de här fallen.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2021-03-17
Debatt om förslag 2020/21:SfU15
Webb-tv: Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Dokument från debatten
- Onsdag den 17 mars 2021Kammarens föredragningslistor 2020/21:95
- Protokoll 2020/21:95 Onsdagen den 17 marsProtokoll 2020/21:95 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Protokoll från debatten
Anf. 7 Carina Ohlsson (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera socialförsäkringsutskottets betänkande SfU15 Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer.
Jag börjar med att yrka bifall till reservationerna 4, 5 och 6 och avslag på övriga reservationer, vilket innebär att jag och vi socialdemokrater ställer oss bakom regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen.
Förslagen har sin grund i EU-domstolens dom i ett mål den 25 juli 2018 som begränsade Migrationsverkets möjligheter att bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad och fatta beslut om avvisning med omedelbar verkställighet. För att ge Migrationsverket motsvarande möjligheter som tidigare föreslås det nu att det omarbetade asylprocedurdirektivets regler om säkra ursprungsländer genomförs i svensk rätt.
Förslagen innebär att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan som uppenbart ogrundad om sökanden kommer från ett land som tagits upp på en förteckning över säkra ursprungsländer. Detta gäller dock endast om sökanden inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses som ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Om det även är uppenbart att uppehållstillstånd inte ska beviljas på någon annan grund ska Migrationsverket få besluta om avvisning med omedelbar verkställighet. Lagändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 maj 2021 - alltså i år.
För att en ansökan ska kunna anses som uppenbart ogrundad måste det stå helt klart att utlänningen inte kan komma att bli utsatt för förföljelse eller annan skyddsgrundande behandling. Det ska vara fråga om en klar bedömning som inte kräver några mer ingående överväganden vare sig om uppgifternas trovärdighet eller om huruvida de anförda omständigheterna kan medföra rätt till asyl. Migrationsverket får inte fatta beslut om avvisning senare än tre månader efter det att den första ansökan om uppehållstillstånd gjorts efter ankomsten till Sverige.
Det omarbetade asylprocedurdirektivets regler om säkra ursprungsländer bygger på att medlemsstaten fastställer vilka länder som ska anses vara säkra ursprungsländer. Vid denna bedömning ska man bland annat beakta i vilken utsträckning skydd mot förföljelse eller illabehandling ges genom att undersöka landets berörda lagar och förordningar och på vilket sätt de tillämpas samt hur landet iakttar de rättigheter och friheter som är fastställda i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter eller i FN:s konvention mot tortyr.
Man ska också beakta hur landet iakttar principen om non-refoulement i enlighet med 1951 års konvention angående flyktingars rättsliga ställning - alltså Genèvekonventionen - och om landet tillhandahåller ett system med effektiva rättsmedel mot överträdelser av dessa rättigheter och friheter.
Herr talman! Definitionen av begreppet "säkra ursprungsländer" är central i regelverket och ska införas i utlänningslagen. Den bör vara så klar och tydlig som möjligt. Med säkert ursprungsland ska avses ett land där det allmänt och genomgående inte förekommer förföljelse, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling, bestraffning eller hot på grund av urskillningslöst våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt. Vid bedömningen ska också den rättsliga situationen och de politiska förhållandena i landet beaktas.
Barnspecifika skyddsskäl ska beaktas när man bedömer om ett land ska anses vara säkert. I det omarbetade skyddsgrundsdirektivet anges att förföljelse bland annat kan ta sig uttryck i barnspecifika handlingar, till exempel att barn utsätts för människohandel eller könsstympning. Detta ska beaktas när man bedömer om ett land är säkert. Barns situation och rättigheter ska inte bara beaktas i fråga om förföljelse utan givetvis även i fråga om övrig skyddsgrundande behandling.
En medlemsstat som, liksom Sverige, inte har infört direktivets regler om säkra ursprungsländer kan enligt EU-domstolen inte åberopa denna motbevisbara presumtion. Till skillnad från i det första asylprocedurdirektivet anges det inte i det omarbetade direktivet att det finns en möjlighet för medlemsstaterna att betrakta endast en del av ett land som säkert eller att anse att landet - eller en del av landet - endast är säkert för vissa samhällsgrupper. En helhetsbedömning av landet ska göras, och som anges i propositionen ska därvid även situationen för särskilt utsatta grupper, exempelvis kvinnor eller hbtq-personer, beaktas.
Vi bedömer att det omarbetade asylprocedurdirektivet inte ger utrymme för att tillämpa bestämmelserna om säkert ursprungsland på delar av ett land eller vissa grupper av personer.
Om Migrationsverket har beslutat om avvisning med omedelbar verkställighet gäller att beslutet kan överklagas inom tre veckor. Vidare gäller, om beslutet överklagas, att migrationsdomstolen ska pröva om verkställigheten tills vidare ska avbrytas, och beslutet får inte verkställas innan denna prövning har gjorts. Det uttalas i förarbetena att det med hänsyn till vikten av en effektiv process får förväntas att domstolen som har att göra denna prövning gör detta skyndsamt.
Vi utgår också från att regeringen beaktar behovet av kontrollåtgärder och eventuella möjligheter till förvarstagning i uppföljningen av detta lagstiftningsärende och vid behov återkommer.
Anf. 8 Arin Karapet (M)
Herr talman och ärade ledamöter! I dag ska vi debattera betänkandet gällande ogrundade asylansökningar från säkra länder.
Vi har debatterat den svenska migrationspolitiken under väldigt lång tid. Vi är tillbaka med ett betänkande som återigen visar att Sverige inte har någon kontroll över sin migrationspolitik. Det finns många problem som behöver lösas; ett av dem är de tusentals ogrundade asylansökningar som kommer årligen.
Medier har uppmärksammat att det finns en ukrainsk jobbagentur som har satt i system att lova bort, eller förmedla, arbetstillstånd i bland annat Sverige. Agenturens tillvägagångssätt är att ta hit människor och rekommendera dem att söka asyl. Under den period då de söker asyl begär de ett spårbyte till ett arbetstillstånd, och under den tiden bekostas det hela av svenska skattebetalare.
Detta lovade migrationsminister Morgan Johansson att man skulle komma till rätta med i en interpellationsdebatt här i kammaren den 18 december. Migrationsminister Morgan Johansson sa väldigt tydligt att man kommer att lösa dessa problem när jag lyfte upp det här i min interpellation.
Migrationsverket har ju inte bara hittat på ett förslag, utan de har utgått från det regelverk som finns, alltså det förslag regeringen har skickat till Migrationsverket. Där finns inte Ukraina med.
I den interpellationsdebatt jag nämnde tog jag även upp Georgien, som är ett annat land som vi får väldigt många ogrundade asylansökningar från. Georgien är ett säkert land där organiserad brottslighet har satt i system att man kommer till Sverige och söker asyl. Under tiden kan man röra sig fritt i Sverige och göra det jobb man ska göra. Oftast blir man inte påkommen.
Vi kan ta Georgien som exempel. Det är kanske inte många som vet om detta, men de har haft problem med sitt folkbokföringssystem. Man kan byta namn och personnummer i princip hur många gånger man vill. Detta är ett problem som georgierna försöker att ta tag i.
Mongoliet är ett annat exempel.
Om vi tittar på Migrationsverkets statistik de senaste tre veckorna gällande vilka länder asylsökande människor kommer från ser vi att Ukraina är på andra plats, efter Syrien.
Enligt regeringens förslag ska hela landets territorium vara säkert.
Låt oss ta Ukraina som exempel. I Kiev och Lviv pågår ingen väpnad konflikt, utan det är i nordöstra Ukraina, i Donetsk och Luhansk. Om en person kommer från Lviv, Kiev eller en annan plats i Ukraina där det inte pågår någon väpnad konflikt kan den personen alltså fortsätta att komma in med en ogrundad asylansökan.
I Georgien är det konflikt i Abchazien och Ossetien, men om någon som bor, lever och har sin familj i Tbilisi lämnar in en ogrundad asylansökan ska det få fortsätta som det gör i dag för att regeringen inte vill ta fram ett förslag där man i den individuella bedömningen tar hänsyn till att en person kommer från ett säkert område.
Regeringens förslag blev inte som Morgan Johansson sa. När vi hade vår debatt hade Morgan Johansson i november månad uttalat att han uppskattade att 30 procent av förra årets asylansökningar skulle omfattas av detta förslag. Migrationsverkets uppskattning är att endast 10 procent kommer att omfattas av detta.
Återigen lägger man fram förslag som inte kommer åt problemen. Man skapar misstro mot Sveriges migrationspolitik. De som än en gång får betala priset är personer som inte ser ut som majoriteten, personer som ser ut som jag gör. De flesta av dem är här för att jobba och leva ett hederligt liv. De försöker bara att få sin tillvaro att gå runt.
Man kan säga vad man vill i denna kammare, och man kan använda hur fina ord som helst i en artikel på Aftonbladets eller Expressens debattsida. Men där ute, utanför denna byggnad, där människor möter varandra på en arbetsplats eller i en matbutik eller är grannar med varandra spelar den där debattartikeln ingen större roll. Det har skapats en misstro i vårt samhälle för att politiken inte tar sitt ansvar.
Vår svenska värdering är att rätt ska vara rätt och att fel är fel. Men när politiken inte rättar sig efter den principen får inte de som sitter i denna kammare betala priset utan alla tusentals hederliga personer utanför denna byggnad.
Herr talman! Därför yrkar jag bifall till reservation 8.
Vi vill ha kortare handläggningstid för personer som kommer från säkra länder. Vi vill ha särskilda kontrollåtgärder för personer som har lämnat in en ogrundad asylansökan och där man på förhand vet att denna person kommer att få avslag och kommer att utvisas. Vi vill att man ska kunna använda elektronisk fotboja. Vi vill att regeringen tar fram en lista på säkra länder så att regeringen tar ansvar och blir motpart och Migrationsverket inte både handlägger asylansökningar och tar fram listan. Då skapas tillit och transparens.
Anf. 9 Jonas Andersson i Skellefteå (SD)
Herr talman! Rätten till asyl innebär att en människa som flyr från död, tortyr och förföljelse ska kunna få skydd från allt sådant. Det är en grundläggande del av det svenska rättsmedvetandet. En lika grundläggande del av rättsmedvetandet är att man inte ska ljuga eller luras för att få fördelar. Det kan tyckas banalt, men det är viktigt. Att exempelvis söka asyl väl medveten om att man inte har någon grund för det skulle nog i de flesta människors ögon ses som djupt orätt.
Många svenska system bygger på en hög grad av förtroende, och migrationssystemet är inget undantag. Vi har länge förlitat oss på massor av förtroende och betydligt mindre kontroll. Det är ett fint sätt att tänka och att se världen på: att utgå från en hög grad av förtroende och tillit. Problemet är att det inte fungerar.
Det har under 2000-talet med all önskvärd tydlighet visat sig att detta synsätt bottnar i en naiv syn på mänskliga drivkrafter och på hur omvärlden fungerar. Det system vi haft har överutnyttjats och översvämmats av människor som skamlöst har utnyttjat luckorna i systemet, sida vid sida med riktiga flyktingar.
Herr talman! Det här är i första hand ett systemfel. För oavsett vad vi tycker om det är det något av en universell sanning att de flesta människor är sig själva närmast. Man ser över sin livssituation, man försöker maximera avkastningen på sina investeringar och ibland tar man chanser. Att få det bättre för sig själv och sina nära och kära är en naturlig drivkraft, oavsett om det är av skyddsskäl eller helt andra orsaker - därav så kallad asylshopping och falska asylberättelser.
Vi har till och med uppmuntrat detta i Sverige. Ta till exempel det så kallade spårbytet, alltså att asylsökande utan skyddsskäl kan få uppehållstillstånd i Sverige om de skaffar jobb. Det har bjudit in till omfattande fusk av människor som inte har skyddsskäl men som rundar systemet med arbetskraftsinvandring genom att söka asyl i stället. Bristen på åldersbedömningar gjorde att över 35 000 personer försökte passera som barn under ett enda år, varav mängder var vuxna.
Ett system som uppmuntrat till missbruk har förstås lett till oanständigt långa väntetider; tre år är inte ovanligt. Tid är pengar brukar man säga, och det är sant även här, rent samhällsekonomiskt. Men onödig väntetid innebär även onödigt lidande för personer som väntar på besked.
Det finns alltså goda skäl att minska såväl urholkandet av asylrätten som väntetiderna.
Herr talman! Förra året avgjorde Migrationsverket över 400 ärenden där avslagsgraden var 100 procent, alltså där ingen från vissa länder fick asyl. Om vi sänker ribban till 10 procent, alltså att 10 procent från ett visst land får asyl och 90 procent får avslag, gällde det nästan 40 procent av de totala antalet ärenden.
Herr talman! Eftersom detta är just ett systemfel måste vi förstås se över hur systemet kan förändras. Kommer det asylsökande från Finland eller Norge vet vi redan från början att ansökan är uppenbart ogrundad. Detsamma gäller för en rad andra länder. Därför är det viktigt att listan på säkra länder äntligen kommer på plats.
Sverige hade fungerande regler för detta från 80-talet och flera decennier framåt. Om en asylansökan bedömdes som uppenbart ogrundad kunde man avslå den med omedelbar verkställighet. Sökande som försökte utnyttja den svenska välviljan kunde alltså föras över till Arlanda i princip direkt, utan att leva på skattebetalarnas bekostnad i åratal och utan att gå omkring fritt på svenska gator med oklara intentioner.
När EU väl fick lagstiftning på detta område, med asylprocedurdirektivet 2005, behövde Sverige inte göra särskilt mycket. Vi uppfyllde alla krav, och systemet fungerade. Samma sak 2009 när direktivet omarbetades.
Men 2018 kom en dom från EU-domstolen som vände upp och ned på systemet. Eftersom Sverige inte fullt ut implementerat direktivet med en lista på säkra länder kunde vi inte längre avslå en ansökan trots att den var uppenbart ogrundad.
Först nu, efter tre år, har regeringen äntligen kommit med förslag på hur vi kan lösa detta problem: genom att införa en lista med säkra länder. Det är givetvis ett välkommet förslag, men det borde ha kommit mycket tidigare. Sverigedemokraterna har motionerat om detta i flera år.
Låt oss titta på detaljerna i förslagen. Regeringen vill, ungefär som med covid, gömma sig bakom en myndighet genom att lägga ut upprättandet av listan på entreprenad till Migrationsverket. På så sätt blir möjligheten till ansvarsutkrävande otydligare. Regeringen kan inte ställas till svars av riksdagen på samma sätt. Självklart borde det vara regeringen som tar huvudansvaret för listan.
Också den så kallade besvärstiden, tiden man har på sig att överklaga ett beslut om omedelbar avvisning, måste ses över. Dagens tre veckor kan enkelt ändras till en vecka. Det systemet finns redan i exempelvis Tyskland och Nederländerna.
För att se till att maskineriet är väloljat, snabbt, smidigt och går så bra som möjligt bör även migrationsdomstolarna få de resurser och möjligheter som krävs för att de ska kunna fatta snabba och rättssäkra jourbeslut.
Precis som Arin Karapet var inne på tidigare bör man även se över möjligheten att undanta delar av länder som är säkra. Ukraina är ett jättebra exempel. Det är ett till ytan stort land som är helt säkert, förutom ett fruset krig som pågår längst bort i de östra delarna. Det är, herr talman, ungefär som om det skulle pågå ett lågintensivt krig i sydvästra Skåne mellan Sverige och Danmark, och därför skulle svenskar boende i Kiruna få asyl i Italien. Av nästan 600 ukrainare som sökte asyl förra året fick bara 0,87 procent uppehållstillstånd i Sverige. Det om något tyder väl på att den här möjligheten borde finnas.
Herr talman! Slutligen - i det fall en utlänning kommer till Sverige för att söka asyl och helt uppenbart saknar asylskäl ska denne beläggas med återreseförbud. Försöker man lura Sverige och urholka asylsystemet för egen vinning ska man inte vara välkommen tillbaka.
Jag är för övrigt glad över att Liberalerna har anslutit sig till flera av våra yrkanden och att de vill ta ansvar på riktigt i frågor som rör migrationspolitiken.
Jag vill även yrka bifall till reservation 2 och samtidigt säga att vi självklart står bakom våra övriga reservationer.
Anf. 10 Jonny Cato (C)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservationerna 4, 5 och 6.
Innan jag går in på det som mitt anförande ska handla om vill jag uppmärksamma en sak som Jonas Andersson gjorde. Han jämförde svenskar som investerar för att utöka sitt kapital med människor som söker asyl. Det är en för mig ganska anmärkningsvärd jämförelse av människor som befinner sig i helt olika situationer, vissa av dem i situationer som vi inte kan föreställa oss.
Med det sagt är dagen äntligen här då riksdagen kan fatta beslut om uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer. Det är beklagligt att Migrationsverket inte har kunnat arbeta enligt detta arbetssätt sedan EU-domen kom i juli 2018. Det är bra att riksdagen i dag kan fatta beslut om propositionen. Men man kan inte direkt påstå att regeringen har varit snabb i hanteringen av ärendet. Det har tagit regeringen nästan tre år att anpassa svensk rätt efter det omarbetade asylprocedurdirektivets regler om säkra ursprungsländer för att ge Migrationsverket möjlighet att arbeta som tidigare.
Att Migrationsverket ska kunna anse en asylansökan vara uppenbart ogrundad om sökanden kommer från ett land som har tagits upp på en förteckning över säkra ursprungsländer är bra eftersom det snabbar på asylprocessen. Individen har alltid rätt till ett snabbt beslut, men resurser ska också läggas på de ärenden som kräver mer omfattande utredningar.
För Centerpartiet är det alltid viktigt med en medmänsklig och rättssäker migrationspolitik. Förslaget gäller endast om sökanden inte har lagt fram några allvarliga skäl för att landet inte ska anses vara ett säkert ursprungsland för honom eller henne. Det innebär att vi med förslaget även framöver kan garantera en individuell prövning i enlighet med asylrätten, som är fundamental och okränkbar.
Regeringen gör inte alltid, långt ifrån alltid, rätt bedömningar, inte heller i migrationspolitiken. Men detta är ett bra förslag som kommer att snabba på asylprocessen och som innebär att uppenbart ogrundade ansökningar kan hanteras snabbare samtidigt som vi garanterar en individuell och rättssäker prövning. Men precis som alltid i migrationspolitiken finns det partier som vill gå längre. I detta fall är det Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna tillsammans med Sverigedemokraterna.
Centerpartiet delar inte utskottsmajoritetens syn på en kortare överklagandetid och att bestämmelser om säkert ursprungsland ska kunna tillämpas på delar av ett land. Varför inte? Jo, för att garantera rättssäkerheten och den individuella prövningen behöver man utforma lagstiftningen på rätt sätt så att det inte finns några som helst skäl att ifrågasätta rättssäkerheten. Det är alltid en viktig grundpelare för Centerpartiet i migrationspolitiken.
Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att detta är ett steg mot en mer effektiv och snabbare migrationspolitik. Det är ett viktigt komplement till den nya migrationslagstiftning som vi ännu inväntar förslag från regeringen om men som inte har kommit. Jag och Centerpartiet hoppas verkligen att den ska kunna träda i kraft den 20 juli detta år.
Anf. 11 Arin Karapet (M)
Herr talman! I sitt anförande riktade ledamoten Jonny Cato kritik mot bland andra Moderaterna. I sitt anförande sa Jonny Cato att Centerpartiet är för en medmänsklig och rättssäker asylpolitik. Det är inget annat parti som har sagt något annat. I sitt anförande lyfter ledamoten Jonny Cato även fram att det här är ett bra förslag. Det träffar bara 10 procent, men i början sa migrationsministern att 30 procent av förra årets asylansökningar skulle träffas av förslaget.
I sitt anförande började ledamoten Jonny Cato även tala om att det ska vara rättssäkert och att hela landets territorium ska vara säkert. Då har jag en enkel fråga. Låt oss ta Ukraina som ett exempel. De ligger på plats nummer 2. Avståndet mellan Donetsk i östra Ukraina, där konflikten pågår, och huvudstaden Kiev är cirka 75 mil. Jag har stor tilltro till att våra domstolar och våra myndighetsutövare på Migrationsverket på ett enkelt sätt kan göra den bedömningen. Men om det gäller en person som bor vid gränskonflikten får man göra en annan bedömning. Ukraina är ett stort land. Jag tror inte att vi kommer att se ett fall där en person som kommer från Lviv, vid gränsen till Polen, behandlas på samma sätt. Det skulle vara en ogrundad asylansökan.
Varför vill ni inte gå längre, Jonny Cato?
Anf. 12 Jonny Cato (C)
Herr talman! Jag tror att jag och Arin Karapet kan ha lite olika syn på vad som är en i grunden rättssäker migrationspolitik. Jag tycker att man, precis som alltid i migrationsdebatten, vill spä på de skillnader som finns. Men jag konstaterar också att det faktiskt finns en stor majoritet i Sveriges riksdag för att införa en säkra länder-lista. Det är bra att det finns en sådan majoritet. Men det finns också några förslag där vi skiljer oss åt.
Ska man införa en säkra länder-lista, vilket jag tycker att man ska göra, behöver man vara helt säker på att den träffar rätt personer för att vi ska kunna garantera att rättssäkerheten och asylrätten alltid gäller. Asylrätten är för Centerpartiet fundamental och okränkbar. Jag tror att det blir ett säkrare system där man på riktigt kan garantera rättssäkerheten om man tar hela länder och inte delar av länder. Ukraina är ett exempel, men det skulle längre fram kunna finnas svårare exempel och svårare fall där det kanske är 90 procent av ett land som är osäkert och 10 procent som är säkert. Då är bedömningarna inte lika självklara.
Låt oss i stället konstatera att vi är överens om att vi ska ha en säkra länder-lista på plats och att det är bra. Men nej - givetvis vill alltid den gamla allianskollegan Moderaterna visa skillnaderna mellan Centerpartiet och Moderaterna.
Anf. 13 Arin Karapet (M)
Herr talman! Centerpartiet är ett av de partier som har varit med och ställt till oreda i svensk migrationspolitik. Nu kommer man fram och säger att man är beredd att ta ansvar. Den diskussionen bör Centerpartiet ta med sig självt. Inget annat parti ska stå till svars för detta.
Ett exempel på det som ledamoten Jonny Cato framhåller skulle kunna vara Syrien 2013. Om Syrien då hade varit med på en lista över säkra länder tror jag inte att Migrationsverket eller våra svenska domstolar skulle ha skickat tillbaka någon dit.
Vi säger bland annat: Låt regeringen ta fram listan! Låt regeringen stå ansvarig! Låt Migrationsverket handlägga ärendet!
Jag kan upplysa ledamoten Jonny Cato om att vi har oberoende domstolar i Sverige som får göra en individuell bedömning om någon är missnöjd med sitt beslut från Migrationsverket.
Problemet med det här förslaget är att länder som Ukraina och Georgien, som vi har problem med, inte är med på listan, medan däremot ett land som USA är med på listan. Från medborgare i USA får vi knappt tio ogrundade asylansökningar per år. USA är med på listan - fine, jättebra! Men återigen: Det är fler medborgare från Ukraina som söker asyl i Sverige än från Somalia och Irak, där vi har väpnade konflikter. Varför ska Ukraina vara på plats två? Mongoliet har inte någon väpnad konflikt men är på plats fem. Tack och lov är Mongoliet med på listan.
Varför vågar ni inte skapa ordning och reda på riktigt i migrationspolitiken, Jonny Cato? Skippa Expressen Debatt och se till att få fram ett lagförslag som är träffsäkert!
Anf. 14 Jonny Cato (C)
Herr talman! Det blir väldigt hårda ord och mycket bombastisk retorik från Moderaterna. Tydligen är allting Centerpartiets fel. Centerpartiet fick 8 procent i riksdagsvalet.
Minnet verkar vara kort. Öppna era hjärtan, sa Arin Karapets före detta partiledare. Moderaterna och Centerpartiet var länge överens om vilken ordning som skulle gälla i svensk migrationspolitik. Men helt plötsligt är det bara Centerpartiets ansvar. I så fall har vi varit väldigt bra förhandlare.
Jag tycker att det är tråkigt att vi inte i stället kan se de likheter som finns mellan Moderaterna och Centerpartiet i migrationspolitiken. De är ofta fler än vad som kommer fram i debatten. Ni är rätt så bra på att sätta den här bilden, Arin Karapet.
Det är också intressant att Moderaterna redan verkar veta vilka länder som ska finnas med på listan. Men det är upp till myndigheterna att göra den bedömningen. Jag tycker att det är bra, för då kan vi få en smidig och snabb bedömning beroende på hur situationen i omvärlden ser ut och hur situationen utvecklas i olika länder.
Herr talman! Jag tänker nog inte spä på den här debatten mer. Jag tycker att det är beklagligt att man från Moderaternas sida inte väljer att ta eget ansvar för de problem som man i vissa fall själv har varit med och skapat utan skyller allting på Centerpartiet. Jag hoppas och tror att vi kan fortsätta att samarbeta genuint i vissa migrationsfrågor där vi är överens. Det tycker jag är viktigt för Sverige. Jag tycker också att det är viktigt för Sverige att vi mer börjar se de likheter som finns i migrationspolitiken mellan många partier i stället för att alltid välja en linje som låter bra kommunikativt.
Anf. 15 Christina Höj Larsen (V)
Herr talman! Det vi diskuterar här i dag handlar om att hitta bästa möjliga balans mellan å ena sidan en rättssäker och individuell prövning som ger skydd undan krig och förföljelse åt den som behöver det och å andra sidan en effektiv och gedigen asylprocess som ser till att myndigheternas resurser används på bästa sätt, så att möjligheterna att utnyttja asylsystemet begränsas och eventuell brottslighet beivras. Det är en svår balans, svårare än det låter här i kammaren.
Om balansen viktas fel riskerar det att innebära att människor i behov av skydd inte får tillgång till den asylprocess och det skydd de har rätt till enligt konventioner och lagstiftning. Eftersom individuella mänskliga rättigheter och rättssäkerheten kring dessa står på spel finns det anledning att vara särskilt varsam och noggrann när man viktar behovet av sådana här ändringar mot riskerna för den enskilde och för rättssäkerheten och synen på asylprocessen i stort.
Sett till helheten i propositionen tycker inte Vänsterpartiet att regeringen har lyckats med denna balansakt. Vi anser att en rad risker och brister i förslaget väger för tungt i förhållande till det som anges som skäl för de förändringar som har lagts på riksdagens bord. Vi yrkar därför avslag på propositionen i dess helhet, det vill säga bifall till reservation l.
Herr talman! Långa handläggningstider har varit ett problem sedan ett stort antal människor sökte asyl i Sverige 2015 och även före det. Att handläggningstiderna fortfarande var orimligt långa 2020 visar på regeringens oförmåga att prioritera frågan genom att tillskjuta tillräckliga resurser. Migrationsverkets uttalade målsättning är att asylprocessen i ordinarie form ska ta ungefär 30-90 dagar. Enligt myndighetens senaste verksamhetsprognos väntas de genomsnittliga handläggningstiderna för grundärenden uppgå till tre månader under 2022 och 2023.
Förslagen som läggs fram i propositionen kommer därmed sannolikt inte att leda till några större skillnader avseende handläggningstider och inte heller till några större ekonomiska besparingar. Det har regeringen i alla fall inte lyckats visa. I ljuset av det betydande arbete som kommer att behöva läggas ned på förteckningen över säkra ursprungsländer och av de potentiellt negativa effekter på rättssäkerheten som införandet av ett sådant system medför tycker vi inte att detta är i balans.
På samma sätt saknas enligt vår uppfattning en tydlig bedömning av hur många människor dessa snabbförfaranden kan komma att omfatta och hur det påverkar rättssäkerheten i dess helhet. Migrationsministern sa tidigare att han såg framför sig att så många som en tredjedel av asylansökningarna skulle beröras av detta "snabbspår". Men sett till den lista som nu presenterats av Migrationsverket handlar det om cirka en tiondel. Det är helt enkelt oklart och otydligt hur många människor som berörs.
Uppenbart ogrundade ansökningar ska naturligtvis kunna avvisas, och det måste ske på ett rättssäkert sätt. Den möjligheten finns redan med gällande regelverk. Det är helt andra saker som behöver utvecklas och göras. I stället för att lägga resurser och tid på att skapa ett särskilt spår för så kallade säkra länder, med de risker för rättssäkerhet och individuell prövning det innebär, bör regeringen lägga all kraft på att åstadkomma en asylprocess som är robust, rättssäker, transparent och rättvis och som genom sin konstruktion på bästa sätt lever upp till internationella konventioner med handläggningstider som gör det möjligt.
Där finns mycket att göra, både i en fullständig genomlysning av rättssäkerheten och i att prioritera att använda resurser till att korta handläggningstiderna, till att höja kvaliteten på landinformationen och de rättsliga ställningstaganden som tas fram samt till kompetensutveckling och kunskapsinhämtning hos handläggarna när det gäller barnspecifik kunskap, hbtq-frågor och så vidare.
Skulle förslaget ändå gå igenom föreslår vi i Vänsterpartiet i vår motion en rad förbättringar för att rätta till de värsta obalanserna. Centralt i våra förslag är rätten till offentligt biträde, att särskilt sårbara personer identifieras och får rätt till det särskilda förfarandet samt att barn, oavsett om de kommer ensamma eller i familj, undantas från snabbprocessen.
Vänsterpartiet anser, precis som exempelvis UNHCR:s kontor för norra Europa, Rädda Barnen, Sveriges kristna råd, Amnesty och många andra att förslaget riskerar att leda till försämrad rättssäkerhet i asylprocessen och att skäl som framkommer sent i processen kan missas.
Även om man med säkra länder-listor och spår för uppenbart ogrundade ansökningar på papperet ska bibehålla samma individuella prövning finns det en överhängande risk att regeringen, med stöd av högerpartierna, genom dessa förslag skapar en situation där den enskilde har väldigt svårt att bryta ett antagande, en presumtion, att ansökan är uppenbart ogrundad. Att den sökande dessutom föreslås behöva göra detta helt utan tillgång till offentligt biträde blir särskilt svårt. Vi föreslår därför att den sökande även i dessa ärenden får tillgång till offentligt biträde.
Om man skapar snabbprocesser där det finns en presumtion att ansökningar från vissa länder är ogrundade vill vi precis som Amnesty International också understryka att begreppet "allvarliga" skäl inte kan tillåtas tolkas som att skälen måste vara av mer allvarlig art för att motbevisa presumtionen än vad som krävs för att nå upp till skyddsgrundande behandling. Trots att regeringen menar att det inte är meningen ser vi en risk att det i praktiken kommer att bli så. Därför vill vi att det tydliggörs att personer som söker asyl och kommer från länder som är upptagna på listan över säkra ursprungsländer inte behöver ha allvarligare asylskäl än andra.
Herr talman! Barn är en särskilt utsatt grupp, och särskilda skyddsaspekter måste beaktas när barn söker asyl. Vi anser inte att dessa aspekter kan tillgodoses i tillräcklig utsträckning inom ramen för påskyndade förfaranden, exempelvis vad gäller rätten för barn att komma till tals i asylprocessen samt vikten av att barnkonventionen beaktas och särskilt barnets bästa. Barn, oavsett om de kommit ensamma eller tillsammans med sin familj, ska inte omfattas av dessa förfaranden. Vi vill helt enkelt inte riskera att missa trafficking eller andra barnspecifika skyddsskäl.
Att identifiera särskilt sårbara personer är centralt för en rättssäker asylprocess. Vi menar liksom många andra remissinstanser att personer med särskilda förfarandegarantier i enlighet med artikel 24.3 i det omarbetade asylprocedurdirektivet behöver få ett särskilt skydd. Här behöver regeringen ta fram bestämmelser eftersom lagstiftningsarbetet brister i det hänseendet. Regeringen behöver återkomma med lagstiftning som definierar vilka personer som omfattas av särskilda förfarandegarantier och hur de bäst identifieras.
Herr talman! Vad gäller processen kring framtagande av listan anser vi att en hög avslagsfrekvens ensamt inte bör kunna utgöra skäl för att ett land förs upp på listan. Det är ingen garanti för att landet ska bedömas som säkert för alla. Ser vi till de länder som Migrationsverket nu föreslår till säkra länder-listan är det uppenbart att det i till exempel Chile finns stora risker för ursprungsbefolkningen och att Albanien, Kosovo och Serbien har en situation för specifikt hbtq-personer och romer där staten ibland brister i såväl vilja som förmåga att skydda dem från förföljelse.
Vänsterpartiet ifrågasätter också ordningen där regeringen ges den yttersta beslutanderätten över förteckningen. Regeringen skulle enligt propositionens förslag ha mandat att ta bort den föreslagna delegeringen till Migrationsverket och därigenom själv bli ytterst ansvarig över förteckningen. Vi tycker att det skulle medföra en politisering av asylprocessen som vore väldigt problematisk.
Vi har en rad andra tilläggsförslag. Men med detta, herr talman, väljer jag att yrka bifall endast till reservation nummer 1 och står i övrigt bakom reservationerna som vi har tillsammans med S och MP.
Anf. 16 Hans Eklind (KD)
Herr talman! År 2014 lanserade vi kristdemokrater förslaget att Sverige ska upprätta och ha en lista över så kallade säkra länder. Sju år senare ligger nu äntligen ett sådant förslag här på riksdagens bord. Det är ett förslag som skulle kunna sätta stopp för utnyttjandet av det svenska systemet. Vi borde kanske därför vara nöjda, även om det har tagit alldeles för lång tid. Men förslaget missar att ge oss den viktiga lagstiftning som Sverige så väl behöver.
Vi har en del reservationer som pekar på detta. För att spara tid yrkar jag dock endast bifall till reservation nummer 7 om att regeringen bör utreda möjligheten att utfärda återreseförbud i samband med beslut om avvisning med omedelbar verkställighet.
Herr talman! När vi föreslog att Sverige skulle införa en lista över säkra länder var ambitionen självklar: att stoppa missbruket av asylsystemet från obehöriga personer från säkra länder. Vi menade också att Sverige skulle ha en målbild, exempelvis att en person från Ukraina inom 48 timmar från det att personen satt sin fot i Sverige ska vara ute ur landet. Men regeringen gjorde ingenting åt den saken. Man fortsatte med det så kallade snabbförfarandet, som man tyckte fungerade väl.
Detta snabbförfarande innebar att det tog i genomsnitt 146 dagar att neka en person från Georgien som uppenbart saknade asylskäl. Mellan 2012 och 2019 sökte 6 989 personer från Georgien asyl här i Sverige. Det var 75 som fick asyl. De övriga 6 914 georgierna blev alltså i snitt kvar i Sverige i 146 dagar. Detta har kostat skattebetalarna en enorm summa pengar. Notera att det dessutom har försenat Migrationsverkets övriga hantering av asylansökningar, vilket har inneburit en försenad integration för många som har skyddsskäl och rätt att få stanna i vårt land.
Detta missbruk hoppades vi kristdemokrater att regeringen nu skulle ta tag i med den här propositionen. Vi ska också komma ihåg att det är en regering som agerade efter tvingande omständigheter. Men det gick inte - missbruket kommer nu att fortsätta även här med regeringen Löfven och migrationsminister Johansson.
Herr talman! Den proposition vi talar om i dag är för svag. Den saknar viktiga åtgärder som vi har lagt fram som kompletterande förslag, men de har tyvärr inte i alla stycken vunnit utskottets bifall.
Propositionen är en halvmesyr som kanske muntrar upp brottslingar från Ukraina och Georgien som vill ta sin verksamhet hit till Sverige. Detta stod klart efter att Migrationsverket presenterade sin lista över så kallade säkra länder tidigare denna månad. Ukraina är ett av de absolut vanligaste ursprungsländerna för dem som söker asyl. Det är tvåa på listan. Det finns inte med på listan över säkra länder, trots att endast drygt 1 procent av dem som söker får asyl. Ukraina kommer således att fortsätta att vara med i toppen på listan över ursprungsländer, dock inte på listan över säkra länder.
Hade vi kristdemokrater fått bestämma hade lagstiftningen på ett bättre sätt tagit itu med det fusk och det missbruk som ändå sker vad gäller asylsökande från säkra ursprungsländer. Den hade begränsat det snabbt och kraftigt och på sikt stoppat det helt.
För att säkerställa att Ukraina skulle kunna finnas med på en lista över säkra länder har Kristdemokraterna föreslagit att det ska räcka att enbart delar av ett land klassificeras som säkert för att landet ska kunna tas upp på en sådan lista. Det framförde vi till regeringen långt innan Migrationsverket exkluderade just Ukraina från listan.
Vi vill även möjliggöra att listan över säkra länder kan innehålla särskilda personer eller grupper som kan vara osäkra respektive säkra. I vissa länder kan det exempelvis vara en fara enbart för en kvinna att återvända. I andra länder kan det vara en fara för en minoritet att återvända. Jag tänker också på situationen för alla konvertiter, människor som har lämnat islam för kristen tro. Här kan de också ha skyddsskäl. Men vi har en individuell bedömning i varje enskilt fall, vilket jag tycker delvis har försvunnit i debatten. Det bör dock vara rimligt, tycker vi, att man vid upprättande av en sådan här lista har möjlighet att göra sådana avvägningar.
Herr talman! Det finns ett flertal problem med att, som regeringen föreslår, Migrationsverket ska bära huvudansvaret för listan. Det mest uppenbara är att den inte blir som man tänkt sig. Migrationsminister Morgan Johansson sa i denna kammare så sent som i december i fjol, i en debatt om ukrainska asylsökande som missbrukar spårbytet, att detta kommer att lösa sig när listan över säkra länder väl kommer på plats. Vi har precis fått reda på att det inte stämde.
Det andra problemet med att Migrationsverket ska ha detta uppdrag är myndighetens dubbla roller. Myndigheten ges alltså i uppdrag att både besluta om listan över säkra länder och samtidigt uppträda som den enskildes motpart i en domstolsprocess. Sveriges advokatsamfund har pekat på detta och menar att det är mycket tveksamt ur rättssäkerhetssynpunkt.
Det räcker dock inte att enbart införa en lista för att motverka ogrundade asylansökningar och missbruk. Det krävs även att vi tittar på en rad andra frågor på en rad andra områden. Ett sådant exempel är spårbytet, som måste avskaffas men som under nuvarande regering både ska utvecklas och förenklas.
Sist men inte minst, herr talman, anser vi kristdemokrater att regeringen bör utreda möjligheten att utfärda ett återreseförbud i likhet med länder som Tyskland, Norge och Finland. Ett återreseförbud skulle kunna ge formella möjligheter att spärra människor i Schengens informationssystem, SIS, efter ett avslag och därmed också möjliggöra att de avvisas redan vid yttre gräns om de på nytt försöker ge sig in i Schengenområdet.
Anf. 17 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Vi diskuterar i dag frågan om säkra länder och uppenbart ogrundade asylansökningar. Till att börja med vill jag säga att en rättssäker, förutsägbar och transparent process i asylmål är av allra största vikt. Den som kommer till Sverige som asylsökande ska få veta vad som gäller. Man ska få information om processen och i ett senare skede en bedömning. Den som har asylskäl ska beviljas asyl. Om man inte har det har man inte rätt att stanna i Sverige.
I det här sammanhanget vill jag också påpeka att regelverket säger att det är den som kommer som asylsökande som har bevisbördan gentemot myndigheten och domstolen. Man måste själv lägga fram bevisen för att man har grund för asyl.
Fram till 2018 fanns ett förfarande med en snabbare hantering för dem som har uppenbart ogrundade ansökningar. Det avskaffades efter en dom i EU-domstolen. Med den förändring som vi med all sannolikhet kommer att klubba igenom i riksdagen i dag kommer detta åter att bli möjligt för dem som kommer från länder som finns på en lista som Migrationsverket tar fram.
Herr talman! Vad är då anledningen till att det här förslaget tas fram? Jo, det handlar om handläggningstiderna. Hur långa eller korta de är i asylmål är en viktig fråga i sig. Att korta tiden för dem som uppenbart inte kommer att få asyl leder till minskad handläggning och kortare tid när förutsättningarna ändå inte finns.
Det här innebär inte att den individuella asylrätten snävas in. Den som har asylskäl ska få sin ansökan beviljad, även om man är från ett land på listan. Även i ett läge där 95 procent, 97 procent eller en ännu större andel får avslag finns det fortfarande 5 procent, 3 procent eller ännu färre som faktiskt har asylskäl, och för de personerna är det viktigt att denna rättighet är intakt och säker.
Herr talman! Det är Migrationsverket som får ansvar för att ta fram den här listan. Vi har i debatten hört att flera partier vill se en annan ordning. Den förvaltningsmodell vi har i Sverige där expertmyndigheter har långtgående befogenheter är dock en bra ordning. Det vore olyckligt att politisera detta genom att låta regeringen ta fram listan.
Herr talman! Jag vill yrka bifall till reservationerna 4, 5 och 6. Jag vet att det egentligen inte är praxis att yrka bifall till flera reservationer. I det här fallet gör jag det för att vi har en så kallad falsk majoritet, där utskottsmajoriteten ser annorlunda ut än majoriteten i kammaren, om partierna följer det de tidigare har sagt. Därför finns det skäl att göra så här.
Anf. 18 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är ju bra om någon gör det också. Liberalerna är faktiskt det enda partiet i dagens debatt som inte har någon reservation till betänkandet. Det betyder inte att vi anser att allt är frid och fröjd, men vi tycker ändå att det i slutändan är rimligt och välavvägt.
Detta handlar, herr talman, om att Sverige har haft en modell för hur vi hanterar personer som kommer till Sverige och söker asyl när det är alldeles uppenbart att det inte finns några asylskäl. Migrationsverket har haft ett system för att hantera detta så att människor snabbt återvänder. Det är bara det att den modell Sverige har haft har underkänts i EU-domstolen. I stället måste vi då implementera det som kallas för asylprocedursdirektivet, eller för att vara ännu mer korrekt det omarbetade asylprocedursdirektivet, som är en av Europeiska unionens centrala rättsakter på asylområdet.
När vi gör det ska vi upprätta en lista över ett antal länder som är säkra att återvända till, vilket ska innebära att vi kommer back on track, så att säga - tillbaka till en modell där människor som söker asyl alldeles uppenbart ogrundat snabbt kan återvända. Från den här domen för några år sedan - jag tror att den kom någon gång sommaren 2018 - och fram till nu har Sverige alltså inte haft ett sätt att hantera detta.
Är det då ett problem, herr talman, att människor uppenbart ogrundat söker asyl? Vi kan titta på de siffror som Kristdemokraterna redovisade här i talarstolen. Över 6 000 personer från Georgien hade sökt asyl i Sverige de senaste åren, och bara 75 hade fått bifall. Tittar vi på förra årets siffror över exempelvis Ukraina kan vi konstatera att det var 575 asylansökningar varav 5 fick bifall. När det gäller uzbeker var det 1 377 asylansökningar och 29 bifall.
Vi har alltså en situation i Sverige där stora grupper av människor kommer från vissa specifika länder och söker asyl. Det här skapar en belastning på vår ansvariga myndighet, Migrationsverket, och givetvis också på vår samhällsekonomi. Men framför allt drabbar det alla de personer som verkligen har skyddsbehov: flyktingar som kommer till Sverige, som behöver stöd och hjälp och som vi vill kunna ge en bra framtid i Sverige, vilket vi behöver mobilisera kraft och energi för att kunna göra. Det blir väldigt svårt att prioritera dem om vårt system belastas av tusentals asylansökningar som är alldeles uppenbart ogrundade.
Herr talman! Jag har noterat i några inlägg tidigare och även i replikskiften här i debatten att frågan om till exempel Ukraina kommer upp. Det är lite komplicerat, så ni som lyssnar får spetsa öronen. I det omarbetade asylprocedursdirektivet finns det ett avsteg från det första asylprocedursdirektivet som kan tolkas så att ett land där det pågår en väpnad konflikt i någon del av landet inte som helhet kan bedömas som ett säkert land över huvud taget. Exempel är konflikten i Donetsk och Luhansk i östra delen av Ukraina och tidigare även Tjetjenien i Ryska federationen. Nu är inte Ryssland kanske att betrakta som ett säkert land, men detta kan exemplifiera en konflikt i en del av ett land.
Reservanterna, i detta fall Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet, vidmakthåller regeringens uppfattning i propositionen att Sverige inte kan betrakta till exempel Ukraina och Georgien som säkra länder. Det där tycker jag att man bör titta lite noggrannare på, herr talman, för den bedömningen gör flera andra EU-länder inte. Bland annat Belgien, Luxemburg och Nederländerna gör här en annan bedömning och anser att det går att återvända till exempelvis Kiev. Man gör inte bedömningen att det pågår krig i Kiev i dag. Det är för övrigt en mycket trevlig och fin stad.
Om vi vill att det här systemet ska fungera, alltså att vi skapar ett snabbt återvändande för personer som uppenbart inte har asylskäl och uppenbart helt ogrundat kommer till Sverige och söker asyl, måste även de länder som flest personer kommer från och uppenbart ogrundat söker asyl här finnas med på listan. Annars blir det här rätt tandlöst. Om det bara blir Kanada, Australien, USA och några länder till på listan kommer den inte att vara särskilt effektfull och inte ha den inverkan som vi vill att den ska ha.
Herr talman! Det är något förvånande att det här har tagit så oerhört lång tid för regeringen. Vi ska betänka att vi har en ansvarig myndighet i Sverige, Migrationsverket, som har haft en oerhörd belastning under de senaste åren till följd av flyktingkris och mycket annat. Det är en myndighet som är rätt utsatt såtillvida att man har en hög belastning, jobbar väldigt människonära, har oerhört mycket individärenden och är ständigt i skottgluggen på olika sätt.
Om en regering ska kunna styra en sådan myndighet tycker jag att det är viktigt att myndigheten också har rimliga regelverk och bestämmelser och kan sköta sitt uppdrag på ett rimligt sätt. Här måste man ifrågasätta om regeringen har gett Migrationsverket de möjligheterna. Till att börja med var det väl inte Migrationsverket utan just regeringen som ansvarade för hur Sverige skötte hela processen - som Sverige förlorade - i EU-domstolen, och därefter har regeringen inte sett till att faktiskt få fram den här lagstiftningen i tid. Jag tycker att det förtjänar ganska kraftfull kritik.
Herr talman! Därtill är det så i slutändan att den här frågan inte går att se helt isolerat. Frågan om att främja ett snabbare och mer effektivt återvändande av personer som uppenbart ogrundat söker asyl hänger ihop med hela vårt system, för det här påverkar till exempel frågor om domstolarnas funktion, dagsersättningar, spårbyte och förvar. Inte minst får det stora undanträngningseffekter om det här inte fungerar när vi tar resurser från dem som har behov av skydd och ger de resurserna till personer som inte har behov av skydd. Det är inte en rimlig ordning. Så kan vi inte ha det.
Anf. 19 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Jag tycker att Liberalerna på flera sätt har rört sig i fel riktning i migrationspolitiken det senaste året. Men det finns också flera delar där jag tycker att Liberalerna överlag och inte minst Fredrik Malm har sunda åsikter och driver bra frågor som de har ett starkt engagemang i. Det gäller inte minst att kämpa för och stödja demokratirörelser och andra som kämpar för mänskliga rättigheter i en rad länder där det inte på något sätt är ofarligt att göra det.
Vi har i den här diskussionen berört en del av de länder som anses säkra eller inte säkra så här långt i processen som Migrationsverket har kommit, och det har varit en diskussion om väpnade konflikter, delar av länder och liknande. Jag och Fredrik Malm kan utan problem, i alla fall när corona inte begränsar oss, ta ett flyg till Moskva, Kiev eller en del andra platser, herr talman, men det betyder inte att det är säkert för alla som lever där. Även i ett land där det inte pågår en väpnad konflikt kan delar av befolkningen och inte minst demokratiaktivister och andra som kämpar för mänskliga rättigheter vara oerhört utsatta för tryck från repressiva regimer.
Herr talman! Jag vill fråga Fredrik Malm om han håller med om den här problembeskrivningen. Och ser Fredrik Malm en risk för att en väldigt snabb verkställighet skulle innebära att exempelvis demokratiaktivister inte får en rättvis prövning?
Anf. 20 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Jag förstår inte riktigt frågeställningen. Det här handlar ju om uppenbart ogrundade asylansökningar och om att alla ändå får en prövning. Om vi har 4 000, 5 000 eller 6 000 personer som har kommit från ett land och kanske 50 av dem har fått bifall medan resten har fått avslag och det kommer stora grupper av personer från en helt annan del av samma land, där det inte pågår några strider, måste det göras en avvägning av hur Sverige kan få en fungerande och hållbar migrationspolitik och en hållbar ordning.
Det här handlar inte om personer som är demokratiaktivister. Om du är demokratiaktivist kommer du att få din prövning. Du har rätt att söka asyl, och det görs alltid en individuell prövning. Du har också rätt att överklaga i detta system. Men det här riktar in sig på att vi ska få en ordning när det gäller att stora grupper av personer kommer till Sverige och helt uppenbart ogrundat söker asyl, belastar vårt system och på olika sätt kanske försöker använda kryphål. När det gäller Ukraina kan man ha fått olika typer av rådgivning på internet via någon sorts agentur som hävdar att man kommer för att egentligen i slutändan få ett arbetstillstånd.
Jag tycker att det är fel, herr talman, att förväxla den här problematiken som vi diskuterar nu med frågan om personer som verkligen har ett behov av skydd. Det är ju någonting helt annat.
Anf. 21 Rasmus Ling (MP)
Herr talman! Det är den asylsökande som själv har ansvaret för att bevisa att man har asylskäl. Det är en rimlig ordning, och jag tror inte att det kan vara på något annat sätt. Men det i sig innebär också att man mycket väl kan vara hotad utan att man kan bevisa det. Det går att försvara den ordningen och samtidigt se en problematik i det och vilja se till att rättssystemet är så rättssäkert som det går.
Fredrik Malm säger att det var 50 bifall för asylansökningar från ett land och att det var flera tusen som sökte. De här 50 är en liten del i statistiken, men det är fortfarande 50 individer. Ändrar man det här systemet tycker jag ändå att vi måste ha en kontroll så att det inte hastas igenom och vi får en situation där man snabbhanterar ärenden och där de sökande får ett avslag som de, om de haft längre tid på sig att visa på sina asylskäl, egentligen inte skulle få.
Jag hoppas, herr talman, att Fredrik Malm tar det här på ett lite större allvar än vad jag tycker att han ger uttryck för och ändå vill följa det här framöver för att se till att det inte blir på det sättet som jag beskriver.
Anf. 22 Fredrik Malm (L)
Herr talman! Vi ska inte hasta igenom det här - nej, det är ingenting man kan beskylla regeringen för att göra i alla fall. Maken till sölighet får man leta efter! Man har verkligen försökt att göra allting för att inte lägga fram det här förslaget, vilket är jättemärkligt.
De 50 eller 75 personer som det refereras till - det är lite olika siffror för olika länder - är ju personer som har fått stanna och som jag förväntar mig skulle kunna få stanna i Sverige även framöver. Jag menar bara att om vi har en situation i ett land som ligger i Europa där det finns en isolerad konflikt i en viss del av landet är det klart att en person som kommer från krigsområdet måste bedömas annorlunda än en person som kommer från den andra ändan av landet och saknar asyl- och skyddsbehov och därför mycket väl kan återvända. Då är det lite märkligt att en minoritet i socialförsäkringsutskottet, förvisso, men en majoritet här i kammaren tycker att det är jätteviktigt att en sådan person ska vara i Sverige i alla fall.
Miljöpartiet tycker som de tycker, men jag hade nog förväntat mig att Socialdemokraterna skulle vara beredda att ta lite mer ansvar för Sverige som nation och för att vi faktiskt får en fungerande och hållbar migrationsprocess även på det här området.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2020/21:95 Onsdagen den 17 marsProtokoll 2020/21:95
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Uppenbart ogrundade ansökningar och fastställande av säkra ursprungsländer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i utlänningslagen.Därmed bifaller riksdagen proposition 2020/21:71 och avslår motion
2020/21:3840 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 1.- Reservation 1 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 5 0 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 1 1 Totalt 51 4 1 293 Ansvaret för förteckningen över säkra ursprungsländer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 i denna del,
2020/21:3840 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkande 2 och
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 5.- Reservation 2 (M, SD, KD)
- Reservation 3 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (M, SD, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 0 0 4 23 KD 0 3 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 1 1 Totalt 27 24 5 293 Förteckningen över säkra ursprungsländer
Kammaren biföll reservation 4
Beslut:
Kammaren biföll reservation 4
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om förteckningen över säkra ursprungsländer och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 5 och
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 2 och 3 samt
avslår motionerna
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 4.- Reservation 4 (S, C, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S, C, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 16 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 0 3 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 27 29 0 293 Förkortad överklagandetid
Kammaren biföll reservation 5
Beslut:
Kammaren biföll reservation 5
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om en kortare överklagandetid och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3524 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 21,
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 3,
2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 6 i denna del.- Reservation 5 (S, C, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (S, C, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 16 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 0 3 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 27 29 0 293 Förvar och kontrollåtgärder
Kammaren biföll reservation 6
Beslut:
Kammaren biföll reservation 6
Utskottets förslag:
Riksdagen ställer sig bakom det som utskottet anför om särskilda kontrollåtgärder samt möjlighet till förvar och elektronisk övervakning och tillkännager detta för regeringen.Därmed bifaller riksdagen motionerna
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 2,
2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkandena 2 och 3 samt
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 7.- Reservation 6 (S, C, V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 6 (S, C, V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 16 0 84 M 11 0 0 59 SD 10 0 0 52 C 0 5 0 26 V 0 4 0 23 KD 3 0 0 19 L 3 0 0 16 MP 0 3 0 13 - 0 1 0 1 Totalt 27 29 0 293 Återreseförbud
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 8.- Reservation 7 (M, SD, KD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (M, SD, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 4 0 0 23 KD 0 3 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 1 0 0 1 Totalt 32 24 0 293 Övrigt om uppenbart ogrundade ansökningar och säkra ursprungsländer
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2020/21:1619 av Jonas Andersson i Skellefteå m.fl. (SD) yrkande 5,
2020/21:2803 av Fredrik Schulte (M) yrkande 2,
2020/21:3642 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 6,
2020/21:3663 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkande 41,
2020/21:3838 av Jonas Andersson i Skellefteå och Jennie Åfeldt (båda SD) yrkande 4,
2020/21:3840 av Christina Höj Larsen m.fl. (V) yrkandena 3-6,
2020/21:3843 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) yrkande 1 i denna del och
2020/21:3846 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 1 och 6 i denna del.- Reservation 8 (M, SD, KD)
- Reservation 9 (V)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (M, SD, KD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 16 0 0 84 M 0 11 0 59 SD 0 10 0 52 C 5 0 0 26 V 0 0 4 23 KD 0 3 0 19 L 3 0 0 16 MP 3 0 0 13 - 0 0 1 1 Totalt 27 24 5 293